Podcasts about lidman

Hans Lidman debuterte som forfatter i 1941 og står bak omkring 70 bøker med et samlet salg på mellom 1,5 og to millioner eksemplarer. Da han var på høyden var det vistnok kun Astrid Lindgren som solgte flere bøker i hans hjemland Sverige. Lidman skrev om fiskeopplevelser og livet i villmarka på en måte få eller ingen har klart å toppe. I denne episoden får jeg hjelp av den lidenskapelige laksefiskeren Øystein Aas til se nærmere på Lidmans liv og virke. Hva er det som har grepet oss så sterkt med Lidmans bøker? Og hvorfor vi fortsatt finner dem givende og relevante – flere tiår etter at vi selv leste dem for første gang og mer enn 80 år siden Lidman debuterte som forfatter?Bli med i turlaget på PatreonBesøk min kommersielle samarbeidspartner Barents Outdoor AS Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 30 december 2023 skulle författaren Sara Lidman har fyllt 100 år. Därför återutsänder vi ett av hennes inslag i OBS från år 2000, där hon besöker Stockholms filmfestival och reagerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna krönika sändes första gången i OBS år 2000.Under slaveriets tid fanns ett stående talesätt plantageägare emellan: ”bara den slav som får en omgång stryk då och då älskar sin herre”.Efter allt vad mänskligheten gått igenom av förtyck och uppror efter all den kunskap vi fått om människans kropp och själ, är det en skam hur denna slavägarmoral åter utbasuneras som föredömlig. All slags propaganda för misshandel passerar som kultur under förutsättning att den syftar till förnedring av offret som könsvarelse.Särskilt kvinnan vill ha stryk i vår tid. Den enda skillnadens mellan det äldre slaveriet och dagens piskobjekt skulle vara att man nu inte talar om älska och kärlek. Nu heter det, citat, att ”när kvinnans egen drift har frigjort sig från konventionernas tryck leder den henne mot en paradoxalt förhöjd jag-känsla, genom en jagets utplåning” slut på citat, som det låter när det ska vara riktigt finkulturellt. Filmaren Catherine Breillat skryter med var förnedringen kan få kvinnan att uppleva, att bli ett absolut tomrum, ett enda hål. Stockholms tionde filmfestivals dominerande avdelning kallades Cinema och innehöll bara pornografica. Huvudrullsinnehavaren i Sex: The Annabelle Chong Story presenterade som en asiatiska som kunde ha 251 kunder på tio timmar. Och det bara för något så teoretiskt utspekulerat som att, citat: ”erövra promiskuiteten från mannen och få honom att känna sig underlägsen”, slut på citatet.Det här var pornografi för kvinnor framhävde de tjusiga europeiska arrangörerna, och var hon inte exotisk, Annabell Chong? En sådan film är som beställd av en bordellägare i Bangkok. Han kan nu visa den för barnen som hämtats från bergsbyarna i Thailand för att betjäna europeiska kunder, dessa flickor som inte orkar med så få kunder som tio per dygn ens, någon längre tid. Varför ska Stockholms stad subventionera propagandamaterial åt bordellägare i Bangkok? Samtidigt som öppethållandetider för bibliotek i Stockholms förorter skars ned hade vår huvudstad råd att ge bidrag till dessa pornografiska visningar. De mest hovsamma försök att diskutera pornografin, dess budskap form och innehåll, avvisas av de stora tidningarna som förordande av bokbål, hot mot tryckfriheten, sexualfientlighet och dylikt. Ibland verkar det som att tillskyndarna av pornografi levde i elfenbenstorn och nästan utan kropp själva. Som om de inte visste hur ömtåliga alla könsorgan är. De har aldrig träffat ett våldtäktsoffer. Aldrig träffat flyktingar, här och nu som vet att den yttersta förnedringen dödar lusten att leva. Inte ens försöker de förstå vilken skada de soldater vållats som tvingats delta i sådana illdåd. En flicka som kommer med bussen i dagens Sverige stannar vid kiosken där kvällens löpsedlar målar upp den senaste gruppvåldtäkten. Hon går in för att köpa en påse frukt, men överallt finns utställt pornografiskt material som gör reklam för gangbang, och de senaste modeaffischerna som visar utsvultna flickor med blåmärken och kläder så genomskinliga att man nästan ser benstommen, och med frågan underförstådd: vill du bli ett vackert lik? Vår flicka vänder i dörren och vill inte köpa något alls. Hon blygs. Varför är nästan alla väggar i det offentliga rummet fullsmetade med förakt för hennes kropp? Hon känner sig utsåld, hetsad, rättslös. Hon springer de sju minuternas gångtid till inackorderingsrummet på halva tiden, hon är dödsskraj fastän hon är vältränad. Hennes manliga kamrater skäms också, det vet hon, men det går inte att tala med någon om detta.Pornografins hån träffar också pojkarna, lär dem att det bara är grymma killar som har framgång hos tjejerna, bara män som slår får kvinnornas kärlek. Sverige håller på att hjärntvättas av denna indoktrinering till herre-slav-tänkande. Pornografin predikar förakt för kroppen och hat mot könet. Den är emot kärlek, erotisk frihet, till sist är den inte bara sexualfientlig, den är emot själva livet, som uran och kadavermjöl.Sara Lidman, författare

