Podcasts about shang imam

Vill du bli kär i någon som tar disken eller någon som tar dig med storm? Föredrar du hemmakvällar, eller weekendresor till Paris, passion eller småputtrigt samliv? Ideal och verklighet går inte alltid ihop när det kommer till kärlek. Ibland kan själva idén om den omtumlande, konfliktfyllda och rentav depressiva kärleken, ställa till det för oss.— När jag blev ombedd att skriva en text om kärlek i samtiden så tänkte jag, vad kan jag säga som ingen redan har sagt om kärlek? Jag tog ner alla romaner, böcker, musik om kärlek, eller svårigheten att få till det och plöjde allt på ämnet, säger Emma Engdahl, professor i sociologi.Hon insåg att varje gång hon läste om kärlek så uttrycktes samtidigt något om depression, enligt henne lever vi ett samhälle som idealiserar den depressivt älskande.– Människor vill ha en emotionellt komplex människa, säger Emma Engdahl. Finns det plats för den mysiga, självklara och vardagsnära kärleksrelationen som bara puttrar på lite i dagens ”tindersjuka” samtid? Kanske ser vi rentav en slags revansch för just den sortens kärlek menar psykologen och parterapeuten Fredric Bohm. — Det vi ser idag är en motreaktion mot detta. Titta på unga idag. De har färre sexuella förbindelser, vill gifta sig tidigt och skaffa barn. “Villa, Volvo, vovve” är inte längre ett skällsord.Poddaren och komikern Bianca Meyer har tröttnat på att söka den passionerade kärleken. Hon skulle hellre vilja leva med en vän.Gäster i programmet: Emma Engdahl, professor i sociologi vid Karlstad universitet. Fredric Bohm, psykolog, socionom och parterapeutBianca Meyer, poddare och komiker Reportage om vad vi kan lära oss av medeltidens höviska kärleksideal av Simon Sarnecki Reporter Sebastian Hedlund söker svaret på frågan: vad är äkta kärlek? Programledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Jag är värdelöshmm vore kanske gott med en glassåh pass på här kommer en bil i rasande fartusch vad den här skjortan sitter åt Det handlar om våra tankar i Kropp & Själ i P1. Vi frågar oss varifrån alla dessa tankar som far igenom huvudet kommer ifrån? Är vår inre röst den sanna rösten eller kan vi strunta i att lyssna på våra egna tankar?– Tankar i sig är betydelselösa. Det är hur vi hanterar dem som blir avgörande för hur vi mår, säger psykologen Peter Myhr. – Problemet är inte att vi har tankar. Vi ska tänka! Problemet är när de hänger kvar och vi inte kan släppa dem.Det är ofta när vi inte kan släppa våra tankar som vi blir plågade. Så till den grad att vi upplever att vi känner oss alldeles maktlösa inför dem. Kay Pollak, regissör och författare, menar att vi kan med vår egen kraft göra oss fria inför dessa hotfulla tankar.– Jag kan träna mig i att tänka på tankar som ger mig energi, glädje och hopp. Och jag kan tänka mig att låta bli de tankar som sänker mig. Gäster i programmet: Peter Myhr, psykolog med inriktning mot metakognitiv terapiSiri Helle, psykolog och författareKay Pollak, regissör, författare och föreläsareSinziana Ravini, psykoanalytiker och författareProgramledare, Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent, Shang Imam

