POPULARITY
Att installera solceller är något som många husägare funderar på att göra och flera bolag lockar med att man ska kunna tjäna pengar på att lagra solel. Men beräkningarna är ofta rena glädjekalkylerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Anna Berg och intervju med Isak Öhrlund på Energimarknadsinspektionen.Black week är i full gång och ofta erbjuder butikerna en extra produktförsäkring för att man ska känna sig trygg som konsument. Är det värt att betala för den?, frågar vi Anna-Karin Baltzari Danfors, chef för Konsumenternas försäkringsbyrå.Tjejer har sämre ekonomiskt självförtroende än killar. Nu har Unga aktiesparare startat ett projekt för att försöka ändra på det. Intervju med Ebba Holmqvist, projektledare.Programledare: Anna OscariusProducent: Erik Laquist
Vi vill både bli mer självförsörjande med mat och producera mer fossilfri el - samtidigt. Agrivoltaiska system kombinerar skörd av grödor och solel från samma jordbruksmark - men är det rätt väg att använda jordbruksmark för elproduktion? Vad talar för, och vad talar emot? Hör forskarna Marika Edoff, Uppsala universitet, Bengt Stridh, Mälardalens universitet, och Daniel Nilsson och Torsten Hörndahl från SLU. Olof Liungman från Länsstyrelsen i Skåne och juristen Anna Månsson från RISE medverkar också.
On this week’s episode, Amanda, Shandy, and Colleen talk about Cirque de Solel, the hauntings of Lake Lanier, and the movies Irish Wish, Rye Lane, and *bonus* Poor Things. Feedback: TheBroadcasters3@gmail.com or 331-BROADS3 (331-276-2373) Links: Merchandise, Matt’s Broadcast Book Club, Bored And Brilliant Book Subscribe (MP3) l Become a Patron l Join Our Facebook Group […]
On this week's episode, Amanda, Shandy, and Colleen talk about Cirque de Solel, the hauntings of Lake Lanier, and the movies Irish Wish, Rye Lane, and *bonus* Poor Things.Feedback: TheBroadcasters3@gmail.com or 331-BROADS3 (331-276-2373)Links: Merchandise, Matt's Broadcast Book ClubSubscribe (MP3) l Become a Patron l Join Our Facebook Group
Buy Tickets for Tonight's Gala: https://www.solelint.org/gala Buy Courses at https://bit.ly/PrepareforyourfirsttriptoAfricaudemy Support Us On Patreon: https://www.patreon.com/gamediversified --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/diversifiedgame/message
Ring P1 från Umeå om bland annat säkerhetsbälten på bussar, solel eller kärnkraft och hur man ska bromsa kriminalitet bland unga. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Karin Grönberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ring P1 från Umeå om bland annat älgjakt och den minskande älgstammen, kriminalitet och solel. Programledare: Pia Sjögren, ansvarig utgivare: Anders Bäckström Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Installationer av solpaneler går under elektrikerns egenkontrollprogram. Det är därför viktigt att vi har leverantörer med oss som utgått från elektrikern när de tagit fram produkter. Allt från montageprodukter till paneler. Vi tog pulsen på www.solelgrossisten.se/ från Tomelilla om vilken kunskap de besitter och vilket fokus de har på oss installatörer. Lämna gärna en kommentar om ni är kunder! Tack till våra samarbetspartners: Nexans - FÖRDRAGET I SLANG! - Enkelt montage sparar tid och pengar - Halogenfria, lättskalade kablar - 100% halogenfria flexrör - Färgade rör utifrån användningsområde - Användarvänliga förpackningar Ladda säkert med - GARO E-mobility Varje watt räknas med hjälp av Schneider Electric & Wiser Energy
