Podcasts about ekologiskt

Öknarna växer. Ekologiskt, socialt, mentalt, politiskt. På bio och i bios. Gästande Björn Nordh från Autonoma Kärnan pratar om sin text Överlevandets öken, hur vi klarar oss och skapar nya former av gemenskaper i vår extrema nihilistiska och överhettade tid. Finns det oaser kvar i den här kapitalistiska öknen? Avsnitt 100 av Apans anatomi! Läs mer: Björn Nordh: Överlevandets öken (Brand) https://tidningenbrand.se/brand/nummer-1-2024-vagran/overlevandets-oken/ Mathias Wåg: "Allt eller inget" blir ofta inget (Flamman): https://www.flamman.se/allt-eller-inget-blir-oftast-inget/ Marcello Tarì: A letter to friends of the desert https://ill-will-editions.tumblr.com/post/613664996416782336/a-letter-to-friends-of-the-desert-marcello-tar%C3%AC Mario Tronti: On destituent power https://illwill.com/on-destituent-power Anonymous: Desert https://theanarchistlibrary.org/library/anonymous-desert Anonymous/Den Osynliga Kommittén: Call https://theanarchistlibrary.org/library/anonymous-call Musik: Muslimgauze - Every Grain of Palistinian Sand https://www.youtube.com/watch?v=BmT1NPtnzVc Samt: Frank Herbert Dune, Sven Lindqvist Ökendykarna, Deleuze & Guattari Traktat om nomadologin - krigsmaskinen (Ur Tusen plattåer), Antoine de Saint-Exupéry Den lille Prinsen, Aidan Tynan The Desert in Modern Literature and Philosophy, Friedrich Nietzsche Så talade Zarathustra.

Programmet som reder ut stora som små konsumentfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Pratar man om vin idag så är det här något man garanterat diskuterar. Men det är en grön djungel av uttryck som slängs mellan vintunna och glas. Så vad innebär ekologiskt, hållbart och biodynamiskt vinodlande egentligen? Och är alla lika viktiga? Kanske, kanske inte. Det reder vår sanningssägare Mikael ut i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt färre väljer att köpa ekologiskt och lantbrukare ställer om från ekologiskt till konventionellt. Varför är det så här och vad får det för konsekvenser? Vi gästas av forskaren och föreståndaren på SLU Ekologisk produktion och konsumtion EPOK, Johanna Spångberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har fått ett mail från kärleksbrev-i-plånboken-personen, med mer detaljer kring händelsen. Blir det mer eller mindre creepy? Hur slutar en skämmas för sina blygdläppar? Och vad är knepet för att sluta bli kär i otillgängliga personer? Vi berättar om våra första ligg – Nikis berättelse inkuderar tre personer, en vattenkran och hemsjukvård. Freja ger sina bästa stylingtips för könshåret. Veckans ord: 1. ekologiskt utseende 2. porrfitta __________________ Tack till våra patienter, ni är UNDERBARA! Välkommen MARLENE! Bidra till Heteroakutens jublande hurrarop och drypande glädjetårar genom att bli vår patient: www.patreon.com/heteroakuten Du blir vår stammispatient och får tillgång till material såsom många fler livepoddar, bonusavsnitt, musik, ölrecept, livepoddar, rabatt på merch och annat vi hittar på. Du kan även bli STALKER för endast 25 kr i månaden för att stötta vårt arbete – även då får du tillgång till våra bonusavsnitt. __________________ För att lyssna på allt gött ni hör i våra avsnitt, följ världens längsta spellista HETEROAKUTEN GREATEST HITS på Spotify. Uppdateras efter VARJE avsnitt! open.spotify.com/playlist/7qdONgO…0kTx-O8dlL47L5Iw __________________ Heteroakuten är Niki Yrla och Freja Holmberg. Maila dina relationsfrågor till heteroakuten@gmail.com och följ oss på Instagram där vi kort och gott heter: heteroakuten Produktion, originalmusik och ljudmix: Niki Yrla

