Podcast appearances and mentions of amir rostami

En ny kriminologisk studie från Jerzy Sarnecki och Amir Rostami, som nyligen fick stor spridning, är undermålig och politiserad. Det skriver kriminologen, moderate riksdagsledamoten och tidigare polisen Fredrik Kärrholm. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

De nordiska ländernas polisförbund larmar om att den organiserade brottsligheten är på frammarsch i alla nordiska länder. Det så kallade “svenska tillståndet” har blivit ett “nordiskt tillstånd” hävdar polisförbunden i ett gemensamt utlåtande. Vilka slutsatser bör vi dra av det här i Finland? Det debatteras tillsammans med ex-polisen Kenneth Eriksson, kriminologiprofessorn Amir Rostami och journalisten Mikael Sjövall. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Kostymgangsters vandrar ibland oss. Jimmie Åkesson festar med gängledare samtidigt som Sveriges höga poäng på korruptionsindex-skalan har börjat dala. Vad menas med organiserad brottslighet, hur mäts den och är vi i Sverige för naiva när det kommer till systemhotande korruption? Det svarar Carina Gunnarsson på som är docent i statskunskap och forskare vid totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Dessutom pratar Emma och Clara om hästhuvuden i sängar, svarta svanar och kommer kanske själva ut som mafiosas?Klipp och musik:The GodfatherSR P4 Göteborg, Mc-gängledare på Åkessons bröllop – SD-toppen- ”Ser inte bra ut”TV4 Nyheter, ”Det här är klassisk maffia”TV4 Nyhetsmorgon, Kriminella nätverk nästlar sig in i samhället- ”Kontrollen låg”Amir Rostami, Organiserad brottslighet i SverigeSVT, Den svarta svanenNobel tillkännagivande ekonomi 2024Nino Rota - The Godfather Soundtrack SuiteVår tenta i organiserad brottslighet hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ida från P3 Dokumentär-redaktionen tipsar om tre avsnitt av Sommar & Vinter i P1 som du inte får missa. Cecilia Uddén har jobbat som korrespondent i Mellanöstern för Sveriges Radio i nästan tre decennier. I sitt sommarprat ger hon oss en bild av livet för människorna mitt i kriget mellan Hamas och Israel.Alva Sparrevik är lyssnarnas sommarvärd. Hon berättar om sin lillebror Lukas som dödades när han var sjutton år, efter ett missförstånd kring en försvunnen flaska cider. Amir Rostami är kriminolog och han har forskat om gängkriminalitet i Sverige. Han berättar om hur vi hamnat där vi är idag och ger sina tankar på hur vi kan lösa problemet med de kriminella gängen.Sommar & Vinter i P1 hör du exklusivt i Sveriges Radio Play.

Han har arbetat mot organiserad brottslighet i 20 år och varnade tidigt för utvecklingen med de kriminella nätverken i Sverige. I P4 Extra Gästen berättar kriminologiprofessor Amir Rostami om bra lärare, viljan att bidra och om vad som brukar kallas det svenska tillståndet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Amir Rostami som brukar gästa P3 Krim sommarpratar i år. Han berättar bland annat om bakgrunden till den blodiga gängkonflikten i Sverige. Han är poliskommissarien som blev kriminologiprofessor och som arbetat mot organiserad brottslighet i 20 år.Lyssna på Amir Rostamis sommarprat, i Sommar i P1, exklusivt i Sveriges Radio Play

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.Programmet är en repris från 28 februari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Regeringarna i både Sverige och Norge satsar stort och brett på att stoppa den organiserade brottsligheten. Många förslag handlar om att komma åt de kriminellas vinster. Hör justitieminister Gunnar Strömmer och den norska justitieministern Emilie Enger Mehl om hur brottslighet som riskerar att bli systemhotande kan stoppas. Medverkande Per Eleblad, generaldirektör, Utbetalningsmyndigheten Emilie Enger Mehl (Senterpartiet), norska justitieministern Petra Lundh, rikspolischef, Polismyndigheten Per Långsved, Sverigechef, Nordea Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Amir Rostami, polis och professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle Johanna Skinnari, enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (Brå) Gunnar Strömmer (M), justitieminister Konferensen leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Vilka svar ger forskningen på vad som kan göras för att krossa gängen och bryta brottsutvecklingen? Och hur är det att forska om de frågor som står högst upp på den politiska agendan? Om det berättar Amir Rostami, polis och professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle, och en av finalisterna till SNS-priset 2023. Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar och modereras av Ilinca Benson, vd, SNS.

