Podcasts about patrik steorn

Fanny Wijk beskriver turerna kring storfilmen "Det slutar med oss". Det handlar bland annat om dålig stämning mellan huvudrollsinnehavarna. Hon beskriver även hur Disney hanterat en stämningsansökan efter att en kvinna dött av allergichock i parken. Kalle Berg pratar om att Demokraternas konvent som dragit igång, och Magdalena Anderssons inspirationsresa dit. Han berättar också om en AI-genererad låt som skapat debatt i Tyskland. Utrikesredaktör Andreas Granath reder ut Ukrainas intåg i ryska Kurskregionen. Vilka är riskerna och vad händer nu? Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum, analyserar tvååriga succékonstnären Laurent Schwarz färgstarka tavlor. Dessutom: Kalle firade sin födelsedag med ålmal, chocken efter att linje 11 och 9 byter spårväg och SVT:s intervju med radiostyrda bilen Gary. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans lika stilfulla som surrealistiska fotografier har hyllats av modefotografer och inspirerat modeskapare, men själv tyckte Man Ray att det här med mode var sådär kul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Man Ray var förstås inte ”bara” modefotograf”, utan en konstnär som arbetade inom många andra olika genrer ­ som måleri, skulptur, kollage och film. Men, det är ändå hans fotografier – inte minst de han gjorde i sin roll som motvillig modefotograf – som gått till historien och påverkat ett oändligt antal fotografer, formgivare och modeskapare genom sin unika blandning av elegans, surrealism och humor som än idag känns uppfriskande fräck och fräsch, och kul.I veckans program pratar vi med Anna Tellgren, är intendent för fotografi på Moderna Museet i Stockholm, om vad som är utmärkande för Man Ray som fotograf, inte minst inom mode. Vi nystar också i vad det kan symbolisera att dölja sitt ansikte inom mode och konst (som Man Ray framgångsrikt gjorde med modellen Juliet Browner, när han lät fotografera henne med hennes ansikte delvis täckt av en svart genomskinlig nylonstrumpa) tillsammans med mode- och konstvetaren Patrik Steorn. Och så diskuterar vi vilket värde som kan finnas i gamla modetidningar med formgivaren Björn Kusoffsky och Conor Masterson från Elegantly Papered, som samlar och säljer gamla, värdefulla modemagasin.Veckans gäst är Mårten Blomkvist, filmkritiker på Dagens Nyheter.

Linnea Rönnqvist pratar om att 18 personer åtalas för insiderhandel i ICA efter att information om att ICA skulle köpas ut från börsen läckt från Ica-handlarnas förbundsstyrelse.Fanny Wijk berättar om att Cannefestivalen fått utstå hård kritik för att vara mansdominerad och “en festival för våldtäktsmän” efter att ha bjudit in flera män som anklagats för övergrepp.Och så kommer Patrik Steorn från Göteborgs konstmuseum och pratar om den nya utställningen om Göteborgskoloristerna, och hur man ska maxa sin konstupplevelse på museum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hon har kallats för New Yorks första punkare, radikal proto-feminist och inte minst dadaismens moder. För "Baronessan Elsa" var en pionjär när det kom till att göra konstverk och kläder av skräp. Översvallande, intensiv, nyfiken, djärv, okonventionell, skamlös, aggressiv, bitsk, påträngande, experimentell, chockerande och bråkig. Så har konstnären Elsa von Freytag-Loringhoven, eller Baronessan Elsa som hon också kallades, beskrivits. Hon införde konservburkar i konsten före Andy Warhol, använde mat som accessoarer före Lady Gaga och skrämde vettet ur många av sina samtida kollegor, inte minst män, genom sin färgstarka och rättframma stil. Att skapa kläder av upphittat skräp var något hon var banbrytande på.Länge har hon stått i skuggan av dadaismens stora stjärna Marcel Duchamp. Han var faktiskt hennes granne i 1910-talets New York och blev hennes vän och konstnärskollega. På senare år har allt fler börjat uppmärksamma den excentriska Elsa von Freytag-Loringhoven och istället pekat ut henne som den första att ha skapat ett så kallat 'ready made' konstverk. Vissa menar till och med att det kan ha varit hon som egentligen låg bakom idén till Duchamps berömda pissoar. Mer om det i veckans Stil, där vi ringer upp konstvetaren Ann-Sofi Noring för att undersöka saken. Vi beger oss även till Göteborg för att träffa designduon Hurra Pangpang som består av Hanna Ryd och Bella Simmons. Precis som Baronessan Elsa jobbar de med upphittade kläder, tyger och prylar som blivit över och ingen längre vill ha. Av dessa saker skapar de nya och fantasifulla plagg.Sättet som Elsa von Freytag-Loringhoven i det tidiga 1900-talet använde sig av sin kropp var normbrytande och provocerande för många. En av hennes mest kända klädkreationer är en bh hon tillverkade av tomatsoppskonservburkar. Några decennier senare kom kvinnor att provocera genom att helt och håller kasta bort bh:n, något som sedan dess kommit och gått i modet för att nu återigen vara aktuellt. Vi frågar lektor i modevetenskap Emma Severinsson vad som ligger bakom den senaste vågen av bortkastade bh:s.Veckans gäst är Patrik Steorn, museichef på Göteborgs konstmuseum.