Sébastien Boudet är ett välkänt namn för alla som intresserar sig för bakning och surdegsbröd. Med sina bagerier, böcker och framträdanden har han befäst sin plats i offentligheten, en plattform han gärna använder för att bråka med livsmedelssektorn och visa på mer hållbara alternativ i matsystemet. Heja Framtiden träffade Sébastien hösten 2021 för ett kort samtal (avsnitt 248) efter att han stängt sitt bageri på Södermalm i Stockholm efter tre framgångsrika år. Nu är han tillbaka för att föra ett längre resonemang kring vikten av att odla och handla ekologiskt - och så pratar vi förstås om hans nya bok Sébastiens Vinter - Fransmansfasoner och nya traditioner. // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan 23 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och kolla in vårt nyhetsbrev.

Linda har köpt en gård med ambitionen att odla ekologiskt och tar med sig Ulrika för att träffa Anders Björklund, ekogrönsaksodlare sedan 25 år tillbaka. Vad innebär ekologiskt odling och vilken är den viktigaste parametern att ha koll på? Hur gör man rent praktiskt? Avsnittet är också det första i Ulrika och Lindas årliga poddresa, i år reser de runt i Dalarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är tillbaka och dricker te, denna gång är det Banaspaty SF, FTGFOP1, ett finare Assam från i Indien. Det blir också prat om teblandningar.  Veckans te: Banaspaty SF, FTGFOP1https://www.tecentralen.se/banaspaty.html (Ekologiskt svart te från Assam | Te-Centralen) Länkarhttps://www.produktiviteet.se/147-rullade-grodyngel/ (147: Rullade grodyngel | Produktivitéet) https://camellia-sinensis.haaartland.com/ (The Perfect Cuppa) https://en.wikipedia.org/wiki/Tea_leaf_grading (Tea leaf grading - Wikipedia) Kontakt och credhttp://jtunesproductions.se/ (Jingle skapad av Jim Jonsson på JTunes Productions) http://hogvik-hansson.se/kjell/ (Logo av Kjell Högvik Hansson) http://comart.se/ (Hemsida utvecklad i samarbete med Cay Lundén på ComArt) Johan Gustaphzonhttp://www.appleyra.wordpress.com/ (Appleyra) https://www.twitter.com/gustaphzon (Twitter @gustaphzon) https://www.instagram.com/jgustaphzon/ (Johan Gustaphzon på Instagram) Martin Lindeskoghttp://teabooksketches.com/ (TeaBookSketches | The process of cultivating a tea book) https://www.twitter.com/LyceumPeripatos (Martin Lindeskog på Twitter) https://instagram.com/lyceum.peripatos (Martin Lindeskog på Instagram) Produktiviteethttps://www.patreon.com/produktiviteet?fan_landing=true (Stöd oss på Patreon) Maila oss https://www.twitter.com/produktiviteet (Produktiviteet på Twitter) https://www.facebook.com/produktiviteet (Produktivitéet på Facebook) https://www.instagram.com/produktiviteet/ (Produktivitéet på Instagram) https://m.youtube.com/channel/UClKG8Zg2z-tjez-jEtdeX3w (Produktiviteet Podcast - YouTube) https://produktiviteet.se/ (Produktivitéet.se – Produktiva tedrickare) https://produktiviteet.captivate.fm/ (Produktivitéet - Captivate) https://itun.es/se/J2srcb.c (Lämna gärna ett omdöme på iTunes) Produktivitéet är inspelat med http://ringr.com/ego (Ringr) och redigerat i https://itunes.apple.com/se/app/ferrite-recording-studio/id1018780185?mt=8&uo=4&at=10lKZy&ct=produktiviteet (Ferrite Recording Studio)

Coronaläget i Sverige och de nordiska grannländerna. Regeringsbildningen med talman Andreas Norlén. Ekologiskt jordbruk räddar Sydafrikas fattiga. Hybridkrig. Åtal mot Lundin Oil. Regeringsbildningen med partisekreterare Tobias Baudin. Slutförhandlingar COP26.