Dessutom om minnet av Förintelsen i Tyskland, krönika av Katarina Barrling och satir med Public service. TIMME 1FN:s generalförsamling har öppnat och statschefer och minIstrar har avlöst varandra i talarstolen under veckan; igår talade den svenska utrikesministern Tobias Billström. USA-korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.När ser vi ett slut på gängvåldet? Fryshusets vd Johan Oljeqvist, polismästare Carin Götblad och kriminolog Amir Rostami ger sin bästa uppskattning.I Tyskland pågår en en debatt om den så kallade minneskulturen, alltså den som handlar om att ta ansvar för och minnas framför allt Förintelsen. Tysklandskorrespondent Daniel Alling rapporterar.Bör kulturen vara en tillväxtmotor eller är krav på tillväxt ett hot mot kulturens frihet? Jesper Lindau rapporterar från Åmål, Uddevalla och Trollhättan där kultur och tillväxt länge gått hand i hand.Krönika av Katarina Barrling om tilliten till samhället - Nordens guld.Panelen debatterar bland annat höstbudgeten i veckans panel som består av Patrik Kronqvist, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, och Göran Greider, Dala-Demokraten.TIMME 2På Malmbanan i Norrbotten är det nu så trångt att det nya stålverket i Boden måste importera malmen från Kanada och Brasilien istället för att få den LKAB i samma region. Reporter Erica Sundén.Satir med Public service!Ukrainska styrkor uppges nu operera bakom Rysslands tredje och sista försvarslinje i västra Zaporizjzja. Samtidigt är landvinningarna i motoffensiven små. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti och överstelöjntnat Joakim Paasikivi.Statsvetaren Francis Fukuyama, är världskänd för att ha utropat historien som slut: Ekots ekonomikommentator Kristian Åström har träffat honom i Ukrainas huvudstad Kiev.Bortom turkosblå laguner och kritvita stränderna trängs invånarna på Maldiverna, och konflikten är tydlig mellan hållbar utveckling och lokalbefolkningens behov. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar.Kåseri av Lotta Erikson om de svenska hemmen.

2010 varnade Carin Götblad att tusentals unga riskerade hamna i kriminalitet. Men varningarna hörsammades inte. I ett samtal med kriminologen Amir Rostami pratar de om samhällets utmaningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sista avsnittet av I lagens namn för i år möts polismästaren för polisens nationella operativa avdelning, Carin Götblad och professorn i kriminologi Amir Rostami i ett samtal om gängens framväxt, varningarna som inte hörsammades, möjliga orsaker till det eskalerande våldet och framtidens utmaningar. Progamledare: Martin WicklinProducent: Viktor Papini & Lars TruedsonAnsvarig utgivare: Nina GlansKontakt: ilagensnamn@sverigesradio.se

Hur har den organiserade brottligheten spridit sig geografiskt i Sverige och vilken roll spelar den ekonomiska brottsligheten i sammanhanget? Det undersöks i en ny forskningrapport som släpptes i veckan. Gäst: Amir Rostami, kriminolog vid Högskolan i Gävle. Programledare: Jon Andersson