För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset muséerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit igång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? För knappt ett år sedan tvingade coronaviruset museerna att slå igen portarna. Sedan har det i stort sett varit stängt, men några få institutioner har ändå varit i gång nästan hela tiden. Hur kan det komma sig? När bjässar som exempelvis Moderna museet, Nationalmuseum, Bildmuseet, Världsmuseerna, Göteborg konstmuseum och Skansen, just nu håller stängt i väntan på nya besked från regeringen, har till exempel både Thielska galleriet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm öppet. Hur är det möjligt? P1 Kultur har bjudit in tre museichefer: Karin Sidén på Waldemarsudde, Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum och Peter Skogh, musiedirektör på Teknika museéet. De samtalar om lärdomarna från det gångna pandemiåret. Även P1 Kulturs Cecilia Blomberg medverkar. STORA OCH SMÅ FRÅGOR I TVÅ NYA BILDERBÖCKER Gogo undrar vad de väntar på i Anna Höglunds nya "Didi och Gogo väntar på bussen" i Naima Chahbouns och Magdalena Cavallins "Ingenting och allt" ställs frågan hur allt egentligen började. Jenny Teleman recenserar två nya bilderböcker där små frågor blir stora. Vad väntar vi på och vad kommer allt ifrån? MEXIKANSK SUCCÉROMAN NU PÅ SVENSKA "Orkansäsong" av mexikanska Fernanda Melchor - översatt av Hanna Nordenhök - är en studie i våld, förtryck, fattigdom och död. Romanen utspelar sig i en mexikansk by där ett brutalt mord på en person som kallas för Häxan, blir berättelsens nav. Fyra bybors historier om det som hänt och deras mardrömslika liv vävs ihop, det outhärdligt våldsamt och det kvinnorna som drabbas värst. Lotten Collin har läst "Orkansäsong" för P1 Kulturs räkning. DAGENS OBS Den Tobago-födda kanadensiska författaren M NourbeSe Philip debuterade som poet 1980, men har också en bakgrund som jurist. Något som antagligen kom till nytta när hon skrev sin uppmärksammade bok "Zong!" som publicerades 2008. Den utgår nämligen från den rättstvist som följde på massakern på slavskeppet med samma namn. Författaren Författaren och kritikern Khashayar Naderehvandi reflekterar över poesins möjlighet i ljuset av ett märkligt och mäktigt verk. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Avsnitt 2:  Det gyllene snittet. Storfittekajsa tar det kulturellt underutvecklade gänget under armen och traskar med bestämda steg mot Göteborgs konstmuseum och dess chef, Patrik Steorn. Här ska talas konsthistoria! Här ska talas nakna män! För böglyftet i konsthistorien!  Länk till extramaterial: www.flashbackforever.se/julkalender2020 (använd användarnamn och lösenord du fick i mailbekräftelsen från storfittekajsa) Tack till: Patrik Steorn, Göteborgs konstmuseum Musikläggning och mastring: Jakob Bergman,  Signatur och jingel: Martin Permer

Axel A Karlsson Rixon är fotograf, konstnär och doktor i fotografisk gestaltning. I avsnittet pratar vi om konstnärliga processer och hur det är att skriva och skriva om historia, och om olika konstnärliga projekt såsom Truckers and Others, Portraits in Nordic Lights, Nakenakter, Annika by the sea… Vi pratar om namnets betydelse, som identitetsmarkör och namnet i relation till sitt konstnärskap. Vi spelade in det här avsnittet för ungefär ett år sedan och Patrik Steorn som omnämns på slutet av avsnittet är inte längre kvar på Thielska Galleriet utan är numera museichef på Göteborgs Konstmuseum.