Jord. Det låter kanske lite ... dammigt och trist, men är raka motsatsen. Jord kan både elda på och motarbeta klimatkrisen, och mycket hänger på hur vi driver våra jordbruk. Ekologiskt jordbruk drivs utan konstgödsel och besprutning, och kor på en ekologisk gård får gå ute och beta – och bidra till den biologiska mångfalden – i högre grad. It's all good – så varför köper vi inte mer ekomat?I ett färskt avsnitt Plan B-podden – Bönder, bördig jord & biologisk mångfald – vänder och vrider Emma Sundh och Maria Soxbo på jordbruket och dess roll i såväl vårt samhälle som i klimatkrisen. Var finns den lågt hängande utsläppsfrukten inom jordbruket? Vilket system vill vi har för vår matproduktion? Hur ska vi få fler att handla eko? Hur stor skillnad gör det om en familj om fyra väljer ekopotatis under ett år? (Teaser: Stor!)I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?Avsnitt #15: Bönder, bördig jord & biologisk mångfald handlar om varför ekologiskt är det bästa valet, våra bönders roll idag och i framtiden och vad grejen med jord är egentligen.PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Ekologiska lantbrukarna, KRAV och Sveriges Konsumenter. Tre aktörer som värnar om såväl ekologiska bönder som ekomedvetna konsumenter. Just nu pågår Ekoseptember, en årlig kampanj för att lyfta ekologiskt. Hitta event nära dig här och gör gärna ett ekoquiz för att testa dina kunskaper!MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För ett tag sen gjorde vi ett program om konventionellt jordbruk. Nu kollar vi på det ekologiska. Hur startade det? Hur har det utvecklats? - Biodynamiskt är ekologiskt, men mycket mer, säger Niclas Dagman, lantbrukare i Grästorp. Han började som konventionell odlare på 1980-talet, blev ekologisk på 90-talet, och sedan fem år är gården biodynamisk. Det var helhetstanken som lockade Niclas, ett kretslopp där allt produceras på gården. - Det ekologiska har utvecklats åt fel håll. Jag tycker att det är tvättat konventionellt. Det finns inslag i det biodynamiska som av en del uppfattas som lite hokus pokus - kohorn som ska grävas ner och månens faser. - Jag får bättre skördar, säger Niclas. Kanske är det för att jag odlar biodynamiskt. Anna Nilsson, chefredaktör för tidningen Land Lantbruk, specialtidning för lantbrukare, menar att det finns en stor spännvidd inom ekologiskt jordbruk, precis som inom det konventionella. Man kan göra på många olika sätt. Länge har det varit vind i seglen för ekologiskt. Men nu börjar det förändras. 2020 ökade matförsäljningen, men för första gången på 12 år minskade försäljningen av ekologiskt. Det ekologiska minskade också inom den offentliga sektorn. För en del har det närodlade och småskaliga har blivit intressantare.

I detta avsnitt pratar vi om naturlig skönhet med fokus på smink. Vi förklarar vad som menas med "kemikaliecocktail" och berättar vilka kemikalier det kan vara smart att undvika i sitt smink. Och vet du vad det är för skillnad på naturkosmetik, ekologiskt smink, cruelty free och veganskt smink? Vi reder ut begreppen! Tips på sminkprodukterna finns i avsnittets blogginlägg som ligger på https://fannyochila.com/blogg.

