Podcasts about medborgare

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon.Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John.Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström LindbäckProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

I Sverige blir barn till illegala invandrare inte medborgare. Men det blir de i USA, och detta vill nu Donald Trump ändra på. Läkaren och USA-kännaren Erik W. Larsson berättar om det amerikanska medborgarskapets invecklade historia. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Mitä suomalaisten kannattaisi oppia puolalaisen poliittisen kulttuurin polarisaatiosta? Mitä Puolassa riehunut taistelu tuomarien nimityksestä ja oikeusvaltion tulevaisuudesta opettaa suomalaisille? Analyysi maasta, jossa kulttuurisota jatkuu edelleen. Ohjelmassa saattaa myös paljastua, miten huonosti suomalaiset sotilaat ovat käyttäytyneet Puolan maaperällä. Vieraana on tietokirjailija, toimittaja Antti Blåfield. Lukusuositus. Antti Blåfield, Erja-Outi Heino: Puola on samaa maata

Han är en av Sveriges mest kända komiker – men också en person som aldrig backat från att säga vad han tycker. Med sin skarpa humor och sitt raka sätt har han både hyllats och provocerat. Özz Nûjen är inte bara komiker, han är också en röst i samhällsdebatten – och en människa som bär med sig ett ursprung, en historia och ett perspektiv som inte går att kopiera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Få uppdrag i skolan är så viktiga som att fostra barn och unga till demokratiska medborgare. Tillsammans med grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson, som jobbar i Järva-området, borrar Skolprat i demokratiuppdraget. Under LFK (lärarnas forskningskonferens), som ägde rum i november, fångar Skolprats poddvärdar Karin Rådberg och Niklas Åkerblom grundskolelärarna Roger Terner och Marita Nilsson för att diskutera skolans demokratiuppdrag. För hur gör vi när frågan om demokrati och samhällsengagemang inte anses lika viktig för dagens barn och unga? Roger Terner och Marita Nilsson arbetar med en praktiknära studie kopplad till demokratiuppdraget och vaccinering under Covid-19. Ta del av Roger och Maritas studie i detta mycket intressanta avsnitt. Tveka inte att höra av dig till oss med dina funderingar och synpunkter: skolprat@kunskapsskolan.se Trevlig lyssning!

Migrationsministern om varför han vill skärpa kraven för medborgarskap. Regeringen vill att personer med ohederligt levnadssätt ska kunna utvisas, men vad betyder hederligt levnadssätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Före detta biståndsminister Johan Forssell (M) blev migrationsminister vid regeringsombildningen i september. Han blev därmed ansvarig för ett av de viktigaste politikområdena i Tidöavtalet. En rad lagar ska skärpas på migrationsområdet och Sverige som tidigare haft en generös migrationspolitik kommer att lägga sig på EU-rättens miniminivå.Förra veckan presenterade regeringens utredare sitt förslag om skärpta krav för att bli medborgare. Bland annat ska det krävas längre tid i Sverige, mer kunskaper i svenska och svenska samhället och att man kan försörja sig själv. Utredaren föreslog existensminimum som försörjningsgräns, drygt 7000 kronor efter skatt, men Johan Forssell tycker att en person behöver tjäna mer än så för att kunna bli medborgare.”Jag tycker inte det går tillräckligt långt om man ska bli svensk medborgare, det finaste man kan bli i vårt land”, säger Johan Forssell.Vad betyder hederligt levnadssätt?Just nu utreds olika lagändringar som ska göra det svårare för invandrare att få och behålla uppehållstillstånd i Sverige. Bland annat ska det krävas att en person har ett ”hederligt levnadssätt”. Det handlar inte bara om att följa lagen, saker som strider mot hederligt levnadssätt skulle enligt utredningens direktiv kunna vara att ha skulder eller missbruk, samröre med extremistiska organisationer eller att man yttrar saker som ”allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden”. Exempel som på sådana yttranden kan vara att hylla terror eller delta i LVU-kampanjen. Men varför ska den grundläggande demokratiska rättigheten yttrandefrihet begränsas för personer med uppehållstillstånd?”Men här handlar det ju inte om yttrandefrihet, när man till exempel påstår att Sverige skulle kidnappa barn eller hela den här LVU-kampanjen, det handlar det ju om ett väldigt aktivt och systematiskt arbete för att sprida helt felaktiga föreställningar om Sverige. Det är inte yttrandefrihet. Det är inte en saklig diskussion utan det är ett medvetet sätt att just sprida fullständigt felaktigt narrativ och det skadar Sverige och jag tycker inte att de personerna ska vara i vårt land”, säger Johan Forssell.Gäst: Johan Forssell (M), migrationsminister Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på EkotTekniker: Jakob LalérProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 24 januari 2025.

I veckans avsnitt avhandlas ytterligare två filmer ur Polisskolan-serien, givetvis handlar det om del 3, som har undertiteln Begåvningsreserven och del 4, Kvarterspatrullen. Back in Training och Citizens on Patrol på engelska.   Vi hoppas det ska smaka!   Polisskolan 3 – Begåvningsreserven (1986): "Poliserna vid polisskolan står inför en ekonomisk kris i delstatens budgetarbete. För att lösa krisen har guvernören beslutat att endast en skola ska få fortsätta utbilda poliser i delstaten. Detta leder till att båda de rivaliserade skolorna skall granskas och utvärderas, vilket leder till att en del tar till fula knep för att bli av med sin motståndare. Tanken är att man ska se vilken skola som kan producera den bästa kåren av poliser. Detta blir ett tufft uppdrag för Mahoney, Jones, Tackleberry och deras virrige rektor Lassard."    Polisskolan 4 – Kvarterspatrullen (1987): "Förändringens vindar blåser genom polisskolan. Lassard bestämmer att man skall träna och göra kvarterspatrullerna tuffare. Resultatet blir programmet Medborgare som patrullerar, som består av vanliga medborgare som genomgår en annan variant av polisträning. Därmed får Mahoney och de andra poliserna fullt upp att träna dessa civila blåbär, som den rivaliserande polisen Harris försöker stoppa."   Superlänk till alla våra plattformar: http://linktr.ee/filmsmakarna   #PoliceAcademy #SteveGuttenberg #MichaelWinslow  

26 november. Det pågår en omfattande debatt om att det bör införas nya regler för vad som ska krävas för att bli svensk medborgare. Men samtidigt har redan färdigutredda förändringar ännu inte implementerats. Andreas Ericson gästas av Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare på Timbro förlag.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 17.00