Att ett glas rött om dagen är bra för din hälsa, har du väl hört? Det ska visa sig vara helt fel det finns inget hälsosamt drickande av alkohol. Ett glas rödvin om dagen kan motverka hjärt- och kärlsjukdomar, så har det låtit ett tag. Alkoholen som under stora delar av 1900-talet sågs som en samhälls- och hälsofara har alltmer kommit att ses som relativt ofarlig, så länge man dricker måttligt. – Det fanns en föreställning som växte fram för över hundra år sen att alkohol under en viss gräns var harmlös – en bild som förstärktes ju mer åren gick. Man menade att viss konsumtion till och med var nyttig, berättar professorn och alkoholläkaren Sven Andréasson. Särskilt rödvin har ibland lyfts fram som rik på nyttiga antioxidanter. Men nu tyder allt mer på att alkoholen, även i måttliga mängder, ökar risken för en rad folksjukdomar, inte minst cancer. Psykologen och alkoholforskaren Sara Wallhed Finn:– Det vi kan se vad gäller cancer är att för varje glas mer man dricker i veckan så finns det en ökad risk för vissa typer av cancer. Redan i höst kommer Socialstyrelsen gå ut med nya riktlinjer kring gränsen för skadlig alkoholkonsumtion. Så vad är det vi vet nu som vi inte visste tidigare? Och är det så att det bara är dåligt med alkohol? Gäster i studion: Emma Frans, epidemiolog och författare, aktuell med boken Expertparadoxen. Sven Andréasson, alkoholläkare och professor emeritus i socialmedicin vid Karolinska Institutet.Sara Wallhed Finn, psykolog och alkoholforskare vid Karolinska Institutet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Reportage: Vår reporter Simon Sarnecki går ut bland uteserveringar och frågar folk hur de ser på sitt drickande och om de har ett hum om hur pass hälsoskadligt det är. En ny typ av nykter livsstil verkar ha kommit för att stanna. Det undersöker reportern Sebastian Hedlund när han träffar en person som valde nykterheten redan i tonåren. Vad var det med det nyktra livet som lockade?Producent, Shang Imam.

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot? Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. – Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi. – Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag. Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas. Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare. Gäster i studion:Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet. Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet. Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag. Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent, Shang Imam