En tomat kan odlas på många sätt. Ekologiskt på ett litet jordbruk. Eller konventionellt på en stor gård. Men vad är rätt när man ska välja i grönsaksdisken? I det tredje programmet handlar det om tvisten mellan det stora och det lilla. Vi möter professor Jan Bengtsson, som säger att det här egentligen är en fråga om vad jordbruket ska vara till för. Dessutom träffar vi Mats Olsson, som driver försöksgård i ett dimmigt Roslagen och tror att det småskaliga jordbruket är framtiden. Utanför Uppsala möter vi Rune Pettersson, som driver storskalig veteodling och kan använda modern teknik till att göra sitt jordbruk mer resurssnålt och effektivt. Inger Pehrson från Landsbygdsnätverket tror på jordbrukets framtid i Sverige, men tycker att vi måste kunna prata om mer än klimat. Ett program av Joseph Knevel & Bo Torbjörn Ek. Kontakta redaktionen på kampenom@sverigesradio.se

Från denna erfarna, kompetenta och insiktsfulla fd director of marketing & Sales, commercial director och nu Sr Consultat från stora företag som Scandic, At Six, Yasuragi och FranklinCovey får vi under 40 minuter höra hur viktigt det för henne är att förverkliga, snarare än att förvalta.Vi dyker ner i vilket typ av spa Florence Cardell definierar sig som, att boosta sin hjärna i badet eller skogen och vi klurar på vad hon menar med ”Lyssna innan du blir förstådd”. Inspirerande samtal med Florence om nya spännande jobbet på FranklinCovey, där hon jobbar med ledarskap och coachning. Hur man blir en bra ledare och om att leva det liv man vill leva. Om servicegenen som hela tiden vill hjälpa till och lösa problem. Vi pratar om vikten av att blicka inåt, äga sin tid och att våga ställa krav på sin arbetsgivare. Tack tack tack underbara och duktiga Florence för att du gästade Besökspodden!

Huden tar upp det vi lägger på den! Var därför noggrann med vilken typ av hudvård du använder och våga ställ krav på din makeup. Vi går igenom hudens uppbyggnad, vilka steg din hudvårdsrutin bör bestå utav, att din makeup ska va en förlängning av din hudvårdsrutin samt att vi idag är rädda för solen och därför smörjer oss allt för mycket med solskyddsfaktor. Avsnittet sponsras av M Picaut, INIKA Organic, Sweden Eco och My White Secret. Glöm inte att prenumerera på PiggaPodden!

Isa-Maria Bergman, direktör vid Motiva för affärsområdet cirkulär ekonomi, om hur kommunerna kan upphandla hållbart. Dan Lolax intervjuar.

Vad krävs egentligen för att ett vin skall klassas som ekologiskt? Är det egentligen nyttigare att dricka ekologiskt vin, smakar det annorlunda...och vad innebär egentligen att ett vin är biodynamiskt odlat? 

I det här avsnittet pratar vi om ekologiska viner och prövar ett spanskt vin på druvan monastrell som heter Vivir sin dormir!

Vad som ska till för att lammkött ska bli riktigt gott berättar Elsa Lund Magnussen som har startat Lindås Lamm. Här handlar det om småskalig köttproduktion som riktar sig till hängivna kunder. Johan Swahn som är filosofie doktor i Måltidskunskap ger sin syn på Värmländska smaker. 

Julen närmar sig och i det här avsnittet av Tyngre Rubriker diskuterar vi bland annat två studier från BMJs julnummer som traditionsenligt brukar innehålla lite mer roliga studier. I det här fallet handlar det om kalorier i måltid från snabbmatsrestauranger kontra kalorier i en måltid från en vanlig restaurang och att högtiderna jul, nyår och midsommar verkar öka på antalet hjärtinfarkter här i Sverige. Utöver det här så får du en liten djupare inblick i studien som påstods ha visat att ekologisk odling är sämre för klimatet och sen diskuteras hockeyförbundets nya satsning rörelsekurvan där föräldrar kan testa sina barns motorik för att få en liten inblick i hur de ligger till. Medverkar i panelen gör Caroline Mellberg, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi.  Hålltider 00:00:00 Ekologiskt jordbruk i Sverige är sämre för klimatet 00:17:31 Det är väldigt mycket kalorier i maten på restauranger 00:28:24 Fler hjärtinfarkter kring julafton och nyår 00:35:59 Rörelsekurvan för att kartlägga hur motoriskt duktiga ens barn är Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Ring P1 från Gävle om bland annat ekologiskt jordbruk, frimärken och kraven kring jul. Programledare: Jenny Roosqvist