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone.– Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard.Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud.Artikel fem kan testas på SvalbardDet finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori.– Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi.Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige.– Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIEftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard.Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen. – Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Få människor är egentligen vita, men makt kan även strömma ur illusioner, konstaterar skribenten Valerie Kyeyune Backström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad 2020-06-12.1.Du vet väl om att vitheten är den plats där kroppen upplöses. Eller kanske snarare den plats där kroppen blir till, eller blir fri, eller blir upphöjd: där den upplöses inför det akuta varandet vi andra tillskrivs. Alla andra tillstånd gör kroppen så synlig, sårbar, mottaglig för våld, för bestraffning. Vithet är en vila att insvepas i. Ett slags skydd.2.Vitheten är ett vapen som med tiden haft råd att bli mjukt, trubbigt, nästan slött: eller är det så slipat att dess stick knappt känns? Vitheten har råd att vara mjuk eftersom dess makt är så allrådande, den har råd att vara mjuk, för grymhet är alltid möjligt att ta till senare.3.Vitheten är så lätt att mytologisera, men egentligen är allting väldigt enkelt. Vitheten vill bli osynlig. Den vill ta omvägar. Omvägarna är ett sätt att fördunkla det klara, att upphöja det låga, att förklä det simpla. Allt är en fråga om makt, även om det rör sig om en illusion.Därför är vitheten också en ideologi värd att dö för. I ”Dying of whiteness” skriver sociologen och psykiatrikern Jonathan M. Metzl om hur vita amerikaner offrar sina egna liv för att bevara vit överhöghet. De motarbetar reformer som skulle hjälpa dem själva, rent av rädda deras liv, bara för att svarta och latinos också skulle få glädje av dem.Du tycker det låter korkat, men det är egentligen smart. Ideologin kan kompensera för så mycket, till och med döden. Tanken att tillhöra ett utvalt folk, en utvald ras, liknar närmast en mystisk upplevelse. Ett slags sekt. 4.Makt låter flummigt, jag vill prata om pengar istället. Jag vill prata om varor. För inte så länge sedan var du en sådan. En vara. 5.I essän ”Moral Inhabitants” skriver Toni Morrison om hur svarta människor listades tillsammans med ris, tjära, terpentin. En gång var du, eller inte du, men dem du kom ifrån, med på en sådan lista över import och export, med på ett sådant skepp. Det var inte en känsla, utan ett faktum. Mellan ris och tjära: Du.Morrison säger ”Om du endast kan vara lång för att någon annan står på knäna, så har du ett allvarligt problem. Och min känsla är att vita människor har ett väldigt, väldigt allvarligt problem.” 6.Det är ingen slump att Johannes Anyuru i sin essä ”Lena Adelsohn Liljeroth & Tupacs vålnad” beskriver vita människor som genomskinliga. Vitheten är att befrias från kropp, från kroppslighet, från sårbarheten att vara så tydligt exponerad. Men alla människor har en kropp. Ingen människa är egentligen genomskinlig. Ändå ville du bara få gå igenom världen transparent, ren som luft. Ayi Kwei Armah skriver: ”Det är allt man kämpar för här: att komma närmare den vite mannen. Allt detta skrikande mot de vita var inte hat. Det var kärlek. Förvriden, men inte desto mindre kärlek. ”7.Vitheten har en olidlig lätthet, men den har också en diskret charm. Man blir så av att passera, av att ha världen under sina fötter, att ha ett likhetstecken mellan sina erfarenheter och att vara människa. Att slippa tänka på vad för bild barnet projicerar på ens svarta kropp, att slippa skämmas, att slippa skrämmas.8.Vithetens funktion är att fördela resurser, och att få denna snedvridna resursfördelning att framstå som naturgiven istället för naturvidrig.9.Vitheten är inte en plats, det är ett tillstånd. Om det hade varit en plats hade du kunnat åka dit, du kunde ha sparat ihop till en biljett. Jag tycker dina fantasier är infantila, men kanske har jag fel. Kanske är din dröm rimlig, eller åtminstone inte helt orimlig. I början av USA:s historia var det inte en självklarhet att vare sig irländare, italienare eller ens svenskar skulle räknas som vita. Det var tack vare din svarthet som detta mellanläge, detta köpslående blev möjlig. Genom att förhandla om sin plats mellan två poler integrerades migranterna i den nya världen.Kulturvetaren Jens Björk Andersson skriver: ”Vithet har särskilt i USA visat sig vara effektivare än till exempel klass vad gäller att ena olika etniciteter och nationaliteter. Styrkan ligger antagligen i den relativa instabilitet som en vithetskoalition skapar. För det första skapar vithet ett fält eller område för 'nästan vita' som under de rätta förhållanden ges möjlighet att bli fullvärdiga vita. För det andra så skapar idén om vithet en hierarki även inom den vita gruppen, där en grupp har möjlighet att klättra i rang på bekostnad av en annan grupp”.Det känns som att du glömmer bort den detaljen. Vithet finns bara för att kunna distanseras från dig. Vithet kunde bara göras, behövde bara göras för att ta avstånd från dig.10.Vitheten har ångest. Det har du också. Men när vitheten har ångest ägnas den rubriker och analyser.. Att andra också har lider och dör spelar mindre roll. Det är som att vissa är födda till att lida. Det är som att lidandet bara räknas när det drabbar vissa.11.Visst vet du att ingen människa är vit på riktigt? Det är därför kameran, ända sedan sin tillblivelse hela tiden varit tvungen att kompensera för detta faktum. Det mest verklighetstrogna återgivandet var aldrig att föredra, utan det blekaste. Så vitheten är egentligen inte en hudfärg, det är mer en slags neuros. En förträngning. Genom att vägra att acceptera sig själv som den är, komplicerad, måste allt det andra projiceras på svarta, på Den andra. Svartheten är inte en ras, det är en föreställning, det är vithetens egen mörka spegelbild. När dom pratar om vita pratar de egentligen om en dröm. När de pratar om svarta pratar de egentligen om sig själva, om sina egna mörka djup.12.I boken "Medborgare" skriver Claudia Rankine:”En vän hävdar att amerikaner för en kamp mellan det 'historiska jaget' och 'jag-jaget'. Med det menar hon att ni för det mesta umgås som vänner, med ömsesidigt intresse och i stort sett kompatibla personligheter; men ibland kommer era historiska jag, hennes vita jag och ditt svarta jag, eller ditt vita jag och hennes svarta jag, störtande med hela kraften i era amerikanska positioneringar. Då står ni där, ansikte mot ansikte under några sekunder som suddar bort leendena från era läppar. Vad sa du? Omedelbart tycks bandet mellan er bräckligt, svagt, villkorat av det historiska jagets överskridanden. Och trots att era sammankopplade personliga historier förväntas rädda er från missförstånd får de er oftast bara att förstå alltför väl vad som menas”.13.Städer brinner, rutor krossas, och vitheten sörjer rutorna mer än de sörjer dig. De trasiga rutorna, de genomskinliga rutorna, de svarta rutorna fyller flöden, fyller utrymmen som om rutorna i sig skulle innehålla en lösning, vara svaret eller problemet eller kanske både och. Det är som om branden bara räknas när den drabbar egendom, och inte människor. Som om du inte längre räknades när du slutade vara deras egendom, blev din egen, ensamma enhet. Nu sitter du fast där i mellanrummet, inte längre vara, men ännu inte människa. Ett villebråd.Valerie Kyeyune Backström, kritiker och skribent