Kriminolog Amir Rostami, nationalekonom Lars Calmfors och klimatforskare Mathias Fridahl om vilka förändringar vi kan vänta oss inom politiken för brott och straff, ekonomi, energi och klimat. Just nu pågår regeringsförhandlingar mellan M, SD, KD och L om hur politiken ska utformas och vilka som ska ingå i den nya regeringen efter riksdagsvalet den 11 september. Exakt vilken politik den nya regeringen kommer att föra vet vi alltså inte än. Men med hjälp av partiernas förslag analyserar lördagsintervjuns expertpanel hur politiken kan tänkas bli. Strängare straff med Ulf Kristerssons regeringGängkriminalitet har dominerat debatten i valrörelsen. Kriminolog Amir Rostami tror att det kommer att bli mer fokus på hårdare straff i kriminalpolitiken under kommande mandatperiod, särskilt när det gäller våldsbrott och sexualbrott. Partierna vill också göra det straffbart att ingå i kriminella gäng. När det gäller förebyggande åtgärder ligger fokus på socialtjänsten. "Det blir ännu mer fokus på repressiva åtgärder, höjda straff, utvisning och gångkriminalitet. Där finns ganska stor konsensus mellan de fyra partierna partierna. Men det är egentligen ingen kursändring, tidigare regeringar har gått åt samma håll", säger Amir Rostami. Lägre skatt Nationalekonomen Lars Calmfors tror att skattesänkningar, bland annat på arbete, blir den största förändringen i den ekonomiska politiken. Calmfors är bekymrad över hur regeringen ska finansiera alla satsningar på tex försvar, pensioner, rättsväsende, vård och omsorg, och samtidigt leva upp till överskottsmålen. "Alla de fyra partierna på Kristerssons sida har sagt att de vill sänka skattekvoten, så oberoende av hur den ekonomiska utvecklingen blir så tror jag det blir väldigt svår att inte leverera. Det man kan vara rädd för som ekonom är att man inte finansierar satsningarna fullt ut, det kan leda till för expansiv finanspolitik. Då kan Riksbanken tvingas höja räntan mer", säger Calmfors. Nedmonterad klimatpolitik och satsning på kärnkraftMathias Fridahl som forskar om klimatpolitik vid Linköpings universitet säger att de fyra partierna kommer att underlätta för ny kärnkraft. Svårare blir att komma överens om ett riktat stöd till kärnkraft, där finns inte samma samsyn mellan partierna. Fridahl ser ett behov av en blocköverskridande överenskommelse om energin. När det gäller klimatet tror han att utsläppen kommer att öka i och med maktskiftet eftersom bensinpriserna kommer att sänkas och kraven sänkas i reduktionsplikten. Troligen försvinner också bonus malus-skatten och flygskatten. "Jag tror att vi kan vänta oss en nedmontering av den existerande klimatpolitiken, särskilt de riktade stöden till klimatomställning, särskilt på de områden som inte täcks av EU:s system för handel med utsäppsrätter", säger Mathias Fridahl. Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elvira Björnfot

– Givetvis går det att knäcka gängen, och det är problematiskt när det sägs från polishåll att det inte går. Det säger kriminologen Amir Rostami som bland annat har forskat om kriminella gäng. Han konstaterar att tecken på den utveckling som varit har funnits länge. – Sverige har varit senfärdigt sedan 90-talet. Han betonar att hårdare straff saknar effekt om inte folk åker fast. Och det finns en paradox: det generella Sverige har en positiv utveckling även när det gäller brott. Men just de allvarliga brotten – skjutvapenbrotten, hur kriminella samarbetar – det har blivit en gigantisk utmaning. Amir Rostami intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