Om att välja veganskt och hållbart – och hur lätt är det att hitta kläder och material som kryssar alla boxar för att vara schysst mot både djur, natur och människor? Vi pratar om hur vi själva gör och tänker. Och kanske är det så att en får rangordna sina värderingar lite efter vad som är viktigast? Dessutom snackar vi om att plastpåsar faktiskt är veganska samt vikten av att stötta smarta tekniska innovationer. Gäst: Evelina Utterdahl, www.instagram.com/earthwanderess, vegan, hållbarhetsnörd, influencer och digital nomad som har skippat flyget för klimatets skull. Tack till det här avsnittets sponsorer: www.thrivestore.se – Ekologiskt, miljövänligt, rättvist och veganskt mode. www.instagram.com/remakesthlm/ – Gör nya kläder av gamla www.repamera.se/ – laga kläder online Beppo Ljudstudio

I glaset - där dryck möter råvaror, allt för en mer njutfull vardag & fest! Vi som driver podden och skriver på Foodfolder.se är Martin Gertmar (dryckeskonsult & Wagyu bonde), Mark Öberg (Nobis) & Matilda Carnebo (Gondolen).

Snart släpps det första avsnittet av ”Fanny och Ila”. En podd om hälsa och hållbar livsstil.   En fyndig, kostrådgivande retoriker och en underhållande, finlandsvensk näringsterapeut kända från @lesscarbs och @morotsliv, nu sammanslagna till ett.   Vi avhandlar stort och smått, delar hacks, tips, råd, upplevelser och iakttagelser. Aldrig med pekpinnar, alltid nära till skratt.   Tveka inte att vara med och påverka. Tyck till om ämnen och ställ frågor som vi tar upp i podden.   Nytt avsnitt varje torsdag med start första november 2018. Klicka prenumerera så får du en notis vid varje nytt avsnitt!

Ekobonden Johan Widing på Bokeslundsgården funderar över sommarens värmebölja och dess konsekvenser. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sparris från Peru. Ekologiskt eller närodlat. Vi ställs inför många val i matbutiken. Hur ska vi tänka när vi handlar? Hur äter vi ekonomiskt? Passande ämne idag eftersom Charlie är magsjuk. Han är dock med via länk. Missa inte veckans avsnitt! 

Wille och Jacob diskuterar en mängd lyssnarfrågor som berör allt ifrån lightläsk, proteinpulver och prostatacancer, livsmedel som du kan leva på väldigt länge och hur olika personers storlek och biomekanik påverkar deras förmåga att bli starka. Hålltider 00:02:00 För och nackdelar med olika typer av elstimulering av musklerna 00:06:30 Behöver man äta mycket efter gymmet om man blir väldigt hungrig? 00:08:50 Vassle vs EAA 00:11:00 Hur kan man inkludera träning med lite kolhydrater för en förbättrad prestation? 00:14:05 Det är svårare att hålla normalvikt om du tidigare varit överviktig, gäller det även efter graviditet? 00:18:50 Proteinpulver och prostatacancer 00:22:10 Kan man kombinera explosiv träning med hypertrofiträning i samma träningspass? 00:25:15 Lightläsk är inte bevisat att motverka viktuppgång 00:40:30 Betydelsen av att vara lång/kort och ha bra hävarmar när man vill vara stark 00:49:05 Finns det några fördelar med att äta ekologiskt för ens egen hälsa? 00:56:35 Willes stora träningsmål för 2017 00:58:10 Måste man utföra kontinuerlig uthållighetsträning för att få mentala fördelar från träningen? 01:00:40 Finns det något enskilt livsmedel som en person kan leva uteslutande på? 01:10:18 Kvinnors möjligheter att bygga muskler jämfört med mäns

Framtiden ser bra ut för ekologiskt lantbruk – men det gäller att hålla lönsamheten uppe. Johan Cejie som arbetar på KRAV ger tips och berättar även om hur omvärlden ser på ekologiska produkter. Även ICA ser positivt på framtiden för ekologiska och hållbara produkter. De arbetar aktivt för att förbättra sitt utbud. Ulf Möller, segmentsansvarig från Swedbank och sparbankerna deltar också i filmen. Filmen är framtagen av Swedbank och sparbankerna.