Avsnittet ger en kort tillbakablick på händelser i Sverige de senaste 20 åren som har ökat medvetenheten kring krisberedskap hos de svenska myndigheterna och insikten om behov av hemberedskap hos den svenska befolkningen. Varför det fortfarande är viktigt med hemberedskap eller prepping som det också kallas i olika kriser i samhället. Vi diskuterar också med forskaren Elias Mellander som föreslår en indelning i 3 olika typer av preppers i Sverige och vilken av dessa tre som vi tycker skall vara målbilden. Du hittar eftersnack på detta avsnitt på Patreon www.patreon.com/hemberedskap Shownotes och länkar till medverkande ljudklipp på www.hemberedskap.se/avsnitt300

Nyheterna Radio 17:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Regeringen och Sverigedemokraterna har slagit på stora trumman om att medborgarskapet nu ska värderas högre. Det ska helt enkelt krävas mer för att bli medborgare än tidigare. Vad är det för förslag, och innebär de någon verklig förbättring? Vi går igenom det hela och ger vår dom.Detta är inte hela avsnittet. Om du vill se eller höra hela avsnittet i efterhand behöver du lösa en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support. Programmet hittar du sedan på https://www.svegot.se/medborgarskap

Regeringen och Sverigedemokraterna har slagit på stora trumman om att medborgarskapet nu ska värderas högre. Det ska helt enkelt krävas mer för att bli medborgare än tidigare. Vad är det för förslag, och innebär de någon verklig förbättring? Vi går igenom det hela och ger vår dom. Inlägget Att bli svensk medborgare: Nya regler föreslagna, vad innebär det? dök först upp på Svegot.

Nyheterna Radio 10.00

Fredrik Torberger samtalar med Göran Henriks, Utvecklingsdirektör på Region Jönköpings län om morgondagens medborgare 2. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckan summeras som vanligt av ledarredaktionen. Svårigheten att som nyinflyttad lära sig svenska och rätten till fri tolkhjälp diskuteras av Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson. Andreas Ericson ställer frågorna.

Olivier Rostang samtalar med Kairos Futures framtidsstrateger Fredrik Torberger och Cecilia Löfgreen om studien "Morgondagens Medborgare 2022"Studien genomfördes av Kairos Future tillsammans med regioner, kommuner och föreningar. Med hjälp av en enkät besvarad av drygt 6 000 svenskar samt omvärldsanalys undersöker studien vad framtidens medborgare kommer att vilja bidra med och förvänta sig av samhällets institutioner. Här diskuteras några intressanta fynd! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag intervjuer Joanna Messmer (Projektchef för Open House Stockholm Arkitektur festival), medborgarepresentant från Open House Stockholm styrelsen August Michael och en av Open House Stockholm områdesansvariga volontärer Daniel Ruotsalainen.Open House progrm https://www.openhousestockholm.com/program-oh-2022 Festivalhelg 30/9-2/10 2022Allmänheten bjuds in till gratis guidade visningar av stadens mest unika och spännande byggnader och platser. Festivalen syftar till att involvera allmänheten i stadens utveckling och stimulera intresset för arkitektur och samhällsbyggande. Festivalen arrangeras i hela Storstockholmsområdet.Festivalen arrangeras av den ideella föreningen Open House Stockholm.Vi pratar om:-Varför OH är viktig för medborgare? (what's in it for them?) varför ska jag spendera min helg på OH?-Vilken målgrupp vill OH! uppnå eller ha som besökare? varför?-Kan man ta med sig barn som besökare?-Har ni tänk på ungdomar som besökare?-Hur jobbar OH! med att förbättra upplevelsen (experince)? Pratar ni med besökare efter åt?-Vad får OH! för feedback? Hur jobbar ni med feedback?-Hur många besökare har ni haft på förra festival?-Vad har ni för mål i år OH 2022? Antal besökare?Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated.Let's connect and talk further about this episode Mustafa Sherif Linkedin.Visit Mustafasherif.com for collaborations and nominations or email me at info@mustafasherif.comFollow Urbanistica on Instagram, Facebook & Youtube channel.Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRYAFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.Read more about AFRY https://afry.com/en Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är midsommar! Det är också SISTA avsnittet i säsong 7 av din favoritpodd om film! Nu tar vi sommarlov ett par veckor och återkommer med nya krafter i augusti. (psst...naturligtvis finns en lindring till detta tomrum...lyssna på avsnittet så får du veta mer.)   I säsongsfinalen tar vi reda på om 90-talaren CONTACT håller stilen! Bland nya  rullar hittas ett besök på en mystisk ö där det bedrivs experiment...nej vi menar inte dinosarnas ö, utan den som finns i Netflix nya SPIDERHEAD! På hyrstream tar vi oss ännu en gång till grannlandet i väst för att se vad norskarna har kokat ihop för katastrof i filmen med förbaskat många namn...vi väljer THE BURNING SEA (onorskt och bra). Track-recordet för norska katastroffilmsrullar är ju gött...om man säger så. Mycket vatten utlovas här. Hu! I övrigt då? Tja, vi snickesnackar in sommaren och säger på återseende!   I Patreon (bli sommarmedlem!) avslutar vi med ännu en recension som innehåller Adam Sandler och SPORT! Och innan du suckar nu så säger vi...app app app...lyssna på vad vi har att säga innan du svär en gång till över Sandlers medverkan. HUSTLE heter Netflixaktuella rullen....och sen var det sommarlov! Hurra! Get some!