2023 skulle en av våra största författare fyllt 100 år. I en essä från 2014 minns kulturredaktionens Katarina Wikars en människa som alltid blickade utåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2014.I tio år har hon varit död nu, författaren Sara Lidman, oändligt uppmärksammad redan under sin långa levnad, hennes debut Tjärdalen som kom 1953 sålde i häpnadsväckande 80.000 exemplar, och också hennes romansvit om Jernbanan som hon skrev från mitten av sjuttiotalet och tio år framåt med några sena eftersläntrare älskades - av både läsare och kritiker. Och samtidigt hennes energi och världssamvete, hur hon engagerade sig för gruvarbetarna i Kiruna under strejken och mot apartheid i Sydafrika och hur hon i tio års tid stred mot Vietnamkriget, hundratals debattartiklar och föredrag, Sara Lidman var både i gamla testamentet och i västerbottendialekten och i världspolitiken samtidigt, en sant glokal människa. Om det ordet hade funnits då. Inblick och utblick. Lokal och global samtidigt. Just den här hösten kommer en riktigt tjock bok om Sara Lidman, men också av. Det är hennes författardagböcker från Missenträsk 1975-1985, som litteraturprofessorn Annelie Bränström Öhman redigerat. Missenträsk är barndomshemmet i Västerbotten dit Sara flyttade just 1975, från världen och från en olycklig utdragen kärlek i Stockholm till sina gamla föräldrar, Andreas och Jenny, för att vara med dem deras sista år. Och det var de här åren som Sara också skrev de fem första delarna av Jernbarnesviten. Historien om Didrik Mårtenssons vanära och fall, historien om järnvägen som skulle förbinda Norrland med Sverige. Är dagboken en del av författarskapet? Det är det första hon frågar sig, ABÖ, eller tillhör den privatlivet? Och naturligtvis är det så, att en redan död författare kan ju inte sitta och sovra själv, välja vilken sida man vill visa upp utåt, men Sara Lidmans vaxdukshäften och handskrivna kollegieblock ger som ABÖ säger, en bild av en författare i arbete. Och efter att ha läst en sexhundra sidor kan jag nog bara hålla med, Sara Lidman skriver liksom ut sig själv ur dagboken.Men det här med livet och litteraturen och korsbefruktningarna. Saras pappa Andreas som verkar ha varit den viktigaste inspirationskällan var en man full av berättelser om de som levt före, hon hade en sån skattkista att ösa ur, historien om farfar var till viss del en förebild för Didrik i romansviten, men även drömmar kunde knådas och få sin litterära form, och så mycket tid hon satt i arkiven, för att få all fakta rätt. Gränsen mellan liv och fiktion är citat från förordet” en mild störning, en kännbar friktion både för läsare och utgivare.”Stilens munterhet heter denna författardagbok, efter en dagboksnotering från nittiotalet: En text måste vara lättsinnig på ytan, medan allvaret är dolt. Och jag märker att jag söker mig till de delar som handlar om själva skrivandet, ABÖ har inte velat sovra i dagböckerna, menar att urvalsprincipen kan leda till missriktad välvilja både mot författaren och läsaren. Och ibland när jsg ledsnar på Sara Lidmans egen ledsnad vid medmänniskorna och hastar lite förbi, så kommer den igen, den där försonligheten, kärleken, dessa himlar och gryningar. Ett gediget förord har hon skrivit ABÖ, där hon drar ut olika teman ur dagböckerna, som en ledstång för alla oss som inte känner författarskapet, och ett efterord om dagboken som kvinnolitterär tradition, som mobilt andrum, biktrum och övningsrum. Hon pekar på elementet av fiktion och ett tilltal som väntar på sin läsekrets. Kanske en författare alltid har nån som sneglar över axeln. Är aldrig bara för sig. Jag vet inte. Det går ju inte och sitta här och recensera en dagbok men det som griper tag i mig är Saras omsorg om föräldrarna, som båda dör redan 1976, och sen fortsätter de att ge sig till känna, Sara Lidman skriver om ljusskenet efter fadern, ropen