My ligger på vägen. Det rinner blod ur hennes mun och hon går inte att få kontakt med. My har slungats ut ur bilen när den voltade och har brutit ryggen hon kommer aldrig mer att kunna gå. Det är en perfekt sommarkväll när My, hennes kille Viggo och två vänner bestämmer sig för åka ut på vägarna och köra omkring, en bilpromenad. De spelar musik på hög volym och fönstren är nerdragna när Viggo plötsligt tappar kontrollen över bilen. Den voltar och i kraften kastas My ut genom framrutan. My var inte bältad.My förs omedelbart till sjukhuset och hon sövs ned i väntan på en operation. Ändå kan hon höra hur de gråter runt henne. Det är hennes föräldrar och syster men också pojkvännen Viggo. Nästa gång hon slår upp ögonen är det just Viggo hon ser. Han är förtvivlad och kan inte sluta gråta. Skulden tynger honom det var ju han som satt vid ratten. Operationen blir lyckad och My kommer att överleva, men hon har fått en komplett ryggmärgsskada. Hon är förlamad från brösten och nedåt vilket innebär att hon har varken känsel eller funktion i de kroppsdelarna. Och snart kommer sorgen över henne när hon verkligen tar in faktumet att hon aldrig mer kommer att kunna gå.My gråter och sörjer. Det gör även Viggo. Tills en dag. Mys tårar tar slut. Hon vill inte gråta mer, hon vill tillbaka till sitt liv, till det liv hon och Viggo är tänkte att leva. Men allt kommer att vara annorlunda. My börjar följa folk på sociala medier, som likt hon själv sitter i rullstol och är kvinnor. Blir inspirerad och upplyft av personer som får en förebildsliknande roll. Men vad hon inte vet är att just en av de som hon har börjat följa kommer att kontakta henne och bjuda ner henne till Jönköping där hon bor. Och det kommer att bli startskottet för gruppen Girls On Wheels.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar  om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Kristin vaknar i baksätet med överkroppen böjd som en fällkniv över låren. Hon känner inte sina ben. Vad hon inte vet är att hon precis varit med om en bilolycka hon kommer aldrig kunna gå igen. Det är i skarven mellan vår och vinter och väglaget är halt när Kristin och hennes föräldrar kör hem från förlusten i basketmatchen i Örebro. Tjejerna har snackat ihop sig efter matchen och planerar att vinna nästa gång då tar de dem. Men vad ingen vet är att den 15-åriga Kristin aldrig mer kommer att spela basket. Den inbitna idrottstjej hon var kommer bara vara en skugga i det liv som väntar henne. Hon kommer undvika fotbollen, basket och löpningen. För hon kommer aldrig mer kunna använda sina ben. Den här matchen blir hennes sista. Men det är alla ovetandes om när hon och hennes föräldrar ska köra den dryga två timmars bilresa som det innebär att köra hem till Högboda i Värmland.Någonstans på vägen kommer en liten grön bil i motsatt körfält få sladd och köra rakt in i deras bil. Kristin som hade somnat i baksätet väcks av smällen. Något känns fel och hon ligger tryckt med huvudet mot underkroppen hennes rygg har gått av.Hon började åttan som gående och kommer in till sommaravslutningen i rullstol. Kristin tar aktivt avstånd från alla sammanhang som rullstolen erbjuder hon vill hänga med sina gående vänner. Rullstolen är ett nödvändigt ont som hon har nästan hatiska känslor mot. Det kommer dröja nästan femton år tills att Kristin närmar sig andra som sitter i rullstol. Varför tog det så lång tid och vad hade förändrats?Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Hade Helle landat någon meter åt ett annat håll hade hon förmodligen inte överlevt fallet. Hon föll från sjunde våningen och landade i en rabatt. Men hon bröt ryggen och kommer aldrig mer att kunna gå. Det är en försommardag för sex år sedan som Helle och hennes dåvarande kille grälar. Han vill kasta ut hennes saker och då tappar Helle fattningen. Det är nu hon upplever att hon inte kan kontrollera förloppet. Helle går nämligen ut på balkongen på sjunde våningen, klättrar över räcket och hänger sig på utsidan av balkongen. Det är först när hon hänger där som hon inser vad hon har gjort och får fullständig panik. Hon är ju höjdrädd och tänker att hon kommet att dö. Därefter släpper hon taget om räcket och faller. Att Helle inte dog den dagen liknar närmast ett mirakel. Hade hon fallit någon meter åt ett annat håll hade hon slagit i asfalt och sten, men istället föll hon ner i en rabatt. I fallet svimmade Helle av vilket gjorde att att hon föll mjukt.På sjukhuset sövs hon ner och vaknar först två dagar efter olyckan. Hon får då veta att hon har brutit ryggen, toralkota 12, och att hon aldrig mer kommer att kunna gå. Livet som hon känner till det kommer inte längre vara sig likt. Men hon skulle aldrig vilja spola tillbaka tiden.Istället för att gå kommer Helle att rulla och hon blir snabbt vän med rullstolen. Hon börjar plugga, hon tränar och hon är glad. För något inom henne är förändrat. De tidigare plågoandarna från uppväxten har nästintill försvunnit och hon känner att hon har fått en andra chans en möjlighet att leva ett nytt liv.När Helle lite senare blir erbjuden att komma till Jönköping för att träffa fyra andra unga kvinnor i rullstol tvekar hon inte en sekund. Men det hon inte vet än är att detta kommer bli startskottet för Girls On Wheels.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När Andrea vaknar upp på intensiven berättar en sjuksköterska för henne: Du har varit med om en tågolycka. Du har blivit påkörd av ett tåg. Andrea tänker Hur kan man överleva något sånt? En kall och regnig novembernatt ska Andrea hem från en fest. Hon är ledsen och har bråttom till att hinna med bussen. Hon vill gena över tågrälsen men träffas istället av tåget och slungas mot staketet. Hennes överkropp vrider sig ett halvt varv från underkroppen. Otroligt nog överlever hon olyckan men hon kommer aldrig mer att kunna gå.Andrea Rasmussen är 19 år gammal vid tillfället för olyckan. Den dramatiska händelsen blir en lokal nyhet och det börjar gå rykten om att detta var ett självmordsförsök. Andrea vill genast slå ner dessa osanningar. Men framför allt vill hon inte att hennes mamma ska tro något sådan. Hon skulle ju bara gena över spåren.Hennes vilja att klara sig själv är stark. Hon tar sitt körkort, får en egen lägenhet och går klart en utbildning för att bli behandlingspedagog. Men hon saknar fortfarande ett sammanhang. Plötsligt en dag blir hon kontaktad av en tjej som heter Louise som också sitter i rullstol. Hon vill dra ihop ett gäng, och skapa en grupp. Sagt och gjort.Inte långt senare bjuder Andrea hem tjejerna som kommer att bli kärnan i denna rullande grupp som får namnet Girls On Wheels. Runt hennes bord i Jönköping sitter egentligen fem främlingar med bara rullstolen gemensam, men det är som att de alltid har känt varandra.Vad händer när man som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