"En sensationell skatt", så beskriver I Thielska galleriets museichef Patrik Steorn fyndet han gjorde i museets magasin. Om det inte vore för Coronan skulle konstexpertisen redan sitta på flyget till Sverige. Det odaterade porträttet av hertiginnan Katarina är med största sannolikhet målad av renässansmästaren Lucas Cranach den äldre (1472-1553). En sensation i konstvärlden. Gunnar Bolin har sett tavlan live och talar med den avgående museichefen på Thielska Galleriet Patrik Steorn. INTERAKTIV INDUSTRIHISTORIA PÅ AVESTA ART "Aquanauts - Expeditionen till Siljansringen 1897" - heter det stora verket på årets upplaga av Avesta Art som firar 25 års jubileum. I det gamla järnverket "Verket" - har Pompe Hedengren - mer känd från grafisk formgivning - orkestrerat en berättelse som utspelades i slutet av 1800-talet . Cecilia Blomberg har varit där. ÄPPELKONST I UNIVERSITETSMILJÖ Ända sen i januari har konstnären Johanna Gustafsson Fürst tagit plats Konsthallen Accelerator på Stockholms universitet med sin utställning "Ympa orden, piska min tunga". En utställning i två delar om språk och makt som tagit Johanna Gustafsson Fürst både till Tornedalen, till kunskap om ympning av äppelträd och kunskap om böjträ som används i svensk möbelindustri. NONSENSPROMENAD I SÖDERKÖPING Författarträffar och poesiuppläsningar hör till det som blivit svårgörligt i coronatider, men med lite påhittighet kan man förstås åstadkomma alternativ. Under rubriken "Upplyst trams" genomfördes häromveckan en vandring med nonsenspoesi i Söderköping, och bland dom hugade poesiälskarna återfanns vår reporter Karsten Thurfjell. OBS-ESSÄN: OM ÄNGLARNA, ASKAN, HANDMUSKLERNA OCH LUFTGRAVARNA I år är det 50 år sedan Nelly Sachs dog. Den tyskjudiska poeten kom till Sverige 1940, blev svensk medborgare 1952 och tilldelades Nobelpriset i litteratur 1966. Nu har det kommit en bok med hennes samlade dikter, med några av de bästa gamla översättningarna och en hel del nya tolkningar. Denna bok har författaren Elisabeth Åsbrink läst och ger i denna essä sin bild av Sachs liv och poesi. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Nina Asarnoj

Vid sekelskiftet 1900 var kroppsbyggaren Eugene Sandow världens mest kända kropp. Hans muskler spreds på idolbilder, i medicinsk litteratur och i Sandows eget berömda träningsprogram. Hur länge har människan fascinerats av muskulösa kroppar? Finns det kopplingar mellan muskelknuttar i antikens Grekland och 1980-talets inoljade bodybuilder? Bildningspodden följer den muskulösa kroppens historia. Gäster i studion är Patrik Steorn, Helena Tolvhed och Emma Pihl Skoog. Patrik Steorn är konstvetare och museichef vid Thielska galleriet i Stockholm. Helena Tolvhed är docent i historia vid Stockholms universitet. Emma Pihl Skoog är fil. dr i historia och arkivarie vid Stockholms tingsrätt. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproducent: Christine Ericsdotter Nordgren Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien.