Omställningsarbetet från konventionellt till ekologisk produktion kräver inte bara ett starkt engagemang och hårt arbete. Det handlar också om att skaffa sig ny och viktig kunskap. Här berättar Karl Petter Bergvall och Ditte Bäckström om sina erfarenheter från deras omställningsarbete. I filmen får vi också goda tips från Johan Cejie och Camilla Mannrick Uggla som arbetar på KRAV och Ulf Möller från Swedbank. Filmen är framtagen av Swedbank och sparbankerna.

Varför ekologiskt? Intresset för att äta ekologisk mat är stort och ökar hela tiden, vilket innebär att det är många lantbrukare som ställer om sin produktion. Christina och Knut Lillienau driver ekologiskt lantbruk på Mässvik Gård i Värmland och företaget Grön Ko. Här får vi ta del av deras tankar kring varför de valde att ställa om till ekologisk produktion. ICA, som ser ett starkt ökat kundintresse för svensk ekologisk mat, samarbetar med Grön Ko och här berättar de hur de arbetar med ekologiska producenter. Medverkar i filmen gör även Christine Hveem och Ulf Möller från Swedbank. Filmen är framtagen av Swedbank och sparbankerna.    

 Johan är inte helt redo och inleder med att skramla och låta. Martin tar programmet vidare och introducerar veckans te, ryskt te från Georgien. Vi bjuder också på anekdoter, målplanering och viss förvirring. Veckans te: Ryskt te Ryskt te | Groggbloggen (http://groggbloggen.se/ryskt-te/) TeBloggen: Rysk och georgisk tekultur (http://tebloggen.blogspot.se/2008/08/rysk-och-georgisk-tekultur.html?m=1) Ryskt - Svart te från Georgien, karaktären är mjuk, fyllig med en lätt sötma - Ekologiskt te & kaffe att köpa i Tebutik - Stockholm & Lund - Tehuset Java AB (http://www.tehusetjava.se/BizPart.aspx?tabId=102&prod=1452&catId=30) Appar och länkar The Trigg Life Mapper by Moving Stationery — Kickstarter (https://www.kickstarter.com/projects/thinktrigg/the-trigg-life-mapper/rewards) Think Differently – Think Trigg (https://thinktrigg.com/) Imbue Tea | Magnetic Tea Infusing Vessel | Loose Leaf | Simple Brewing (https://imbuetea.com/) The Productivity in Tech Podcast: PIT 31: SPECIAL EDITION - The Trigg Life Mapper (http://productivityintech.libsyn.com/pit-31-special-edition-the-trigg-life-mapper) Why I Start My New Year On Groundhog Day - Productivityist (https://productivityist.com/groundhog-day/) Groundhog Day - Wikipedia, the free encyclopedia (https://en.m.wikipedia.org/wiki/Groundhog_Day) Kontakt och credJingle skapad av Jim Jonsson på JTunes Productions Logo av Kjell Högvik Hansson (http://hogvik-hansson.se/kjell/) Hemsida utvecklad i samarbete med Cay Lundén på ComArt (http://comart.se/) Johan Gustaphzon Appleyra (http://www.appleyra.se/) Twitter @gustaphzon (https://www.twitter.com/gustaphzon) Martin Lindeskog Egosocialamedier (http://egosocialamedier.se/) Twitter @lyceum (https://www.twitter.com/lyceum) Produktiviteet Ansök till vår Slackgrupp (http://goo.gl/forms/ISF3G3echu) Maila (mailto:produktiviteet@gmail.com) Produktiviteet på Twitter (https://www.twitter.com/produktiviteet) Produktivitéet på Facebook (https://www.facebook.com/produktiviteet) Produktiviteet Podcast - YouTube (https://m.youtube.com/channel/UClKG8Zg2z-tjez-jEtdeX3w) Produktiviteet.se – Produktiva tedrickare (http://produktiviteet.se/) Lämna gärna ett omdöme på iTunes (https://itun.es/se/J2srcb.c) Produktivitéet är inspelat med Ferrite Recording Studio (https://itunes.apple.com/se/app/ferrite-recording-studio/id1018780185?mt=8&uo=4&at=10lKZy&ct=produktiviteet) Support this podcast