När är en lämplig tid att berätta för någon att du aldrig mer kommer kunna gå? Aldrig, om du frågar Louise Linderoth, en av medlemmarna i Girls On Wheels. Hennes berättelse är först ut i serien om gruppen. Louise, tio år gammal, var på sommarkollo när hon till slut skickades hem med feber. Väl hemma stiger febern till 42 grader. Hon åker in på sjukhuset och blir inlagd i två veckor. Under lika lång tid ligger hon i sängen och tillfrisknar från viruset hon råkat ut för. Men när hon väl ska ställa sig upp så svarar inte benen.Det som började som en enkel förkylning visade sig ha varit ett virus som satt sig på ryggmärgen där nerver har kommit i kläm. Hon kommer aldrig mer att kunna gå. Nu börjar en lång och utmattande kamp för Louise att förneka faktumet. Hon har fått en rullstol av sjukhuset, men den vägrar hon använda. Medan rullstolen ligger och dammar i källaren häver hon sig fram på kryckor i över tio år. Tills en dag.Louise ber hennes mamma plocka fram den gamla rullstolen och inser vilket våld hon har gjort mot sig själv. Hur hon har förnekat sig själv genom att häva sig fram. Nu börjar resan mot en helt ny värld, full av frihet och rörlighet.Med sin nya blick på sin egen skada tar hon kontakt med andra i liknande situation unga kvinnor som sitter i rullstol. De samlas och tar ett namn, Girls On Wheels. Alla har en ryggmärgsskada som de har fått någon gång under livet en skada med följden att de gått från gående till rullande.Vad händer med en människa som förlorar något så självklart? Något man förmodligen tagit för givet, som att gå? Och vad händer med omgivningen?Det här är en berättelse om tillblivelsen av Girls On Wheels och hur de bryter en isolering genom att möta sina likar   om kraften i gemenskapen. Dokumentärserien görs av Shang Imam och produktionsbolaget Filt för Sveriges Radio P1.

Hör om lyssnarnas tankar kring invasionen av Ukraina och om psykologernas tips för att må bättre. I torsdags vaknade vi till ett krig i Europa och och allt som tidigare känts som sannolikheter blev plötsligt verklighet. Den världsordning som vi känner den är nu rubbad - igen.För vi trodde ju att det var över nu, undantagstillståndet som vi lärt oss att leva med under två års tid. Under den här tiden sattes livet delvis satts på paus, mycket ställdes in men framförallt så har vi inte kunnat ta något för givet utan vi har hela tiden haft med i beräkning att allt kan närsomhelst ändras om vi kan åka till jobbet, när vi kan fira vår födelsedag eller om vi överhuvudtaget kan träffas utan risk för att smitta någon eller själva bli sjuka? Men nu sitter vi där igen med dagliga rapporter om dödstal på nyheterna   men nu handlar det om kriget istället.Men såväl då som nu så pågår ju det lilla livet, det som du kallar ditt liv. Barn föds, människor blir förälskade, skilsmässor går igenom och mjölken tar slut. Vi fylls av motstridiga känslor och och livet kan te sig nästan surrealistiskt när bubblande glädje och lycka trängs med ilska oro och maktlöshet alla de känslor som ett krig kan ge upphov till. Det uppstår ett slags känslovrål.I Kropp & Själ i P1 ska vi fånga upp just det här känslovrålet och vi vill höra ifrån dig som lyssnar. Vilka känslor har de senaste dagarna väckt hos dig? Hur påverkas du av kriget och all rapportering kring det? Och du som har erfarenheter av krig, vad väcker den stundande situationen i dig?Ring in till programmet i direktsändning för att prata om känslor i kriget : 08-215 216, eller skriv till oss på kropp@sverigesradio.se. Medverkande i programmet: Allan Linnér, fd Radiopsykologen.Reyhaneh Ahangaran, psykolog med fokus på barn och unga.Anna Bennich, psykolog.Anna Kåver, psykolog och författare till boken Oro att leva med tillvarons ovisshet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producenter är Shang Imam.Programmet sänds direkt.