Vi ska i veckans Stil ta en titt på en brittisk kvinna som kan beskrivas som en sann aristokrat och en stor snobb, men också som häpnadsväckande modern Vita Sackville-West. Vita Sackville-Wests namn får kanske inte självklart klockor att klinga igenkännande idag, men om man säger såhär det är hon som ligger till grund för den idag världsberömda romanklassikern Orlando, av Virgina Woolf. En av Vita Sackville-Wests söner, Nigel Nicolson, har kallat romanen för ett av de längsta och mest fängslande kärleksbreven i historien. För Vita Sackville-West och Virgina Woolf hade en intensiv kärleksrelation som inte bara resulterade i romanen Orlando. Den gav också upphov till över femhundra brev och en till synes aldrig sinande nyfikenhet på dessa kvinnors förhållande.  Men, den historien är egentligen bara toppen av isberget. För Vita Sackville-West var själv en, vid tiden, populär författare och omsusad person. Hon var dessutom en person med en mycket framsynt syn på syn på kärlek, äktenskap och, inte minst, trädgårdar. I veckans program berättar vi mer om Vita Sackville-West och hennes liv. Vi pratar också med författaren och journalisten Ann Larås om Vita Sackville-West och maken Harold Nicolsons berömda trädgård på slottet Sissinghurst en trädgård som anses vara en av Englands allra finaste. Vi pratar också med konstvetaren Patrik Steorn om kulturtips som modevärlden kan ge oss. Och så träffar vi genus- och teatervetaren Tiina Rosenberg för att diskutera kärleksallianser. Veckans gäst är Ingela Lind, författare till boken Ta sig frihet: Bloomsburygruppen, Indien och konsten att leva.

Vår lyssnare Viola Eriksson, 94, satte nyligen dit en bluffmakare som försökte lura äldre på pengar. Hon är med och berättar hur hon gillrade fällan tillsammans med polisen! Läs mer här hos P4 Göteborg som avslöjade nyheten om Viola och bedragaren.  Och så har det hänt igen: Facebook har tagit bort bilder på ett världsberömt konstverk, den över 20.000 år gamla skulpturen Venus från Willendorf, trots att bilder på nakenkonst egentligen är tillåtna på plattformen. Vi ska fördjupa oss i nakenhet och puritanism i konsthistorien med museichefen Patrik Steorn från Thielska galleriet, och kanske komma med ett och annat kreativt råd till Facebook? I vår serie om riksdagspartiernas hälsa inför valet är det dags för hälsokontroll av Miljöpartiet de gröna. Hur ska de klara sig kvar i riksdagen? Skippa skolpolitiken och satsa stenhårt på klimatfrågorna? Byta ut språkrören? Vi frågar dagens doktor Ida Ölmedal, kulturskribent på Expressen, och får höra partisekreteraren Amanda Linds reaktion. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jon Jordås

Tom of Finland, pseudonymen vars gaybilder kom att bli epokgörande porträtteras i ny film. Dessutom, nytt svenskt relationsdrama i "Exfrun". Följ med Roger Wilson på festival. Tom of Finlands bilder har gått från underground till gallerier och museer världen över. Hans muntra sexskildringar av läderklädda bögar har till och med hamnat på frimärken i Finland. Nu kommer den första filmen om Touko Valio Laaksonen, som konstnären hette. Regissören Dome Karukoski kommer till biografen Drakens foajé i Göteborg där vi sänder dagens program. Konstvetaren och museichefen Patrik Steorn kommer också. "Exfrun" är en ny film av filmaren Katja Wik som gjorde succé med kortfilmen "Offerrollsretorik". Roger Wilson träffar henne på Göteborgs filmfestival. Programledare: Roger Wilson Producent: Gunnar Bolin Lyssna på hela fredagens P1 Kultur med Roger Wilson här