Efter år av spekulerande och grymtande kring krångliga regelverk och förhindrande lagstiftning, är det nu möjligt för grannar att dela på egenproducerad el. Du kan skapa egna micronät där du säljer din sol till grannen, eller så går ni samman i en ekonomisk förening och gör investeringen tillsammans. Då kanske ni kan bygga en riktigt stor anläggning som gör er självförsörjande. Idag pratar vi om energigemenskaper i Klimatekot. Gäster är Jonas Lundh, affärsutvecklare på Coompanion och Erik Eklund, energi- och klimatrådgivare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sedan vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in? Programmet är en repris från 7 november 2022.Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
Vi kan snart få mer elektricitet från solen än vi får från kärnkraften idag, säger forskare. Potentialen är enorm för lönsam och lokalt producerad solenergi. Frågan är bara vad som är tekniskt möjligt. Idag står villaägare i kö för att få upp solpaneler på sina tak. Samtidigt byggs allt större kommunala solenergiparker runt om i landet. Solel är lönsamt idag, och den blir allt billigare. 2021 gav solenergin en procent av vårt elbehov, men den ökar snabbt. Och Energimyndigheten räknar med att den ska fyrdubblas på bara tre år. Och vad som händer sen vet vi inte idag.Teoretiskt finns det redan nu plats för en tredjedel av hela vårt elbehov på befintliga och lämpliga hustak, och med nya solparker blir den möjliga produktionen större än dagens hela elbehov.Men frågan är hur mycket av den dygns- och säsongsberoende solelen vi kan ha. Vårt elsystem bygger på en solid grund av stora tunga anläggningar med vattenkraft och kärnkraft. Så var kommer solen in? Medverkande: Johan Lindahl, aktiv inom solcellsbranschen och energianalytiker knuten till IEA; Björn Sandén, professor i hållbarhet och innovation på Chalmers; Jorunn Cardell, kraftsystemanalytiker på Svenska Kraftnät och Stefan Åsberg, villaägare i Uppsala med solpaneler på taket.Reporter: Tomas Lindblad Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seBjörn Sandén, hållbarhetsforskare på Chalmers visar solcellsparken Solavianum i Göteborg. Foto Tomas Lindblad
Efter två avsnitt där vi gått igenom trycket på elnätet tar vi nu upp en av de smarta effektiva lösningar som kan hjälpa till att avlasta nätet. Vi ska hjälpa våra slutkunder att tänka om. Avlasta nätet och bli en vinnare i plånboken! Patrik Hahne från Enequi har lösningen och den är svensk! Entreprenörsanda och tekniska inovationer skapar momentum för häftiga lösningar - och det har Enequi lyckats med!
I den här podden handlar det om solel på åkermark, alger till kor, ny teknik för vägunderhåll, en knäckvält och en traktortest.
Avsnittet gästas av poddbekantingen Daniel Kulin från branschorganisationen Svensk Vindenergi. (Daniel gästade även podden i avsnitt 3 i sin dåvarande roll som analytiker på Energimyndigheten.) I avsnittet berättar Daniel om tio års utveckling inom svensk vindkraft som lett till dagens situation med explosiv utbyggnad, inströmning av kapital och inte minst: Sveriges billigaste nya elproduktion. Vi går även igenom det systemansvar som vindkraften snart kommer att behöva axla. Hur ser man till att det finns kraftproduktion även när vinden inte blåser? Hur kan elöverskottet som uppstår tas hand om? Och hur kan man säkra ett gott investeringsklimat för utbyggnad av ny elproduktion när varje nytt uppkopplat vindkraftverk leder till lägre intäkter för övriga producenter. Och så pekar Daniel även på elnätets möjliggörande roll, dels för vindkraftens fortsatta utveckling och dels för energiomställningen överlag. Samtalet spelades in inför publik via webben på den årliga branschmässan Svenska Solelmässan i Uppsala den 28 oktober.