Höstens val närmar sig snabbt och frågor kring medborgarnas säkerhet och trygghet tar redan en mycket stor plats i samhällsdebatten. Ryssland har invaderat Ukraina, vilket har förändrat hela den säkerhetspolitiska situationen i Europa. Samtidigt har i Sverige ett rekordstort antal blivit ihjälskjutna under årets tre första månader. Det bara för att nämna några saker. I det här läget, vad tycker då folk är de viktigaste frågorna kring säkerhet och trygghet? Hur trygga känner de sig själva? Och hur tycker de att politikerna hanterar de här frågorna? Trygghetspodden har gett sig ut i Sandviken, där många under senare år har uppgett att de känner sig otrygga. Liksom till Farsta i södra Stockholm, där det har varit ett flertal skjutningar och mord med skjutvapen under senare år, för att prata med vanliga medborgare om just det.

Över en halv miljon människor har flytt från Ukraina sedan Rysslands invasion, de flesta till Polen. Men alla lyckas inte lämna. Afrikanska medborgare, majoriteten studenter, vittnar om rasism och särbehandling vid gränsövergångarna. DN:s Afrikakorrespondent, Erik Esbjörnsson, berättar om vittnesmålen från afrikaner inne i Ukraina och om de informella nätverken som kraftsamlar för att hjälpa behövande på flykt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Nyheterna Radio 12.00

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Linnéa Wikblad. Under helgen har Sverige uppmanat svenska medborgare att lämna Ukraina och nu uppges USA kalla hem all sin personal från landet. Samtidigt reser nu Tysklands förbundskansler till Moskva i ännu ett försök till förhandling med Ryssland om det spända läget vid gränsen som intensifieras allt mer.Sen snackar vi om OS-hjälten Nils van der Poel som säger att han ska lägga skridskorna på hyllan nu, åtminstone som elitåkare. Samtidigt publicerar han ett manifest där alla hans träningshemligheter avslöjas. Dessutom färska nyheter under morgonen i form av hans kritik mot värdnationen Kina.

Nyheterna Radio 15.00

Cirka 300 000 människor i Sverige har rätt till färdtjänst. Men för många är den livsviktiga rättigheten ett återkommande hinder i vardagen. Medborgare har rätt till personlig rörelsefrihet, det slår FN:s funktionsrättskonvention, som Sverige ratificerat, fast. Men hur ser det ut i praktiken? Funk tittar närmare på färdtjänsten. Tanja Persson har varit med om att chafförer ställt närgångna frågor om hennes privatliv, David anmälde en chaufför och blev då själv ifrågasatt.Andreas Pettersson, forskare i offentlig rätt på Södertörns högskola menar att bristerna inom svensk färdtjänst leder till allvarlig diskriminering.

I det här avsnittet gör vi en skolhistorisk tidsresa 100 år tillbaka i tiden och samtalar om hur skolans demokratiska uppdrag kommit till, utvecklats och hur man kan arbeta med det i praktiken idag. Medverkande: Johannes Westberg, professor i Utbildningshistoria, Johan Lily Gyberg, undervisningsråd på Skolverket Pontus Wallin, forskare och projektledare vid Skolforskningsinstitutet och Christina Franzén, biträdande rektor på Matteusskolan i Stockholm. Programledare: Sandra Charléz

Tredje dos covidvaccin planeras i Sverige. Nu ska Stockholm covidvaccinera ungdomar och barn. Tre allvarligt skottskadade i Kristianstad. SD om EU-kommissionens klimatpolitik: “Medborgare kommer att få betala ett högt pris” Vaccinpass ska krävas för restaurangbesök i NYC. USA: Vaccinerade uppmanas bära mask. Yttrandefrihetsexperten om techjättarnas censur: “Inte lämpligt att en privat aktör drar upp de här gränserna” Nestlé höjer matpriserna. Försvarsmaktens nya kampanj: Soldater marscherar med Pride-flagga
Sojakomponent fick fiskar att “byta kön” Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcastproduktion - www.skrpt.se

Med Jesus ankomst trädde Guds rike in i världen. Israels framtidshopp blev nutid. För Paulus innebar lärjungaskapet att han blev en av himmelrikets medborgare. Framtidshoppet förändrade helt hur han levde, redan nu.

Det är den där tiden på året igen - RÖTMÅNDAG är tillbaka. Ett gisslansdrama på en anstalt gör Jofi sugen på kebabpizza, och avsnittets vikarie Tomas Högblom rapporterar om det senaste inom 90-åringar som får padelbanor byggda bredvid sina sommarstugor. Allt detta, karusellsnack, Armann, och Petrina i veckans avsnitt av bästa podden -- också känd som din enda nyhetskälla. Stötta Måndag på patreon.com/mandag och köp allt du behöver på underjord.nu!

Vad ligger i begreppet medborgare, hur har synen på medborgarskap sett ut historiskt och hur påverkas den av att vi lever i en tid av ökad migration och globalisering? Medborgare, ett ord som andas plikt, ansvar och sammanhang. Redan Aristoteles ställde sig frågorna: vem är medborgare och vad är en medborgare? Genom historien har synen och tankarna kring medborgarskap utvecklats. Under 1990-talet, i takt med den ökande internationella migrationen, fick diskussionen om vad en medborgare är och bör vara ny näring. I Sverige talas det idag om att höja statusen på medborgarskapet, att införa test i språk och samhällskunskap. En rörelse som ses på fler håll i världen.  Svenska medborgare har rätt att vara i landet och att rösta i riksdagsval, men vad har medborgarskap för betydelse för sammanhållningen i ett samhälle?  Och vad är en god medborgare? Medverkande i veckans Filosofiska rummet är: Patricia Mindus, professor i praktisk filosofi Filosofi vid Uppsala universitet, Jonas Hultin Rosenberg, doktor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Karin Borevi, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

1a rad: Tyst, men inget att finna Översättning: Marie Silkeberg, Jenny Tunedal Uppläsning: Ellen Nyman DIKTSAMLING: Medborgare (Modernista, 2017) MUSIK Konstantia Gourzi: Vibrato nr 1 EXEKUTÖR Ramou Lorenda, piano, Coriolisensemblen

Data är guld i dagens digitala samhälle och vi måste bli mycket bättre på att använda oss av det, till exempel genom att göra data öppen och dela den mellan myndigheter i större utsträckning. Det skulle innebära många miljarder i minskade utgifter för staten och dessutom bättre service och smidigare kontakter med myndigheter för oss medborgare. I poddavsnitt #9 samtalar Thomas Pålsson, gd Statens servicecenter och Anna Eriksson, gd Myndigheten för digital förvaltning, om hur det offentliga ska bli bättre på att utnyttja digitaliseringens möjligheter och om vikten av att höja den allmänna digitala kunskapsnivån. Samtalsledare: Helena Blomquist Digital@Idag I Smarta samtal podcastserie om HUR digitaliseringen påverkar oss som land, individer, arbetsgivare och samhälle.

