Podcast appearances and mentions of anders burman

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen?En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, Anders Burman, professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Låt:Häxprocess - Kjell HöglundBok:Moder natt - Kurt VonnegutKonsertfilm:David Byrne's American utopia - regi Spike LeeBöcker som nämndes i programmet:Postmodernismen - Frida BeckmanTillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elsa Beskows saga Petter och Lottas jul och Viktor Rydbergs dikt Tomten är omistliga delar i vårt julfirande. Nuförtiden ser vi på dessa verk som höjden av tradition. Men Rydberg samt paret Elsa och Natanael Beskow var på sin tid kulturradikaler, och de hade flera beröringspunkter.P1:s julvärd Lisa Bergström samtalar med Annika Persson och Anders Burman, bokaktuella med Elsa och Natanael Beskow: en kärlekshistoria respektive Den sista idealisten – Viktor Rydberg och hans tid för att prata om Beskows och Rydbergs mindre kända sidor och hur deras tankar har format vårt sätt att skildra julen.

Hör våra tips på höstens bästa historieböcker så kanske du hittar nått att lägga under granen åt historienörden! Och för brädspelsälskaren tipsar vi om två romerska guldklimpar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid samlas traditionsenligt för att tipsa om sina favoriter ur höstens historiska bokskörd. Och så samlas spelpanelen för att testa två spel om Romarriket.De böcker och spel som vi tipsar om är:Den sista idealisten. Viktor Rydberg och hans tid av Anders Burman.Världens äldsta historia av Jonathan Lindström.Historien om Norrland. Dimmans land: Från istid till hungerår av Robin Olovsson.Tant Valborg bar alltid turban när hon gick bort. En berättelse om en by av Gustav Bergström.Stockholmsdrömmar. Staden som aldrig byggdes av Karl Kadhammar.Ask och Emblas barn. Vikingarnas historia av Neil Price.Hästen och människan. En fyratusenårig historia av Charlotte Borgerud.Barnavård till salu. Förlossningshem och barnpensionat 1900-1975 av Johanna Sköld och Johanna Sjöberg.Hansan. Ett handelsimperiums uppgång och fall av Dick Harrison.Fängslade öden. Tjuvar och bedragare i 1800-talets Sverige av Bonnie Clementsson.Skogen. I folktro, sägner och sagor av Tora Wall.Varje tugga är en tanke. Svensk matkultur under 800 år av Richard Tellström.Flitiga och sysslolösa. Essäer om 1700-talets Europa av Johanna Ilmakunnas.Concordia av Mac GerdtsAve Caesar av Wolfgang Riedesser

En berättelse om Viktor Rydbergs liv, från fosterbarn till ledamot av Svenska Akademien. Om den fascinerande tid han levde i, när modernisering och vetenskapliga framsteg förändrade samhället i grunden. Anders Burman i samtal med Ulf Sjögren, präst Göteborg. Medarrangör Norstedts

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras ”postmodernismen” fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Frida Beckman. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i april 2018.

Studentföreningen Verdandi blev ett intellektuellt centrum för sekelskiftets blomstrande folkbildningskultur. Här samlades politiker och filosofer, kvinnosakskvinnor och debattörer, liberaler och socialister. Det gemensamma målet var att verka för bildning. Ett av Verdandis mest bestående arv är den smått legendariska serie av folkbildande ”småskrifter” som började ges ut 1888 och utkom i över 500 häften. Ämnena spände från Voltaire till svampplockning, filosofi och konst till politisk opinionsbildning och gödslingsteknik. Vilket var Verdandis viktigaste bidrag till den svenska folkbildningskulturen? Hur kommer det sig att så vitt skilda ämnen ansågs ingå i genomsnittssvenskens allmänbildning? Och är arvet efter Verdandi levande idag? Veckans gäster är utbildningshistorikern Johanna Ringarp, idéhistorikern Anders Burman och litteraturvetaren Claudia Lindén. Avsnittet spelades in live inför publik i förlaget Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Demokratin är både lastgammal och högaktuell. Den har sina rötter hos de gamla grekerna på 500-talet före Kristus, men etablerade sig på allvar i sin moderna form först för drygt hundra år sedan. Just nu är demokratin hett omdebatterad och sägs befinna sig i en kris, utmanad av antidemokratiska och populistiska krafter. Hur mår demokratin? Hur har själva idén om folkstyre vuxit fram genom historien? Varför har demokratins historiska kritiker ofta sagt de mest intressanta sakerna om demokratins natur? Och har vår samtid tagit demokratin för given? Gäster i studion är Sofia Näsström och Anders Burman. Sofia Näsström är professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med två böcker om demokrati, "Demokrati – en liten bok om en stor sak" (Historiska media) och "The Spirit of Democracy: Corruption, Disintegration, Renewal" på Oxford University Press. Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola och aktuell med boken "Dissensus. Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria" på Natur & Kultur. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer. Redaktör: Anna Frykholm.