Könsneutrala kläder det vill säga plagg som lika självklart kan bäras av henne, honom eller hen är ett fenomen som fått debattvågorna att svalla den senaste tiden. Men spelar det någon roll vilken typ av kläder man sätter på sig, eller vad de kallas? Ja, det gör det, menar många. Vi är faktisk inte så fria i tanke och handling som vi gärna vill inbilla oss. Vi behöver därför en spark i baken ibland för att fundera över vår klädsel.Inom modevärlden och inte minst inom HBTQ-rörelsen är det alltfler som alltmer ifrågasätter konventionella klädval. Varför ta till sig något förlegat könsperspektiv, om man istället kan klä sig som man vill, och känner sig som?Många stora modemärken som bland annat Gucci, Saint Laurent och Burberry blandar idag självklart manliga och kvinnliga modeller på catwalken, och gör ingen jättegrej av att de bär liknande plagg.Och det finns ännu fler mindre märken som gör samma sak. Stylisten Nicola Formichetti (som var den som var den som klädde Lady Gaga i en klänning gjord av charkuterivaror) har till exempel skapat märket Nicopanda, som han kallar för genderless.Förra året öppnade varuhuset Selfridge's i London en pop-upavdelning som de kallade för agender, det vill säga inget kön alls. Även den stora och breda spanska klädkedjan Zara har hakat på trenden och lanserade tidigare i år en kollektion med tröjor och shorts i neutrala färger som de kallade för Ungendered. Och här i Sverige lanserade nyligen märket Hope en kollektion som de kallar för Changes, kläder som hyllar individualitet, inte likformighet, som de säger.Somliga betraktar detta flytande av gränser som en efterlängtad garderobsrevolution. Andra menar att en uppblandning av dam och herr är ett smart sätt för modemärken att skapa en tydligare märkesprofil, och naturligtvis slå mynt av det hela. Och så finns det förstås de som blir tokprovocerade av tanken på att inte veta vem som är vad.Men det finns också de som säger vi har sett det här förut. Dagens försök till att luckra upp gränser påminner nämligen en hel del om vad som försiggick på 1960-och 70-talet. Även då ifrågasattes klädnormerna på spektakulära vis. Och det ledde faktiskt till en hel del förändringar eller förbättringar ifråga om vår syn på vem som ansågs kunna bära vad, och varför.I veckans program berättar vi mer om historien bakom idén om ett unisexmode. Vi träffar också Maja Gunn, konstnär och doktor i modedesign, som i sin avhandling Body Acts Queer - Clothing as a performative challenge to heteronormativity har studerat kläder i relation till frågor om genus och queer. Vi blickar även tillbaka mot 1600-talet, tillsammans med dräkthistorikern Tonie Lewenhaupt, då rosetter i överflöd var ett vanligt inslag i bättre bemedlade mäns garderober. Och så undersöker vi hur framtidens mode och könsroller gestaltas inom sci-fi-genren.Veckans gäst är Patrik Steorn, konstvetare och chef på Thielska galleriet.

Nakna kroppar hör till konstens äldsta motiv. Ändå kan naken konst fortfarande provocera, och den censureras regelbundet på sociala medier. Är nakenhet mer laddat idag än vad det var under antiken eller renässansen? Vilka olika betydelser har nakna kroppar haft i konsthistorien? Hur mycket har de med sexualitet att göra? Och är en naken kropp alltid objektifierad? Veckans bildningspodd kikar in i den avklädda konsthistorien. Gäster i studion är Jessica Sjöholm Skrubbe, konstvetare vid Stockholms universitet, och Patrik Steorn, konstvetare och museichef vid Thielska galleriet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningstekniker är Henrik Nordgren.

Hur ska man bete sig och vad får man göra i allmänna utrymmen så som bastu, dusch och omklädningsrum? DN:s vett- och etikettsexpert Magdalena Ribbing ger råd. Och så smyglyssnar vi på Mellolåtar! Den här veckans Marika i P4 tar upp allt från vett och etikett i allmänna utrymmen till att våga vara sig själv i sin egen kropp. När blir barnet medvetet om nakenhet? Hur har man sett på det nakna inom konsten och vad är en tableau vivant? Det får du veta när burleskdansösen Duchess, huspsykologen Anna Bennich-Karlstedt och konstintendenten Patrik Steorn gästar oss.Dessutom kanske någon måste stå krokimodell när konstnären och krokilärare Sissel Wibom kommer till studion.Och så blir det smyglyssning på snuttar ur Mellobidragen. Gästerna analyserar! Vilken är din värsta nakenchock? Skriv till oss i chatten under programmet!  PROGRAMLEDARE: Marika CarlssonBISITTARE: Hasse BronténWEBBREDAKTÖR: Cecilia DjurbergREDAKTÖR: Stina SämgårdPRODUCENT: Maja Åström Missade du att höra av dig till oss i programmet! Då är du alltid varmt välkommen att mejla oss eller skriva till oss i sociala medier!Här hittar du oss på Facebook och här hittar du oss på Twitter och Instagram!Skriv då till: marikaip4@sverigesradio.se  

Linda-Marie Nilsson tröttnade på att det bara var hennes smala kompisar som lade ut bikinibilder på Facebook. Hon publicerade en bild på på sig själv i badkläder och fick 60 000 likes. Allt fler reagerar på de snäva bilderna om hur en bikinikropp ska se ut. De senaste åren har en slags bikiniaktivism växt fram i sociala medier. När tunnelbanan i London tapetserades med reklambilder med en trådsmal tjej och texten "Are you beach body ready" ledde det till stora protester. Tyder motståndet på att något håller på att förändras? Och hur gör man egentligen för att få en positiv kroppsuppfattning? Forskaren Karolina Lunde som skrivit boken "Projekt perfekt" kommer till studion. Strandkroppen har varit ett väl använt motiv i konsthistorien, i början av 1900-talet avbildades många nakna muskulösa män vid strandbryn och i badhus, Patrik Steorn, intendent på Thielska galleriet berättar om den pågående utställningen "Män vid vatten".