Få människor är egentligen vita, men makt kan även strömma ur illusioner, konstaterar skribenten Valerie Kyeyune Backström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 1. Du vet väl om att vitheten är den plats där kroppen upplöses. Eller kanske snarare den plats där kroppen blir till, eller blir fri, eller blir upphöjd: där den upplöses inför det akuta varandet vi andra tillskrivs. Alla andra tillstånd gör kroppen så synlig, sårbar, mottaglig för våld, för bestraffning. Vithet är en vila att insvepas i. Ett slags skydd. 2. Vitheten är ett vapen som med tiden haft råd att bli mjukt, trubbigt, nästan slött: eller är det så slipat att dess stick knappt känns? Vitheten har råd att vara mjuk eftersom dess makt är så allrådande, den har råd att vara mjuk, för grymhet är alltid möjligt att ta till senare. 3. Vitheten är så lätt att mytologisera, men egentligen är allting väldigt enkelt. Vitheten vill bli osynlig. Den vill ta omvägar. Omvägarna är ett sätt att fördunkla det klara, att upphöja det låga, att förklä det simpla. Allt är en fråga om makt, även om det rör sig om en illusion. Därför är vitheten också en ideologi värd att dö för. I Dying of whiteness skriver sociologen och psykiatrikern Jonathan M. Metzl om hur vita amerikaner offrar sina egna liv för att bevara vit överhöghet. De motarbetar reformer som skulle hjälpa dem själva, rent av rädda deras liv, bara för att svarta och latinos också skulle få glädje av dem. Du tycker det låter korkat, men det är egentligen smart. Ideologin kan kompensera för så mycket, till och med döden. Tanken att tillhöra ett utvalt folk, en utvald ras, liknar närmast en mystisk upplevelse. Ett slags sekt.   4. Makt låter flummigt, jag vill prata om pengar istället. Jag vill prata om varor. För inte så länge sedan var du en sådan. En vara.   5. I essän Moral Inhabitants skriver Toni Morrison om hur svarta människor listades tillsammans med ris, tjära, terpentin. En gång var du, eller inte du, men dem du kom ifrån, med på en sådan lista över import och export, med på ett sådant skepp. Det var inte en känsla, utan ett faktum. Mellan ris och tjära: Du. Morrison säger Om du endast kan vara lång för att någon annan står på knäna, så har du ett allvarligt problem. Och min känsla är att vita människor har ett väldigt, väldigt allvarligt problem.   6. Det är ingen slump att Johannes Anyuru i sin essä Lena Adelsohn Liljeroth & Tupacs vålnad beskriver vita människor som genomskinliga. Vitheten är att befrias från kropp, från kroppslighet, från sårbarheten att vara så tydligt exponerad. Men alla människor har en kropp. Ingen människa är egentligen genomskinlig.  Ändå ville du bara få gå igenom världen transparent, ren som luft. Ayi Kwei Armah skriver: Det är allt man kämpar för här: att komma närmare den vite mannen. Allt detta skrikande mot de vita var inte hat. Det var kärlek. Förvriden, men inte desto mindre kärlek. 7. Vitheten har en olidlig lätthet, men den har också en diskret charm. Man blir så av att passera, av att ha världen under sina fötter, att ha ett likhetstecken mellan sina erfarenheter och att vara människa. Att slippa tänka på vad för bild barnet projicerar på ens svarta kropp, att slippa skämmas, att slippa skrämmas. 8. Vithetens funktion är att fördela resurser, och att få denna snedvridna resursfördelning att framstå som naturgiven istället för naturvidrig. 9. Vitheten är inte en plats, det är ett tillstånd. Om det hade varit en plats hade du kunnat åka dit, du kunde ha sparat ihop till en biljett. Jag tycker dina fantasier är infantila, men kanske har jag fel. Kanske är din dröm rimlig, eller åtminstone inte helt orimlig.  I början av USA:s historia var det inte en självklarhet att vare sig irländare, italienare eller ens svenskar skulle räknas som vita. Det var tack vare din svarthet som detta mellanläge, detta köpslående blev möjlig. Genom att förhandla om sin plats mellan två poler integrerades migranterna i den nya världen. Kulturvetaren Jens Björk Andersson skriver: Vithet har särskilt i USA visat sig vara effektivare än till exempel klass vad gäller att ena olika etniciteter och nationaliteter. Styrkan ligger antagligen i den relativa instabilitet som en vithetskoalition skapar. För det första skapar vithet ett fält eller område för nästan vita som under de rätta förhållanden ges möjlighet att bli fullvärdiga vita. För det andra så skapar idén om vithet en hierarki även inom den vita gruppen, där en grupp har möjlighet att klättra i rang på bekostnad av en annan grupp. Det känns som att du glömmer bort den detaljen. Vithet finns bara för att kunna distanseras från dig. Vithet kunde bara göras, behövde bara göras för att ta avstånd från dig. 10. Vitheten har ångest. Det har du också. Men när vitheten har ångest ägnas den rubriker och analyser.. Att andra också har lider och dör spelar mindre roll. Det är som att vissa är födda till att lida. Det är som att lidandet bara räknas när det drabbar vissa. 11. Visst vet du att ingen människa är vit på riktigt? Det är därför kameran, ända sedan sin tillblivelse hela tiden varit tvungen att kompensera för detta faktum. Det mest verklighetstrogna återgivandet var aldrig att föredra, utan det blekaste. Så vitheten är egentligen inte en hudfärg, det är mer en slags neuros. En förträngning. Genom att vägra att acceptera sig själv som den är, komplicerad, måste allt det andra projiceras på svarta, på Den andra. Svartheten är inte en ras, det är en föreställning, det är vithetens egen mörka spegelbild. När dom pratar om vita pratar de egentligen om en dröm. När de pratar om svarta pratar de egentligen om sig själva, om sina egna mörka djup. 12. I boken "Medborgare" skriver Claudia Rankine: En vän hävdar att amerikaner för en kamp mellan det historiska jaget och jag-jaget. Med det menar hon att ni för det mesta umgås som vänner, med ömsesidigt intresse och i stort sett kompatibla personligheter; men ibland kommer era historiska jag, hennes vita jag och ditt svarta jag, eller ditt vita jag och hennes svarta jag, störtande med hela kraften i era amerikanska positioneringar. Då står ni där, ansikte mot ansikte under några sekunder som suddar bort leendena från era läppar. Vad sa du? Omedelbart tycks bandet mellan er bräckligt, svagt, villkorat av det historiska jagets överskridanden. Och trots att era sammankopplade personliga historier förväntas rädda er från missförstånd får de er oftast bara att förstå alltför väl vad som menas. 13. Städer brinner, rutor krossas, och vitheten sörjer rutorna mer än de sörjer dig. De trasiga rutorna, de genomskinliga rutorna, de svarta rutorna fyller flöden, fyller utrymmen som om rutorna i sig skulle innehålla en lösning, vara svaret eller problemet eller kanske både och. Det är som om branden bara räknas när den drabbar egendom, och inte människor. Som om du inte längre räknades när du slutade vara deras egendom, blev din egen, ensamma enhet. Nu sitter du fast där i mellanrummet, inte längre vara, men ännu inte människa. Ett villebråd. Valerie Kyeyune Backström, kritiker och skribent