från modern, själva husets sorg är ett begrepp hon återvänder till, och hennes fråga allteftersom hon själv åldras och Jernbanesviten förlöper är ska hon hinna skriva fram till sin mor, till Jennys sorg. Något annat hon handfast ägnar sig åt i huset i Missenträsk är själva ommöbleringen för att nå fram till den ultimata skrivplatsen och ställningen, hon målar om, byter rum, står, sitter, ligger, skaffar skrivmaskin efter att länge skrivit för hand och sen talat in texten på kassettband och lämnat för renskrift.Här finns också något utmärkande för författarskapet som ABÖ kallar för att stå i svarsberedskap. Sara växelbrukar engagemanget i världen med romanskrivandet, säger romanen stammar sina svar på en livslång utmaning, artikeln är stubbe och stubin. Har hon svikit kampen, har hon svikit Vietnam, men de här åren kommer hon också fram till att jag har ett Vietnam i Västerbotten.Och byn, Missenträsk är också något vars förtroende man inte kan missbruka, ett åtagande som måste fullföljas. Gud låt mig leva och skriva något bra om denna by, skriver hon.Ett annat teman är hennes fixering vid trä, något hon själv liknar vid alkoholism, det där ha-begäret. Ingen shoppar längre med samma självförakt som Sara Lidman. Hon kallar det: En rutten fläck i min karaktär. Och när hon är hemma hos kolleger kan hon utbrista: Jag skulle aldrig våga bo så här vackert. Det skulle ta all min tid och skam.Men kommer på mig själv med att sakna en Sara Lidman jag såg på teve en gång och som talade så vackert om att alltid vara förälskad och jag minns vad Elisabeth Rynell skrev om Sara i sin bok Skrivandets sinne häromåret: hur Sara sa att romangestalter måste älskas till liv, att de åtminstone på någon fläck måste bli älskade även de vidrigaste. Att hitta något älskansvärt i alla, och stå ut med att utsäga det. Inte ställa en förstående diagnos utan älska fram dem.Och med det för ögonen ger jag mig vidare in i Stilens munterhet. Lär mig ord som drömstulen och fördystra, ett sväv och förfåglad. Och när hon ibland som om författaren och Nobelpristagaren och vännen Nadine Gordimer och annan skrivarkollaga utbrister: De upplever bara det de kan skryta med. De omkommer aldrig, så frågar hon sig genast i nästa mening: Och som om inte detsamma kunde sägas om mig? Så blir då hennes dagböcker också en ständigt värkande självprövning.ABÖ har i möjligaste mån sparat hålen och luckorna som fanns i den handskrivna dagboken, menar att det är där som författarens närvaro är allra mest påtaglig. Citat: Här faller ljuset in. De många klockornas tickande kan höras – då och då ett frasande, suckande, susande som när någon vänder blad, byter ställning i stolen och slutligen reser sig upp för att titta ut genom fönstret.Och jag går hem och vattnar min stickling som i tredje led kommer från Missenträsk, min alldeles egna Sara Lidman-blomma.Katarina Wikars, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten under 1900-talets början. Hon ställs inför orättvisor och fattigdom, men vill så gärna leva i kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lidmans klassiker i uppläsning av författarenNär Rönnog träffar IsakMårten ska hon komma att förälska sig stort. Hon vill inget annat än att få ha honom, bara för sig själv!Lifsens rot utkom 1996 och är sjätte och näst sista delen i Sara Lidmans stora epos Jernbanan, som handlar om hur Västerbottens inland befolkas och hur kampen för brödfödan pågår mitt i det nya som kommer; järnvägen, telefonin och elektriciteten.Sara Lidman skulle i år fyllt hundra år och Radioföljetongen uppmärksammar jubileet genom att reprisera Lifsens rot i en unik inspelning från 1997. Läser gör författaren själv och Ale Möller står för den specialkomponerade musiken.Tillgänglig tom 4 januari 2024Av och med: Sara LidmanMusik: Ale MöllerSlutmix: Sven NordströmProducent: Gun Ekroth / slutproduktion Agneta Kellgren

Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten under 1900-talets början. Hon ställs inför orättvisor och fattigdom, men vill så gärna leva i kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lidmans klassiker i uppläsning av författarenNär Rönnog träffar IsakMårten ska hon komma att förälska sig stort. Hon vill inget annat än att få ha honom, bara för sig själv!Lifsens rot utkom 1996 och är sjätte och näst sista delen i Sara Lidmans stora epos Jernbanan, som handlar om hur Västerbottens inland befolkas och hur kampen för brödfödan pågår mitt i det nya som kommer; järnvägen, telefonin och elektriciteten.Sara Lidman skulle i år fyllt hundra år och Radioföljetongen uppmärksammar jubileet genom att reprisera Lifsens rot i en unik inspelning från 1997. Läser gör författaren själv och Ale Möller står för den specialkomponerade musiken.Tillgänglig tom 4 januari 2024Av och med: Sara LidmanMusik: Ale MöllerSlutmix: Sven NordströmProducent: Gun Ekroth / slutproduktion Agneta Kellgren

Rönnog arbetar som mejerska i Norrbotten under 1900-talets början. Hon ställs inför orättvisor och fattigdom, men vill så gärna leva i kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lidmans klassiker i uppläsning av författarenNär Rönnog träffar IsakMårten ska hon komma att förälska sig stort. Hon vill inget annat än att få ha honom, bara för sig själv!Lifsens rot utkom 1996 och är sjätte och näst sista delen i Sara Lidmans stora epos Jernbanan, som handlar om hur Västerbottens inland befolkas och hur kampen för brödfödan pågår mitt i det nya som kommer; järnvägen, telefonin och elektriciteten.Sara Lidman skulle i år fyllt hundra år och Radioföljetongen uppmärksammar jubileet genom att reprisera Lifsens rot i en unik inspelning från 1997. Läser gör författaren själv och Ale Möller står för den specialkomponerade musiken.Tillgänglig tom 4 januari 2024Av och med: Sara LidmanMusik: Ale MöllerSlutmix: Sven NordströmProducent: Gun Ekroth / slutproduktion Agneta Kellgren

Det är stort fokus på att attrahera och rekrytera talanger – men att få dem att stanna är ofta en större utmaning. Att vara en attraktiv arbetsgivare handlar till stor del om att lyckas skapa en positiv medarbetarupplevelse. Har man ingen vision för hur vi ska attrahera, behålla och utveckla talanger så kommer man förmodligen inte att lyckas. Därför har vi bjudit in HR-experten Anette Lidman för att diskutera just detta i ett lärorikt avsnitt där vi gå igenom flera tips och tricks att tänka på som arbetsgivare.  Glöm inte prenumerera och följ oss på instragram

