Podcasts about museer

Kulturhistoriske museer udstiller i stigende grad kopigenstande - for de porøse originaler skal bevares for eftertiden. Men kommer vi rent faktisk tættere på historien, når vi udstiller kopier af den ægte vare? Og er det overhovedet bedre at efterlade uinspirerende tomme hyldemeter til de besøgende? To museumsfolk diskuterer: kopi eller ej? I dokumentarserien Prinsesse i Alanya dater unge danske kvinder tyrkiske mænd, fordi de vil behandles som prinsesser under den tyrkiske sol. Både kvinderne og mændene er blevet hovedpersoner i spekulationer om magt - for hvem udnytter egentlig hvem i Alanya? Vi spørger redaktionschefen bag, Ingeborg Lohfert Haslund-Vinding, hvem der har magten. Vært: Linnea Albinus Lande Producer: Anna Correll Redaktør: Lasse Lauridsen Medvirkende: Mette Stauersbøl Mogensen, udviklingschef på TID - Museum for Odense & Thomas Bloch Ravn, historiker Tone Grosen Dandanell, filosof og højskolelærer Ingeborg Lohfert Haslund-Vinding, redaktionschef for dokumentarserien Prinsesse i Alanya

I K-podd avsnitt 92 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och skola. Museer och kulturarvsplatser spelar en viktig roll för skolan – inte bara som ett komplement till klassrummet utan som en lärandemiljö i egen rätt. Det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom […] Inlägget K-podd 92: Museer och skola dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

I poddsamtalet diskuteras hur museerna i Sverige, trots sitt starka stöd hos allmänheten, lider av allvarlig resursbrist. DIK:s nya rapport visar att nio av tio anställda anser att resurserna inte räcker för att museerna ska kunna genomföra sitt uppdrag fullt ut. Bevarandet av samlingar, forskning och folkbildning prioriteras bort, och personalen kämpar med hög arbetsbelastning. Samtidigt uppger en av fyra anställda att deras museum undviker känsliga ämnen som kan utlösa hat eller utgöra en säkerhetsrisk. Bristande resurser får allvarliga följder – inte bara för personalen, utan för hela det svenska kulturarvet. Vad händer när kulturen inte längre får kosta?    Läs hela rapporten:  https://dik.se/yrken/museum-konst-och-kulturmiljo/ny-rapport-om-museerna-kultur-pa-svaltkur/

I K-podd avsnitt 91 fortsätter vi fördjupningen kring museers arbete och värden i samhället. Projektet ”Räkna med museerna” har kommit fram till frågan om museer och regional utveckling. Nu finns en alldeles färsk sammanställning där Riksantikvarieämbetet går igenom forskning om museers roll i regional utveckling. Texten tar upp museers ekonomiska och sociala betydelse. I K-podd […] Inlägget K-podd: 91 Museer och regional utveckling dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Museerne skal tiltrække publikum og det med at putte en masse genstande i glasmontrer virker ikke, erkender direktøren for Nationalmuseet Rane Willerslev. For at finde ud af, hvordan man laver de store udstillingssucces'er der får borgerne til at strømme til museerne, har han nedsat en ny enhed for såkaldt "store udstillinger" med en konceptchef i spidsen. De skal regne ud, hvordan museerne fanger gæsternes opmærksomhed. Vi spørger forsker i museumsformidling, Kirsten Drotner, hvad der skal til for at lave god formidling i museerne. Vært: Morten Runge Producer: Louise Reumert Redaktør: Lasse Lauridsen

I K-podd avsnitt 89 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången handlar det om museer och social inkludering. Museer kan spela en betydande roll för att inkludera marginaliserade grupper i samhället, det framgår av en forskningssammanställning som Riksantikvarieämbetet har gjort inom ramarna för projektet. I avsnittet möter vi etnologen Charlotte Engman, […] Inlägget K-podd 89: Museer och social inkludering dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Ring P1 från Göteborg om bland annat lycka, Finland, finansieringen av försvaret och fri entré till museer. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? […] Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Diskussionen om, hvad der er en anstændigt at have på er langt fra ny, men i de seneste år er det som om at debatten er taget til. Seneste skud på debatstammen udspringer af en ung influencer som blev smidt ud af Glyptoteket for nogle dage siden. Hun er gæst i dag. Virkelig med vært Maya Tekeli har besøg af influenceren, Rasmus Kolbe, Lakserytteren, der har lavet indhold til børn på sociale medier i 10 år og nu har lavet en alternativ platform med videoinshold til børn. Vært: Casper Dyrholm.