Solenergiexperten Henrik Överholm grundade Alight 2013 med en stark tro på att sälja solel som tjänst. I det här avsnittet svarar han på frågor som exempelvis varför solel svarar för en så liten del av den totala elproduktionen, om varför Elon Musk är en så viktig förebild för utvecklingen av solenergimarknaden, om sin syn på kärnkraft som stor elproducent, om den stora digitaliseringen som krävs av energibranschen, om utvecklingen av solcellsparker i Sverige och om Alights ambitioner att bli störst i Europa på att sälja solel som tjänst. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Jonathan Wolf, a Jewish educator and activist based in Evanston, IL, reflects on the life and legacy of his father, Rabbi Arnold Jacob Wolf, of blessed memory, in an extended My Teacher Podcast Father's Day edition. Additional Resources: The Prophetic Voice of Rabbi AJ Wolf--Civil Rights, Study Guide compiled by Rabbi Ed BernsteinThe Prophetic Voice of Rabbi AJ Wolf--Zionism, Study Guide compiled by Rabbi Ed BernsteinNew York Times Obituary for AJ WolfRabbi Wolf recalls Dr. Martin Luther King's visit to Solel (This clip of an interview from circa 1996 is the only piece of this interview that can be found on YouTube as of publication of this podcast. Rabbi Ed Bernstein is seeking footage of this entire interview and information about its filming. Please contact Rabbi Bernstein at myteacherpodcast@gmail.com if you have any information.) Here's an article about Solel's commemoration of the 50th anniversary of Dr. King's address at the congregation on June 30, 1966, during a year in which Dr. King resided in Chicago to advocate for fair housing. Rabbi AJ Wolf calls for Israeli-Palestinian Peace, filmed shortly before his death December 23, 2008. "My Neighbor, Barack" Additional Suggested Reading:Wolf, Jonathan, Ed., Unfinished Rabbi: Selected Writings of Arnold Jacob Wolf (Chicago: Ivan R. Dee, 1998). Glossary of Hebrew/Jewish terms, acronyms and organizations in podcast:CLAL (Jewish Center for Learning and Leadership, promoting pluralism and cooperation among Jewish denominations)New CAJE (Coalition for the Advancement in Jewish Education)Kibitz: Speak informally; chatHUC: Hebrew Union College, Reform Judaism's rabbinic seminary. Rabbi Wolf was ordained at HUC's first—and at that time only—campus in Cincinnati. HUC now has additional campuses in New York, Los Angeles and Jerusalem.Lashon Hara—literally, an “evil tongue,” refers to gossip and slander.Sh'ma: A Journal of Jewish Ideas For questions and comments, email Rabbi Ed Bernstein at myteacherpodcast@gmail.com. Follow the My Teacher Podcast on social media: Twitter: @PodcastTeachFacebookInstagram
I ett försökshus i Skellefteå gör ett lager av vätgas så att solen kan värma huset året runt. Hur kan man få el från solen att räcka hela vintern i ett hus i Norrland? Det är en utmaning i hela vårt nordliga land, men ett extra knivigt problem i norra Sverige, där solen knappt lyser alls halva året. Under sommaren lyser solen i norr desto mer, närmast dygnet runt, och hemligheten är att göra vätgas med hjälp av solel som produceras i överflöd sommartid. Vätgas som sedan fungerar som en energibank att ta av under den mörka årstiden. Precis så gör man i ett försökshus i Skellefteå, som Klotets Marie-Louise Kristola har besökt, och du hör hennes reportage i programmet. Att kunna lagra energi från förnybara källor som sol och vind, så att man kan använda elen vid ett senare tillfälle om det behövs, är en viktig fråga för både sol- och vindkraft. Förnybar energi kritiseras ibland för att vara osäker, att vinden kanske inte blåser eller solen inte skiner just när det behövs mycket el. Energi behövs i alla väder och under alla årstider, även när det är vindstilla eller mörkt, och leveranssäkerhet är en nödvändighet. Så hur kan vi få säkerhet i ett elsystem som bygger på förnybara energikällor, så att vi kan tända lampan och värma våra hus även när vinden mojnat? Svaret skulle kunna vara att skicka el i ledningar mellan olika platser - när det är vintermörkt i norra Sverige och ljuset lyser med sin frånvaro, kanske det blåser i Skåne, eller så skiner solen i Spanien. Ett annat alternativ för att få den förnybara elen att räcka längre är att, som i försökshuset i Skellefteå, lagra energin när produktionen är som mest intensiv, för att kunna använda överskottet när det behövs senare. Ett jättelikt batteri skulle förstås kunna fungera, men det är dyrt och utrymmeskrävande. Därför kan vätgas bli intressant, universums minsta molekyl, som solen till största delen består av. Kanske kan den här lilla molekylen också hjälpa till att göra stålproduktion mer klimatvänlig. Idag är just stålindustrin en av de största utsläpparna av koldioxid. I Luleå byggs en pilotanläggning, hör ett reportage därifrån i programmet. Gäster i Klotet den här veckan är Hans Olof Nilsson, elingenjör och vätgaspionjär, Anna Alexandersson på forskningsinstitutet RISE och Göran Lindbergh, som forskar om vätgas och bränsleceller vid Kungliga tekniska högskolan, KTH i Stockholm. Programledare: Niklas Zachrisson
Hur kan vi ställa om energiförsörjningen och hejda klimatkrisens effekter? Tomas Kåberger är fysiker och professor vid Chalmers Tekniska Högskola, kärnkraftsexpert och tidigare generaldirektör för Energimyndigheten. Let’s tech-poddens tolfte avsnitt handlar om kärnkraft i jämförelse med förnybar energi. Är kärnkraft klimatsmart? Vad innebär en kärnkraftsolycka? Och vad händer nu när förnybar el plötsligt är billigare än olja? Av och med Henrik Enström, VD på Codic Consulting.