– Givetvis går det att knäcka gängen, och det är problematiskt när det sägs från polishåll att det inte går. Det säger kriminologen Amir Rostami som bland annat har forskat om kriminella gäng. Han konstaterar att tecken på den utveckling som varit har funnits länge. – Sverige har varit senfärdigt sedan 90-talet. Han betonar att hårdare straff saknar effekt om inte folk åker fast. Och det finns en paradox: det generella Sverige har en positiv utveckling även när det gäller brott. Men just de allvarliga brotten – skjutvapenbrotten, hur kriminella samarbetar – det har blivit en gigantisk utmaning. Amir Rostami intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hämnden har funnits med människan i alla tider och är en grundpelare i många berättelser. Den finns också i vår vardag, både som realitet och i våra fantasier. Hur kommer det sig att vissa personer agerar på sin hämndlystnad och andra inte? Planerar du hämnd  gräv två gravar är ett ordspråk som förklarar hur destruktiv hämden är. Hämnd tenderar att förgöra den som hämnas och den som blir offer för hämnden. Suzanne Kaplan är psykolog och skrivit boken Hämnd eller uppgörelse. Vissa har lättare att ta till hämnd eller fantisera om det. Dels kan man bära på en sårbarhet från tidigare i livet, att man blivit nedtryckt av föräldrar eller mobbad i skolan. Man bär på en revanschlystnad och då är man beredd att trycka till den som kränkt en på något sätt, säger hon.Hon säger att kärnan i att vi så lätt dras till hämndfantasier är att vi är väldigt känsliga för att inte känna oss i balans med oss själva. Vi reagerar lätt på småsaker utan att tänka. Det kan vara på jobbet och i relationer. Hämnden må vara ljuv i stunden men i det långa loppet löser den ingenting.  Det är en kortvarig tillfredställelse, inget permanent som gör att man mår bättre. Det finns den klassiska idén: När man väl hämnas finns det dåliga kvar. Hämnden är inte lösningen på det ursprungliga problemet, säger filosofen Karim Jebari. Han nämner också vikten av att förstå skillnaden mellan straff och hämnd.  Det är en viktigt filosofisk poäng. Hämnd är alltid personlig, medan ett straff är opersonligt. I ett rättsystem finns ingen personlig relation mellan domaren och den straffade, säger han. Gäster i programmet: Karim Jebari, filosof, Suzanne Kaplan, psykolog och Amir Rostami, kriminolog. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

Vad säger forskningen om vilka typer av brott som har ökat i Sverige och vilka som inte har det? Och hur kan olika delar av samhället gemensamt motverka brottslighet? Medverkande Pär Bygdeson, vd, Livsmedelshandlarna Andreas Carlson (KD), vice ordförande i justitieutskottet Hanna Jarl, kriminalvårdsdirektör, Kriminalvården Gustaf Lantz (S), ledamot i justitieutskottet Åsa Ljusberg, chef, enheten för trygghet och brottsförebyggande arbete, Stadsledningskontoret, Stockholms stad Amir Rostami, docent i kriminologi vid Högskolan i Gävle och affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier Camila Salazar Atías, kunskapsområdeschef, Fryshuset Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet och senior professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle Samtalet leds av Emelie Lekebjer, projektledare på SNS.

In this session, Hernan Mondani and Amir Rostami from Stockholm University will present their paper on criminal nomads, which investigates the criminal collaboration patterns of two OMCGs in Sweden with a long history of deadly hostilities. After this intervention, Lin van Schalkwyk from Ghent University and Judy-Ann Cilliers from MathMoms will deliver a presentation on the topic ‘Can belonging be nurtured as a preventative measure against gangsterism?', which will illustrate how the search for belonging, identity, and purpose leads young people to gangs and organised crime. The session will conclude with a presentation by Andrew Cesare Miller, who will present the findings of his paper on ‘Cycles of silence: how hangs undermine justice'. A talk by Judy-Ann Cilliers, Lin van Schalkwyk, Paul Friedberg, Andrew Miller and Amir Rostami MathMoms, Institute for International Research on Criminal Policy (IRCP), Ghent University, cellebrite, United States Naval Academy and Stockholm University This podcast uses the following third-party services for analysis: Chartable - https://chartable.com/privacy

Varje år utbetalas ungefär mellan 11 och 27 miljarder kronor från välfärdssystemen på felaktiga grunder. Hur kan myndigheter bli bättre på att förebygga, upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott? SNS arrangerar nu en hearing med forskaren Amir Rostami som leder en ny utredning om hur bidragsbrott och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen kan motverkas. Medverkande Per Eleblad, avdelningschef på Försäkringskassan Amir Rostami, särskild utredare för Utredningen om stärkta möjligheter att bekämpa bidragsbrott för myndigheter som omfattas av bidragsbrottslagen (S 2021:03) Samtalet leds av Emelie Lekebjer, projektledare på SNS.