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här […] Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg.

Museer ägnar sig mestadels om det som varit, men hur vore det om de istället ägnade sig åt att lösa framtidens problem? Kulturredaktionsn Mattias Berg funderar över vinster och förluster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag stirrar in i en monter. På en guldring från 1500-talet som glimmar i dunklet, med mystiska trollformler ristade på insidan. Eller en mumie i en svensk småstad med sensationellt innehåll. Eller en madonna från 1100-talet i trä och guld, där ett hål i huvudet gömmer en flera tusen år gammal hemlighet.Det är oftast så museer fungerar för mig, både privat och i jobbet: som tidsmaskin. En rymdkapsel, förtrollningsmekanism. Får mig att stanna till, förundras, förflyttas, fundera. Först läsa skyltarna bredvid montern – och sedan vidare i böcker och databaser.Jag tror, och vet, att det är många fler än jag som älskar det här. Atmosfär, förtätning, fokus. Någonting allt mer sällsynt på andra sidan väggen. I omvärlden.Och att gå på museer är ofta en sådan privat och nästan meditativ upplevelse. Ett vanligt museum en vanlig tisdag, säg i november eller februari, oxdragarmånader utan publikdragande utställningar, kan man bli du med världshistorien. Man är – och känner sig – ganska ensam, på gott och ont. Åtminstone innan skolklasserna väller in.Ändå pekar siffrorna uppåt för museerna. I Sverige är det totala antalet besök per år högt och stabilt, lite varierande beroende på pandemi och fri entré, eller inte, på drygt 20 miljoner. Fyra-fem gånger så mycket som den sammanlagda publiken på fotboll och hockey på elitnivå.Att gå på museer är helt enkelt vår största offentliga handling. Vi gör det så mycket oftare än besöker sportevenemang, politiska möten, demonstrerar eller sjunger i kör: än allt det tillsammans. Och internationellt blir siffrorna förstås ännu mer imponerande. Sammantaget har världens stora museer flera hundra miljoner besök per år. Topparna på den listan brukar vara Louvren i Paris följt av Vatikanmuséerna i Rom, British Museum i London och Metropolitan i New York. Så frågan är ju vad museerna skulle kunna vara och bli – med alla dessa besökare. Hela kraften i massan, tyngden. Om de inte enbart sysslade med historien, utan med akuta frågor framåt. Gjorde tidsresan även åt det hållet.På gränsen till det nya millenniet, 1999, gjorde svenska museer åtminstone ett rejält försök. Då lanserades ett riksomfattande samarbete mellan främst Nordiska museet och alla länsmuseer som hette just ”Framtidstro”.Den interna projektbeskrivningen var dånande utopisk. Där stod det bland annat så här: Framtidstro är ett fältrop för att få till stånd ökad diskussion om framtiden. Vi vill visa hur utvecklingen är beroende av framtidsvisioner, bilder av ett framtida samhälle, som man gemensamt kan sträva efter att få till stånd.Och det är ju lätt att göra sig lustig över vackra visioner som aldrig blev verklighet. Men jag måste erkänna att jag själv, sedan många år en MÖP: alltså Musealt Överintresserad Person, inte minns ett dugg av den här satsningen.Historikern Magdalena Hillström har sett projektet Framtidstro som en sorts väckelserörelse. Hon skriver: ”Museerna skulle skänka bot och läkning genom att väcka publiken till nya insikter. I förlängningen skulle hela samhället förändras till det bättre – och museerna leda den utvecklingen”. I dag har ändå