Det har varit ett bra år för solcellsforskaren Joakim Widén. I april fick han Svensk solenergis pris Årets prestation för sin forskning på hur man kan integrera solel i elsystemet. Han har blivit utsedd till professor på Uppsala universitet. Och på den årliga Solelmässan i slutet av november var han en av huvudtalarna. I samband med Solelmässan passade vi på att besöka Joakim på Ångströmslaboratoriet för att spela in det tjugonde avsnittet av Solcellskollens podcast. Avsnittet kom att handla om hur mycket solceller elnätet “klarar av”, om hur solceller samspelar med andra förnybara energitekniker, och utmaningen i att solen inte är speciellt pålitlig så här års — ja, ett avsnitt om potentialen för svensk solel, helt enkelt. Här finns en beskrivning av den beryktade “ankkurvan”, som uppstår vid höga andelar solel, och som vi pratade om vid minut 15 i avsnittet. https://www.vox.com/energy-and-environment/2018/3/20/17128478/solar-duck-curve-nrel-researcher
Är du nyfiken på att lära dig mer om solceller och vilken skillnad det kan göra? I dagens poddavnsitt intervjuar Pelle och David Therese som är driver Svenska Sol Vi pratar om hur man kan bli självförsörjande med solceller Hur Solhjälpen transporterar välfungerande solceller från Sverige till Colombia alternativt till Moldavien. Och så varför Therese gör det hon gör.
Med höjt investeringsstöd, skattereduktion, slopad momsplikt och bygglov har intresset för solceller ökat kraftigt! Vi har träffat Johan Lindahl som jobbar för branschorganisationen Svensk Solenergi för att få veta mer varför det är så bra att investera i solenergi. Är du själv intresserad att ta reda på dina förutsättningar för solceller? Räkna med sol hos Dalakraft på adressen https://www.dalakraft.se/sol
I detta avsnitt intervjuas Johan Öhnell, vd för Solkompaniet och initiativtagare till nätverket Solelkommissionen. Han berättar bland annat om kommissionens arbete med fokus på att skapa bättre förutsättningar för alla att producera sin egen solel. Johan Öhnell ger oss också sina tankar kring solelens fördelar samt viktiga råd.
Den här podden kom till på mitt initiativ efter ett seminarium som arrangerades av Solelkommissionen. - Jag var inbjuden som åhörare och temat för dagen var ganska ljust (metaforen oundviklig): Det går bra för solel och vi är alla överens om att göra ...
Den här podden kom till på mitt initiativ efter ett seminarium som arrangerades av Solelkommissionen. - Jag var inbjuden som åhörare och temat för dagen var ganska ljust (metaforen oundviklig): Det går bra för solel och vi är alla överens om att göra ...