From farm to fork, nearly one-third of produce and cooked food is being thrown away. And the culprits are to be found everywhere: among manufacturers and producers, throughout logistics, in stores and restaurants, and among consumers, such as you and I. This fairly recent development amounts to a staggering waste of use of land, water, energy and calories. As a part of this year’s digital edition of the EatArt festival, Love Zero Waste is dedicating an episode of the podcast to dive into solutions helping to end waste throughout food production. Guests on the show are some of the most interesting initiatives out there, aiming to drastically reduce food waste and help save the planet. Listen to Ebbe Korsgaard, of Beyond Coffee, Estefania Coral Andrade of Vågen zero waste shop, and Anders Burman of Östersund municipality share their insights on food production, logistics, circular loops, and much more! Sources Farm to Fork strategy, the European Commission, https://ec.europa.eu/food/sites/food/files/safety/docs/f2f_action-plan_2020_strategy-info_en.pdf Eat Art Festival, https://www.eatart.se/ Vågen, https://www.vagenbutik.se/ Östersund Municipality, https://www.ostersund.se/ Beyond Coffee, http://www.beyondcoffee.eu/ Beyond the Bean: Turning Coffee Grounds Into Protein Powder, https://www.haaretz.com/world-news/impact-journalism-day-2018/MAGAZINE-beyond-the-bean-turning-coffee-grounds-into-protein-powder-1.6159229 Mycelium, Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/Mycelium#:~:text=Mycelium%20is%20the%20vegetative%20part,soil%20and%20many%20other%20substrates. Food Loss and Food Waste, FAO, http://www.fao.org/food-loss-and-food-waste/en/ Credits Idea, production and editing: The Good Tribe, www.thegoodtribe.com and Circulous, www.circulous.biz Hosts: Evelina Lundqvist and Malin Leth Jingle: Merlinn Sound, www.merlinnsound.com Initiators the Love Zero Waste community: Evelina Lundqvist and Alexandra Poetz

Det pratas mycket om skolan och hur undervisningen egentligen borde se ut. För att frågan ska bli meningsfull måste man dock börja från början: Vad är egentligen syftet med skolan överhuvudtaget? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I den svenska skoldebatten framförs inte sällan åsikten att skolan inte ska fostra eleverna utan att det är ett jobb för föräldrarna. Det är en underlig idé eftersom det faktiskt inte går att interagera med andra människor utan att överföra normer och förmedla idéer om önskvärda beteenden. Att skolan också ska fostra och inte bara förmedla faktakunskaper har dessutom en lång tradition. Karaktärsdaning har varit ett viktigt inslag i både teori och praktik inom undervisning sedan det antika Grekland. Ofta har det handlat om att fostra till disciplin och underkastelse under auktoritet men tankarna om att genom utbildningen ge människor förmåga att leva i frihet och samförstånd med andra och känna ansvarskänsla är minst lika gamla. I Sverige kom kristen fostran att få en framträdande roll i den svenska folkskola som växte fram under 1800-talet. Barn skulle läras vad som ur kristen synvinkel var rätt och fel, eller gott och ont, men också vad som var svenskt och osvenskt. Skolan fostrade enligt Herbert Tingsten under denna tid för Gud och fosterlandet. Det var inte kunskap för frigörelse eller ens för yrkeslivet utan kontroll över de lägre samhällsskikten som var det främsta målet med denna tids utbildning, skriver idéhistorikern Anders Burman i boken Pedagogikens idéhistoria. Dessutom fick skolan en viktig betydelse som praktisk barnförvaring när föräldrar fick arbete i den framväxande industrin. Kring sekelskiftet 1900 började mycket hända i synen på skolans mening och form. Svenska Ellen Key var en av föregångarna med sin bok Barnets århundrade där hon förespråkade att skolan skulle fostra barn till upplysta, omdömesgilla och demokratiska medborgare. Kadaverdisciplin och passiv indoktrinering måste därför bort ur undervisningen. Två andra personer med inflytande över den svenska skolans utveckling var Alva och Gunnar Myrdal som i sin bok Kris i befolkningsfrågan, från 1934, menade att dåtidens skola genom sitt arbetssätt fostrade människor till att bli lydiga, själviska och tävlingsinriktade och istället behövde börja ta större ansvar för barnets sociala karaktärsdaning i skolan: grupparbeten och ömsesidigt hjälpande skulle förändra det. Också de framhöll att skolans uppgift borde vara att forma barnen till demokratiska människor. Så vad anser vi vara skolans övergripande mål idag? Det pratar vi väldigt lite om. Man kan nästan få intrycket att det är att prestera bra på PISA och andra tester. Medlen har blivit målet ett minst sagt torftigt sådant. Men, som den nederländske utbildningsfilosofen Gert Biesta konstaterar i boken God utbildning i mätningens tidevarv: föreställningen om god utbildning är en normativ fråga som kräver värdeomdömen och därför kan den aldrig besvaras av mätningsresultat eller forskningsevidens. För att det ska vara möjligt för skolans praktiker att luta sig mot vetenskap och evidens måste någon först avgöra vilken vetenskap som är relevant, och det beror på vilka avsikter vi har med skolan. Så vad har en av dagens främsta moderna utbildningsfilosofer att säga om meningen med att gå i skolan? Gert Biesta konstaterar att vissa menar att skolor bara ska ägna sig åt kvalificering, det vill säga förberedelse för yrkeslivet. Andra vill till det också lägga socialisering som innebär att bli en del av en samhällsgemenskap och lära sig fungera tillsammans med andra. Han själv slår även ett slag för subjektifiering, att utbildning alltid ska ha människans frihet i fokus. Utbildning är ju alltid ett ingrepp i någons liv och det bör därför motiveras med att det på något sätt gör detta liv bättre: mer komplett, mer avrundat, mer perfekt och kanske även mer mänskligt. Den tid vi lever i kräver också att skolan gör stora insatser för att göra oss kapabla att leva i samförstånd, med respekt för andra människor och vår miljö, menar Biesta. I boken Bortom lärandet skriver han Vår viktigaste fråga är idag inte längre hur vi rationellt ska kunna bemästra naturens och samhällets värld utan hur vi lyhört ska kunna reagera på och fredligt leva tillsammans med det och den som är annorlunda. Slut citat. En annan av nutidens främsta utbildningsfilosofer är Nel Noddings från USA.  Hon menar att skolans uppgift är att förbereda elever att leva tillfredsställande liv både i sina hem, på sina arbeten och i samhället. Samarbete, kritiskt tänkande, problemlösande och kreativitet är viktiga mål för det tjugoförsta århundradets utbildning och hon nämner också syften som till exempel hälsa, medborgarskap och lycka. Nel Noddings anser att vi måste utbilda för ekologisk kosmopolitism, alltså en känsla av omsorg för hur våra samhällen påverkar jordens hälsa. Utbildning bör få oss att återknyta till den plats där vi lever och dess förutsättningar, och undervisningen behöver erbjuda möjligheter till engagemang i att bevara floder, dammar, djurliv och växter. Hon vill se fördjupade kursplaner i naturhistoria och mindre i nationers historia och betonar vikten av att lära ut samband; samband mellan de ämnen som lärs ut och mellan dem och det verkliga livet. Skolan ska också uppmuntra elever att lyssna och presentera sina argument både logiskt och hänsynsfullt. Vi vill inte skicka hem vildögda revolutionärer utan eftertänksamma, effektiva förändringsagenter, slår hon fast i sin bok Education and democracy. I dagens skola anses likvärdighet i undervisningen viktigt men är skolans uppgift då att få alla barn att kunna exakt samma saker? Eller är det snarare att hjälpa alla barn att komma underfund med hur de själva kan och vill leva sina liv och bidra till omvärlden på ett hänsynsfullt och konstruktivt sätt? Likvärdig betyder inte likadan. Det finns helt klart sådant som alla som vill klara sig på egen hand i vårt samhälle bör lära sig. Att kunna läsa och skriva är minst lika viktigt idag som för hundra år sedan och grundläggande kunskaper i matematik och samhällskunskap behöver vi också. Goda engelskkunskaper blir allt svårare att klara sig utan. Det finns också sådant som vi ur samhällssynvinkel kanske vill se till att alla får med sig från sin tid i vårt utbildningssystem, som har med vår kultur och historia att göra. Men motsvaras det verkligen av allt det som ingår i utbildningen idag? Den som dristar sig till att ställa sådana frågor anklagas lätt för att vara kunskapsfientlig men jag vill i så fall gärna vända på det och säga att de som tycker att frågorna om skolans mål, mening och relevans är oviktiga kan vara reflektions- och värdefientliga. Nel Noddings uppmanar oss att när vi möter idéer om hur skolan ska arbeta, eller med vad, alltid ställa några frågor: Kan det finnas moraliska invändningar mot det? Om inte, hur kan det vara till användning? För vem? Under vilka omständigheter? Gert Biesta skriver i sin tur om vår stora förtjusning i effektivitet och menar att vi, ställda inför påståenden om att en viss undervisning är effektiv, bör fråga: Effektiv för vad? och Effektiv för vem? För att kunna svara på dessa frågor behöver vi ha en bärande idé om vad det är vi vill att skolan ska göra med de barn och unga som går i den, men också vad vi inte vill att den ska göra.  Så vad vill vi egentligen åstadkomma med vårt utbildningssystem, och varför? Skulle vi kanske kunna börja samtalet om skolan där? Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Adolphson & Falk firar 50 år som grupp, ett halvt århundrade! Vi pratar om Beatles, Mer Jul, klassiska inspelningar, Atlantis, Anders Burman, George Martin, Simon & Garfunkel, Tom Waits, låtskrivartrix, att vara först med ett nytt sound, 28.000.000 lyssningar på en låt, jubileumsturne´ mm. Lyssna på Adolphson & Falk! /Martin Itunes: https://itunes.apple.com/us/podcast/jag-spelar-for-livet-musiker/id1164220985 Acast: www.acast.com/jagspelarforlivet Soundcloud: https://soundcloud.com/jagspelarforlivet/052-adolphson-falk Producent: Martin Frontman Andersson Signaturmelodi: The Ballroom Band - For the taste of her lips Övrig musik: Adolphson & Falk - Mer Jul Adolphson & Falk - Just då Foto: Hasse Lindén Tack till: Adolphson & Falk, Hasse Lindén, Affe Tahmoury & Pelle Andersson. Följ oss: facebook.com/jagspelarforlivet Instagram.com/jagspelarforlivet @jagspelarforlivet www.acast.com/jagspelarforlivet #jagspelarforlivet #Podcast #Adolphson&Falk #musikhistoria #Martinfrontman

Musikern & skribenten Johan Norberg hälsar på och jag häpnar över allt han gjort och hur bra story-teller Johan är. Johan har jobbat med: Nils Landgren, Eva Dahlgren, Anders Burman, Berndt Egerbladh, Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Monica Zetterlund, Lill-Babs, Lill Lindfors, Lisa Ekdal, Stina Nordenstam, Ted Gärdestad, Annelie Rydé, Anders Glenmark, Niklas Strömstedt, Ulf Lundell, Mikael Rickfors, Lisa Nilsson, Meja, Pugh Rogefeldt , The Husbands, Jonas Knutsson, George Russel, Andrew Hornzy, Kenny Wheeler, Maria Schneiders, Jojje Wadenius, Cajsa-Stina Åkerström, Sven-Bertil Taube & Svante Thuresson för att nämna några. Vi pratar om: Att spela ett värdelöst gitarrsolo och upptäcka att Al Di Meola, Paco de Lucia & John McLaughlin står i publiken, familjelogistik, att få sparken av Cornelis fyra gånger under samma år, inspelningar på Metronome studion med legender, Tysklandsgig med Nisse Landgren, fransjackor & Hallick-look, att inte slösa med tid mm. Lyssna på Johan! /Martin Itunes: https://itunes.apple.com/us/podcast/jag-spelar-for-livet-musiker/id1164220985 Acast: www.acast.com/jagspelarforlivet Soundcloud: https://soundcloud.com/jagspelarforlivet/051-johan-norberg Producent: Martin Frontman Andersson Signaturmelodi: The Ballroom Band - For the taste of her lips Övrig musik: Eva Dahlgren - Vem tänder stjärnorna Fred Åkerström - (Ingenstans) är man fri som en fågel Chapter two - Get here Foto: Hasse Lindén Tack till: Johan Norberg, Hasse Lindén, Affe Tahmoury & Pelle Andersson. Följ oss: facebook.com/jagspelarforlivet Instagram.com/jagspelarforlivet @jagspelarforlivet www.acast.com/jagspelarforlivet #jagspelarforlivet #Podcast #johannorberg #musikhistoria

Det brukar heta att vi lever i postsanningens tid. Att falska nyheter, filterbubblor och allmän värderelativism alltmer definierar vårt samhälle. Med jämna mellanrum dras "postmodernismen" fram som en bov i dramat. Men vad var egentligen postmodernismen? Det korta svaret är: en konstriktning och en filosofisk tanketradition som växte fram under 60-, 70- och 80-talen och som på olika sätt utmanade föreställningen om givna sanningar. Men vad gick allt egentligen ut på? Hur förhöll sig den postmoderna konsten till den postmoderna teorin? Vilka är de viktigaste postmoderna idéerna? Och vad innebär det egentligen att leva i en postmodern tid? I veckans avsnitt går Bildningspodden går till botten med postmodernismen. Gäster i studion är ANDERS BURMAN, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, och FRIDA BECKMAN, docent i engelska och litteraturvetare vid Stockholms universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

Anders Burman, docent i idéhistoria, reder ut hur den svenska bildningen har förändrats genom historien och vad liberal arts innebär.

Pugh Rogefeldt var banbrytande när han släppte sin första skiva. Rock hade aldrig gjorts på det sättet på svenska förut. Men många är dom som inspirerats och kommit efter. Musiken från avsnittet på Spotify I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Pugh Rogefeldt (Torbjörn), Anders Burman, Björn Ulvaeus (Hootenanny Singers, Abba), Per Gessle (Gyllene Tider,  Roxette), Kersti Adams Ray, Klas Burling,  Rune Hallberg,  Richard Rolf  (November), Joakim Thåström (Ebba Grön,  Rymdimperiet, Imperiet, Peace Love & Pitbulls), Olle Ljungström (Reeperbahn), Martin Westerstrand (Look), Johan Reivén (Look), Katarina Danielsson (konsumentverket), Rolf Leidestad, Mauro Scocco (Ratata) och Anders Lind.

Avskalat och ofta utan större arrangemang än så när på en gitarr, får singer/songwriters texten att stå i centrum. Och med en gör det själv-mentalitet är de själva fria att skapa precis det dem vill. Musiken från avsnittet på Spotify I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Lars Winnerbäck , Stefan Sundström, Kjell Höglund, Peter Mosskin, Björn J:son Lindh, Pugh Rogefeldt (Torbjörn), Anders Burman, Marie Bergman (Family Four), Lars Winnerbäck,  Ola Magnell, John Holm, Kaj Kindvall, Cornelis Vreeswijk.

Det var ingen självklarhet att Pugh Rogefeldt skulle gå in i svenska hjärtan. Men med "Små lätta moln" lyckades han övertyga om sin plats. I en tid då pop och rock skulle sjungas på engelska. Musiken från avsnittet på Spotify I detta avsnitt av Livet är en fest hör du:  Pugh Rogefeldt (Torbjörn), Anders Burman, Björn Ulvaeus (Hootenanny Singers, Abba), Per Gessle (Gyllene Tider, Roxette), Kersti Adams Ray, Klas Burling,  Rune Hallberg,  Richard Rolf  (November), Joakim Thåström (Ebba Grön,  Rymdimperiet, Imperiet, Peace Love & Pitbulls), Olle Ljungström (Reeperbahn), Martin Westerstrand (Look), Johan Reivén (Look), Katarina Danielsson (konsumentverket), Rolf Leidestad, Mauro Scocco (Ratata) och Anders Lind.

Med sin säregna stil och finurliga texter förändrade Cornelis Vreeswijk den svenska visscenen för alltid. Och liksom för många andra i genren hade producenten Anders Burman ett finger med i spelet. I detta avsnitt av Livet är en fest hör du: Lars Winnerbäck , Stefan Sundström, Kjell Höglund, Peter Mosskin, Björn J:son Lindh, Pugh Rogefeldt (Torbjörn), Anders Burman, Marie Bergman (Family Four), Lars Winnerbäck,  Ola Magnell, John Holm, Kaj Kindvall, Cornelis Vreeswijk.

För två veckor sedan utsattes moskén i Bredäng för skadegörelse och rasistiskt klotter och exemplen är många på hot mot moskéer. Vad krävs för att trygga säkerheten? Hör Mustafa Tumturk från Sveriges muslimska råd och Per Olsson Fridh, statssekreterare på Kulturdepartementet.  Gud skulle bli glad om romerna fick en ursäktDet säger Daniel Ganga, romsk ortodox präst. I århundraden utnyttjades romerna i Rumänien som slavar av den ortodoxa kyrkan. Nu drivs frågan om en ursäkt från kyrkan, som man menar skulle betyda mycket för romernas situation i landet. Vår reporter Henrik Dammberg har besökt Rumänien. Hör också EU-parlamentarikern Soraya Post om vad en ursäkt skulle betyda. Rockbandet Kent får en egen mässaPå söndag hålls en hel mässa i Danderyds kyrka som ägnas åt rockbandet Kents musik. Hör komminister Jennie Wall om vad Kent har med kristen tro att göra. Shamaner tar plats på den politiska scenen i BoliviaI Bolivia har shamaner från den indianska kulturen fått en helt ny politisk roll och betydelse under president Evo Morales, som själv har indianskt ursprung. Vi får besök av Anders Burman, socialantropolog och författare till en ny bok om shamanaktivismen i Bolivia.

Ett hjärtligt och fint möte med Stefan Sundström en mångsysslare av rang som fått många fina utmärkelser och alltid har något bra att säga med sina texter och sin musik. Vi pratar om Stones, Kjell Höglund, Anders F, turnéminnen, inspelningar med Anders Burman, Västerbrokören, Sovjets nationalsång mm. Vi lirar Stefan-låtar live i studion varav en är den helt nya låten ”Kikarn bakofram”. Lyssna på Stefan! /Martin Länk till programmet: https://soundcloud.com/jagspelarforlivet/021-stefan-sundstrom Inspelat på Bergsgatan 53, Stockholm Producent: Martin Frontman Andersson Signaturmelodi: The Ballroom Band - For the taste of her lips Övrig musik: Stefan Sundström - Om jag kommer up till Jesus (LIVE) Stefan Sundström - Fisk i en skål (LIVE) Stefan Sundström - Kikarn bakofram (LIVE) Stefan Sundström - Amors Pilar (LIVE) Medverkande: Stefan Sundström - sång & gitarr Pelle Andersson - keyboard Clas Lassbo - kontrabas Martin Frontman Andersson - gitarr & kör Länk till musik & artister som nämns i programmet. https://open.spotify.com/user/martin_frontman/playlist/2CCXcD6wbvFfn2AiRDulA0 Foto: Hasse Lindén Tack till: Stefan Sundström, Clas Lassbo, Pelle Andersson, Hasse Lindén & Afshin Tahmoury Följ oss: facebook.com/jagspelarforlivet Instagram.com/jagspelarforlivet www.acast.com/jagspelarforlivet #Jagspelarförlivet #JagSpelarForLivet

Få politiska tänkare lär vara mer aktuella idag än den tysk-amerikanska filosofen Hannah Arendt (1906-1975). Hennes verk utkommer ständigt i nya översättningar och upplagor, de tolkas, omläses och diskuteras för fullt. Som judinna tvingades hon fly det nazistiska Tyskland, men flera av de fenomen som hon analyserade mot bakgrund av den erfarenheten – totalitarism, populism, ondskans banalitet, det kritiska tänkandets förfall och offentlighetens kris – har blivit skrämmande aktuella även i vår egen tid. Veckans avsnitt introducerar Hannah Arendts verk och viktigaste idéer. Gäster i studion är Shamal Kaveh, idéhistoriker vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, och Anders Burman, idéhistoriker vid Södertörns högskola. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Vad är ett universitet? En läroanstalt för högre utbildning, om du frågar ordboken. Men sedan när och för vem? Varför behövdes de från första början? Och hur mycket av de första universiteten finns kvar i dagens? Den här veckan nystar Bildningspodden i universitetets historia, från Platon och till Harry Potter-kurser. Gäster i studion är Annika Ullman, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, Anders Burman, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola och Uppsala universitet, och Sharon Rider, professor i teoretisk filosofi vid Uppsala universitet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

"Jag vill ha mitt liv, mitt eget liv" är en ny radiodokumentär om Marie Bergman - 45 år som artist, 3 första placeringar i melodifestivalen, 18 egna album. Marie Bergman sjöng på vispråmen Storken redan på sextiotalets slut. Efter ungdomstiden i Family Four började hon ett eget liv som artist med stöd av Anders Burman. Family Four låg visserligen på Metronome, men Anders Burman bekymrade sig mindre över att ett melodifestivalkoncept skulle gå i graven än han gladdes åt att hitta en ny artist. Det var en kreativ tid på Metronome – Pugh, Björn J:son Lindh, Bernt Staf. Marie Bergman var med på flera av kollegornas skivor, som Ola Magnell och John Holm. Marie Bergman har med sina sånger ofta försökt fånga den inre människan, själen, den lilla flickan som tittar ut på världen, flickan som blivit kvinna. Programmet slutar med en sång om den mogna kvinnan, den ryska journalisten Anna Politkovskaja som mördades för vad hon skrev. En sång från 2009 som på ett oväntat sätt knyter an till Marie Bergmans superhit ”Ingen kommer undan politiken”. I programmet medverkar förutom Marie Bergman, Backa Hans Eriksson, Katarina Henryson, Lasse Englund och Annika Norlin. Ljudtekniker Bengt Zetterman. En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.

För 50 år sedan gjorde Fred Åkerström sensationell skivdebut med Ruben Nilsons visor. I mer än tjugo år turnerade han sen Skandinavien runt, sjöng i radio, uppträdde på TV, spelade in ett dussin skivor och var dessutom skådespelare på film och teater. I Peter Mosskins radiodokumentär "Jag ger dig min morgon" berättar trubaduren Pierre Ström om åren på vispråmen Storken och de norska musikerna Finn Kalvik och Lillebjørn Nielsen minns när de spelade in ”Jag ger dig min morgon” med Fred Åkerström. Georg Riedel intervjuas, liksom musikerna i Trio CMB och skådespelaren Marvin Yxner som delade loge med Fred på Stockholms stadsteater i Lars Forsells pjäs ”Haren och vråken”. Dessutom bjuds det på klipp ur en intervju med Fred och Cornelis Vreeswijk från 70-talet samt med den legendariske skivproducenten Anders Burman från 90-talet. En P2 Dokumentär av Peter Mosskin.   

Söndag 1 april 17.00 i P1 (repris fredag 6 april 21.03) Begreppet kvalitet används såväl när det gäller skjortor som utbildningssystem och konstverk. Men vad menar vi med kvalitet och hur har begreppet förändrats över tiden? Vem avgör vad som är kvalitet och menade man samma sak med kvalitet när man byggde pyramider i Egypten som när man byggde förorter på sextiotalet? Medverkande Andreas Berg, doktor i pedagogik vid Örebro universitet Anders Burman docent i idéhistoria och Jonna Bornemark, doktor i filosofi, båda vid Södertörns högskola. Programledare och producent Peter Sandberg