Framför dig har du två patienter och du måste nu välja vem av dem som ska få vård först. Vem du än väljer kommer någon att bli lidande. Hur gör du? Detta dilemma kan orsaka moralisk stress. Scenariot ovan är något som uppstår ofta för de som arbetar inom vården, berättar forskaren Martina Gustavsson, som studerar just moralisk stress hos människor som arbetar i katastrofområden: I en kritisk situation kan det förekomma ett glapp mellan etiska teorier och verkligheten man står inför. Som vårdpersonal måste du fatta ett ett beslut och när nöden kräver det så hinner man inte rada upp för och emot, etik och moral. I sådana situationer kan man tvingas handla i strid med sina moraliska övertygelser, menar Niklas Juth, docent i medicinsk etik: Man handlar på ett sätt som är fel för att omständigheterna tvingar en till det. Det moraliskt felaktiga handlandet är en konsekvens av felaktiga strukturer, regler eller helt enkelt brist på resurser. Moraliska dilemman och vad som händer när du trampar på din övertygelse handlar nästa Kropp & Själ om. Gäster i studion: Martina Gustavsson, forskare vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, Jonna Bornemark, professor i filosofi vid centrum för praktiskt kunskap, Niklas Juth, docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet. Medverkar i programmet gör även läkaren Staffan Bergström som, i ett uppmärksammat fall, assisterade en svårt sjuk man med att ta sitt liv, samt psykologen Filip Arnberg. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent, Shang Imam. Programmet är direktsänt.

Anna Sundstrand är bara 12 när svenska tjejgruppen Play blir världskända. Men snart ska hon få det hon ser som ett ultimatum från managern Mathew Knowles: bryt med dina föräldrar eller hoppa av. I Verkligheten hör du Anna Sundstrands nästan osannolika berättelse, från mobbad på skolgården till att som 12-åring turnera med världsartister som Destiny's Child. Men erfarenheten av mobbingen sitter i. "Det ska visa sig sedan hur djupa ärr det faktiskt gav," säger Anna. I avsnittet intervjuas också Mathew Knowles och även Annas pappa Hans medverkar. Av: Gustav Asplund och Shang Imam.

Börsen börjar falla i mars 2000 och snart är det för sent för många. Ctrl+Z går inte att tillämpa i den analoga världen. Tony gör ett sista återbesök på Webtarget. Vem har han egentligen blivit? Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle.  Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Omid Khansari, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Maya Lazcano, Shang Imam och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Det är 1995 och datornörden Tony har under alias Lonely Rider chattat i flera månader på IRC med "Beautiful Dark Queen". Men hur ska det bli när de möts IRL? En natt på Vattenfestivalen ska det ske. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall med 90-talslegender i rollistan och skrikande modem, eurotechno och ICQ-"uhoh" i ljudbilden. Det var en tid långt innan Google och Facebook härskade över världen en tid då vi såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog, Siham Shurafa, Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Omid Khansari, Inga-Lill Andersson, Shang Imam, Linda Skugge, Kajsa Mellgren och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Platsen.se lanseras 1996 och festen blir legendarisk. HTML är Tonys liv, och det finns bara tre tillstånd: koda, vara full eller bakfull. När riskkapital kommer in i bolaget tar allt snabbt fart. Kraschen är en tragikomisk serie om world wide webs födelse och det visionära IT-företaget Webtargets uppgång och fall under slutet av 90-talet - en tid innan Google och Facebook härskade över världen och vi fortfarande såg framför oss hur cyberrymden skulle skapa ett nytt och bättre samhälle. Huvudförfattare och regi: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Isak Hjelmskog,  Malou Zilliacus, Ivan Mathias Petersson, Siham Shurafa, Inga-Lill Andersson, Shang Imam, Maria Jones och Johan Staël von Holstein. Storyline: Daniel Karlsson, Maya Lazcano, Pontus Bergman, Frida Englund, Malin Axelsson, Magnus Berg. Musik: Rebecca&Fiona. Ljudtekniker: Carolina Jinde. Auskultant: Maya Lazcano. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