Den här podden kom till på mitt initiativ efter ett seminarium som arrangerades av Solelkommissionen. Jag var inbjuden som åhörare och temat för dagen var ganska ljust (metaforen oundviklig): Det går bra för solel och vi är alla överens om att göra det ännu bättre. En positiv stämning präglade hela samtalet, alla föreföll vara överens och man får anstränga sig för att hitta differentierade åsikter eller smolk i bägarna. Kan det vara så att det bara är full fart framåt som gäller? Nätverket Solelkommissionen (ett samarbete mellan Vasakronan, Telge Energi, JM, HSB och Solkompaniet) skrev i sin inbjudan att seminariet är uppdelat i två delar. "På det första berättar vi om de förbättringar som skett i regelverken för solel och vilken effekt det har på solelutbyggnaden. Det andra panelsamtalet handlar om vad politiken har för planer för solel och några av de förslag till förbättringar som Solelkommissionen driver." Jag bad två av panelisterna stanna kvar efter seminariet, Anna Denell, Hållbarhetschef på fastighetsbolaget Vasakronan och Johan Öhnell, VD på Solkompaniet. Jag känner dem bägge sedan tidigare, men/och tänkte att de skulle kunna ge en bild av situationen som kan kännas igen av många av oss andra konsumenter. Inte nödvändigtvis för att vi är i beslutssituation på stora bolag, men för att vi berörs av hur fastighetsbolag resonerar kring sina affärer och den allmänna miljön som vi alla vistas i, respektive hur de som tillhandahåller solceller ser på möjligheterna att leverera till såväl stora aktörer som privatpersoner. Vi har ett samtal som kretsar kring solenergi och hur det påverkar och påverkas av fastigheter, investeringar, politik, arkitekter och omställning till hållbara energisystem. Anna och Johan har i alla fall lite skilda syn på marknaden, men det det handlar om måste betraktas som detaljer. Det rör gränsen för vad som skall betraktas som små- respektive storskalig solelsproduktion. Johan poängterar att det är viktigt att ha en gräns, Anna vill lägga den lite högre upp. Det är i detta sammanhang som talet 255 kW dyker upp. Det handlar om solcellsanläggningens effekt. Om den är under 255 kW så slipper man betala en väsentlig del av energiskatterna. Det här är för att underlätta för småskalig energiproduktion, typ villaägare. Den yta solceller som det motsvarar är ungefär 1500 m2, dvs typ 30 villatak, en femtedels fotbollsplan eller sju tennisbanor. Bara för att få ett grepp om hur mycket det är i ett mått som är begripligt. Solkompaniet har bidragit ekonomiskt till produktionen av avsnittet. /Martin
I denna veckas program talar vi om solceller. Tesla har släppt mer information om sitt nya soltak och programmet gästas av solcellsentusiasten Jonas Karles som engagerat sig i billiga och höjbara solceller. Dessutom hör vi om ett nytt genombrott inom batteriers beständighet och att Göteborgs energi sänkt sina priser på elbilsladdning.Programmet spelades in live med livs levande publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
I denna veckas program talar vi om solceller. Tesla har släppt mer information om sitt nya soltak och programmet gästas av solcellsentusiasten Jonas Karles som engagerat sig i billiga och höjbara solceller. Dessutom hör vi om ett nytt genombrott inom batteriers beständighet och att Göteborgs energi sänkt sina priser på elbilsladdning.Programmet spelades in live med livs levande publik under Vetenskapsfestivalen i Göteborg.