Denna vecka pratar vi om alla dessa inkorgar och information vi tar emot. Hur hanterar vi det. Veckans te: Yunnan Dian Hong – Wikipedia (https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dian_Hong) Ekologisk Yunnan FOP | Johan & Nyström Yunnan FOP - Ett lätt, milt te som samtidigt är mycket smakrikt och fylligt - Ekologiskt te & kaffe att köpa i Tebutik - Stockholm & Lund - Tehuset Java AB Dianhong (Yunnans röda) | Om te (http://www.omte.se/svart/dianhong/) Appar Apple Mail Inbox by Gmail – en ny e-postapp som fungerar för dig Mailbox Spark - Like your email again Kontakt och cred Jingle skapad av Jim Jonsson på JTunes Productions Logo av Kjell Högvik Hansson Johan Gustaphzon Appleyra (http://www.appleyra.se/) Johan på Twitter (https://www.twitter.com/gustaphzon) Martin Lindeskog Egosocialamedier (http://egosocialamedier.se/) Martin på Twitter (https://www.twitter.com/lyceum) Produktiviteet Ansök till vår Slackgrupp (http://goo.gl/forms/ISF3G3echu) Maila (mailto:produktiviteet@gmail.com) Produktiviteet på Twitter (https://www.twitter.com/produktiviteet) Support this podcast

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris.Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. Morötter och korvgryta.Det är korv Stroganoff och ris.Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt.Vad tror du korven kommer ifrån? Kanske grisen.Morötterna då? Från ett frö.Vad tycker du är viktigast med maten? Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra.Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014:En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion.Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten?Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter.Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens.Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott.Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht.Är svenska livsmedel viktiga? Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt."De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va.Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån.På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson.Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson.Hej! Hej!Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand.Ville ni fortsätta sälja till kommuner? Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb.Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare.Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i.Är de beredda att betala? Ja, det får vi se.Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige?Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök.För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag.Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken.Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre.Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. Ja, Felix. Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske.EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall när den färska inte räcker. Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien.Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter.Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander.Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor.Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson.Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? Ja, absolut. Ja.Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson.Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får.Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung.198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk.Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk.Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis.Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander.Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor.Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne.Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura.Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk.Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra.En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i.I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung.Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska.Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better.Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken.Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products.Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt.Hej, jag letar efter matsalen. Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där.Tack så mycket!Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började."Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson.Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson.Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också.Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det.Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte.Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson.I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också.Vi är ju med i EU och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson.Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska.Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val.Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht.Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare.Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det.Reporter: Samira OthmanProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se         