Världen är sig inte riktigt lik och det var den inte heller innan pandemin. Vi tror att en god medborgare är något som förändras över tid, samtidigt som vissa saker består. Som kärlek, att behandla andra såsom vi själva vill bli behandlade. När vi är desorienterad i ett samhälle i överflöd av information och intryck är detta något som verkligen gör en till en god medborgare. Det och mer hör du i det femte avsnittet av Honestly The Podcast! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet är Elin Whilborg som är professor vid Linköpings Universitet med och pratar om digitaliserings effekter på demokratin. Hon menar det är en politisk utmaning att leda det digitala samhället när gränserna mellan det offentligt och privata blir suddigare. Medborgare och brukare kan få ta del av de gemensamma digitala resurserna som det offentliga står för, men det kan inte ske på samma vis som när vi köper en vara eller en resa. Hur kan man som förtroendevald upprätthålla de grundläggande värden i en allt mer digitaliserad värld och hur står vi upp för den välfärdsstat vi byggt? Det och mycket mer kommer vi att få höra vad forskningen säger om. Medverkande är Elin Whilborg, professor i statsvetenskap och Anders Nordh, SKR Samtalet leds av Lena Langlet, SKR Tid: 30:02

"16+"-undervisning från torsdagen på PULS 2011.

"16+"-undervisning från torsdagen på PULS 2011.

Vi fortsätter prata coronaviruset. Kommer Sverige evakuera medborgare från Kina? Vad ska man dricka för vin till Mellon? Och dagens gäst är artisten Petter.

Snön som föll i november • Gran Canaria, ön i havet • Black Friday och andra högtider • Freddie Hunken • Zlatan Investeraren • Vem äger en staty? • Finska Posten • Folk som inte röstar • Medborgare får långa böcker • De Blå finns fortfarande kvar • EU utlyser klimatknödläge • Hej då AIDS • Ungern tycker inte om bögar • The Irishman • Avsikt vs Konsekvens • Farmington University • Flash! Vinterkriget 80 år • Fork

Dialogue with citizens in komplex matters and some happy moments for the people in Knivsta

I avsnitt tre om GenZ djupdyker Fredrik och Rikard i hur den unga generationen är som kollegor och medborgare och vilken bäring det har på framtiden.Läs mer om Kairos Futures studier om Generation Z på vår hemsida See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första rad: Vart han än går följer tomrummet med honom. Översättning: Marie Silkeberg, Jenny Tunedal Uppläsning: Ellen Nyman Diktsamling: "Medborgare" (Bonniers 2017 ) MUSIK Georges Auric: Vokalisetyd EXEKUTÖR Harry White, saxofon, Edward Rushton, piano

I vårt andra avsnitt samtalar vi om vem som kan ansöka om amerikanskt medborgarskap samt hur detta har sett ut över tid men även om hur man blir amerikan. Vi diskuterar också Trumps hatkärlek till media och hur han skickligt använt olika medier genom hela sin karriär. En kort reflektion över kaffet i Rock Island, den kommande debatten mellan demokraterna samt "veckans Trump" dyker också upp i det här avsnittet.

I vårt andra avsnitt samtalar vi om vem som kan ansöka om amerikanskt medborgarskap samt hur detta har sett ut över tid men även om hur man blir amerikan. Vi diskuterar också Trumps hatkärlek till media och hur han skickligt använt olika medier genom hela sin karriär. En kort reflektion över kaffet i Rock Island, den kommande debatten mellan demokraterna samt "veckans Trump" dyker också upp i det här avsnittet.

En kvinnojour får bilen vandaliserad men hjälp dröjer över en timme. Medborgare ringer om rattfyllor utan resultat. Kommunalråd, boende och poliser är eniga - poliserna är för få i Norrlands glesbygd. Redan för tre år sen gick 18 norrländska kommunpolitiker ut i ett upprop för att kräva fler poliser. Det handlar om medborgarnas trygghet där man både vill se poliser röra sig på sin ort. Men framför allt att de som ska upprätthålla lag och ordning kommer när man ringer om rattfyllor, pågående misshandel och ibland till och med skottlossning. Boende i Backe som I lagens namn pratat med säger att det är "High Chaparall" och Strömsunds kommunalråd pratar om ett brutet samhällskontrakt. De får även medhåll av polisen. Vi kanske inte mäktar med att göra allt som vi vill göra. Vi kanske inte kan vara lika synliga i vissa områden av kommunen som vi hade velat och som kanske allmänheten önskar, säger Jonny Jonsson, områdespolis i Strömsund. Reporter: Johannes Jakobsson. Tekniker: Johan Hörnqvist och Fredrik Nilsson. Programledare/producent: Evalisa Wallin.