Om våtrummens arkitektur. I veckans program utforskar vi våtrummens arkitektur. Badrummet är idag standard, men det har inte alltid varit så. Hela 1800-talet är ett smutsigt århundrade som åtgärdades först med offentliga bad. Bad där herrar och damer badade åtskiljda och därför inte behövde några kläder. Man badade nakna tillsammans. Idag är badrummet det enda av bostadens rum som är tillägnat våra avklädda kroppar. Dom praktiska bestyren, där vi tvålar in oss, schamponerar håret, borstar tänderna, men det är också  ett rum tillägnat njutning, vi duschar med ett ragg, vi glider ner i ett varmt bad. Vatten och erotik är intimt förknippade med varandra. I det här programmet utforskar arkitekten Katarina Bonnevier dom fysiska och själsliga behoven av att bada. Vi samtalar med konstvetaren Patrik Steorn om nakenhet och hör hur journalisten Jane Magnusson blev besatt av konstsimmerskan Esther Williams. Och Lars Nygren berättar om hur det som idag kallas Fredhällsbadet växte fram på ”Svältholmen”, Kungsholmen i centrala Stockholm. 

Katja Geiger (född Karin Hallberg, 1920- ) var långt före både H&M och Acne när det gällde att exportera svenskt mode. Hon var faktiskt först med att sätta Sverige på den internationella modekartan. Redan 1949 började hon skörda framgångar i USA med en stil som betraktades som exotisk - svensk. I veckans STIL berättar vi mer om Katja of Sweden och undersöker vad svenskt mode egentligen innebär, idag. Katja Geiger var inte bara först som svensk modeskapare att slå igenom i USA. 1966 blev hon även först med att lansera kläder i Paris. Dit reste hon med ett plan lastat med mode vars ursprung ingen behövde tvivla om. De många svenska referenserna kan än idag få den mest förhärdade författare av turistbroschyrer att vilja fälla en tår av avund över uppfinningsrikedomen.  Till och med kläderna talade i princip svenska. Mönstren var inspirerade av allmogevävnader och skånsk flamskvävnad och hade namn som ”Kurbits”, ”Tulipanaros” och ”Korsvirke”. Färgerna, de kallades för ”stugrött”, ”grangrönt” och fjällvitt”. Katja of Swedens plagg prydde därefter omslaget till Paris-Match och nästan varenda tidning – Le Figaro, France Soir, International Herald Tribue, Elle, Marie Claire och Jardin des Modes – skrev lyriskt om hennes moderna – och svenska– stil. Men så ville Katja of Sweden bryta med en, i hennes tycke, förlegad klädstil. Den franska. Hon ansåg att modet låg långt efter den modernitet som fanns inom skandinavisk möbeldesign och arkitektur. ”Modet hade helt enkelt inte följt med i utvecklingen”, som hon sade. Mest framsynt var man i USA där man börjat skapa bekvämare vardagsplagg som gick under beteckningen ”sportswear”. Modeskaparen Claire McCardell var en av trendens pionjärer.  Katja begav sig till Parsons School of Design i New York 1946 och tre år senare gjorde hon succé med en kollektion för det amerikanska varuhuset Lord & Taylor och döpte sitt företag till ”Katja of Sweden”, inklusive tre kronor i logotypen. Hon flyttade snart tillbaka till Sverige – till Huaröd i Skåne– varifrån hon fortsatte att driva sitt enormt framgångsrika företag. En samarbetspartner blev trikåföretaget MMT i Malmö. Utländska journalister besökte hennes hem och skrev lyriskt om det annorlunda sättet att designa och arbeta. Men vad anser dagens svenska modeskapare att det svenska består i? Är det viktigt att trycka på? Vi har frågat designer, svenska inköpare och journalister under den nyligen avslutade Mercedes Benz Fashion Week i Stockholm. Vi har även talat med Patrik Steorn, konstvetare och forskare inom mode, om den framgångsrika svenska modeexporten under 1960-talet. Den svenska modeskaparen Camilla Norrback berättar om modets avigsida – den hårda ekonomiska. Hon gick nyligen i konkurs. Varför, det får vi höra.  Veckans gäst är Ewa Kumlin, VD för Svensk Form Trots tillkortakommandet gentemot bildmedierna har mode varit ett stort och återkommande tema i radio. Konventionerna var viktiga även i radio, och prudentliga råd om klädstil och smak spreds över landet fram till åtminstone 1960-talet. Katja Geiger har sommarpratat i P1. På länken nedan kan du lyssna på programmet:

I veckans program blir det avskalat och avklätt. Vi pratar med Anders Aalde, som streakade vid starten av orienteringens 10-mila för damer 1998.Jansson & Wester pratar med den norska orienteraren, och streakaren, som sprang in naken framför starten av damernas 10-milaorientering 1998. Dessutom kommer krokimodellen Josefin Molin Björkdahl till studion och berättar om hur det är att stå naken framför ett gäng tecknare. Krokimodellen Josefin Molin Björkdahl gästar studion och berättar om hur det är att stå modell. Och att det är betydligt värre att prata i radio. Inge Gullander är ordförande i Sveriges Naturistförbund. Han berättar om livet för en naturist. Med är även krokimodellen Josefin Molin Björkdahl. Och så ringer vi upp Patrik Steorn, lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet, om den nakna historien. Jansson & Wester pratar med Patrik Steorn, som är lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet och doktor i konstvetenskap. Med är även Inge Gullander, ordförande i Sver

Jeanne dArc (1412-1431) är troligen världens mest trendsättande helgon. Många modeskapare - och konstnärer, författare och tonsättare - har under 600 år inspirerats av denna tuffa tonåring som vägrade klä sig konventionellt - och fick sota för det. Hon brändes på bål. Ett av de tyngsta argumenten för att ta kål på henne var hennes provocerande stil - manskläder och kortklippt hår. Men 1920 helgonförklarades hon och är idag Frankrikes nationalhelgon. I år firar man där att det är 600 år sedan hon föddes. Hon är med andra ord i hetluften, igen. Det var naturligtvis inte bara kläderna som fick Jeanne d'Arc fälld. Hon hade också hört gudomliga änglaröster, och följt dem. Det var inget som en outbildad flicka gjorde ostraffat. Men genom sin övertygelse om att göra det rätta lyckades hon befria Frankrike från engelsk ockupation, och få en fransk kung, Karl VII, krönt i Reims på kuppen. Genom sin energi, och okuvliga tro på att hon skulle lyckas, ingöt hon mod och styrka hos trupperna. Iklädd rustning och svärd blev hon som en sorts turgivande maskot. Men sedan var det slut med framgångarna för Jeanne d'Arc. Kungen tog sin hand ifrån henne och hon togs till fånga av sina motståndare, och dömdes för kätteri. Många, och av olika anledningar, har genom åren velat krama Jeanne d'Arc och göra henne till sin.  Hon har betraktats som en feministföregångare, en föredömlig motståndsledare och under senare år har hon kapats av franska högerextremister. Nu när Frankrike går till val sliter båda sidor i henne. Om hennes dagspolitiska sprängkraft får vi veta mer. Vi har pratat med Magnus Falkehed, korrespondent i Paris för bland annat Dagens Nyheter. Man vet faktiskt inte riktigt hur Jeanne d'Arc såg ut i verkligheten, eller exakt vilka kläder hon bar. Det har inte hindrat modeskapare som Jean-Charles de Castelbajac, Alexander McQueen och Christophe Decarnin för Balmain från att göra sina egna tolkningar. Eller Rubens och Gaugin från att måla av henne. Någon som däremot vet en hel del om medeltidskläder i allmänhet är Maria Neijman. Hon är en av de centrala personerna i Sverige inom vad som brukar kallas för ”historiskt återskapande”, där man helt enkelt försöker återskapa en historisk händelse eller period. Ofta står hantverk, material och teknik i fokus. I programmet berättar hon mer. Man vet däremot hur hennes skräddarsmidda rustning såg ut. Den var flärdfri, utan hjälmbuske och dekorationer, och vägde 23 kilo. Det finns även smycken som fungerar ungefär som rustningar. Smycken att gömma sig bakom, och som berättar historier om både forna tider och vår samtid. Vi har träffat smyckedesignern Hanna Hedman som kan en hel del om den saken. Och skulle man drabbas av lusten att förvandla sig till superhjältinna, eller för den delen – ett helgon – så kan man knacka på hos coutureskräddaren Sanna Nyström i Stockholm. Det har vi gjort. Veckans gäst är Patrik Steorn, konst- och modevetare vid Stockholms universitet.