Welcome to The Times of Israel's Daily Briefing, your 15-minute audio update on what's happening in Israel, the Middle East and the Jewish world, from Sunday through Thursday. US bureau chief Jacob Magid and feature reporter Melanie Lidman join host Jessica Steinberg for today's podcast. Magid talks about former treasury secretary Jack Lew, an Orthodox Jew who is the current frontrunner for US ambassador to Israel. Lew was chief of staff for former President Barack Obama and has been critical of Prime Minister Benjamin Netanyahu in the past. Magid also discusses comments made by two Democrat lawmakers who are perturbed that President Joe Biden's White House is moving ahead with the Visa Waiver Program and the Saudi normalization deal for Israel -- two projects that Netanyahu is eager to finalize -- despite the administration's continued frustration with Netanyahu's right-wing government. Lidman speaks about the painstaking renovation work that was undertaken at Jerusalem's Church of Holy Sepulchre in the Old City, one of Christianity's oldest sites. It's a complicated process given the handful of churches that wield control over the holy site. Lidman also talks about an archaeological find near Kiryat Gat, where the region's most ancient city gate was found, unfolding new information about the establishment of cities and urban environments earlier than was previously thought. Discussed articles include: Former treasury secretary Jack Lew frontrunner for next US ambassador Some Democrats ‘dumbfounded' by Biden's willingness to hand major gifts to Netanyahu Round-the-clock excavations at Church of Holy Sepulchre yield historical treasures Discovery of Israel's oldest gate resets clock on local urbanization by centuries Subscribe to The Times of Israel Daily Briefing on iTunes, Spotify, PlayerFM, Google Play, or wherever you get your podcasts. IMAGE: Christian worshippers take part in the Holy Fire ceremony at the Church of the Holy Sepulchre in Jerusalem's Old City during the Easter holiday on April 15, 2023 (Photo by Jamal Awad/Flash90)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Welcome to The Times of Israel's Daily Briefing, your 15-minute audio update on what's happening in Israel, the Middle East and the Jewish world, from Sunday through Thursday. Settlements reporter Jeremy Sharon and writer Melanie Lidman join host Amanda Borschel-Dan on today's episode. Yesterday, Israel broke a record when authorities advanced plans for some 5,700 additional new settlement homes, bringing the year total to some 13, 000. Where are some of the building starts? The United States said it would cut support to scientific and technology research in Israeli institutions in the West Bank, East Jerusalem and Golan Heights. Which university specifically does this target? Yesterday, Sharon was onsite at the illegal outpost of Evyatar that was repopulated last week. Who is there now? He also visited the Palestinian village of Turmus Ayya, where he met with the family of the man killed in unclear circumstances during last week's vigilante violence following the fatal shooting attack near Eli. Lidman brings us a study conducted by Hebrew University Prof. Yosef Garfinkel, who claims that he has found evidence of a network of biblical cities — including road infrastructure and communication between the capital and its satellites — that basically shores up the biblical narrative of a Davidic kingdom. And finally, we hear about how a team of scientists from Ariel University and Tel Aviv University has written a kind of Google translate for millennia-old Akkadian. Discussed articles include: Israel advances plans for 5,700 settlement homes, breaking annual record in 6 months US cuts science, tech cooperation with Israeli institutions in the West Bank Web of biblical cities depicts King David as major ruler, says Israeli archaeologist Groundbreaking AI project translates 5,000-year-old cuneiform at push of a button Subscribe to The Times of Israel Daily Briefing on iTunes, Spotify, PlayerFM, Google Play, or wherever you get your podcasts. IMAGE: People at the newly repopulated illegal Evyatar outpost in the West Bank, June 22, 2023. (Flash90)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kampen mellan natur och människa speglas i såväl Sara Lidmans romaner som 1600-talets nederländska landskapsmåleri. Verk som kan få oss att se vår omgivning i ett nytt ljus, menar Erik Lindman Mata. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt barndomshtem är omringat av åkrar. När jag växte upp odlades det år efter år vete, råg, korn, raps och lin runt omkring mig; österut tog skogen vid.Landskapet var alltid självklart för mig. Jag tänkte aldrig på det. Det fanns skog och det fanns åker. Men för några år sedan hände nåt: en liten bit av den södra åkern styckades av och ett två meter högt stängsel restes. Innanför var det, förvirrande nog, bara samma åker som utanför. Först senare insåg jag att det var en liten granodling som hade anlagts där. I det läget hade jag redan vant mig vid det nya landskapet.På samma sätt vänjer vi oss hela tiden vid det som alldeles nyss omformats och som då verkade nytt och upprörande. I målningen Sädesfältet, av den nederländske landskapsmålaren Jacob van Ruisdael, finns ett tydligt exempel på denna sorts omvandling. Målningen föreställer en himmel med rörliga moln, en väderkvarn, en väg och några kullar med åkermark. Men det viktiga, om man utgår från den amerikanske litteraturvetaren Lytle Shaw, är placeringen av vägen. Genom att lägga den bördiga sädesåkern i direkt anslutning till den sandiga och eroderande vägen så visar Ruisdael övergången från sandig sankmark till odlingsbar