Nya uppgifter om flygkraschen i Umeå, Theresa May till attack mot Donald Trump och så greps tre personer i Danmark misstänkte för mord på svenska medborgare For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Visste du att tillit är grundläggande för civilkuraget i samhället? Det som man kanske inte tänker på varje dag är att det finns flera stora trender i samhället som är negativa för tilliten – bland annat fake news, ökade ekonomiska klyftor och polarisering. Och hur går det då med civilkuraget på sikt? Carin Götblad har ett genuint intresse för civilkurage. Och jag nyfiken på hennes åsikt - behöver vi bättre struktur och tydliga nationella planer för att säkerställa ett starkt civilkurage.

Första rad: Några år existerar en vilja att fly Översättning: Marie Silkeberg & Jenny Tunedal Uppläsning: Ellen Nyman Diktsamling: "Medborgare", Bonniers , 2017 MUSIK Arild Andersen: Concentus EXEKUTÖR Jan Garbarek quartet

Avsnitt 24. Belgien, hem till EU:s institutioner, en herrans massa parlamentet och en tidigare kung som fick abdikera för en dag när en konstitutionell kris hotade kungariket. I veckans avsnitt talar Isak, Daniel och Sophia om sitt andra hemland och diskuterar ett något annorlunda politiskt system. Veckans dryck är även den på allmän begäran tillbaka med ett antal belgiska öler!

Asbetshålan utrymd • Medborgare gånger två • Väder och samtalsklimat • Svenska regeringar, kompisar och kompromisser • Finland ska också ha val • Politiska ljushuvuden på nätet • Immanuel Kant och ryska flygfält • Euronymous och norska flygplan • Dennis Bergkamp och inga flygplan • Jerks and twerks • Sexism eller inte sexism • Hur rapporterar man om brott och straff? • Nordiska motståndsrörelsens vs friheten • Liberalens dilemma • Intellektuellt darkweb • Manliga preventivmedel och manliga män • Isolerade folk • Chess på svenska • Schack på norska

Ministrarna Micke, Anton och Thomas pratar om vad det innebär att vara en god medborgare, på vilka sätt de själva tycker att de är det, och vad de har dåligt samvete över. Anton delar med sig av en historia från en utekväll, och gör en efterlysning innan trion tar sig an veckans fag eller gag som avhandlar Jordan Peterson, Ikea och genetiskt modifierade barn. Trevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

McKinsey Global Institute har kommit med en rapport som visar områden där man kan skapa värde. Säkerhet, Tid, Hälsa/Sjukvård, Miljö, Samhörighet, Jobb, Levnadskostnad Läs hela rapporten https://www.mckinsey.com/industries/capital-projects-and-infrastructure/our-insights/smart-cities-digital-solutions-for-a-more-livable-future --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jaani/message

I dagens podd får vi höra Natalia, Andris, Olga och Birgit som berättar om deras tankar och erfarenheter kring att bli svensk medborgare. Våra lyssnare får svara på hörförståelse frågor, samtala med hjälp av diskussionsfrågor och läsa om medborgarskap på Migrationsverkets hemsida. PDF-filen hittar du här: L48 Vill du bli svensk medborgare_

I den här undervisningen så talar vi om Guds rike, vad det betyder att vi är medborgare i Guds rike och vad en Guds rikes-kultur innebär. Det är en viktig och grundläggande undervisning för att förstå vem Gud är, vilka vi är och vad det kristna livet går ut på.

Om hur även ett sliskigt och motbjudande pr-trick kan få oss att spänna tanken. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

96% av världens befolkning har tillgång till mobiltelefon en infrastruktur som förbättrar människors livsvillkor, hälsa och medborgerliga rättigheter. Hopp i P1 är ett vetenskapsprogram med Torill Kornfeldt om allt som blivit bättre. Veckans solskenshistoria handlar om mobiltelefonernas genombrott i världen.I Sverige var de första mobiltelefonerna för trettio år sedan en kul grej, och internet betraktades som en fluga. Men i länder som inte hade vår trygga infrastruktur innebar teknologin en revolution. Kommunikationerna har blivit ett sätt för vanliga människor att bli en del av ekonomin och samhället.Idag har 96% av alla människor i världen tillgång till en mobiltelefon  även om de kanske inte äger en själv. Av världens allra fattigaste, de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har 90% procent tillgång till en mobil, enligt en undersökning från Världsbanken. På den afrikanska kontinenten finns det idag ungefär lika många mobilabonnemang som det finns människor.Med hjälp av funktioner som SMS har man byggt upp en enorm flora livsviktiga tjänster. Medborgare får hälsoupplysning, barnmorskor kan beställa födelseattest till barn som tidigare skulle ha fallit helt utanför alla samhälleliga system; myndigheter blir lättare att kommunicera med och så vidare. Den kenyanska jordbrukaren Catherine Mimona, berättar för det amerikanska nyhetsprogrammet PBS News Hour om appen som håller henne underrättad om marknadspriserna i Nairobi utan att hon själv behöver resa dit.Kerstin Borglin är föreståndare för Spider, ett samarbete mellan SIDA och KTH som arbetar med informationsteknologi i utvecklingsländer. Hon berättar om teknologioptimismen i östafrikanska länder som Kenya.Den riktigt stora framgångssagan är mobile banking - att kunna ladda in pengar i telefonen och skicka dem vart som helst. Den Kenyanska mobilvalutan M-pesa, som lanserades 2007, är bland de mest kända. Mer än hälften av befolkningen i Kenya använder den regelbundet och bland dem som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen är den siffran omkring 70 procent. I slutet av programmet tipsar vi om utställningen "I'm alive mobil teknik på liv och död" som pågår till och med april 2017 på Tekniska Museet i Stockholm. Mer att läsa och lyssna påI Vetandets värld gjorde Märta Myrstener ett spännande program om mobile banking i Ghana. Marcus Hansson besökte ett svensktalande call-center i Senegal i ett program om Internet som en ekonomisk språngbräda för Afrika.När mobilbetalningar introducerades börajde korrupta kenyanska poliser ta emot mutor i m-pesa istället för i sedlar. Eftersom alla överföringar går att spåra blev ett stort antal poliser sedan fällda för mutbrott i en serie uppmärksammade rättsprocesser. Hör mer om fallen i BBCs radioprogram The Inquiry. (På engelska, liksom alla länkar nedan).SIDA driver bland annat projekt som arbetar för kvinnohälsa med hjälp av mobilen i till exempel Tanzania Brittiska The Guardian har nyligen skrivit om mobiltelefonernas betydelse för demokratiutveckling. Sajten Mentalfloss har en lättsmält lista på sex samhällsförbättringar som mobiltelefoner skapar  med ytterligare länkar att fördjupa sig i.