Carina Gunnarson är maffiaforskare, analytiker för svensk underrättelsetjänst vid Totalförsvarets enhet för säkerhetspolitik, statsvetare och expert på fransk utrikespolitik. Carina har forskat på den italienska maffian i över 20 års tid. Främst den sicilianska Cosa Nostra. Den har främst gått ut på att förstå den italienska anti-maffia funktionens effektivitet mot organiserad brottslighet. Hon har också forskat på italienska samt svenska ungdomars tillit gentemot staten och samhället. Just nu har Carina Gunnarson ett pågående forskningsprojekt, tillsammans med välkända kriminologerna Amir Rostami och Jerzy Sarnecki, i fyra särskilt utsatta områden i Sverige. Syftet är att studera hur uppkomsten av parallella samhällsstrukturer kan motverkas.   Carina berättar om italienska maffians historia och hur de blivit en sådan stor del av de samhällen där de verkar. Hur fungerar dom och hur är de byggda inifrån? Vad är skillnaden på dem och övriga organiserade brottslingar? Vad har hänt efter Maxirättegångarna och morden på Giovanni Falcone och Paolo Borsellino? Hur effektivt är Italiens anti-maffia och vad kan vi lära oss? Hur är svenska ungdomars tillit gentemot staten jämfört med sicilianare? Hur frodas tillit? Har vi Maffia i Sverige och hur tycker Carina att vi ska motarbeta parallella samhällen i Sverige?   Vi pratar också om världens sämsta maffiafilmer, omertà och att det alltid krävs mer forskning. Oavsett resultat. Ett otroligt spännande och viktigt samtal om samhälle, kultur, utmaningar och möjligheter med den kunnigaste inom området, Carina Gunnarson!   Gillar du det vi gör? Bli Patreon och stötta LoungePodden med valfri summa: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️   Följ @loungepodden på alla sociala medier! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

Amir Rostami forskar på gäng, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Hör honom om gängbrottsligheten i Sverige. Hur den vuxit fram, hur situationen i Sverige är nu och hur det är jämfört med övriga nordiska länder. Hur framtiden kan se ut. Samt vad han anser behöver göras om vi ska kunna få bukt med gängbrottsligheten.

This week, the government looks close to the finishing line – now all Boris needs is an election (00:40). And as months of grenade attacks blight Swedish neighbourhoods, we get to the bottom of why Sweden doesn't want to talk about its rise in violent crime (17:40). And last, is there really a right way to speak English (27:30)?With James Forsyth, James Mills, Paulina Neuding, Amir Rostami, Mark Mason, and Sam Leith.Presented by Lara Prendergast and Katy Balls.Produced by Cindy Yu and Christy Cooney.

This week, the government looks close to the finishing line – now all Boris needs is an election (00:40). And as months of grenade attacks blight Swedish neighbourhoods, we get to the bottom of why Sweden doesn’t want to talk about its rise in violent crime (17:40). And last, is there really a right way to speak English (27:30)? With James Forsyth, James Mills, Paulina Neuding, Amir Rostami, Mark Mason, and Sam Leith. Presented by Lara Prendergast and Katy Balls. Produced by Cindy Yu and Christy Cooney.

Över 40 personer har skjutits ihjäl i Sverige under 2018. I lagens namn har pratat med forskare, poliser och anhöriga till de som dör, som alla är oroliga över utvecklingen. – Någonstans är jag orolig, och det smyger sig på en. När man hör på olika arenor och i forum att det här är det nya normalläget att vi kommer ha de här skjutningarna. Då är nästa steg att vi accepterar skjutningarna och det bekymrar mig, säger Amir Rostami, forskare i sociologi. Programledare: Martin Wicklin. Ljud/form: Fredrik Nilsson. Reporter/producent: Evalisa Wallin.

Sociologen och polisen Amir Rostami tar oss med på en resa in i gängkriminalitetens värld. Vilka söker sig till gäng, vad driver dem och hur kan man arbeta för att motverka den här typen av brottslighet? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om EU och säkerhet efter dåden i Bryssel. Kommer hot om nya attacker att ena eller splittra unionen? Och hur hänger identitet ihop med säkerhet? Hör röster från Bryssel, Paris och Edinburgh. Konflikts Anja Sahlberg är i Paris där invånarna börjat lära sig leva med rädslan för cynisk terrorism. I Frankrike höjer politikerna nu rösten för ett starkare EU-samarbete kring säkerhetsfrågorna medan parisborna manifesterar sin enhet med grannarna i Bryssel.Tonläget höjs alltid direkt efter den här typen av attentat, menar Björn Fägersten, programchef för Utrikespolitiska Institutets Europaprogram, som skrivit en avhandling om underrättelsesamarbete.Behövs det rent av ett europeiskt CIA för att kunna hindra terrorns framfart? Det är just vad många politiker har förespråkat i veckan. Men varför finns det inte redan idag? Konflikts Marie Nilsson Boij och Ivar Ekman söker svaren hos akademiker i Europa och USA och upptäcker att hindren är många och finns på flera nivåer.Konflikts Axel Winqvist beger sig till Bryssel som på många sätt är en internationell och multikulturell stad. Men vilken identitet känner brysselborna själva att de har och hur hänger detta ihop med synen på säkerhet?Vad offrar vi längs vägen när säkerhet blir ledordet? I studion finns förutom Björn Fägersten även Amir Rostami, polis och sociolog som jobbar med Sveriges nationella samordnare mot våldsbejakande extremism och Caroline Holmqvist, lektor i krigsvetenskap vid försvarshögskolan men just nu verksam vid Université libre de Bruxelles.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Om varför en 16-åring skär fingrarna av en annan 16-åring. Bekämpas det bestialiska beteendet bäst med en terrorstämpel? Hör den blodiga berättelsen om El Salvador som spegling av vår kamp mot terror. Hur begriper man det obegripliga? Hur handskas man med det sanslösa? Det är frågor som många, här i Europa, ställt sig sedan en grupp unga män brutalt mördade en massa fullkomligt oskyldiga människor en fredagskväll i Paris.Man ska inte försöka förstå, man ska inte försöka diskutera, man ska bara eliminera, sa Lydia Guirous, som är talesperson för den förre franske presidenten Nicolas Sarkozys parti Les Républicains, när Konflikt träffade henne efter terrorattentaten i Paris.Kanske är det den enda vägen. Men är vi ändå inte skyldiga att försöka hitta en annan väg än eliminerandets? Måste inte vi, som inget annat önskar än att mördandet, dödandet och våldet ska upphöra, söka vitt och brett kanske långt bort från vår vanliga vardag, för att försöka förstå hur vi ska göra för att undvika att göra en redan hemsk situation värre?Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin och Paloma Vangpreecha, korrespondent med fokus på unga, har besökt El Salvador i Centralamerika, där konstitutionsdomstolen i höstas slog fast att landets gäng bör betecknas som terrorgrupper, och att gängmedlemmar ska dömas enligt särskilda terroristlagar. Vad har terrorstämpeln fått för konsekvenser, för gängen, samhället och politiken?Korrespondenterna har träffat flera gängmedlemmar, deras familjer, politiker och salvadoranska analytiker. Vi kan inte förhandla med människor som dödar barn, säger justitieministern Benito Lara, som övergett förhandlandets politik och vill sätta hårt mot hårt. Men Janeth Aguilar, chef för det säkerhetspolitiska institutet IUDOP på Centralamerikanska Universitetet i El Salvador, är kritisk. Om vi stämplar gängmedlemmar som terrorister så gör vi dem till omänskliga barbarer, vi avhumaniserar dem. Det är en återvändsgränd både för samhället och för de unga killarna, säger Janeth Aguilar.Vilka paralleller finns att dra till Europa och kampen mot Islamiska staten? Med i programmet för att diskutera det är Amir Rostami, polis och sociolog, och också kommittésekreterare, Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, och Evin Ismail, doktorand i sociologi vid Uppsala Universitet, som forskar på IS på organisationens ideologi och västerlänningar som ansluter till gruppen.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Ytterligare ett skottdrama har drabbat Göteborg, och återigen är det gängrelaterat enligt polisen. Att bära och använda pistol har blivit vardagsmat bland unga kriminella. Ett faktum som förra året resulterade i drygt femtio skjutningar, och året innan i sextio skottlossningar och åtta dödsfall. Här kan du läsa chatten från sändningenLyssna på dokumentären "Skotten i Göteborg"!Hur och vem kan desarmera den tickande bomben? Hur kan våldsspiralen brytas? Det diskuterades i P1 Debatt på Blå stället i Angered, Göteborg med experter, offer och förövare.Deltagare i panelenKarwan Faraj, journalisten bakom dokumentären "Skotten i Göteborg" Amir Rostami, gängforskareMaria Wallin, analytikerJonas Ransgård, kommunalråd (M)Marina Johansson, kommunalråd (S)Peter Svensson, fd. kriminell som nu arbetar för FryshusetEnver Ramirez, en av rösterna i dokumentären "Skotten i Göteborg"Hector Valeria, fotbollstränare för Solväders FCHans Bishop, institutionschef FagaredUlf Merlander, polis Oskar Söderlund, manusförfattareAmir Smesem, SM-medaljör i boxningAmanda Peterson, PantrarnaListan uppdateras löpande.  Frågor, tips och synpunkter besvarar vi gärna på Facebook och Twitter under #p1debatt. Du når oss även på p1debatt@sverigesradio.se.