jord. Detta är kärnan i Shaws bok New Grounds for Dutch Landscape från 2021. Genom 1600-talets nederländska landskapsmåleri skakar han i boken om vår tillvanda blick och påminner oss om vårt förhållande till omgivningen.Det som utmärkte det nya nederländska måleriet var framför allt motiven. I stället för porträtt och historiska händelser, valde konstnärerna landskapen. I efterhand har forskare tolkat det här som en vändning från det religiösa till det sekulära. Hand i hand med den teknologiska och samhälleliga utvecklingen, tänker man sig, övergick måleriet till allt noggrannare avbildningar av den verkliga världen. Ut med symboliken och religionen. In med den konkreta och handfasta jorden. Men kastade man av sig religionens masker, för att äntligen reproducera världen som den verkligen såg ut?Vid en första anblick kan det verka så. Tagna var för sig är landskapsmåleriets motiv inte uppseendeväckande. Det är skogar och diken och åkrar. Det är sjöar och dungar. Man ser framför sig hur konstnären helt enkelt har tagit sitt staffli under armen och gått ut, för att beskåda den natur som hela tiden har legat där och väntat.Men detta är knäckfrågan – den låg inte och väntade. Det Nederländerna som avbildades, menar Shaw, måste förstås som ett landskap i framväxt. Under 1600-talet pågick ett intensivt arbete med att dika ut och torrlägga stora delar av landet för att skapa odlingsbar mark.Detta omformande var, enligt Shaw, det väsentliga i målningarna. Själva landskapet skapades framför målarnas ögon. Besattheten av sanddyner, kärr och dammar handlade aldrig om någon romantisk eller naivt realistisk syn på hur naturen egentligen var. Det var människans förhandling och kamp med naturen som stod i fokus.För dammar brister ju, sanddyner smetas ut och det leriga, skiftande vattenlandskapet motsätter sig ständigt den mänskliga kontrollen. Kärnan i måleriet var, menar Shaw, det genuint märkliga i detta landskap som kontinuerligt tog sig nya skepnader. De nederländska konstnärerna fångade försöken att tämja naturen, och de svårigheter och motgångar detta innebar.Även i Sverige har utdikning genomförts i stor skala. Detta syns inte minst hos författaren Sara Lidman. I sitt jernbaneepos, den septologi som beskriver hur Västerbotten befolkades och exploaterades, skriver hon om konflikten mellan natur och människa, mellan myrar och odlingsmark och mellan landsbygd och centralmakt. I berättelsens mitt står Didrik Mårtensson med sin önskan om att låta dra järnväg genom hemsocknen Lillvattnet och öppna upp bygden för storskaligt skogsbruk.I den fjärde boken, Den underbare mannen, kan vi läsa om hur den ökända Hästätarflarken förvandlas, för att bana väg för Didriks järnvägsdrömmar. ”Men denna samma sumpmark”, skriver Lidman, ”torrlades nu genom utdikningar, hundratals famnar per sommare. Och överskottsdyan breddes ut på en mark, som skulle bli den fasta grunden för ett stationssamhälle, där handel och kulturell odling skulle blomstra.”Både hos de nederländska målarna och i Lidmans romaner är det fråga om konst som gestaltar rationalisering, industrialisering och kapitalism i mötet mellan natur och människa. Men medan 1600-talets målare var samtida med det föränderliga landskapet, utgör Lidmans romaner en tillbakablick. Det är i hur detta gestaltas som den mest givande jämförelsen finns.De läckande nederländska landskapen återspeglades i konstnärernas konkreta arbete med färgen. Man målade vått på vått, konstaterar Shaw, utan att låta färgen torka först. Likt leran som fanns längs med vägarna, lät målarna pigmenten blandas upp och smetas ut. Det var alltså inte bara i motiven fråga om en kamp mellan vatten och land, människa och omgivning, utan även i motivens utformning.Lidman skrev visserligen varken med sumpvatten eller snö, men böckerna är ändå sipprande och läckande skapelser. Det finns få svenska författare som så oförväget låtit språket flöda och krascha, kränga och dansa. Meningar lämnas oavslutade; skiljetecknen både avgränsar och öppnar upp; talspråk varvas med högtravande bibelcitat; till och med konsonanterna omformas, som när ”jernbana”, blir ”jernbarna”. Så tuggar sig texten glatt vidare in i inlandet, för att sedan vända tillbaka ut mot kusten, fullastad med stockar från den västerbottniska granskogen. Inget är givet och inget står still.Och detsamma gäller tolkningen av de här konstverken. De ska inte förstås enbart utifrån det sammanhang de skapades i eller den tid de avspeglar. Precis som landskapen förändras, utvecklas också de effekter konstverk har på oss. Även tolkningarna sipprar och droppar från de mest oväntade vrår.I dag präglas vårt förhållande till omgivningarna inte minst av våra tafatta försök att hantera utarmningen av jorden och massdöden av arter. Det går inte att läsa om Didriks utdikningar eller betrakta de nederländska träsken utan att tänka på klimatförändringarnas konsekvenser för dagens landskap. Samtidigt som vi lever i en tid som tycks förändras alltför snabbt håller vi paradoxalt nog krampartat fast vid våra tidigare sätt. Trots att städer, jordbruk och landskap har skapats av oss alldeles nyligen ser vi dem som oundgängliga och självklara.Det är i slutändan föränderligheten vi måste minnas. Det är vi som upprätthåller samhället och landskapet i dess nuvarande form. Kanske borde jag alltså egentligen bara vara glad över att åkern hos mina föräldrar blivit granodling. Det är en påminnelse. Vem vet vad jag kommer att se nästa gång jag är på besök. Kanske har det blivit åker av granskogen, igen. Eller kanske har grannen gjort våtmark av det hela.LitteraturLytle Shaw: New Grounds for Dutch LandscapeOEI Investigations X (2021)Sara Lidman: Den underbare mannen Bonniers (1983)

In this episode as part of International Dark Sky Week, I get to chat with Professor Chris Lidman, the director of Siding Spring Observatory, where we discuss the importance of dark sky conservations. The Siding Spring Observatory was the first place in Australia to introduce Dark Sky guidelines, and there is currently an update being done to them. The conversation covers the National Optical Telescope for Australia, which is located in Coonabarabran and surrounded by The Crooked Mountains or locally as the Warrumbungles. The site is a popular holiday destination, particularly for families. The Dark Sky guidelines can be found on the New South Wales Department of Planning website and can be used to create Dark Sky conservation principles. For more details and resources for International Dark Sky Week, please visit https://www.darksky.org Email Marnie: - marnie@darkskytraveller.com.au Marnie Ogg talks with some of the brightest minds about light pollution and ways to protect our night skies. For more details, visit the Dark Sky website: https://www.darkskytraveller.com.au/podcast Subscribe, rate and review at Apple Podcasts, Google Podcasts, Spotify and all good podcast apps. Stream on demand from https://www.bitesz.com/show/dark-sky-conversations/ For more podcasts visit our HQ at https://bitesz.com

Gratis mensskydd har blivit en het potatis och entreprenörsduon bakom RedLocker är helt rätt på vågen. Clara Lidman och hennes medgrundare Liza Eriksson fick som 20 åringar, alla fem drakarna på fall när de pitchade i Draknästet. Clara gästar podden och jag vill veta när hon bestämde sig för att bli entreprenör och hur hon trivs med livet som ung företagare. Vi pratar om att välja företagande framför högskola, varför mensskydd ska vara tillgängligt för alla kvinnor och hur man skapar ett varumärke på TikTok.

Gratis mensskydd har blivit en het potatis och entreprenörsduon bakom RedLocker är helt rätt på vågen. Clara Lidman och hennes medgrundare Liza Eriksson fick som 20 åringar, alla fem drakarna på fall när de pitchade i Draknästet. Clara gästar podden och jag vill veta när hon bestämde sig för att bli entreprenör och hur hon trivs med livet som ung företagare. Vi pratar om att välja företagande framför högskola, varför mensskydd ska vara tillgängligt för alla kvinnor och hur man skapar ett varumärke på TikTok. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Blitt mye YouTube i det siste? Sett det meste av fiskefilmer? Instagram og Facebook går mye i det samme? Hva med å lese ei bok om laksefiske? I denne episoden snakker vi med Øystein Aas om nordiske fiskebokforfattere, hva skriver de om og hva vi kan lære av de i dag. Vi kommer inn på Tufte, Lidman, Rise og kanskje noen ukjente perler du ikke har hørt om. Vi tar også en prat om Chasing Silver Magazine som Øystein er tilknytta. Denne episoden er sponsa av Nordisk fiskeutstyr! Besøk de gjerne på www.nfisk.no

I avsnitt 27 av Swedish Anglers RodPod gästas vi av Olle Lidman och Fredrik Barkfjärd. Det är Michael "baronen" Zentio och Tomba som snackar med grabbarna om stora sikar, metet i sig och hur medverkan i Svenska Specimentävlingen kan göra en fartblind... Ja och mycket mer såklart!Gillar du vår podcast? Stötta oss gärna med ett bidrag i så fall, det hade varit väldigt uppskattat! Du kan swisha till: 123 626 85 02Eller läsa mer här på länken ->https://swedishanglers.com/stotta-oss-garna-med-ett-bidrag/

"Vinterviken" möter internationell publik och recension av biografin om Tora Dahl. Producent: Måns Hirschfeld Programledare: Maria Askerfjord Sundeby

Rufus Lidman is a tech influencer with 40,000 followers from 110 countries. He has published 5 books and some of the world's largest apps in its areas with over 15 million downloads. Rufus holds dual degrees in mathematical statistics and business complemented with PhD studies – where an early integration of data and behavioral science made him known for a unique data science to the change of perspectives - for ten years applied in digital marketing and five years in digital learning. In these roles he has been the founder of IAB, and for 4 years the digital advisor for WFA. He is an renowned speaker with over 300 lectures in digital strategy and trendspotting. He’s had assignments for over 100 companies such as Samsung, IKEA, Mercedes, Electrolux , PwC etc. He has run half a dozen ventures, with exits in 2-3 units - incl. prestigious award for growth enterprise, Sweden’s largest health portal with 2 million users, mobile gaming apps with 10 million downloads, and the world's largest independent app in digital strategy, loved by 200,000 marketers in 165 countries. Website: http://aiar.io/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/onlinestrategy/

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Det finns de som menar att fiske är motsatsen till krig. Om det gäller är Hans Lidman tveklöst vår främste fredsmäklare. Lidman levde fiske, verkade för fiske och spred fiskelyckan som ingen före eller efter har gjort. Främst var han dock en förnämlig författare. Fiskekompisen tar sig i veckan an detta ess i svensk sportfiske! Häng med och bli berikad i veckans avsnitt! Fiskekompisen med Johan Malm och Fredrik Löwgren.