Anna har blivit en wify och vi snackar lussebullar, julbord och runkande män. Hur är man en dålig medborgare och vilka låtar ska man absolut INTE skicka till den man dejtar?

Robin blir japansk medborgare See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Svenska tyckares reaktioner på terrorn i Paris får Ola Söderholm att stå upp för upplysningens ideal, eventuellt på ett chauvinistiskt sätt. Liv Strömquist tänker på släkten Carlings förkärlek för nazism och jazz. Moa Lundqvist anser att SVT:s ”Allt för Sverige” är helt fel signalpolitik om man vill minska invandringstrycket mot Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Medborgare,   Idag firar Rimligheten med att spela in utomhus. Eventuella obehag såsom försämrat ljud, fågelkvitter samt dåliga anekdoter rapporteras till poddenrimligheten@gmail.com.

Per Bauhn och Nils-Eric Sahlin diskuterar om staten ska ta över lite av ansvaret när vi är för dumma för vårt eget bästa. Vi trycker i oss chips och läsk, vi röker och gör en massa andra saker som vi mycket väl vet inte är bra för oss. De senaste decenniernas psykologi och hjärnforskning visar att vi människor helt enkelt inte är så bra på det här med rationellt beslutsfattande. Filosofen och medicinske etikern Nils-Eric Sahlin talar om att vi är enögda, närsynta, och lider av ett allvarligt brytningsfel. Medvetna om denna brist på klokhet vore det kanske klokt att överlåta en del beslut åt staten. Den skulle med tvingande paternalism lagstifta mot att vi skadar oss själva för mycket. Ett annat alternativ är en mer frihetlig paternalism där vi på olika sätt kan presenteras inför det kloka valet i varierande frågor. Detta diskuterar de båda praktiska filosoferna Nils-Eric Sahlin och Per Bauhn med programledare Lars Mogensen i veckans upplaga av Filosofiska rummet. Producent är Thomas Lunderquist. Boktips: Against Autonomy - Justifying Coercive Paternalism av Sarah Conly. Nudge - Improving Decisions about Health, Wealth and Happiness av Richard H Thaler och Cass R Sunstein.  

Janusz Korczaks tankar och böcker har inspirerat pedagoger, barnrättskämpar och konstnärer i mer än hundra år. I Polen är Janusz Korczaks mycket erkänd, en av de stora nationella hjältarna. Men i Sverige vet de flesta inte vem han var. Mest känd är han för sin död. I början av augusti 1942 förintades Janusz Korczak tillsammans med sina tvåhundra barnhemsbarn i Treblinka. Vem var han? Polsk jude, barnläkare, barnhemsföreståndare, forskare, pedagog och radioman. Vad betyder hans idéer idag? Rut Berlinger en av Korczaks patienter, skolbarn från Chocimskaskolan i Warszawa, barnboksförfattaren Joanna Rudnianska, regissörerna Carolina Frände och Lena Lucki Stein berättar om hur hans idéer och person fortfarande inspirerar. Jan Tiselius läser korta texter ur bland annat Barnsidan i den polska radiotidningen Antennen och Korczaks mest kända verk Barnets rätt till respekt och Hur man älskar ett barn. Ett program av Ylva Mårtens Mer om Korczak:

Marie Lundström har träffat Aleksandar Hemon i hans gamla hemstad Sarajevo. 1992 befann sig Hemon som turist i USA när kriget i Jugoslavien bröt ut och hans hemstad Sarajevo belägrades. Han blev kvar som flykting i Chicago, jobbade som städare och parkeringsvakt och började skriva berättelser på engelska. Om den israeliska besattheten av träd, men ur palestinskt perspektiv, handlar konstnären Dor Guez utställning "The Nations Groves", som visas på konstmuseet i Tel Aviv just nu. Kosmos Mårten Arndtzén träffade Dor Guez i Tel Aviv. Kosmo har också varit i Puerto Rico, ett land men inte en nation. Puerto Ricos invånare är amerikanska medborgare men har inte rösträtt i USA:s presidentval. Viktor Hariz rapporterar om landets statusfråga som ständigt väcker frågor om identitet, kultur och nationalitet. Kosmos Anneli Dufva befinner sig på Teaterbiennalen i Gävle och funderar på begreppet medborgare utifrån America Vera-Zavalas pjäs Jävla finnar. Porgramledare: Cecilia Blomberg Kosmos Marie Lundström har träffat Aleksandar Hemon i hans gamla hemstad Sarajevo. 1992 befann sig Hemon som turist i USA när kriget i Jugoslavien bröt ut och hans hemstad Sarajevo belägrades. Han blev kvar som flykting i Chicago, jobbade som städare och parkeringsvakt och började skriva berättelser på engelska. Aleksandar Hemon är hyllad för sina skildringar av dubbla medborgarskap, det vardagliga flyktingslitet, invandrarens existens mellan olika kulturer. Med ordinär skolengelska i bagaget skriver han böcker som får kritikerna att förutse hans nobelpris och utnämna honom till den nye Nabokov. På svenska finns böckerna Frågan om Bruno (översättning Kerstin Gustafsson), Nowhere man (översättning Hans-Jacob Nilsson) och Lazarusprojketet (översättning Kerstin Gustafsson). Enligt urgammal judisk sed planteras ett träd för varje nyfött barn: ett cederträd för en pojke, en cypress för en flicka. Seden återupplivades av sionisterna på 1800-talet, och är i bruk i dagens Israel - där det finns en särskild organisation som ansvarar för trädplanteringen i landet. Totalt har närmare en kvarts miljard träd planterats i Israel, många av dem kort efter statens uppkomst 1948. Om den israeliska besattheten av träd, men ur palestinskt perspektiv, handlar konstnären Dor Guez utställning The Nations Groves, som visas på konstmuseet i Tel Aviv just nu. Kosmos Mårten Arndtzén träffade Dor Guez i Tel Aviv. Kosmo har också varit i Puerto Rico - ett land men inte en nation. Puerto Ricos invånare är amerikanska medborgare men har inte rösträtt i USA:s presidentval. USA ansvarar för utrikespolitik, försvar, post och tull, men landet har sin egen guvernör och får bestämma över interna angelägenheter. Viktor Hariz rapporterar om landets statusfråga som ständigt väcker frågor om identitet, kultur och nationalitet. Kosmos Anneli Dufva befinner sig på Teaterbiennalen i Gävle och funderar på begreppet medborgare utifrån America Vera-Zavalas pjäs Jävla finnar. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl