Podcasts about nyttan

Nyttan av att ha en blandning av goda bakterier i tarmen har uppmärksammats mycket de senaste åren. Men nu klarnar också bilden alltmer om hur bakterier påverkar och själva styrs av våra könshormoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Könshormonerna styr menscykeln, och mixen av bakterier i slidan ändrar sig beroende på var en person befinner sig i sin menscykel. Ibland har man otur och dåliga bakterier tar över och leder till problem. Luisa Hugerth vid Uppsala universitet berättar hur forskning om de bakterier som bor i kroppen kan hjälpa oss att lindra besvär i underlivet.Medverkande: Luisa Hugerth, biträdande universitetslektor på Uppsala universitetReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

I Konsthantverkspoddens senaste avsnitt tittar vi på vad det egentligen är för nytta med det konsthantverkliga arbetet? Finns nyttan i den individuell konstnärlig praktiken eller är det dom kollektiva värdena som är det viktiga? Hur ska vi göra nytta och varför? Konsthantverkspodden görs av Idag Netterberg, Lisa Maria Pettersson, Petter Rhodiner och Evelina Dovsten. Podden görs i samarbete med Konsthantverkscentrum, med stöd av Kulturrådet. Ljud: Umami produktion. Musik: Karin Fjellman Dovsten.

I säsongens andra avsnitt får vi träffa Frida Monsén, Manager Learning Lead och Karin E Svensson, Chief Information Security Officer på den framåtlutande organisationen ICA Gruppen. Frida och Karin, delar med sig av hur de tar till vara på medarbetares vilja och behov till utveckling i sitt intressanta projekt ICA Tech Greenhouse. Projektet handlar om att rekrytera IT och tech resurser internt, baserat på potential och sedan omskola dem. Medarbetare som har rätt typ av skills får möjlighet att utveckla sin kompetens in i en ny yrkesroll vilket skapar ett värde både för medarbetarna och organisationen. Lär av ICA Gruppen och framförallt, våga satsa och utveckla era medarbetare framåt!    I den här förkortade versionen är vissa delar av originalsamtalet borttaget. För att ta del av hela samtalet skall du välja originalversionen.

I säsongens andra avsnitt får vi träffa Frida Monsén, Manager Learning Lead och Karin E Svensson, Chief Information Security Officer på den framåtlutande organisationen ICA Gruppen. Frida och Karin, delar med sig av hur de tar till vara på medarbetares vilja och behov till utveckling i sitt intressanta projekt ICA Tech Greenhouse. Projektet handlar om att rekrytera IT och tech resurser internt, baserat på potential och sedan omskola dem. Medarbetare som har rätt typ av skills får möjlighet att utveckla sin kompetens in i en ny yrkesroll vilket skapar ett värde både för medarbetarna och organisationen. Lär av ICA Gruppen och framförallt, våga satsa och utveckla era medarbetare framåt! 

Från etablissemangets håll propageras det återigen högljutt för svensk underkastelse inför euron. Fina jobb och EU-karriär väntar alla nyttiga idioter. Argumenten FÖR är mycket svaga och rakt igenom falska: Det påstås att vi skulle få mer för pengarna när vi reser utomlands och det blir större vinster för företagen. Det stämmer inte. Vår köpkraft bestäms inte av valutor och växelkurser utan av svenskt näringslivs konkurrenskraft, det vill säga inrikes faktorer. Priset för att gå med är däremot högt: Vi offrar vår egen penningpolitik. När EU-centralbanken varvar upp sedelpressen kan vi inte längre stå utanför utan tvingas med i deras inflation. Och inflation utarmar de fattiga och berikar de rika. Nyttan med euro är alltså noll men priset är högt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan AI och ny teknik användas för att skapa jämlika, trygga och hållbara städer? I senaste avsnittet av Positionspodden får du höra hur Karlskrona och Huddinge kommun arbetar med visualisering, analysverktyg och digitala tvillingar i stadsplanering och arbetet med social hållbarhet.Ett spännande samtal om:- Visualisering som verktyg för att skapa en gemensam bild över nuläge och vad som behöver göras. - Möjligheterna med ny teknik som 3D-modeller, VR och parametrisk design. - Nyttan med öppna, tillgängliga data och värdet av att dela kunskap och data med varandra. - Vikten av att arbeta tillsammans – GIS, BIM och planarkitekter. - AI + digitala tvillingar – vad kan vi göra redan nu och vilka möjligheter finns i framtiden? Medverkar gör: Ann-Sofie Silverskär planarkitekt Hem 1, Pia Kronengen utredare/analytiker Karlskrona kommun, Marcel Moritz hållbarhetsstrateg Huddinge kommun och Marcus Weiland, AI-expert Savantic och delprojektledare Kraftsamling AI. Programledare är Ann-Kristin Belkert, projektledare AI Arena. Avsnittet är det tredje avsnitt på temat AI. Avsnitten görs tillsammans med AI Arena, ett delprojekt i Smart Built Environments satsning Kraftsamling – AI inom samhällsbyggnad.

Guldkornen i dagens avsnitt är: - Om du avser ge dina barn ett arv, gör det gärna när de är i 25 - 35 års åldern - Försök fånga de omedvetna valen som ofta görs på autopilot - Marginalnyttan och värdet på pengar tenderar minska med åldern - Tänk på ditt liv som att det består av olika perioder (eng: seasons) - Växla mellan resurserna tid, pengar och hälsa - Optimal konsumtion / spendering av pengar är kring 50 år - Tänk på din finansiella peak som ett datum istället för belopp Precis som förra veckan pratar vi om idéerna och innehållet i Bill Perkins bok "Die with zero". Baserat på diskussionerna i forumet kan jag konstatera att det var ett polariserande avsnitt. Vissa köpte idéerna rakt av och andra kunde inte relatera överhuvudtaget. Mycket intressant - särskilt som jag själv upplevde det som inspirerande och inte alls som ett provocerande tankespjärn. Jag tror att vi inom kort kommer göra en uppföljning baserat på alla kommentarer. Något som vi kanske inte var tillräckligt tydliga med att förklara är t.ex. att det handlar INTE om att: - dyra upplevelser är bättre än andra - värdera minnen - maxa konsumtionen - detta är på kollisionskurs mot FIRE - minska ens trygghet genom att minska pengarna - leva varje dag som om den vore sista snarare TVÄRTOM faktiskt. Det som jag tänker att det bl.a. istället handlar om att: - öka "rikedomen" i sitt liv genom att ta mer medvetna beslut (och minska slöseri) - fundera på vad som är viktigt i förväg och matcha in det i livets olika "tidsfönster" - påminna mig själv om att jag inte kommer att leva för alltid och njuta mer i stunden - ta lite annorlunda beslut i vardagen - våga använda lite mer av mina pengar idag Om jag skulle sammanfatta allting i ett enda ord så skulle det nog bli "balans". När vi spelade in dagens avsnitt var vi omedvetna om kommentarerna så vi ber om ursäkt om det kan upplevas lite som tondövt - utan vi återkommer med en sådan diskussion. Som sagt så går vi genom den andra halvan av boken och diskuterar några av koncepten. Det som jag stack ut mest för mig var "nyttan av pengar minskar med åldern". Då handlar det inte om inflation, utan vad man faktiskt kan göra för pengarna och upplevelsen av dem. Jag gillade verkligen hur han sedan översatte det till att överväga att ge barnen ett eventuellt arv i 25 - 35 års åldern. Då är man ju ofta mycket "fattigare" än när man är 60 år som är den vanliga åldern för att få arv. Men framförallt har man ofta mer behov (t.ex. kontantinsats till boende, barn, starta eget etc.) och fler möjligheter att använda dem än vad man har när man är äldre. Kan säkert uppfattas som superkontroversiellt även om jag tycker det är ganska logiskt. Notera nu att det här inte är ett felgörande, utan snarare ett tankespjärn. Det finns inget som är rätt, fel, bra eller dåligt. Som sagt, kommentera gärna (särskilt i forumet) så kommer vi sammanställa det i ett avsnitt om två veckor eller så. Hälsningar, Jan och Caroline Länkar ==== Patreon-communityn (="en struktur för bättre ekonomi" + "mer av RikaTillsammans") https://www.patreon.com/rikatillsammans Forumet (=där många av oss hänger på dagarna) https://rikatillsammans.se/forum/ Artikel: https://bit.ly/rt262 Innehållsförteckning 00:00:00 Intro 00:04:54 Vår Patreon-community 00:08:21 Maximera nyttan av ditt arv 00:11:44 Ge bort arvet tidigare 00:14:06 Vem du är och vad du gör hänger ihop 00:18:29 Om inte pengar gör dig lycklig så spenderar du dem fel 00:20:45 Ska man jobba mycket för barnens skull? 00:24:39 Fatta medvetna beslut 00:29:49 Nyttan av pengar minskar med åldern 00:34:02 Fabeln om myran och gräshoppan 00:39:37 Managera de tre resurserna, pengar, tid och hälsa 00:45:18 De viktigaste nyckeltalen 00:51:31 Hälsa är viktigare än pengar 00:54:38 Se resurser som utbytbara 00:59:24 Livets fyra årstider 01:04:01 Time buckets 01:09:41 Räkna ut när din förmögenhet kommer pika 01:13:44 De flesta bör börja använda sitt sparande tidigare 01:15:55 Dö med pengar på kontot?

Öka nyttan av den befintliga tekniken i dina maskiner! Genom samarbete och datakopplingar finns nu möjlighet att koppla samman din maskin från Valtra & Fendt med Dataväxt och TB-Analysen från Hushållningssällskapet. Detta ger dig som användare exakt och automatisk rapportering och uppföljning från varje enskilt fält i realtid. Lyssna på denna podd för att lära dig mer och se vilka fördelar som finns för dig! Johan Wågstam gästas i det här avsnittet av Matthias Andersson från Dataväxt och Axel Lundblad från HIR Skåne.

Jeanette Lesslie Wikström, vd för Säkerhetsbranschen, berättar om de kriser hon har hanterat under sina 25 år i branschen, bland annat på tidigare arbetsplatser som Grand Hôtel och Swedavia. Du får också höra om hur hon ser på medias roll i kriser och varför företagskulturen alltid är en säkerhetsfråga. Merja och Jeanette diskuterar även hur man kan vårda sitt företags anseende och varför det är nyttigt att vara i kris ibland.

Sidekick: Johan Fagerudd. Dubbelbemanning i Stockholm. Vill inte tala om krig, måste tala om krig. Nyttan med symboliska gester. Diplomati: vi har alla blivit duperade. Hur hjälpa flyktingar? Vad ska Norge göra med stålarna? Kreml fick till stånd en militarisering av Europa - till och med av civiltjänstgörare. Det ömsesidiga beroende var inget värt. Medelklassen kan hjälpa med pengar. Sverige går på tå. Tips inför helgen är botemedlet.

Följ med på veckans avsnitt där Andreas, Mattias och Sara tar sig an frågan kring Designsystem. Hur jobbar man egentligen effektivt med designsystem idag och vad bör man tänka på om man skall bygga sitt egna designsystem? Vi ger oss ner i kaninhålet och försöker prata om våra erfarenheter kring ämnet och sprida lite ljus nu innan Jul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hittills har 20 miljoner barn runt om i världen fått covidvaccin – och nu följer Sverige övriga Europa och erbjuder vaccin för unga i åldrarna 12 till 15 år. Varför väntade Sverige längre än andra länder? Hur har Folkhälsomyndigheten vägt nytta mot risk? Och vilka biverkningar har man sett hos barn och unga? DN:s medicinreporter Anna Bratt reder ut i dagens avsnitt. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Forskare har mycket att vinna på att involvera patienter i hela forskningsprocessen – från formuleringen av hypoteser till publiceringen av resultat. Det menar Malin Linder Nording som forskar om en sjukdom som kan drabba gravida och innebära extremt illamående och mycket svåra kräkningar under dygnets alla timmar. Malin Linder Nording är docent i analytisk kemi vid Umeå universitet och forskar om sjukdomen hyperemesis gravidarum (HG) som drabbar ca 1 procent av alla gravida. I det här avsnittet av Curiepodden berättar hon om patientnära forskning och hur den har påverkat upplägget av hennes forskningsstudier. Malin Linder Nording beskriver också hur det är att forska om en sjukdom som hon själv har haft. Avsnittet ingår i serien Från min forskningshorisont där olika forskare berättar om sin forskarvardag och vilka frågor som engagerar dem just nu.

Det är dags att bli onyttiga tillsammans med Bengt Rasmusson! Bengt Rasmusson, förläggare på Spricka Förlag, webbutvecklare och teolog, gästar er i den smäktande sommarvärmen. Bengt prisar onyttan och pratar ner effektiviteten och det myckna görandet. Dessutom pratar han och Anton om vänskap. Det blir om Gud och hans vänskap, om män och deras vänskap, och hur vi kan vara vänner när Nyttan hotar att förtingliga alla relationer. Dessutom, behövs ett kristet bokförlag till? Annika går till storms mot coronamoralpoliser! Och Anton ger en mäktig hyllning till Maja Karin Lindahl som sent ska glömmas. (Det är lite eko i för- och eftersnack, hoppas det går bra!) --- Gilla oss på Facebook Följ oss på Twitter Skriv till oss på atenochjerusalem@gmail.com Prenumerera, dela, kommentera, recensera!

Om du tycker att ditt jobb är meningsfullt är du lyckligt lottad. Var tredje person gör nämligen inte det. Vi tar reda på varför. I en undersökning av Novus bland 2000 tillfrågade svarade så många som en tredjedel att jobbet inte förbättrade deras livskvalitet. Så borde det väl inte vara, tycker vi! I det här avsnittet bjöd vi in David Eklind-Kloo, författare både till den nämnda rapporten och till boken Arbetets mening - vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss, för att prata om varför meningsfullhet så ofta saknas, och hur vi kan skapa den. Hur arbetet bidrar till våra liv David har jobbat som vårdare för funktionshindrade och har en lång facklig bakgrund från Kommunal och Handelsanställdas förbund. De här rollerna har bidragit till hans intresse för frågorna om hur arbetslivet bidrar - och inte bidrar - till våra liv och till samhället. Mer missnöje i arbetaryrken Rapporten från Novus visar att det är fler i arbetaryrken och med kortare utbildningar som är missnöjda än i yrken med längre utbildning. Men nöjdheten beror också i hög grad av arbetsgivaren. Kortsiktighet och otrygghet I arbetsmiljöer där upplärningen är kort och personalomsättningen hög är det ofta större fokus på att pressa kostnader och då ökar risken för en bristande arbetsmiljö. Kvaliteten på arbetsmiljön kan också gå upp och ner med konjunkturen i många fall. Otrygga anställningar i gig-ekonomin kanske kan verka smart kortsiktigt men frågan är om det är så bra på lång sikt? Engagerade medarbetare förbättrar verksamheten För det som ökar medarbetarnas engagemang är också bra för verksamheten, menar David och det stämmer väl överens med forskningen. "På golvet" ser man annat än man ser från mötesrummet så varje verksamhet gynnas av medarbetare som är just engagerade i verksamheten och som vill bidra med kunskap och förbättringsförslag. Risker och möjligheter När så många upplever att de har meningslösa jobb - finns det hopp för en mer positiv utveckling? David ser både risker och möjligheter. Pandemin är en hälsokris men också en existensiell kris. Vi har konfronterats med frågor om hur vi lever våra liv, hur vi använder vår tid och våra resurser. David tycker att mottagandet av hans bok, som har varit positiv i alla politiska läger, är ett tecken på att de här frågorna är mer aktuella än någonsin i breda skaror. Samtidigt ser han en risk med att vi, när arbetslösheten ökar, börjar tycka att det där med att trivas på jobbet är en lyxfråga. Men det finns ingen motsättning mellan att motverka arbetslöshet och att skapa mening på jobbet. David menar att en positiv faktor i Sverige är att vi har relativt höga lägstalöner. Då har arbetsgivare inte råd att betala människor för att göra onödiga arbetsuppgifter. Det har tvingat arbetsgivare att vara effektiva i tillsättandet av roller och det innebär också att de som har jobb verkligen behövs! När blir jobbet meningslöst? Vanliga anledningar till att man inte ser sitt jobb som meningsfullt är när: jobbet aldrig är utmanande jobbet är repetitivt och nästan kan göras i sömnen jobbet inte ger möjlighet till gemenskap Onödiga arbetsuppgifter Nyttan med vissa arbetsuppgifter kan ifrågasättas. 12% av de tillfrågade i rapporten berättar att de gör arbetsuppgifter som de inte anser behövs men som de ändå blir tillsagda att göra så ofta som tre gånger i veckan. 29% gör det mer sällan. Men ändå! Det kan handla om insamling av data och dokumentation som inte gör någon nytta. En fråga om demokrati För David är det här i grund och botten en fråga om demokrati. Att få utrymme för autonomi och att känna sig lyssnad på är väsentligt för alla människor. Styrning och maktfrågor är dessutom avgörande för vilket samhälle vi skapar. På många arbetsplatser skulle fler behöva bli involverade och få påverka sin egen arbetsvardag. Att låta människor utföra långt enklare uppgifter än de har kapacitet för är ett slöseri med mänskliga resurser. Visst är det viktigt att alla har ett jobb och det är förstås prio ett. Men det betyder inte att vi kan lämna frågan om arbetets innehåll därhän. Lyssna mer Vill du lyssna på mer insikter om meningsfullhet och meningslöshet på jobbet rekommenderar vi vårt avsnitt 78: När det känns meningslöst på jobbet. Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunders medarbetare att ta hand om hela hälsan.  Länsförsäkringar Sak Affärsområde Företag & Återförsäkring ville att medarbetarna skulle lära sig mer om ergonomin och få konkreta verktyg för att förbättra den i vardagen. Med hjälp av Twitch Health arrangerade de en digital workshop med både teori och praktiska övningar. Effekten blev att medarbetarna började hjälpas åt och påminna varandra om att röra på sig regelbundet under en arbetsdag. Läs mer om hur Länsförsäkringar Sak gjorde här. Vår samarbetspartner Motivation.se har många artiklar som handlar om att känna meningsfullhet på jobbet. Vi har valt ut en som handlar om att det finns meningsfullhet i produktiviteten - om vi fokuserar på rätt saker, vill säga.

Ta del av samtalet med Monica Längbo, HR Direktör på Axfood. Monica har många års erfarenhet av ledarutveckling, rekrytering och affärsdriven HR. Vi pratar om vad hon menar med affärsdriven HR, att jobba mot mål men också vikten av att ta in hela människan och att en viktig del i ledarskapet är empati och tillit.

Att vara mentalt stark. Vad har du för nytta av det? Faktafraser blandas med egen erfarenhet. Lätt att tala om detta ämne då den personliga mentala styrkan byggts upp i många år och känns utmärkt. Hoppas ni kan ta åt er av tipsen och att ni vill lära er mer om detta. Besök: www.fotbollsfabriken.fi Intromusik: https://freesound.org/people/frankum/sounds/384306/

Intro: Zlatans tårar. Del 1. Långbänkar och långsinthet, hur kan det påverka en parrelation? Och får man somna osams? Del 2. Vi resonerar om makt och maktlöshet på jobbet. Är allting alltid chefens fel? Vem ska egentligen tala om för oss vad vi ska göra? --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/relationsskepp1/message

I årets första avsnitt resonerar vi kring reflektion och hur vi använder det. Nyttan med att reflektera, hur vi hanterat pandemin med chock, rädsla, osäkerhet och hur vi tänker ta oss framåt. Förra året vid den här tiden resonerade vi om att vara i nuet och uppskatta det som är. Vårt löfte för året är att ta ut det vi kan i förskott för att ha kul i stunden. Ge gärna dina reflektioner till oss på info@ceciliagranquist.se eller ingrid.hogstrom@ilhmarknad.com   

En snabb, precis, effektiv och kundcentrerad logistik är grundläggande för att bli framgångsrik som e-handlare. I det här avsnittet av Logistik&Supply Chain fokuserar vi på e-handelns logistikutmaningar och den potentiella nyttan med logistikautomation. Deltagare i samtalet är: Oscar von Konow, medgrundare och COO på NA-KD Thomas Karlsson, vd för Element Logic Sweden Petri Princis, Senior Business Developer på PostNord. Samtalet leds av Stefan Karlöf, Supply Chain Effect. Avsnittet sponsras av Element Logic. Logistik & Supply Chain produceras av PostNord och Supply Chain Effect.

I det här avsnittet berättar Lina Larsson och Anita Segring om Levande bibliotek. FoUiS startade 2019 ett levande bibliotek för att främja användarmedverkan. Nyttan med användarmedverkan är att erfarna genom sina berättelser ska bidra med andra perspektiv än organisationens egna. läs mer och anmäl ev intresse för biblioteket på www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden

Vi pratar om hur det är när man ältar saker om och om igen, hur vi hanterar våra relationer när vi vill släppa taget, hur vi bemöter personer som inte vill släppa taget. Nyttan med den inre kommunikationen med sig själv för att släppa taget och inte slösa mer med tid. Kommentera gärna till info@ceciliagranquist.se eller ingrid.hogstrom@ilharmarknad.com.   

Nyttan av att inte skriva på sitt modersmål Kadir Meral tillhör dem som inte gett sig. Och det har gett resultat. Hans bok Pojken som följer sin skugga kom ut på Hoi förlag 2019. Jag har haft glädjen att få följa honom på resan som coach och lektör. Klart jag är omåttligt glad och stolt […]

Nyttan av att inte skriva på sitt modersmål Kadir Meral tillhör dem som inte gett sig. Och det har gett resultat. Hans bok Pojken som följer sin skugga kom ut på Hoi förlag 2019. Jag har haft glädjen att få följa honom på resan som coach och lektör. Klart jag är omåttligt glad och stolt […]

Vi möter kursledare och deltagare i Styrelseakademiens utbildning Rätt fokus i styrelsearbetet. Kursledaren Lena Lyckenvik berättar om upplägget rätt styrning, rätt bemanning, rätt inriktning och rätt arbetssätt. Kursdeltagarna Oskar Bermlid och Sanna Detlefsen pratar om sina förväntningar på utbildningen. 

Mikael Flockhart är återigen med i Tyngre Träningssnack och denna gång fokuserar vi på allting kring mountainbike. Du får höra om hur sporten går till, vad som särskiljer den från andra cykelsporter, betydelsen av teknikträning, många timmars träning osv. Det här är också ett avsnitt som går ganska djupt in på vissa delar kring fysiologin vid uthållighetsidrott och bör kunna ge nya idéer eller tankar även till er som sysslar med annan idrott. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob och Willes träning 00:04:09 Mikael Flockhart är tillbaka 00:10:21 De olika disciplinerna inom mountainbike (MTB) 00:17:28 Betydelsen av en bra start inom MTB 00:19:36 Utvecklingen när det gäller taktik 00:22:01 Hur fördelas träningen inom MTB när det gäller teknik, uthållighet osv 00:23:16 Det grundläggande kring teknikträning 00:30:24 Vad bör du lägga fokus på i din träning om du har brist på tid 00:35:24 Styrketräningens roll för den som vill cykla mountainbike 00:38:12 Nyttan av tränare är troligen som störst när du är yngre 00:43:59 Vilka tester tycker Mikael är användbart? 00:50:36 Fördelar och nackdelar med appar likt TrainingPeaks 00:51:25 Hur mycket tar man nytta av kunskap inom andra cykelsporter? 00:57:37 Vad är laktattröskeln och hur ser Mikael på träningspass kring den? 01:04:13 Tränings blir nästan aldrig fel, bara mer eller mindre optimalt 01:05:13 Träning för att förbättra laktattröskeln 01:06:09 Sweet spot träning är sällan produktivt 01:11:05 Hur ser Mikaels träning ut idag och hur skulle han förändra den för att bli ännu bättre 01:15:21 Mikael hade troligen kunnat prestera bättre om han hade tränat mindre 01:17:35 Mikaels favoritintervaller för att träna kapaciteten över tröskeln 01:22:45 Vad är viktigast vid intervaller, hög puls eller hög intensitet? 01:24:42 Hur kan man tänka om pulsen är hög men effekten är lägre än normalt? 01:27:44 Tar vi bort stressen tar vi också oftast bort träningseffekter

Claes Hemberg blev känd efter 20 år som sparekonom på Avanza. I SvD:s podd Min första miljon berättar han hur han investerar i aktier och vilka bolag han borde ha varnat småspararna för. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Diagnostiskt ultraljud har blivit allt mer vanlig undersökningsmetod för att diagnostisera och bedöma smärttillstånd från rörelseapparaten (senor, muskler, skelett, ledband, m.m). Den tekniska utvecklingen på området har gjort att metoden idag är jämförbar med MRI till bara bråkdelen av kostnaden. Det här har lett till att allt fler primärvårdsmottagningar och privata kliniker valt att investera i diagnostisk ultraljud och utbilda personalen i metoden. Syftet är att ge patienten en preciserad diagnos och utifrån det kunna anpassa rehabilitering. Men frågan är om diagnostisk ultraljud verkligen ger en säker diagnos som förklarar patientens smärta? Finns det risk att diagnostiskt ultraljud ger irrelevant information? Hur vet man att de vävnadsförändringar som ses på ultraljud har smärtrelevans? I avsnitt 24 diskuterar Daniel Andreasson och Kenneth Färnqvist kring nyttan av diagnostiskt ultraljud. För den som vill djupdyka inom området har Kenneth skrivit artikeln ”Måste jag genomgå någon form av bilddiagnostisk undersökning?” som tar upp de viktigaste aspekterna med diagnostiskt ultraljud. Vill man endast vill få en sammanfattning av poddavsnitt 24 har Daniel sammanställt en lathund med för- och nackdelar med diagnostiskt ultraljud. Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén.

Landsbygdsnätverket har funnits i 12 år och i detta avsnitt av podden Landet ska vi fördjupa oss i nyttan med nätverket. Vad görs egentligen? Hur bidrar det till utveckling av våra kust- och landsbygder och hur nyttjas en neutral arena på bästa sätt - både nationellt och internationellt? Medverkande: Sofia Lindblad, enhetschef kommunikation på LRF och flerårig styrgruppsledamot i Landsbygdsnätverket Hans-Olof Stålgren, samordnare på Landsbygdsnätverkets kansli och Maria Gustafsson, verksamhetsledare på Landsbygdsnätverkets kansli

Vad skulle hända med oss om allt dåligt mående bara försvann? Finns det någon poäng med att må dåligt? Sandra och Mattias filosoferar runt detta och annat.

Lyssna på Fredrik Hofflander, Head of Connected Solutions på ÅF och Pontus Wärnestål, Director of Service Design på inUse, när de diskuterar riskerna, begränsningarna, farorna och användningsområdena inom artificiell intelligens. Vad är den generellt största vinsten och samhällsnyttan med den är tekniken och hur påverkas teknikkonsulternas vardag? Massa spännande tankar och idéer, så in och lyssna!

Denna vecka ger sig Wille och Jacob in på ett helt okänt område för dem när de diskuterar målvaktsträning för fotbollsmålvakter med Linus Eriksson. De flesta har nog någon typ av förmåga att relatera till att spela som utespelare i fotboll och vad träningen där innebär men det finns en spelare på planen som tränar på ett helt annat vis och som har en helt annorlunda kravbild på sig. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Dagens gäst, Linus Eriksson 00:03:02 Vägen in i fotbollen som målvaktstränare 00:05:28 Snabb väg ut till europaspel med ÖSK 00:07:42 Den vanligaste vägen in som målvaktstränare i fotbollen 00:11:09 Målet att utföra målvaktsträningen mycket mindre isolerat 00:12:56 Problemet att styra belastningen för målvakterna när de är med i träningen 00:14:16 Träningar är oftare mer fysiskt belastande än matcher 00:17:12 Hur mycket teknik jobbar man med när man är allsvensk målvakt? 00:18:06 Nyttan av ny videoteknik inom fotbollen 00:21:24 Smålagsspel och problemet med att få det specifikt för en målvakt 00:24:58 Hur är det med B-lag och matchning för andramålvakten? 00:29:49 Svårigheten för en målvakt att hålla sig varm under en match 00:33:24 Arbeta med att bibehålla fokus under en hel match 00:35:47 Målvaktstränarens jobb i halvtid 00:38:04 Skador hos målvakter jämfört med utespelare 00:39:25 Smålagsspel tränar många egenskaper fel för målvakter 00:43:37 Missar man viktiga egenskaper när man studerar en målvakt på träning? 00:45:07 När övningarna är helt fel för en målvakt är det ok om de inte kör 100 procent 00:47:01 Betydelsen av ålder och rutin som målvakt 00:51:37 Hur påverkar det när klacken ofta står bakom målvakten och skriker 00:55:51 Hur mycket av arbetet som målvaktstränare handlar om fysträning? 00:57:38 Den aeroba konditionen för målvakter 01:02:38 Skillnaden mellan att vara målvakt på olika nivåer 01:03:52 Utbildningskraven på en målvaktstränare från förbundet 01:07:00 Hur mäter man utveckling med målvakterna? 01:09:38 Hur mycket ren styrketräning gör målvakterna 01:11:19 Den mentala delen av målvaktsspelet 01:13:49 Synen på målvakters belastning har förändrats tydligt de sista åren

I Sverige finns ca 140 test och demo-anläggningar. I denna episod berättar Jon Haag, chef för Test och Demo på RISE, om vad testbäddar är för något och vilken nytta man som företag eller publik organisation kan ha av dessa.Read more →

Jag har ett till motto som också står på min bil här berättar jag vilketAtt vara sökare är något viktig det är vi som förändrar världen.Lär dig använda bra ord för ord präglar oss till dem vi blir och är. Orden kan öka andligheten, medialiteten och din personliga utveckling.Vem är egentligen negativ? Hur håller du din egen energi?Kan man förlägga saker saker i andra dimensioner? Bli medveten om du är en fixare eller inte.Jag leder dig igenom vad energimedvetenhet är på hög nivå i vardagslivet. Lär dig att duscha bort intryck som inte är dina. Nyttan av affirmationer som pladdrar på. Vägledd meditation för inre avslappning.Välkommen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi lever på många sett i en postmodern värld. Men de "postmodernister" som får skulden för den, är precis de som beskrev och varnade för vad som var på gång, säger litteraturvetaren Frida Beckman. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Varför har känslor snarare än rationalitet blivit ett vinnande koncept i samtida politik? Till och med när vi är medvetna om att den verklighet vi får presenterad för oss i våra små mediekokonger är i högsta grad relativ eller att de fakta vi matas med är som bäst alternativa, är bekräftelsen på våra fördomar förföriskt tillfredsställande. Ok, kanske var inte just det där påståendet sant, men jag känner att de har rätt i sak. Känslor och personliga åsikter, som Oxford Dictionaries online skrev när post-truth eller post-sanning blev årets ord 2016, har blivit viktigare för den allmänna opinionen än objektiva fakta. Speciellt fascinerande är det faktum att i dagens känsloekonomi är känslostormarna extra starka kring de teorier som just tar med känslor i beräkningen. Jag tänker i första hand på postmodernistisk teoribildning. Man kunde trott att intresset för postmodernismen skulle avklingat efter dess högkonjunktur på 1980-talet och det gjorde det ett tag men på senare år, och speciellt i Sverige har de fått en renässans, men begreppet används sällan på ett genomtänkt vis utan snarare som ett löst definierat tillhygge i diverse debatter. Fel på skolan? Postmodernismen. Fel på sjukvården? Postmodernismen. Fel på regeringen? Postmodernismen. Fel på Putin? Postmodernismen. Fel på Trump? Postmodernismen. Fel på skidåkning? Postmodernismen. Fel på råbiffen? Ja, du gissade rätt, postmodernismen. här ska målas fram en ordentlig nidbild och så ska vi använda postmodernism som en knölpåk tills begreppet blir alldeles, he he, fragmenterat. Men hur har det blivit så här? Det är i sig fullt begripligt att postmodernismen som begrepp har återkommit med kraft för här tror jag kritikerna har rätt det är helt relevant att diskutera vissa samtida fenomen i termer av postmodernism. Sannerligen, lever vi inte i själva verket i den postmoderna skapelsens krona, med Trump som dess mest lysande ledstjärna? Från ett postmodernistiskt teoretiskt perspektiv är den postsanningspolitik som vuxit fram och som eldat under både Putin, Brexitanhängare och Trump en helt logisk vidareutveckling av vad Fredric Jameson förstod som postmodernismens äkta hälft: senkapitalismen. För Jameson, som en av postmodernismens mest inflytelserika teoretiker, är teoribildningen tätt förknippad med senkapitalistiska mekanismer som underminerar stabila värden och värderingar och lämnar allt flytande och tillgängligt för vitt skilda impulser. Kanske har den senare vidareutvecklats till vad som nyligen kallats just-in-time kapitalism för att understryka hur den uppluckring av idéer om gemensamma värden, övertygelser och narrativ som förknippats med postmodernismens födelse fortsätter att ske.  Ja, tänk vad rätt de hade, Lyotard, Jameson, Foucault och de andra! Verkligen de senaste par åren har givit dem mer rätt än de kanske kunde ana. Allt är tillåtet, som Lyotard skriver när vi lyder under pengarnas realism. Och så tänker man att nu när postmodernismen erkänts som något mer än abstrakta akademiska teorier kanske också postmodernismens skeptiker till slut tar sig tid att läsa i alla fall ett centralt urval ur denna teoribildning. Kanske kunde de tänka att vad var de nu de sa de där 80-talsteoretikerna som försökte förklara varför vi måste modifiera tron på det rationella subjektet om vi ska förstå samtiden, som försökte redogöra för hur sanning byggs upp i enlighet med olika diskurser och som ville kartlägga orsakssammanhangen mellan senkapitalismens samtida mekanismer och individens svårigheter att begripa global politik? Kanske kan kunde de rent av vara till hjälp för oss att förstå samtiden? Lyotards ikoniska Det postmoderna tillståndet översattes till svenska så sent som 2016 av Mats Lefffler och Håkan Liljeland så den kunde vi kanske börja med!  En lysande idé, kunde man tro, just för dem som är oroliga för postsanningspolitikens utveckling. Men inte verkar skeptikerna så sugna på det. Nej, här ska målas fram en ordentlig nidbild och så ska vi använda postmodernism som en knölpåk tills begreppet blir alldeles, he he, fragmenterat. Förutom att vi ofta fortfarande är rätt osugna på att acceptera att vi kanske inte alltid är de rationella subjekt som upplysningens traditioner fört fram, så är många också rätt osugna på att kritisera kapitalismen. I vissa fall och med en specifik agenda har kritikerna dock faktiskt läst lite av teorierna. som i fallet Stephen Hicks. Hans bok Postmodernismens förklaring från 2004 som gavs ut på svenska 2014 av Timbro förlag, har blivit populär bland debattörer till höger. Hicks tar postmodernism på allvar eftersom han ser den som vänsterpropaganda som måste bekämpas. Den omstridde, kanadensiska liberala debattören Jordan Peterson tar i sin tur Hicks på allvar och menar att postmodernismen och här citerar jag en genomgripande, ondskefull, nihilistisk, intellektuellt attraktiv doktrin, slut på citat utgör ett stort hot mot vår civilisation. Både Hicks och Petersons presentationer av teorierna är ordentligt förvirrade, vilket resulterar i en karikatyr men med tanke på deras perspektiv är det kanske inte så förvånande att de vill underminera det som postmodern teori faktiskt erbjuder, det vill säga kritiska analyser av kapitalismen.  För det är kanske här skon klämmer. Förutom att vi ofta fortfarande är rätt osugna på att acceptera att vi kanske inte alltid är de rationella subjekt som upplysningens traditioner fört fram, så är många också rätt osugna på att kritisera kapitalismen. Men missar man att ta med relationen mellan kapitalismens och postmodernismens utveckling i sin beräkning missar man en stor del av poängen. Då kanske det är bättre att kalla sin diagnos över samtiden någonting annat. Jag är verkligen hemskt nyfiken på vad de som vill ondgöra sig över postmodernism utan att prata kapitalism kan erbjuda för alternativa förklaringsmodeller. Låt det bli ett krav att kunna skilja på de fenomen som beskrivs som postmoderna och de teorier som söker förstå och reagera på dem. Vi har provat att använda en parodi av postmodernismen som slagträ i en fördummande politisk debatt. Nyttan med denna retorik är begränsad om inte rent av olycklig. Världen, språket och sanningen fortsätter att falla samman utanför tidningsredaktionernas fönster, precis på det sätt som de postmoderna teoretikerna förutsett. Så, låt oss höja ribban något i den svenska debatten. Låt det bli ett krav att kunna skilja på de fenomen som beskrivs som postmoderna och de teorier som söker förstå och reagera på dem. Då blir det, som en skribent påpekade i New York Times nyligen, också lättare att skilja på en teoribildning som analyserar relationen mellan makt och sanning och den karikerade version som populistisk politik och journalistik saluför. Då blir det lättare att förstå sådant som varför och hur känslor snarare än rationalitet blivit ett vinnande koncept i samtida politik. Debatten om postmodernismen är härvidlag inget undantag.  Frida Beckman, litteraturvetare   Litteratur Andersson, Lena (2017) Allt förändras men är sig likt, Dagens Nyheter, 22 november. Andersson, Lena (2017) VM i postmodern skidåkning, Dagens Nyheter 17 februari. Helmersson, Erik (2015) Postmodern propaganda, Dagens Nyheter, 12 mars. Hicks, Stephen (2014) Postmodernismens förklaring Skepticism och socialism från Rousseau till Foucault, övers. Anders Johansson, Timbro förlag. Hicks, Stephen (2004) Explaining Postmodernism: Skepticism and Socialism from Rousseau to Foucault, Tempe: Scholargy Publishing. Ingvar, Martin, Christer Sturmark och Åsa Wikforss (2015) Den postmoderna sanningsrelativismen leder oss ner i en antiintellektuell avgrund, Dagens Nyheter, 3 mars, https://www.dn.se/debatt/den-postmoderna-sanningsrelativismen-leder-oss-ner-i-en-antiintellektuell-avgrund/   Jameson, Fredric (1991) Postmodernism, or, the Cultural Logic of Late Capitalism, Durham NC: Duke University Press. Lundberg, Henrik (2015) Nej, postmodernismen genomsyrar inte allt och alla, Dagens Nyheter, 23 mars, https://www.dn.se/debatt/repliker/nej-postmodernismen-genomsyrar-inte-allt-och-alla/  Lyotard, Jean-Francois (2016) Det Postmoderna tillståndet: Rapport om Kunskapen, övers. Mats Leffler och Håkan Liljeland, Freudianska föreningen. Lyotard, Jean-Francois (1979) La Condition postmoderne: rapport sur le savoir, Paris: Minuit. Nealon, Jeffrey T. (2012) Post-Postmodernism, or, The Cultural Logic of Just-in-Time Capitalism, Stanford CA: Stanford University Press. Peterson, Jordan (2017) Postmodernism: How and why it must be fought, Manning Centre Conference,  February 23-25, 2017. https://www.youtube.com/watch?v=Cf2nqmQIfxc Thyselius, Erik (2017) Kön är bara en social konstruktion, Svenska Dagbladet, 10 september, https://www.svd.se/kon-ar-bara-en-social-konstruktion Williams, Casey (2017) Has Trump Stolen Philosophys Critical Tools? New York Times 17 april, https://www.nytimes.com/2017/04/17/opinion/has-trump-stolen-philosophys-critical-tools.html

Problematisk skolfrånvaro är en av de svåraste utmaningarna att komma till rätta med i skolan. Det beror ofta på komplexa samband som krävs att vuxna i skolan analyserar hela organisationen på ett systematiskt sätt. I det här avsnittet pratar Kristina med psykolog Maria Bühler, som arbetar med att sprida förhållningssättet lågaffektivt bemötande i skolor och organisationer. Just nu är Maria aktuell med en ny bok som heter "Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro". Boken är skriven tillsammans med Annelie Karlsson och Terése Österholm. I avsnittet pratar vi om problematisk skolfrånvaro, människosynen som ligger i det lågaffektiva bemötande. I övrigt handlar det mycket om förhållningssätt i skolan och vi tangerar betygssystemet, skolpolitik och en hel del annat. Maria Bühler är med i avsnitt 15 och pratar där om lågaffektivt bemötande från grunden. Avsnittet hittar du här: http://hjarnpodden.se/15-lgaffektivt-bemtande-i-skolan-intervju-med-maria-bhler  (Premium – abonnemang krävs) Ytterligare ett avsnitt som handlar om "hemmasittare" med Robert Palmer hittar du här: http://hjarnpodden.se/57-hemmasittande-intervju-med-robert-palmer (Premium) Avsnitt om sömnens betydelse hittar du här: http://hjarnpodden.se/88-smn-fr-att-leva-professor-torbjorn-akerstedt (sponsrat avsnitt) Nyttan av sömn med Christian Benedict hittar du här: http://hjarnpodden.se/44-nytta-med-smn-intervju-med-docent-christian-benedict (Premium) Kontaktuppgifter till Maria hittar du på http://kogita.se För att få kontakt med Kristina mailar du till kontakt@hjarnpodden.se  

Det är bra att kunna hålla en presentation, det ger självförtroende och man får med sig folk. PG Wettsjö, talarnas talare, ger här sina bästa tips på hur du blir en bättre föreläsare. Det spelar ingen roll vem du är, du har nytta av att kunna tala inför en publik. Nyttan finns både i små och stora sammanhang.

Martin Altemark är tillbaka återigen för att diskutera träningsplanering och Crossfit. Denna gång fokuserar vi på periodisering och skillnaderna mellan att lägga upp en plan för någon som lever för att träna jämfört med någon som tränar för att leva. Bland annat så kommer vi in på termen agile periodisering som handlar om att kunna vara väldigt flexibel när det gäller att ändra träningen efterhand för att se till att prestationen fortsätter att gå framåt. Vi kommer in på behovet av variation och hur man kan planera in det i träningen för att öka på inlärningsförmågan hos idrottsutövaren. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Martin Altemark är tillbaka 00:02:07 Vad går in i en prestation som Crossfitatlet 00:07:32 Modeller för träning är aldrig perfekt 00:10:32 Hur lätt är det att förutse vad som ska hända inom Crossfit? 00:14:00 I Crossfittävlingar så påverkas en gren av tidigare grenar 00:19:53 Ska man börja röra sig bort från de klassiska periodiseringsmodellerna? 00:22:54 Crossfit.com och Crossfit när allting började 00:26:59 Utbildning och nyttan med universitetsstudier 00:30:05 Träna Crossfit vs att tävla i Crossfit 00:36:50 Planering som är anpassad för att det kommer ske ändringar 00:42:18 Agile träningsplanering 00:45:25 När man vill toppa en viss tid så inför man mer risk 00:53:05 Olika form av planering för motionärer och tävlande 00:58:07 Planerar vi med för höga risker för motionärer? 01:03:18 Nyttan med att lära sig modeller först och lämna sedan släppa dem mer och mer 01:05:42 Öppna idrotter och de klassiska periodiseringsmodellerna 01:10:03 Variation för nybörjare ger snabbare inlärning 01:15:18 Variation är önskvärt för utveckling 01:17:58 Brus i rörelsen kan öka på inlärningen över tid 01:22:43 Prestationen blir bättre när man inte tänker på hur man utför någonting 01:24:04 Inkludera allt det här i en typ av blockperiodisering 01:32:55 Från fokus på biomotorik till hur man löser problem 01:34:50 Att arbeta med grader av uttröttning för inlärning 01:37:28 Behovet av att inkludera moment där man kan misslyckas i träning

Idag handlar Landet om samarbeten mellan olika Europeiska länder och hur det kan bidra till landsbygdsutveckling. Till exempel får nv veta hur det gick till när en förskolehämtning i Katalonien blev vingårdar på Öland. Hör poddens tre gäster dela med sig av sina erfarenheter av samarbeten länder och orter emellan. Varför är det viktigt att samarbeta med landsbygder och leaderområden i andra delar av Europa? Vad kan samarbete handla om, vilka effekter kan det ge - och hur gör man? Medverkande: Marion Eckardt, verksamhetsledare Lokalt ledd utveckling Halland, Landsbygdsnätverkets TNC-coach. Lasse Wellin, projektsamordnare på SydostLeader. Hans-Olof Stålgren, internationell kontaktperson på Landsbygdsnätverkets kansli. Journalist: Ida Lindhagen Citat från podden: ”Kommer man från en annan bakgrund och ett annat sammanhang, där kommunen har en annan roll och allt möjligt sådant. Då ser man saker på ett annat sätt och kan ställa de där frågorna som vi i vårt eget område är lite förblindade för att ställa.” Hans-Olof Stålgren ”Jag försöker hitta mötesplaster och arenor och hjälpa folk knyta an till partners som skulle vara intressanta att jobba ihop med” Marion Eckardt ”Lokal utveckling är inte bara lokal, den är global. För att få till bra lokal utveckling måste man veta vad som händer på andra ställen.” Lasse Wellin

Inspirerade av Martin Sandquist (avsnitt #93) bestämde vi oss för att läsa på om "The 4th Turning" och andra cykliska historiska modeller.   4th Turning är teori som bygger på interaktionen mellan olika generationsklasser och hur de samverkar i att skapa fyra st återkommande historiska mönster (High, Awakening, Unraveling, och Crisis). Dessa är jämförbara med årstider, eller med en pendel som tickar fram och tillbaka, med cirka 20 år mellan varandra. Om sista fjärde vändningen var 1940 med WW2, så är vi alltså i teorin ganska nära en nästa kris. Nyttan av denna teori är att bli bättre på att sätta dagens läge i en historisk kontext och på så sätt *förstå* och *förbereda* sig inför samhällskriser. Detta avsnitt diskuterar vi teorin generellt. Nästa avsnitt pratar vi mer om förberedelse och praktiska implikationer. Sammanfattning & extramaterial skickas via lyssnarbrevet (gå med på http://www.25minuter.se). Det går på några sekunder och kostar inget. Tusentals får det varje tisdag kl 11. Alla böcker vi nämnt finns här: http://www.25minuter.se/veckansbok/ Prylar vi gillar finns här: http://www.25minuter.se/resurser/ Kontakta oss på: 25minuter@gmail.com | eller Twitter:@25minuter.

Hjärnpodden – en podcast på svenska för alla som har en hjärna och vill använda den på ett bättre sätt. Er värd på Hjärnpodden är Kristina Bähr, specialistläkare och handledare, på Exist.se. Dagens program handlar om sömn och varför vi sover. På hemsidan http://www.exist.se/aktuellt/podcast/ finns mer information om programmet, bland annat om hur mycket sömn vi behöver i olika åldrar och minneshjälp för att hantera resor över olika tidszoner. 

Nyttan av vetenskapligt beprövad medicin, få betalt för forskning, utspädd whiskey, antiinflammatoriskt läkemedel mot hjärtkärlsjukdom samt grundämnet molybden. Dessutom så har Daniel gjort en god gärning och Tommy varit på ölfestival.

I Malous salong filosoferar ärkebiskop Antje Jackelén och Dagens Nyheterns kulturchef Björn Wiman om frågor som Vad ska man tro på och vad är nyttan med skam See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna vecka har Jacob och Wille ett eget avsnitt där de diskuterar nyttan av att mäta och hålla koll på hastigheten när man tränar med fokus på styrketräning. Genom att mäta hastigheten i dina repetitioner kan du dels både uppskatta din styrka väldigt bra dels kan du också styra belastningen efter dagsform på ett mer objektivt vis än att du bara "känner efter". I det här avsnittet diskuterar vi en artikel skriven av bla Mladen Jovanovic lite mer specifikt och vill du läsa den kan du ladda ner hela här. Hålltider 00:00:00 Wille gick upp kl 5 för att träna men struntade i det ändå 00:02:05 Introduktion av hastighet vid träning, främst styrketräning 00:04:10 Varför ska man bry sig om hastigheten när man tränar? 00:10:40 En av orsakerna till varför styrketräning gynnar konditionsidrottare 00:13:40 Nyttan av att titta på hastigheten när du styrketränar och utrustningen som krävs 00:18:55 Du behöver standardisera ibland standardisera tiden för en repetition 00:22:25 Nyttja hastigheten för att förutsäga ens 1 RM 00:23:40 Justera träningen efter hur pigg du är för dagen 00:27:00 Att undvika failure vid styrketräning 00:29:45 Välja vikter efter hur snabbt repetitionerna går istället för i procent av 1RM 00:31:55 Även om du blir starkare så förblir din hastighet ganska stabil 00:32:50 Utvärdera ökningar i styrka utan att behöva maxtesta 00:34:20 Mäter du hastigheten får du objektiva mått istället för självrapportering 00:37:30 Hastigheten på lyften påverkar träningseffekten 00:40:30 Tröskeln att komma igång med att vara systematisk och konsekvent 00:45:40 Tyngres nya butik 00:47:25 Vem har nytta av att mäta hastigheten när de tränar?

Hur uppnår man den bästa effekten i utvecklingsprojektet? Mjukvaruutvecklaren ger sin syn! Linus Engback. När man kan programmera är det andra faktorer som leder till framgång: kommunikation mellan utvecklare, projektledare och kund. Sammanslagningen av Disney & Pixar var på väg att haverera - man saknade en gudfar, nån som brinner för sin baby och står för kontinuiteten. En regissör för de kreativa utvecklarna! Vi är experter inom olika områden, utnyttja det! Låt UX göra sin del, projektledaren göra sitt, utvecklarna sitt - men kommunicera och skapa en hjälpsam, pragmatisk kultur! Linus Engback, Jonas Jaani (18:15) PRENUMERERA på podcasten Effekten. Direktleverans av nya avsnitt till: iPhone, Android eller e-post

Länkar och utskrift I det här avsnittet uppmanar jag dig att ta din mentala återhämtning på allvar och börja prioritera det. Du kan börja med mental träning, meditation eller någonting annat som passar dig. Här kommer några tips. Meditation och mental träning Själv använder jag just nu “Meditation timer and log” när jag mediterar. Det är bara en timer. När jag tränar mentalt gör jag det ofta med Andrew Johnson. Jag lyssnar också mycket på Lars-Eric Uneståhl. Och ibland mig själv :). Appar Meditation timer and log - Fungerar bra för dig som inte vill ha någon som guidar dig. Mindfulness appen – På svenska. Har en kom-i-gång-guide. Headspace – Engelska. Har tio gratismeditationer som hjälper dig att komma igång. Relax+ with Andrew Johnson – Engelska. Avslappning. Ljudfiler Fyra ljudfiler som jag har gjort – Börja med "Slappna av". Tara Brach – Smile guided meditation – På engelska. En meditation som du kan använda om och om igen. The 6 Phase Meditation - Vishen Lakhiani – Engelska. Också en meditation som du kan använda hur många gånger som helst. Samma meditation finns gratis i appen Omvana. Lars-Eric Uneståhl – Två olika ljudfiler med instruktioner. Börja med "Lugn" Tim Ferriss Tools of titans 4 timmars arbetsvecka : konsten att leva mer & jobba mindre 4-timmarskroppen: en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life Tim Ferriss blog Tim Ferriss Podcast Utskrift av veckans avsnitt Välkommen. I det här avsnittet kommer jag att fortsätta att prata om det jag tog upp förra veckan. våren kommer ju, som jag sa då, att bli en serie av poddar där det genomgående temat är nystart. Vi funderar på vad som kan göras och hur det kan göras för att ge oss själva en nystart. Och vi tar det steg för steg, en sak i taget. Du lyssnar förresten på monkey mindset, en podcast av mig som heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare. Det finns en ganska nyutgiven bok som heter Tools of titans. Det här är en tegelsten på över 650 sidor (kolla upp). Och den är skriven av en kille som heter Tim Ferriss. Tim Ferriss är mest känd för sin bok som heter four hour work week där han lägger ut en plan för hur man kan jobba mindre, tjäna mer, och leva ett mer tillfredsställande liv och nu förenklar jag lite men i boken så berättar Tim Ferriss om hur han höll på att jobba sig in i väggen, tog sig en tankeställare, och sedan helt byggde om sitt eget företag till att bli mindre beroende av honom som person. Och ändå mer effektivt. Han automatiserade och skapade regler och utnyttjade de hjälpmedel och system som redan fanns tillgängliga , till max. Och det här handlar om allt från hur han hanterade email till kundsupport, till möten, till att anlita virtuella assistenter och mycket mer. Och bokens titel hintar ju då mot att han lyckades att få ner sin egen arbetsbörda till bara fyra timmar per vecka och eftersom Ferris också såg till att hans arbetsuppgifter kunde göras oberoende av var i världen han befann sig så skapade den här boken både en livsstil för honom själv och en hel rörelse av personer som ville göra det han gjorde. Det är en spännande och inspirerande bok även om man förstås ska ta en hel del av det han skriver med en nypa salt och utvärdera det själv. Och nu är "four hour" ett helt koncept som Tim Ferriss har skapat med böcker som the four hour body och the four hour chef. Men vad jag ville komma till när jag började prata om Tim Ferriss är ju hans nya bok, tools of titans. I den så har Ferris, delvis inom ramen för sin podcast, intervjuat flera hundra högpresterare. Det kan handla om superframgångsrika affärsmän och affärskvinnor, idrottare, akademiker och det handlar också om människor som av en eller annan anledning gått sin egen väg. Lämnat ekorrhjulet och lever sitt liv mer på sina egna villkor än vad gemene man gör. Ferris pratar med dessa människor och försöker få ner det dom säger till väldigt konkreta tips och tricks och handlingsplaner. Och han gör det med allt. Kost, träning, sömn, effektivitet, vila, relationer, allt. Det här är en jättespännande bok och jag är inte klar med den ännu själv. Alla personer som medverkar i boken har sin egen filosofi för vad det innebär att leva ett bra liv. de lägger tyngdpunkten på olika saker och löser vardagsbekymmer på olika sätt. Det finns dock två teman som återkommer gång på gång och Ferris har själv pratat om det här i intervjuer han har gjort om boken. Det första är att de allra flesta, om inte alla, har ett system för hur de vill att deras liv ska vara. Hur omfattande det här systemet är varierar, hur det ser ut varierar men nästan alla har tagit det de lärt sig om sig själva, bara genom att leva livet, funderat på vad som funkar och vad som inte funkar, och försökt att använda det till sin fördel. Jag jobbar bäst på morgonen, alltså ser jag till att göra mina viktigaste saker på morgonen. Jag mår bäst om jag tränar innan jag börjar jobba, alltså ser jag till att hitta tid för träning innan jobbet. Jag får mest gjort om jag skriver min att-göra lista kvällen före alltså gör jag det. Jag blir trött och dåsig om jag äter en viss maträtt. Och trots att jag älskar den här maträtten och trots att den serveras i lunchmatsalen så äter jag den inte om jag behöver vara pigg och alert på eftermiddagen. Det har jag bestämt. Det är mitt system. Och så vidare, och så vidare. Det finns tusentals sådana här insikter i boken, och de spretar åt många olika håll, men de som lever ett väldigt tillfredsställande liv har alltså i regel tagit reda på de här sakerna, vad som funkar för dem och vad som inte funkar för dem och så skapar de rutiner för detta. Anstränger sig för att göra det som de vet fungerar. Det andra som är gemensamt för väldigt många i boken, nästan alla, är att de har någon typ av återkommande mental rutin. Att de varje dag ser till att sinnet får återhämtning och tid att bara vara. Och nu menar jag inte att de kopplar av genom att kolla några timmar på tv eller surfa på nätet eller spela candycrush. Utan de stillar sinnet, oftast genom meditation men det finns gott om alternativ som nämns. Tim Ferriss intryck, och jag håller verkligen med, det är att de som presterar på en hög nivå och samtidigt lever bra liv. alltså inte liv där de jobbar ihjäl sig, försakar sådant som är viktigt för dem eller går under av all yttre press Dom här personerna tar sig i mycket högre utsträckning än vad som är normalt hos oss andra, tid för det här. Mental återhämtning. Att stärka sinnet. På något sätt. Och att göra det regelbundet. Att inte bara börja med mindfulness när du redan har gått in i väggen och sedan sluta när du mår bättre igen och kan börja jobba utan att göra det här till en vana som du gör varje dag. För dig själv. Och det finns ju många olika metoder. Meditation av olika slag. Mindfulness är vanligt. Det är både effektiv och lättillgängligt. Och jag lär ju ut avslappning som jag tycker till viss del påminner mycket om meditation i den mening att du tar kontroll över ditt fokus därmed leds in i trance. men även om jag gillar just mental träning och tycker att det finns många fördelar med att använda sig av den metoden så vill jag uppmana dig, och här kommer då den allra första konkreta uppgiften till dig som vill hänga med i den här nystarten, att hitta en metod som passar dig, att avsätta tid för att införa den, och att redan den här veckan sätta igång. Vad du väljer just nu är inte viktigt, du kommer med största sannolikhet ändå att vilja testa olika saker under resans gång. Tänk på det jag sa i förra avsnittet, att du kan tänka som så att saker och ting ska vara på plats 2018, att du har det här året på dig att testa olika saker och sätta rutinerna. så det behöver inte vara perfekt, det behöver inte gå perfekt, men om du inte börjar så kommer du inte igång. Så välj någonting. I anteckningarna till det här avsnittet så länkar jag till några alternativ bland annat mina egna, självklart, och det finns ett oändligt antal alternativ ute på nätet som du kan testa. Avsätt tid för det här. Mellan 15-30 minuter varje dag är mitt förslag men lägg fokus just nu på att sätta igång. Om du påbörjar och gör säg två minuter, och sedan inte orkar mer eller om det kryper i kroppen, så kan du räkna det som att du har gjort det du ska den dagen. Men hoppa inte över bara för att du inte känner för det. Gör då bara dina två minuter och sluta sedan. På sikt är det mycket bättre att du har gjort bara några minuter per dag och klarat det 45 dagar av 50 än att du mediterat eller tränat mentalt sju dagar av femtio men att du då har gjort det under 25 minuter. I det första fallet håller du på att skapa en vana du med tiden kan bygga vidare på, i det andra fallet kommer vanan aldrig skapas utan du kommer under lång tid framöver behöva förlita dig på att du känner för det eller för att du ska ha tid eller för att inte någon av säkert ett tiotal olika ursäkter inte ska förhindra dig. Så ta tag i det här nu. Eller snart. Välj vad du vill göra. Och börja. Om det känns bättre så kan du ju börja den första i månaden eller på en måndag eller något sådant men bestäm att du ska börja, när du ska börja och vad du ska göra. Och gör det. *** Om du är nyfiken på mental träning så kan du få det du behöver för att komma igång av mig och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och anmäler dig till mitt nyhetsbrev så får du fyra ljudfiler med instruktioner. De här ljudfilerna heter Slappna av, gå djupare, självkänsla och målbilder. Och det handlar i stor mån om att du lär dig att slappna av riktigt djupt och när din kropp och ditt sinne lär sig det så kommer det föra med sig en massa positiva effekter vad gäller upplevd stress, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Och de här ljudfilerna skulle då passa perfekt till det jag har pratat om i det här avsnittet. Jag har också ett mer omfattande program som jag säljer. Det heter monkey mindset plus och innehåller sexton veckors sådan här träning. Alltså sexton ljudfiler som man lyssnar på samt instruktioner, övningar och reflektionsuppgifter. Det här programmet kan man göra helt i sin egen takt och när man har köpt det har man det för alltid. Och programmet täcks av friskvårdspengen som många får av sitt jobb. Så det kan kanske vara värt att tänka på om du idag inte använder din friskvårdspeng. Och de här ljudfilerna skulle också passa att använda. Och jag kommer att stänga programmet igen den 5 februari. Då kommer det inte gå att köpa längre, Ett lustigt datum kanske men jag valde det så att jag ska kunna nämna det i den här podden och i nästa podd så att den som vill köpa ska kunna göra det. Jag kommer att öppna det igen, när vet jag inte riktigt, men den som har köper det har det för alltid, inga kostnader tillkommer, och man har då också alltid tillgång till den nyaste versionen. Och man har förstås också tillgång till programmet även om det inte ligger öppet för försäljning. Tusen tack för att du har lyssnat. Om du gillade det du hörde får du gärna recensera på itunes. Ha en bra vecka så hörs vi snart igen.

Länkar och utskrift I det här avsnittet uppmanar jag dig att ta din mentala återhämtning på allvar och börja prioritera det. Du kan börja med mental träning, meditation eller någonting annat som passar dig. Här kommer några tips. Meditation och mental träning Själv använder jag just nu “Meditation timer and log” när jag mediterar. Det är bara en timer. När jag tränar mentalt gör jag det ofta med Andrew Johnson. Jag lyssnar också mycket på Lars-Eric Uneståhl. Och ibland mig själv :). Appar Meditation timer and log - Fungerar bra för dig som inte vill ha någon som guidar dig. Mindfulness appen – På svenska. Har en kom-i-gång-guide. Headspace – Engelska. Har tio gratismeditationer som hjälper dig att komma igång. Relax+ with Andrew Johnson – Engelska. Avslappning. Ljudfiler Fyra ljudfiler som jag har gjort – Börja med "Slappna av". Tara Brach – Smile guided meditation – På engelska. En meditation som du kan använda om och om igen. The 6 Phase Meditation - Vishen Lakhiani – Engelska. Också en meditation som du kan använda hur många gånger som helst. Samma meditation finns gratis i appen Omvana. Lars-Eric Uneståhl – Två olika ljudfiler med instruktioner. Börja med "Lugn" Tim Ferriss Tools of titans 4 timmars arbetsvecka : konsten att leva mer & jobba mindre 4-timmarskroppen: en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life Tim Ferriss blog Tim Ferriss Podcast Utskrift av veckans avsnitt Välkommen. I det här avsnittet kommer jag att fortsätta att prata om det jag tog upp förra veckan. våren kommer ju, som jag sa då, att bli en serie av poddar där det genomgående temat är nystart. Vi funderar på vad som kan göras och hur det kan göras för att ge oss själva en nystart. Och vi tar det steg för steg, en sak i taget. Du lyssnar förresten på monkey mindset, en podcast av mig som heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare. Det finns en ganska nyutgiven bok som heter Tools of titans. Det här är en tegelsten på över 650 sidor (kolla upp). Och den är skriven av en kille som heter Tim Ferriss. Tim Ferriss är mest känd för sin bok som heter four hour work week där han lägger ut en plan för hur man kan jobba mindre, tjäna mer, och leva ett mer tillfredsställande liv och nu förenklar jag lite men i boken så berättar Tim Ferriss om hur han höll på att jobba sig in i väggen, tog sig en tankeställare, och sedan helt byggde om sitt eget företag till att bli mindre beroende av honom som person. Och ändå mer effektivt. Han automatiserade och skapade regler och utnyttjade de hjälpmedel och system som redan fanns tillgängliga , till max. Och det här handlar om allt från hur han hanterade email till kundsupport, till möten, till att anlita virtuella assistenter och mycket mer. Och bokens titel hintar ju då mot att han lyckades att få ner sin egen arbetsbörda till bara fyra timmar per vecka och eftersom Ferris också såg till att hans arbetsuppgifter kunde göras oberoende av var i världen han befann sig så skapade den här boken både en livsstil för honom själv och en hel rörelse av personer som ville göra det han gjorde. Det är en spännande och inspirerande bok även om man förstås ska ta en hel del av det han skriver med en nypa salt och utvärdera det själv. Och nu är "four hour" ett helt koncept som Tim Ferriss har skapat med böcker som the four hour body och the four hour chef. Men vad jag ville komma till när jag började prata om Tim Ferriss är ju hans nya bok, tools of titans. I den så har Ferris, delvis inom ramen för sin podcast, intervjuat flera hundra högpresterare. Det kan handla om superframgångsrika affärsmän och affärskvinnor, idrottare, akademiker och det handlar också om människor som av en eller annan anledning gått sin egen väg. Lämnat ekorrhjulet och lever sitt liv mer på sina egna villkor än vad gemene man gör. Ferris pratar med dessa människor och försöker få ner det dom säger till väldigt konkreta tips och tricks och handlingsplaner. Och han gör det med allt. Kost, träning, sömn, effektivitet, vila, relationer, allt. Det här är en jättespännande bok och jag är inte klar med den ännu själv. Alla personer som medverkar i boken har sin egen filosofi för vad det innebär att leva ett bra liv. de lägger tyngdpunkten på olika saker och löser vardagsbekymmer på olika sätt. Det finns dock två teman som återkommer gång på gång och Ferris har själv pratat om det här i intervjuer han har gjort om boken. Det första är att de allra flesta, om inte alla, har ett system för hur de vill att deras liv ska vara. Hur omfattande det här systemet är varierar, hur det ser ut varierar men nästan alla har tagit det de lärt sig om sig själva, bara genom att leva livet, funderat på vad som funkar och vad som inte funkar, och försökt att använda det till sin fördel. Jag jobbar bäst på morgonen, alltså ser jag till att göra mina viktigaste saker på morgonen. Jag mår bäst om jag tränar innan jag börjar jobba, alltså ser jag till att hitta tid för träning innan jobbet. Jag får mest gjort om jag skriver min att-göra lista kvällen före alltså gör jag det. Jag blir trött och dåsig om jag äter en viss maträtt. Och trots att jag älskar den här maträtten och trots att den serveras i lunchmatsalen så äter jag den inte om jag behöver vara pigg och alert på eftermiddagen. Det har jag bestämt. Det är mitt system. Och så vidare, och så vidare. Det finns tusentals sådana här insikter i boken, och de spretar åt många olika håll, men de som lever ett väldigt tillfredsställande liv har alltså i regel tagit reda på de här sakerna, vad som funkar för dem och vad som inte funkar för dem och så skapar de rutiner för detta. Anstränger sig för att göra det som de vet fungerar. Det andra som är gemensamt för väldigt många i boken, nästan alla, är att de har någon typ av återkommande mental rutin. Att de varje dag ser till att sinnet får återhämtning och tid att bara vara. Och nu menar jag inte att de kopplar av genom att kolla några timmar på tv eller surfa på nätet eller spela candycrush. Utan de stillar sinnet, oftast genom meditation men det finns gott om alternativ som nämns. Tim Ferriss intryck, och jag håller verkligen med, det är att de som presterar på en hög nivå och samtidigt lever bra liv. alltså inte liv där de jobbar ihjäl sig, försakar sådant som är viktigt för dem eller går under av all yttre press Dom här personerna tar sig i mycket högre utsträckning än vad som är normalt hos oss andra, tid för det här. Mental återhämtning. Att stärka sinnet. På något sätt. Och att göra det regelbundet. Att inte bara börja med mindfulness när du redan har gått in i väggen och sedan sluta när du mår bättre igen och kan börja jobba utan att göra det här till en vana som du gör varje dag. För dig själv. Och det finns ju många olika metoder. Meditation av olika slag. Mindfulness är vanligt. Det är både effektiv och lättillgängligt. Och jag lär ju ut avslappning som jag tycker till viss del påminner mycket om meditation i den mening att du tar kontroll över ditt fokus därmed leds in i trance. men även om jag gillar just mental träning och tycker att det finns många fördelar med att använda sig av den metoden så vill jag uppmana dig, och här kommer då den allra första konkreta uppgiften till dig som vill hänga med i den här nystarten, att hitta en metod som passar dig, att avsätta tid för att införa den, och att redan den här veckan sätta igång. Vad du väljer just nu är inte viktigt, du kommer med största sannolikhet ändå att vilja testa olika saker under resans gång. Tänk på det jag sa i förra avsnittet, att du kan tänka som så att saker och ting ska vara på plats 2018, att du har det här året på dig att testa olika saker och sätta rutinerna. så det behöver inte vara perfekt, det behöver inte gå perfekt, men om du inte börjar så kommer du inte igång. Så välj någonting. I anteckningarna till det här avsnittet så länkar jag till några alternativ bland annat mina egna, självklart, och det finns ett oändligt antal alternativ ute på nätet som du kan testa. Avsätt tid för det här. Mellan 15-30 minuter varje dag är mitt förslag men lägg fokus just nu på att sätta igång. Om du påbörjar och gör säg två minuter, och sedan inte orkar mer eller om det kryper i kroppen, så kan du räkna det som att du har gjort det du ska den dagen. Men hoppa inte över bara för att du inte känner för det. Gör då bara dina två minuter och sluta sedan. På sikt är det mycket bättre att du har gjort bara några minuter per dag och klarat det 45 dagar av 50 än att du mediterat eller tränat mentalt sju dagar av femtio men att du då har gjort det under 25 minuter. I det första fallet håller du på att skapa en vana du med tiden kan bygga vidare på, i det andra fallet kommer vanan aldrig skapas utan du kommer under lång tid framöver behöva förlita dig på att du känner för det eller för att du ska ha tid eller för att inte någon av säkert ett tiotal olika ursäkter inte ska förhindra dig. Så ta tag i det här nu. Eller snart. Välj vad du vill göra. Och börja. Om det känns bättre så kan du ju börja den första i månaden eller på en måndag eller något sådant men bestäm att du ska börja, när du ska börja och vad du ska göra. Och gör det. *** Om du är nyfiken på mental träning så kan du få det du behöver för att komma igång av mig och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och anmäler dig till mitt nyhetsbrev så får du fyra ljudfiler med instruktioner. De här ljudfilerna heter Slappna av, gå djupare, självkänsla och målbilder. Och det handlar i stor mån om att du lär dig att slappna av riktigt djupt och när din kropp och ditt sinne lär sig det så kommer det föra med sig en massa positiva effekter vad gäller upplevd stress, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Och de här ljudfilerna skulle då passa perfekt till det jag har pratat om i det här avsnittet. Jag har också ett mer omfattande program som jag säljer. Det heter monkey mindset plus och innehåller sexton veckors sådan här träning. Alltså sexton ljudfiler som man lyssnar på samt instruktioner, övningar och reflektionsuppgifter. Det här programmet kan man göra helt i sin egen takt och när man har köpt det har man det för alltid. Och programmet täcks av friskvårdspengen som många får av sitt jobb. Så det kan kanske vara värt att tänka på om du idag inte använder din friskvårdspeng. Och de här ljudfilerna skulle också passa att använda. Och jag kommer att stänga programmet igen den 5 februari. Då kommer det inte gå att köpa längre, Ett lustigt datum kanske men jag valde det så att jag ska kunna nämna det i den här podden och i nästa podd så att den som vill köpa ska kunna göra det. Jag kommer att öppna det igen, när vet jag inte riktigt, men den som har köper det har det för alltid, inga kostnader tillkommer, och man har då också alltid tillgång till den nyaste versionen. Och man har förstås också tillgång till programmet även om det inte ligger öppet för försäljning. Tusen tack för att du har lyssnat. Om du gillade det du hörde får du gärna recensera på itunes. Ha en bra vecka så hörs vi snart igen.

Länkar och utskrift I det här avsnittet uppmanar jag dig att ta din mentala återhämtning på allvar och börja prioritera det. Du kan börja med mental träning, meditation eller någonting annat som passar dig. Här kommer några tips. Meditation och mental träning Själv använder jag just nu “Meditation timer and log” när jag mediterar. Det är bara en timer. När jag tränar mentalt gör jag det ofta med Andrew Johnson. Jag lyssnar också mycket på Lars-Eric Uneståhl. Och ibland mig själv :). Appar Meditation timer and log - Fungerar bra för dig som inte vill ha någon som guidar dig. Mindfulness appen – På svenska. Har en kom-i-gång-guide. Headspace – Engelska. Har tio gratismeditationer som hjälper dig att komma igång. Relax+ with Andrew Johnson – Engelska. Avslappning. Ljudfiler Fyra ljudfiler som jag har gjort – Börja med "Slappna av". Tara Brach – Smile guided meditation – På engelska. En meditation som du kan använda om och om igen. The 6 Phase Meditation - Vishen Lakhiani – Engelska. Också en meditation som du kan använda hur många gånger som helst. Samma meditation finns gratis i appen Omvana. Lars-Eric Uneståhl – Två olika ljudfiler med instruktioner. Börja med "Lugn"   Tim Ferriss Tools of titans 4 timmars arbetsvecka : konsten att leva mer & jobba mindre 4-timmarskroppen: en extremguide till snabb fettförbränning, ökad styrka The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life Tim Ferriss blog Tim Ferriss Podcast Utskrift av veckans avsnitt Välkommen. I det här avsnittet kommer jag att fortsätta att prata om det jag tog upp förra veckan. våren kommer ju, som jag sa då, att bli en serie av poddar där det genomgående temat är nystart. Vi funderar på vad som kan göras och hur det kan göras för att ge oss själva en nystart. Och vi tar det steg för steg, en sak i taget. Du lyssnar förresten på monkey mindset, en podcast av mig som heter Daniel Sjöstedt och jag är mental tränare. Det finns en ganska nyutgiven bok som heter Tools of titans. Det här är en tegelsten på över 650 sidor (kolla upp). Och den är skriven av en kille som heter Tim Ferriss. Tim Ferriss är mest känd för sin bok som heter four hour work week där han lägger ut en plan för hur man kan jobba mindre, tjäna mer, och leva ett mer tillfredsställande liv och nu förenklar jag lite men i boken så berättar Tim Ferriss om hur han höll på att jobba sig in i väggen, tog sig en tankeställare, och sedan helt byggde om sitt eget företag till att bli mindre beroende av honom som person. Och ändå mer effektivt. Han automatiserade och skapade regler och utnyttjade de hjälpmedel och system som redan fanns tillgängliga , till max. Och det här handlar om allt från hur han hanterade email till kundsupport, till möten, till att anlita virtuella assistenter och mycket mer. Och bokens titel hintar ju då mot att han lyckades att få ner sin egen arbetsbörda till bara fyra timmar per vecka och eftersom Ferris också såg till att hans arbetsuppgifter kunde göras oberoende av var i världen han befann sig så skapade den här boken både en livsstil för honom själv och en hel rörelse av personer som ville göra det han gjorde. Det är en spännande och inspirerande bok även om man förstås ska ta en hel del av det han skriver med en nypa salt och utvärdera det själv. Och nu är "four hour" ett helt koncept som Tim Ferriss har skapat med böcker som the four hour body och the four hour chef. Men vad jag ville komma till när jag började prata om Tim Ferriss är ju hans nya bok, tools of titans. I den så har Ferris, delvis inom ramen för sin podcast, intervjuat flera hundra högpresterare. Det kan handla om superframgångsrika affärsmän och affärskvinnor, idrottare, akademiker och det handlar också om människor som av en eller annan anledning gått sin egen väg. Lämnat ekorrhjulet och lever sitt liv mer på sina egna villkor än vad gemene man gör. Ferris pratar med dessa människor och försöker få ner det dom säger till väldigt konkreta tips och tricks och handlingsplaner. Och han gör det med allt. Kost, träning, sömn, effektivitet, vila, relationer, allt. Det här är en jättespännande bok och jag är inte klar med den ännu själv. Alla personer som medverkar i boken har sin egen filosofi för vad det innebär att leva ett bra liv. de lägger tyngdpunkten på olika saker och löser vardagsbekymmer på olika sätt. Det finns dock två teman som återkommer gång på gång och Ferris har själv pratat om det här i intervjuer han har gjort om boken. Det första är att de allra flesta, om inte alla, har ett system för hur de vill att deras liv ska vara. Hur omfattande det här systemet är varierar, hur det ser ut varierar men nästan alla har tagit det de lärt sig om sig själva, bara genom att leva livet, funderat på vad som funkar och vad som inte funkar, och försökt att använda det till sin fördel. Jag jobbar bäst på morgonen, alltså ser jag till att göra mina viktigaste saker på morgonen. Jag mår bäst om jag tränar innan jag börjar jobba, alltså ser jag till att hitta tid för träning innan jobbet. Jag får mest gjort om jag skriver min att-göra lista kvällen före alltså gör jag det. Jag blir trött och dåsig om jag äter en viss maträtt. Och trots att jag älskar den här maträtten och trots att den serveras i lunchmatsalen så äter jag den inte om jag behöver vara pigg och alert på eftermiddagen. Det har jag bestämt. Det är mitt system. Och så vidare, och så vidare. Det finns tusentals sådana här insikter i boken, och de spretar åt många olika håll, men de som lever ett väldigt tillfredsställande liv har alltså i regel tagit reda på de här sakerna, vad som funkar för dem och vad som inte funkar för dem och så skapar de rutiner för detta. Anstränger sig för att göra det som de vet fungerar. Det andra som är gemensamt för väldigt många i boken, nästan alla,  är att de har någon typ av återkommande mental rutin. Att de varje dag ser till att sinnet får återhämtning och tid att bara vara. Och nu menar jag inte att de kopplar av genom att kolla några timmar på tv eller surfa på nätet eller spela candycrush. Utan de stillar sinnet, oftast genom meditation men det finns gott om alternativ som nämns. Tim Ferriss intryck, och jag håller verkligen med, det är att de som presterar på en hög nivå och samtidigt lever bra liv. alltså inte liv där de jobbar ihjäl sig, försakar sådant som är viktigt för dem eller går under av all yttre press Dom här personerna tar sig i mycket högre utsträckning än vad som är normalt hos oss andra, tid för det här. Mental återhämtning. Att stärka sinnet. På något sätt. Och att göra det regelbundet. Att inte bara börja med mindfulness när du redan har gått in i väggen och sedan sluta när du mår bättre igen och kan börja jobba utan att göra det här till en vana som du gör varje dag. För dig själv. Och det finns ju många olika metoder. Meditation av olika slag. Mindfulness är vanligt. Det är både effektiv och lättillgängligt. Och jag lär ju ut avslappning som jag tycker till viss del påminner mycket om meditation i den mening att du tar kontroll över ditt fokus därmed leds in i trance. men även om jag gillar just mental träning och tycker att det finns många fördelar med att använda sig av den metoden så vill jag uppmana dig, och här kommer då den allra första konkreta uppgiften till dig som vill hänga med i den här nystarten, att hitta en metod som passar dig, att avsätta tid för att införa den, och att redan den här veckan sätta igång. Vad du väljer just nu är inte viktigt, du kommer med största sannolikhet ändå att vilja testa olika saker under resans gång. Tänk på det jag sa i förra avsnittet, att du kan tänka som så att saker och ting ska vara på plats 2018, att du har det här året på dig att testa olika saker och sätta rutinerna. så det behöver inte vara perfekt, det behöver inte gå perfekt, men om du inte börjar så kommer du inte igång. Så välj någonting. I anteckningarna till det här avsnittet så länkar jag till några alternativ bland annat mina egna, självklart, och det finns ett oändligt antal alternativ ute på nätet som du kan testa. Avsätt tid för det här. Mellan 15-30 minuter varje dag är mitt förslag men lägg fokus just nu på att sätta igång. Om du påbörjar och gör säg två minuter, och sedan inte orkar mer eller om det kryper i kroppen, så kan du räkna det som att du har gjort det du ska den dagen. Men hoppa inte över bara för att du inte känner för det. Gör då bara dina två minuter och sluta sedan. På sikt är det mycket bättre att du har gjort bara några minuter per dag och klarat det 45 dagar av 50 än att du mediterat eller tränat mentalt sju dagar av femtio men att du då har gjort det under 25 minuter. I det första fallet håller du på att skapa en vana du med tiden kan bygga vidare på, i det andra fallet kommer vanan aldrig skapas utan du kommer under lång tid framöver behöva förlita dig på att du känner för det eller för att du ska ha tid eller för att inte någon av säkert ett tiotal olika ursäkter inte ska förhindra dig. Så ta tag i det här nu. Eller snart. Välj vad du vill göra. Och börja. Om det känns bättre så kan du ju börja den första i månaden eller på en måndag eller något sådant men bestäm att du ska börja, när du ska börja och vad du ska göra. Och gör det. *** Om du är nyfiken på mental träning så kan du få det du behöver för att komma igång av mig och det kostar ingenting. Om du går in på monkeymindset.se och anmäler dig till mitt nyhetsbrev så får du fyra ljudfiler med instruktioner. De här ljudfilerna heter Slappna av, gå djupare, självkänsla och målbilder. Och det handlar i stor mån om att du lär dig att slappna av riktigt djupt och när din kropp och ditt sinne lär sig det så kommer det föra med sig en massa positiva effekter vad gäller upplevd stress, sömn, humör och allmänt välbefinnande. Och de här ljudfilerna skulle då passa perfekt till det jag har pratat om i det här avsnittet. Jag har också ett mer omfattande program som jag säljer. Det heter monkey mindset plus och innehåller sexton veckors sådan här träning. Alltså sexton ljudfiler som man lyssnar på samt instruktioner, övningar och reflektionsuppgifter. Det här programmet kan man göra helt i sin egen takt och när man har köpt det har man det för alltid. Och programmet täcks av friskvårdspengen som många får av sitt jobb. Så det kan kanske vara värt att tänka på om du idag inte använder din friskvårdspeng. Och de här ljudfilerna skulle också passa att använda. Och jag kommer att stänga programmet igen den 5 februari. Då kommer det inte gå att köpa längre, Ett lustigt datum kanske men jag valde det så att jag ska kunna nämna det i den här podden och i nästa podd så att den som vill köpa ska kunna göra det. Jag kommer att öppna det igen, när vet jag inte riktigt, men den som har köper det har det för alltid, inga kostnader tillkommer, och man har då också alltid tillgång till den nyaste versionen. Och man har förstås också tillgång till programmet även om det inte ligger öppet för försäljning. Tusen tack för att du har lyssnat. Om du gillade det du hörde får du gärna recensera på itunes. Ha en bra vecka så hörs vi snart igen.

RISE och Teknikföretagen har öppnat ett gemensamt kontor i Bryssel för att bättre kunna vara med och påverka förutsättningarna för att utveckla ny kunskap, excellent forskning och innovationer. Kontoret fungerar som en mötesplats för samverkan mellan RISE-instituten och övriga europeiska aktörer på plats i Bryssel. Det ligger centralt på rue Luxembourg 3 i Nordic House, där…Read more →

Träning har en stor och betydelsefull påverkan på din hjärna både när det gäller intelligens och ditt humör. I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästas Wille och Jacob av psykiatrikern Anders Hansen, aktuell med boken Hjärnstark, för att diskutera träningens effekter på hjärnan. Vi går igenom dels de mer akuta effekterna och dels de mer långsiktiga effekterna på hjärnan samtidigt som vi försöker titta på skillnaderna i effekt från styrketräning kontra konditionsträning. Efter det här avsnittet så kommer du garanterat vilja röra på dig mer i vardagen! Hålltider 00:00:00 Introduktion av Anders Hansen 00:04:20 Bok om hur träning påverkar hjärnan 00:05:40 Barns hjärnor påverkas mycket av fysisk aktivitet, de behöver röra sig mer i skolan 00:08:20 Skiljer sig effekten från träning på barn och vuxna? 00:10:10 Är forskare överens inom fältet kring fysisk aktivitet och hjärnan? 00:12:30 Effekterna från styrketräning och konditionsträning är lite olika 00:15:25 Hur ser dosförhållandet ut när det gäller träning och hjärnhälsa? 00:18:10 Fungerar det att säga till deprimerade människor att börja träna som medicin? 00:26:35 Vi lever i en psykiatrerad tid 00:27:50 En tid som är väldigt olik den våra kroppar är skapad för 00:32:35 Akuta effekter av motion på vår tankeförmåga 00:37:00 Vi behöver jobba med att förändra våra normer kring fysisk aktivitet 00:39:20 Kroniska effekter på din intelligens av regelbunden träning 00:45:15 Nidbilden av att idrottare är dumma är helt fel 00:51:45 Nyttan av epidemiologi för att få en bild av hur stora effekterna verkligen är 00:53:00 Effekterna från styrketräning på din hjärnhälsa mer specifikt 00:56:10 Hur mycket påverkar miljön du tränar i ditt välmående? 00:59:45 Går det att ta fram en medicin som ger träningens effekter?

Tommy Lundberg, PhD och forskare på KI är tillbaka som gäst i Tyngre Träningssnack och den här gången fokuserar vi på den största konferensen i världen kring träning, ACSM. Vi tar upp flera föredrag som Tommy besökt och diskuterar bland annat styrketräning ur flera olika aspekter så som hur mycket muskler som det är möjligt att lägga på sig över några månader, hur stor betydelse vikten spelar när man styrketränar och anabola hormoner vid styrketräning. Utöver det får vi höra lite skvaller om studier med förfalskad data på kosttillskottet fritt HMB, resultatet från en stor studier på LCHF och konditionsidrott, nackdelarna med antioxidanter som kosttillskott samt hur dina gener möjligen kan inverka på vilken effekt du får från koffein. Hålltider 00:00:00 Att vara forskare på sommaren 00:02:00 Uppföljning på studien på NSAID och styrketräning 00:06:30 Är det möjligt att gå upp 10 kg på ett halvår likt Zlatan sägs ha gjort? 00:10:15 Studien på fritt HMB av Jacob Wilson var fejk 00:14:30 Betydelsen av tunga vikter om man vill bygga muskler 00:23:00 Högre nivåer av anabola hormon vid träning och muskelökningar 00:26:20 Kost och gener 00:30:50 Det finns ett behov att gå ifrån medelvärden en del 00:36:10 LCHF för konditionsidrottare - ny studie 00:43:00 Antioxidanter som tillskott 00:46:50 Ska man nyttja placebo hos elitatleter? 00:48:10 Problemet med stora doser i vitamintillskott 00:51:20 Hur kan vi göra barn mer fysiskt aktiva i sin vardag? 00:56:15 Barn och ungdomar är ibland ganska inaktiva när de "tränar" 01:01:30 Nyttan med vetenskapliga konferenser

Världens bästa sprinter med 5 OS-guld, 5 VM-guld, världsrekordhållare i mer än 10 år på 50 fritt - Tom Jager pratar med podcasten #snabbanan. Bra Tom. Från att vara supersnabb sprinter till att vara tränare - skillnader och hur ser han på träning då och nu.Har han alltid varit sprinter?Nyttan av att vara ryggsimmare. Varför suger USA på sprintsimning numera?Vad är hans mål med sin coachning?Vem har betytt mest för honom som simmare?Många meter (yards!) och mycket benspark - därför är det framgångsrecept. Varför flyttar han fram morgonträningen en timme för sina simmare nu?Matt Biondi - varför han borde vara involverad mer i US Swimming. 

Det är svårt att göra det på beställning men när du gör det så bubblar det ofta upp av sig själv. Som ett fniss, rungande skratt eller ett rent asgarv. Du skrattar mer än du tror, många gånger per dag och ofta när du umgås med andra människor. Dagens program handlar om vad som händer i kroppen när du skrattar och hur man kan använda sig av humor i vården. Skrattet är ett uråldrigt sätt att kommunicera och behöver inte ha med humor att göra säger psykologen Lena Dur Högnelid som vill få oss att öva skrattmuskulaturen. Då blir vi smartare, mindre stressade och mår bättre säger hon. Medverkar i programmet gör också: Dan Hasson, stressforskare, psykiatrisjuksköterskan Anna-Lena Öhlén som tycker att humor är ett viktigt redskap i vården, Carolyn Mcgettigan, hjärnforskare vid Royal Holloway University of London och Henrik Schyffert.

Är det snobb hon är Elin? För vad ska egentligen glasrabarber och diseldoftande maträtter vara bra för? I Grönsakslandets femte avsnitt pratar Bella Linde och Elin Unnes om vilken odlingstyp man vill vara, om allt som är bra med en djupbädd. Och om kiss och bajs.

Välkommen till den 242:a utgåvan av Klart!, om varför det är så avgörande att alltid ha ett nästa steg definierat.

Sista delen av Cykla i P1 handlar om cykeln som en del av lösningen på några av framtidens stora utmaningar som ohälsa, miljöförsöring och trängseln i städerna. "Vi står inför en revolution där cykeln kommer att ersätta bilar allt mer" säger Lars Strömgren på Cykelfrämjandet. Vi besöker Cykelköket i Malmö där vem som helst får laga sin cykel eller bygga sig en ny helt gratis. It-konsulten Arvid Svensson Widén berättar varför han bytte bort ett välbetalt it-jobb för att bli cykelbud. Och så följer vi med på en cykelkurs för vuxna och provkör en velomobil.  

Under de senaste årtiondena har den ökande personfixeringen inom politiken ofta diskuterats, och många hävdar att det politiska sakinnehållet skyms av några få partiledare som framträder i media och pratar om allt från sin musiksmak till sina barndomsminnen. Men det är en bild som behöver nyanseras, säger Johannes Bjerling vid institutionen för journalistik, media och kommunikation vid Göteborgs universitet. Dels har det inte skett någon markant ökning av den personorienterande politiska journalistiken, dels kan en sådan journalistik faktiskt vara till nytta för väljarna. Dessutom handlar det om vad museernas alla föremål kan säga oss. I den nya boken Nyttan av en halv kalebass berättar Wilhelm Östberg historierna bakom flera av Etnografiska museets föremål från Afrika, så Vetenskapsradion Forum begav sig till Etnografiska museet i Stockholm för att ta reda på vilken roll museernas hundratusentals föremål spelar idag. Programledare är Urban Björstadius.

Länge har man inom psykologen forskat om vilka människor det är som blir uttråkade, men aldrig kring vad uttråkning egentligen är. Hur definierar man känslan av att vara uttråkad? Det bestämde sig professor John Eastwood på Toronto University i Kanada för att ta reda på och upptäckte till sin förvåning att han befann sig på helt outforskad mark. Men oavsett hur vi definierar den så är det en av våra vanligaste känslor och trots att den kan vara direkt obehaglig så kan den också leda till något gott. I veckans program diskuterar vi vilken nytta känslan av att vara uttråkad egentligen har. Gäster i studion är Walter Osika, läkare och forskare vid Stressforskningsintitutet och Teo Härén, författare och föreläsare i kreativitet. I programmet hör ni också professorn och författaren Peter Toohey som skrivit boken Boredom - a lively history om hur uttråkade vi varit genom historien och författaren Torgny Lindgren om hur känslan av att vara uttråkad leder till leda som kan leda till kreativitet.