Elektricitet från solceller kan snart utgöra en betydande del av Sveriges energimix och i delar av världen där elnät saknas eller svajar kan en enda solenergilampa förändra livet för en hel familj. Solceller, som en gång var high tech från rymdprogrammet, håller på att bli var mans egendom. Vi är just nu mitt i en accelererande teknikutveckling där solcellerna blir mer effektiva dom kan alltså kan göra mer el på mindre yta. Dessutom går priserna stadigt nedåt.I rika länder representerar solkraften ett hållbart alternativ till fossila bränslen. I många fattiga samhällen är solkraft det enda alternativet. Dessutom subventioneras solkraft i en del länder, vilket ökar efterfrågan ytterligare. Produktionen är idag så storskalig att varje enskild solpanel blir väldigt billig. Och alla andra andra pusselbitar i ett solcellssystem, till exempel elektroniken som behövs, blir också billigare hela tiden. Nu installeras allt fler solcellssystem runt om i världen, både i stora solcellsparker och små moduler på taket hos privatpersoner.Marika Edoff är professor vid Uppsala universitet och forskar om solceller. Jag sa en intervju om solceller för cirka åtta år sedan att priserna behövde sjunka till en tiondel. Där är vi nu! De är tillräckligt billiga för att slå igenom stort och det är precis det vi ser!Och det är bra, för solenergi behövs. Att förlita oss på fossila bränslen håller helt enkelt inte längre. En kritik som ofta riktas mot solel och förnybar el är att den behöver utvecklas mer för att kunna hantera vårt stora energibehov, men målet är faktiskt inte att till hundra procent ersätta olja med solsken. Vi kommer att behöva många olika tekniker och system, och det vi redan vet är att solceller som skapar el från solljus definitivt kommer att vara en del av lösningen.Någonstans där de nya billiga solelssystemen redan har slagit igenom ordentligt är länder som Kenya, Etiopien och Tanzania, där elnäten på landsbygden är dåligt utbyggda. Där säljs nu miljoner med små solcellsystem. För ungefär ett årtionde sedan kostade solelen för konsumenten här 10 dollar per watt, och redan då var det det billigaste alternativet. Idag är priset nere på en halv dollar per watt. För dem som inte ens har råd med det finns enskilda soldrivna produkter, som solvärmeugnar och solcellslampor, som man kan köpa på avbetalning.De allra fattigaste står utanför den formella ekonomin och har sällan bankkonton. Men de har mobiltelefoner, och mobila betallösningar har också givit dem möjlighet att köpa el. Anders Arvidsson arbetar som rådgivare på SIDA med ett projekt för att ge fler tillgång till elektricitet och menar att det har skett en snabb, och hoppfull, utveckling. Totalt sett är det väl 80 miljoner människor i Afrika har åtminstone en solels-lampa hemma hos sig. En lampa låter kanske inte som så mycket. Men det blir väldigt mörkt på landsbygden i Kenya, och vid ekvatorn är skymningen kort. Då behövs lampor för att kunna laga mat, plugga eller bara umgås och kunna se varandra där hemma. För att inte tala om att känna sig trygg när man går på toaletten utomhus.Dessutom finns det indirekta hälsoeffekter som är enorma. De som inte har solceller använder ofta fotogenlampor, som är brandfarliga, ohälsosamma, och dyra. Allt det här betyder naturligtvis inte att solceller är helt problemfria. De innehåller sällsynta och ibland miljöfarliga ämnen och de kostar som allt annat energi att producera. Idag kommer mycket av den energin från kolkraftverk i Kina - inte en idealisk situation, men ändå en större utdelning i hållbar energi än om kolkraften skulle användas direkt för strömförsörjning.Mycket tyder på att vi bara sett början på solkraftsrevolutionen.
Solkraften har blivit en självklar del av vår elförsörjning, och solcellerna har blivit både billigare och mångsidigare. Här berättar Stefan Enerud på Svesol om den senaste utvecklingen och Anki Gustafsson på Dalakraft om dom ekonomiska villkoren.
Jon Norberg pratar med Stefan Enerud, som jobbar med solel på Svesol i Gagnef, om hur solceller fungerar och vad man ska tänka på om man vill installera solpaneler. Anki Gustafsson, på Dalakraft, reder ut dom ekonomiska frågorna. Och så gör Jon en intervju med Roger Björkman som har lång erfarenhet av att använda solel i sitt hus.
Idag är det premiär för företagspodden på 321an.se, först ut av företagarna längs väg 321 är Innosund i Myrviken. Vår reporter Gunnar Cogrell har suttit ner med Stefan Hallgren och […]
Flashtest, klimatsamtal mellan Kina och USA, Indisk solkraft samt räckvidd för elbilar
Miljöfunderingar, Megawatt-park i Västerås, Elbilssnack
Vi talar om studier, vågkraft och solceller m.m