Kriminella gäng som Hells Angels och Original Gangsters kräver obrottslig lojalitet och skyddar sina varumärken med grovt våld. Nyligen la Amir Rostami, verksam som polis och gängspecialist vid Stockholmspolisen, fram en licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet om kriminella gäng. Utmärkande för de gäng han studerat är att de är självmarkerande - kläder, symboler och färger ska tydligt visa vilket gäng man tillhör. Amir Rostami ser de kriminella gängen som ett hot mot demokratin, och i Södertälje har vi varit nära att få en svensk maffia. I mitten av 90-talet bildades det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack och några år senare blev Peter medlem. Idag är han 35 år och har lämnat gänget, vilket gör att han måste leva med skyddad identitet. Han berättar om en uppväxt med en ensamstående mamma i en förort till Göteborg, om koncentrationssvårigheter och problem i skolan, och om hur gänget kunde erbjuda den gemenskap och det sammanhang han saknat. På Fryshuset i Stockholm har man räknat ut att en gängmedlem kostar samhället 23 miljoner kronor under en 15-årsperiod. Det är lågt räknat och många hävdar att det i själva verket handlar om det tre- eller fyrdubbla. Till det kommer det lidande som drabbar brottsoffer, anhöriga och andra i gängets närhet. Det finns alltså stora vinster att göra på att få bukt med gängen - får man genom olika vård- och stödinsatser bort en gängmedlem från gatan så går samhället med vinst från första dan. Det berättar Camila Salazar Atias som är kriminolog och verksamhetsledare på Fryshuset där man sedan flera år hjälper gängmedlemmar som vill hoppa av. Programledare är Urban Björstadius.

Polisen och gängforskaren Amir Rostami berättar om hur svenska kriminella gäng fungerar. Vi hör också kriminologen Camila Salazar Atias som jobbar med att hjälpa gängmedlemmar att hoppa av, och Peter som lämnat det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack. Programledare är Urban Björstadius.