flera ledande personer inom museivärlden börjat blicka framåt. En är den amerikanska curatorn Rainey Tisdale, som har kallats samvetet för det tjugoförsta århundradets museiväsende. Hon ställer svåra och inspirerande frågor, till exempel: Hur vore det om museerna fungerade som ett referensbibliotek, hjälpte till att besvara frågor och lösa problem? Eller: Om vi i dag byggde ett museum från grunden, inklusive samlingarna – hur skulle det bli?En annan sådan siare är den kanadensiske museologen Robert R. Janes. Han har ägnat sitt liv åt den här kulturinstitutionens möjligheter att påverka utvecklingen. I boken ”Museums and Societal Collapse”, Museer och samhällets sammanbrott, hävdar Janes att museisektorn skulle kunna bli en motkraft till bland annat ekonomiska och klimatologiska stressfaktorer, till våld och krig, ja: till det mesta. ”Museerna måste se bortom sin roll som samhällets speglar”, skriver han, ”på allvar ta sig an klimatkrisen och den sociala och ekonomiska kollaps vi nu upplever”.Janes menar också att utmaningarna för museerna har förändrats radikalt under de senaste femtio åren, liksom de gjort för hela samhället. Inte minst är frågan om hur museerna ska finansieras avgörande. Den har enligt honom gjort dem alltför intresserade av siffror. Av antalet besökare, ekonomiska resultat, att förbättra shop och restaurang snarare än utställningar och samling. Men medan åtminstone siffrorna för besöken ser bra ut skulle museerna faktiskt kunna bli en annan sorts samhällsaktör, tänker jag. Hittills har de också utgjort en relativt objektiv plats. Utöver några magplask – i Sverige inte minst Nationalmuseums plakatmässigt ideologiska skyltar vid nyinvigningen för något decennium sedan – skulle museerna därför kunna vara en trovärdig arena för en större diskussion om framtidens dilemman.Enligt Robert R. Janes är dock den här objektiva hållningen snarast ett uttryck för bekvämlighet: eftersom museerna haft en priviligierad och tillbakalutad position i samhället alltför länge. Och för att deras finansiering, särskilt i Nordamerika, ofta kommer från privata aktörer. Som knappast skulle uppskatta tydliga ställningstaganden mot deras ibland rent samhällsfarliga verksamhet, skriver han.I bokens avslutande kapitel ställer Janes skyhöga krav. Menar att alla involverade i museiverksamhet måste ställa sig existentiella frågor, både som privatpersoner och professionella: Vem är jag? Vad vill jag vara i en tid av mångfaldiga kriser? Vilka historier vill jag berätta? Vad vill jag lämna efter mig?Själv börjar jag fundera på vilken skillnaden då skulle bli. I bästa fall skarpt subjektiva samlingsutställningar, brantare tematiska ingångar, nya helheter och större djupseende. Det är på många sätt lockande, som utopi betraktat. Med samma för- och nackdelar som alla utopier, till exempel att den troligen inte kommer att infrias.Men kanske finns en mellanväg, samtidigt förändra och förvara? Det måste i så fall ske med insikten om vad som kan gå förlorat. För jag älskar ju så mycket av museerna som de är. Det tidsliga och tidlösa i samma monter, ibland inuti ett enda föremål, hela tidsrymdresan. Att kunna färdas som på flygande matta till en värld långt utanför oss själva, möta de eviga frågorna i ögonblicket.En kulturupplevelse jag skulle vilja konservera: lägga i en burk formalin och skruva åt. Sedan kunna ta ut den precis när som helst – och bara avnjuta.Mattias Bergmedarbetare på kulturredaktionen