En kvinna hittas mördard, fastspikad i golvet och har en underlig symbol inristad på sin rygg. Polisen Göran Lidman  leder mordutredningen, men vet inte hur de skall gå vidare. Men så får han oväntad hjälp i prästen Gabriella som har information som kan hjälpa polisenmed att komma framåt men har egna motiv.Vi har sett filmen VILSEN som kan beskrivas som en polisthriller med okulta inslag. Filmen är regisserad av Rasmus Tirzitis och detta är hans första kommersiella spelfilm. Rasmus har tidigare gjort fan-filmen: Star Wars - Threads of Destiny som har haft 9,5 miljoner visningar på YouTube. Men ikväll får ni följa med oss på en mordutredning som tar er till platser som ni inte trodde fanns.  Göteborg är skådeplatsen men ni kommer aldrig att se på staden på samma sätt efter detta avsnitt.Om du känner dig vilsen, håll någon hårt i handen för nu så startar jakten på en mördare. Välkomna!

Med anledning av att LHC i år fyller 40 kommer vi att uppmärksamma ett antal legender under säsongen. I detta avsnitt träffar du Peter Lidman och Peder Torneus. Missa inte att köpa biljett till matchen mot Leksand på http://biljett.lhc.eu

Riksteaterpodden följer under våren 2016 bokcirkeln Riksteatern läser Tjärdalen med Sara Lidmans debutroman som utgångspunkt. Vidare information: www.tjardalen.riksteatern.se.

Riksteaterpodden följer under våren 2016 bokcirkeln Riksteatern läser Tjärdalen med Sara Lidmans debutroman som utgångspunkt. Vidare information: www.tjardalen.riksteatern.se.

"Vietnam är nära" sjöng Maria FNL-grupp. Men vad betydde det egentligen? Sara Lidman var naiv, tycker den vietnamesiska författarinnan Le Ming Khue, som också tyckte att Lidman var väldigt allvarlig. Dramaturgen och författaren Carsten Palmaer var engagerad i den svenska FNL-rörelsen. Han var också fast anställd skribent på Fria Proteatern, och har skrivit texter som "Vietnam är nära" och "Förfalskare finns".Vad trodde han på under "det amerikanska kriget", som Vietnamkriget kallas i Vietnam? Och vad hände sen, med Carsten och idéerna och politiken, efter freden 1975?Le Minh Khue är en vietnamesisk författare som var minröjare under kriget. Hon har skrivit novellsamlingen "Monsunens sista regn". Hon berättar att de vietnamesiska männen är lata, korrumperade och borde ta mer ansvar. Hon berättar också om sitt möte med den svenska författarinnan Sara Lidman: "Hon var naiv".Lundströms Bokradio har en egen spellista på Spotify - idag med 6 nya låtar. Två av låtarna vi spelar i programmet: "Vietnam är nära" och "Förfalskare finns", är inte utgivna på Spotify, men går att hitta på annan plats i cyberrymden, exempelvis på Youtube.Lundströms Bokradios spellista på Spotify hittar du här

Vi rivstartar med en litterär roadmovie genom berättarlandskapet Västerbotten! Följ med till Sara Lidman-gården i Missenträsk, sedan Till häst genom Västerbotten, upp på hästryggen tilsammans med bokdebuterande Olof Wretling och Sven Björklund, kända från humorkollektivet Klungan. Och så träffar vi prisbelönta författaren Sara Stridsberg, aktuell med sin bok Beckomberga - ode till min familj. En av bokhöstens höjdpunkter är utgivningen av Sara Lidmans författardagböcker 1975 - 85, Stilens munterhet, sammanställd av Annelie Bränström Öhman. Så Marie Lundström och producenten Ulph Nyström tar med sig texterna, går husesyn i Sara Lidman-gården och slår sig ned på verandan med utsikt över hela Missenträsk och halva Västerbotten. Vi rör oss alltså i ett landskap som dånar av litteratur; sara, Torgny Lindgren, PO Enquist... hur tar man plats i skuggan av giganterna? Några som försöker är Klunganbröderna Olof Wretling och Sven Björklund, som likt bröderna Grimm ger sig ut på jakt efter en muntlig berättarskatt. Vi möter dem när de återförenas med sina kära hästar Ullika och Dansa, berättarprojektets transportenhet. Och så undersöker vi en annan plats, laddad av sin egen historia: Beckomberga, mentalsjukhuset, "ett slott på botten av världen, ett palats för vanställda och hopplösa". Framskrivet av Sara Stridsberg. Jenny Teleman träffar henne i en vedbod på Gotland, där de kurar ihop sig medan sensommarregnet faller.

Kreativa färdigheter vid förändringsledning - Fredrik Lidman by STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS EXECUTIVE EDUCATION