Pontus Enhörning ersätter Annika Lantz denna vecka, och med sig har han tagit med sig Jörgen Lötgård som sidekick. Tillsammans analyserar de veckan som gått. Nordkoreas ledare Kim Jong-Il framhålls som en inspiratör för fashionistas världen över. Patrik Steorn analyserar hur diktatorer skapat genklang på catwalken. Vitt vin och räkor, kyckling på fredag eller Tex Mex Bonansa? Fredagsmyset har tagit sig olika uttryck genom årtiondena. Mathistorikern Edward Blom kommer förbi och hjälper Pontus att ta tortillasen till en ny nivå. Det har varit en rad dramatiska nyheter kring ond bråd död de senaste dagarna, och därför har Pontus bjudit in författaren och psykologiprofessorn Sven Christiansson som skrivit boken I huvudet på en seriemördare. I den beskriver han vad som förenar dessa våldsbenägna personer efter att ha intervjuat ett 20-tal av dem. Dessutom kommer Moto Boy tillsammans med sitt elektrifierade stränginstrument.

Pontus Enhörning ersätter Annika Lantz denna vecka, och med sig har han tagit med sig Jörgen Lötgård som sidekick. Tillsammans analyserar de veckan som gått. Nordkoreas ledare Kim Jong-Il framhålls som en inspiratör för fashionistas världen över. Patrik Steorn analyserar hur diktatorer skapat genklang på catwalken. Vitt vin och räkor, kyckling på fredag eller Tex Mex Bonansa? Fredagsmyset har tagit sig olika uttryck genom årtiondena. Mathistorikern Edward Blom kommer förbi och hjälper Pontus att ta tortillasen till en ny nivå. Det har varit en rad dramatiska nyheter kring ond bråd död de senaste dagarna, och därför har Pontus bjudit in författaren och psykologiprofessorn Sven Christiansson som skrivit boken I huvudet på en seriemördare. I den beskriver han vad som förenar dessa våldsbenägna personer efter att ha intervjuat ett 20-tal av dem. Dessutom kommer Moto Boy tillsammans med sitt elektrifierade stränginstrument.

Igår förklarade förbundskansler Angela Merkel att de rika länderna i EU faktiskt inte kan stötta ALLA nya medlemsländer på samma sätt. Men, undrar vi, är det då inte dags att införa ett faddersystem? Att EU:s etablerade medlemsstater får varsin ”förstagluttare” att ta hand om? Vi testar idén på EU-minister cecilia Malmström, som också berättar om den nya loggan som presenterades idag, inför Sveriges kommande ordförandeskap i EU.Dessutom är nu Annika Lantz konsumtionsfasta över. Men vid en vanlig fasta så kan man ju inte direkt kasta sig från örtjuicer till den hängmörade biffen - hur ser Annikas närmaste konsumtionsfas ut? Helene Brembeck från Centrum för Konsumtionsvetenskap ger tips.Och så har vi hittat en oerhört spännande reklambild, vars djupaste innebörder ska lockas fram med hjälp av Patrik Steorn, lektor i modevetenskap.

Igår förklarade förbundskansler Angela Merkel att de rika länderna i EU faktiskt inte kan stötta ALLA nya medlemsländer på samma sätt. Men, undrar vi, är det då inte dags att införa ett faddersystem? Att EU:s etablerade medlemsstater får varsin ”förstagluttare” att ta hand om? Vi testar idén på EU-minister cecilia Malmström, som också berättar om den nya loggan som presenterades idag, inför Sveriges kommande ordförandeskap i EU.Dessutom är nu Annika Lantz konsumtionsfasta över. Men vid en vanlig fasta så kan man ju inte direkt kasta sig från örtjuicer till den hängmörade biffen - hur ser Annikas närmaste konsumtionsfas ut? Helene Brembeck från Centrum för Konsumtionsvetenskap ger tips.Och så har vi hittat en oerhört spännande reklambild, vars djupaste innebörder ska lockas fram med hjälp av Patrik Steorn, lektor i modevetenskap.