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gör vi någonting annorlunda. Istället för en djupdykning inom ett ämne försöker vi oss på att få en överskådlig bild kring dagens jordbruk. Gästen är Georg Andersson, Doktor i Miljövetenskap, och med ett stort intresse inom jordbruk försöker ge oss en introduktion i hur jordbruket fungerar idag och hur det kan göras med hållbart. Det blir många frågor där Georg svarar enkelt men som det brukar vara när man ska förklara vetenskap så är det aldrig så enkelt som man kanske hade velat. Efter avsnittet kommer du att ha en liten djupare förståelse för jordbruk och för att det mesta är komplext. Några praktiska tips kommer dock fram kring vad du kan göra för att försöka förbättra saker och ting när det gäller miljöpåverkan från jordbruket. Hålltider 00:13:10 Ekologiskt jordbruk jämfört med konventionellt jordbruk 00:21:15 Försöker man förbättra sig inom ekologiskt jordbruk? 00:22:28 Konflikten på SLU 00:27:40 Agro-ekologisk odling - vad är det? 00:33:45 Det finns inga enkla svar 00:38:45 Hur går det allmäna arbetet mot ett mer hållbart jordbruk? 00:44:45 Beroendet av fosila bränslen är svårt att komma ifrån 00:49:15 Bekämpningsmedel - fördelar och nackdelar 00:55:50 Fokus bör inte ligga främst på maximal produktion - det finns mat till alla nu 00:57:55 Jordbrukare som tar självmord i Indien 01:00:60 Vad kan man göra mer konkret som konsument för miljön? 01:06:45 Hur förändrades Georgs val i butiken efterhand som han lärde sig mer? 01:13:58 Tillbaka till försök att som konsumt påverka miljön 01:20:10 Informationskällor för bättre matval och miljöarbete inom jordbruket  

Prenumerera på Prata Mat via: itunes.apple.com/se/podcast/lisbe…016996?l=en&mt=2 Chipotlefilm: https://www.youtube.com/watch?v=aMfSGt6rHos

Avsnitt 10 och denna vecka pratar vi om hur man kan göra hela eller delar av sitt bröllop ekologiskt. Och det vill man så klart! Och som Jessica säger i podden så behöver man inte sträva efter att hela bröllopet ska vara ekologiskt, men om vi alla gör något så betyder det massor för vår värld. Vill du vara med och tävla om boken "JA! Er guide till ett etiskt och ekologiskt bröllop" så maila till info@brollopsodden.se och svara på frågan: "Vem är grundaren av ECO Bride Club?"

Farah hjälper Mikaela att anordna ett ekologiskt bröllop.

Jättebygget Norra Djurgårdsstaden i Stockholm har marknadsförts som en hållbar stadsdel och ett föredöme för kommande stadsbyggnad, men hur miljövänligt blir det egentligen, frågar vi oss i Klotet när vi fortsätter att granska hållbarheten i våra stadsdelar. Är det kanske mer fokus på hur grön och skön miljön upplevs av de som bor där, än av deras påverkan på resten av världen? Vårt boende är en av de delar av våra liv som har störst påverkan på miljön, men det verkar inte självklart att välja byggmaterial med minimal klimatpåverkan och att hålla nere boytan när byggherrarna tävlar om att få bygga flotta våningar i detta attraktiva sjönära läge mittemellan Stockholms innerstad, grönområden och vatten. Sopsugsystem, avfallskvarnar och grönytor ser ut att finnas på plats, men de köpstarka människor som flyttar in förefaller inte tveka att konsumera ordentligt och flyga på semester när andan faller på. Och så konstaterar vi att nu börjar byggmaterialet komma ikapp uppvärmningen som den st

Om sallat, spenat, och andra sorters bladgrönsaker. Kocken och trädgårdsmästaren Niklas Karlsson berättar om vilka sorters sallat som passar för tillagning – och han berättar vad du kan göra med huvudsallat, mjölk, honung och gatkamomill.  Weibulls experter Dag Lindahl och Sol-Britt Rundström bjuder på odlingstips. Stefan Nilsson, eller Trendstefan som han kallas pratar om odlingstrenden – hur den ser ut i dag och hur den kommer att utvecklas framöver. Växter: little gem, sparrissallat, spenat, kinakål, batavia, grönkål, isbergssallat, plocksallat,  m.fl. Sökord: odla, odling, stadsodling, skörd, skörda, eko, ekologiskt, mat, matlagning, recept, vegetariskt, vego, vegan, klimat

Följ med på korastning och träffa hästterapeuten som vet hur man blir en bra ledare. Dessutom är det snart dags att få in veden, men hur hugger man rätt? Det tar vi reda på i nya avsnittet. Dessutom hittar vi Veckans bonde i växthuset där skördesäsongen har börjat.