En dag ringer min kusin Badeen och berättar en hemlighet. Han ska till Syrien för att slåss mot IS, på den kurdiska sidan. Han kommer att bli förste svensken att dö på detta sätt. Varför vill han åka? Vi träffas på Burger King på T-centralen. Några månader senare har han dött i strid, men ingen vet riktigt hur. Kvar i Sverige finns hans barn, fru och syskon. Ingen av dem visste att han skulle åka till Syrien för att delta i väpnad kamp. Han hade sagt att han skulle flyga ner för att hjälpa kurderna med IT-system och kommunikation, något han var utbildad inom. Han lämnade sin familj med en lögn och kom aldrig hem igen.  Shang Imam försöker i dokumentären Den själviske hjälten, att lägga pusselbitarna som finns kvar av sin kusin. Vad var det han ville åstadkomma? Och hur kan man lämna dem man älskar för att slåss i ett krig?

Mat och film verkar höra ihop. På filmfestivalen i Berlin finns en hel sidoserie med gastronomisk film. Hur många älskade inte filmen The Trip, fascinerades av Landet Brunsås och fänglsas av Halv åtta hos mig eller Sveriges Mästerkock. Givetvis har även dokumentärvärlden påverkats av trenden. För en tid sedan kunde man se "El Bulli - cooking in progress", om den spanska krogen El Bulli och deras vetenskapliga inställning till mat, och nu är det premiär för "Jiro dreams of sushi", om en japansk trestjärning sushibar där jakten på perfektion inte har någon gräns. Nina Asarnoj har inventerat en smakfull och växande genre där matskapande faller någonstans mellan konst och vetenskap. I Svt:s nya dokumentärserie Malmöpolisen ska tv-tittarna ska få en inblick i vardagen för poliserna i staden som sägs vara Sveriges våldsammaste. Kino har låtit Rakel Chukri, kulturchef på Sydsvenska Dagbladet, och Shang Imam, programledare för samhällsprogrammet Verkligheten i P3, titta på de två första avsnitten av dokumentärserien. Filmaren Moa Geistrand har besökt utställningen/festivalen Mono No Aware i New York, en sorts festival för konstnärer och filmmakare som arbetar med film, jusprojektioner och installationer - som man sedan kan kombinera med till exempel performanceinslag, uppläsningar och dans. Det enda som inte är tillåtet är digitala projektioner. Man vill helt enkelt komma åt en sorts filmens lavjkänsla. Man skulle kunna säga att det handlar om en sorts analog motståndsrörelse... I maj 1986 bestämde författaren Lena Anderssons klassföreståndare att man skulle investera klassens överskott på kulturpengar i ett biobesök. Eftersom man just läst om Afrika så föll det sig naturligt att man valde den sjufaldigt Oscarsbelönade Mitt Afrika om den danska författaren Karen Blixen med Meryl Streep och Robert Redford i huvudrollerna. Detta biobesök under slutspurten av högstadietiden i Tensta blev betydelsefullt för den då mest sportintresserade Lena Andersson. Anders Bennysson gick hem till henne för att ta reda på konsekvenserna av det där biobesöket. Den danska komikern Dirch Passers liv har blivit till långfilmen Dirch. Trots att Passer är en av de legendariska underhållarna i vårt grannland och gjort både tv och film i Sverige, så är det nästan ingen som minns honom här idag. Och visst, sen sin död 1980 har kanske inte Dirch Passer varit så aktuell här i Sverige. Letar man bland utbudet på hyr-dvd så har man till exempel bara att välja på mjukporrisen Den ståndaktige kyrkoherden och vikingakomedin Här kommer bärsärkarna. I den sistnämnda springer Dirch och Carl-Gustaf Lindstedt springer runt i djurfällar och vikingahjälmar och Dirch försöker prata dansksvenska. Programledare: Roger Wilson Producent: Sara Lundin