Skattestyrelsen har nu afgjort, at de står fast ved, at Vikingeskibsmuseet i Roskilde skal betale et - formodentligt - to-cifret millionbeløb tilbage. I over 30 år har museet fejlagtigt været registreret under en forkert lov, o9g det kommer altså til at koste for museet. Men over 60 andre museer har været fejlagtigt registreret på samme måde, så det er over hele det danske museumslandskab, der lige nu risles koldt ned ad ryggen. På DR starter nu en serie, der har sit udgangspunkt i rydningen af Ungdomshuset på Jagtvej 69 i 2007. En aktivist fra Ungdomshuset dengang og politiaktionens leder har begge kigget på serien - og vi har sat dem stævne på den gamle adresse på Nørrebro, hvor Ungdomshuset lå. Værter: Chris Pedersen og Karen Secher.

Ägodelar som stals från exempelvis Förintelsens offer hamnar då och då på museum. Och allt fler saker lämnas tillbaka till efterlevande. Anders Rydell funderar över vem som bevarar minnet av minnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För en tid sedan besökte jag en gammal brottsplats. En plats för ett brott få längre hade något minne utav – och det var nog hela anledningen till varför just jag befann mig där. Det var i Paris. I de kalla katakomberna under museet Palais de Tokyo. Där uppe, på ytan, var allt som det brukar vara i Paris. Det var modevecka. På museet hölls en visning med kläder av koreanska modeskapare. I entrén trängdes fotografer för att fånga de extravaganta gästerna. En händelse i nuets mittfåra.Alla var så upptagna att ingen lade märke till att jag via en undanskymd personalhiss sänkte ner mig i underjorden – där bortträngda minnen gömdes undan. Det var, i varje fall, vad jag hoppades.Palais de Tokyo invigdes under världsutställningen i Paris 1937, då den ideologiska och politiska spänningen dallrade i luften. På utställningsområdet stod Albert Speers jättelika pelare prydd av svastikan mitt emot Vera Muchinas sovjetiska monumentalskulptur av en bondkvinna och en industriarbetare. I den spanska paviljongen visades Picassos Guernica – samtidigt som spanska inbördeskriget rasade.Några få år senare skulle Palais de Tokyos källare fyllas av nazisternas stöldgods, närmare bestämt av instrument. Tusentals instrument. Pianon och flyglar, som plundrades från Paris deporterade judiska minoritet. Det var Förintelsens dödstädning. Att råna och mörda sina offer – och slutligen utplåna alla minnen av dem.Under kriget avgick i snitt två tåg i veckan från Paris sprängfyllda med konst, böcker, antikviteter och instrument. När staden befriades 1944 låg fortfarande 2 000 pianon, som tjuvarna inte hade hunnit få med sig, kvar i Palais de Tokyos källare.Efter kriget gjordes halvhjärtade försök att återbörda stöldgodset till Förintelsens offer. Men det mesta försvann, eller skingrades för vinden. Även instrumenten i källaren på Palais de Tokyo. Kanske handlade det om att det fanns värre brott att ta itu med, eller bara en känsla av att det bästa man kunde göra var att glömma – och gå vidare. Att bygga nytt på ruinerna, att inte älta. Att inte minnas.När jag stiger ner i källarvalven hittar jag ingenting. Bara stora salar i kall rå betong. De tomma underjordiska gallerierna förmedlar något kusligt, men kanske är det bara i mitt huvud som tomheten och tystnaden blir något mer än vad det är. För här finns inga spår eller minnesmärken. Inga skyltar, inga skrifter eller böcker i museishopen.Instrumenten är sedan länge borta. Det finns överhuvudtaget få lämningar kvar av de stulna instrumentens historia i Paris. De är knappt ett minne.Men de senaste decennierna har det hänt något. Som bortglömda avlagringar på en dyig botten har dessa stulna föremål stigit till ytan. Det började under 1990-talet, inte långt efter Sovjetunionens kollaps. Då löstes knutar upp, hemliga och bortglömda arkiv öppnades. Det fanns ett behov, innan årtusendet var till ända, att konfrontera några av 1900-talets olösta trauman och konflikter. De plundrade kulturskatterna var ett sådant.De senaste årtiondena har nazisternas rov dykt upp överallt. Ingen bör vara särskilt förvånad. I decennier har dessa föremål sålts, köpts, smugglats, importerats och på andra sätt bytt händer tills dessa spillror har letat sig in i nästan varje vrå, i varje samling av betydelse, i världen. Även här i Sverige.Om detta bara hade varit ett vanligt brott, en vanlig stöld hade det knappast upptagit oss fortfarande. Men detta brott berörde en annan, mer komplex, materia.Föremålen var inte bara hågkomster över förlorade människor, familjer och hela släkter – utan hade också ofrånkomligt blivit minnen av det större brott som plundringen var en del av – Förintelsen. En kvinna som jag träffar i Paris, och som arbetar med frågan, kallar de stulna föremålen för de sista vittnena. Snart är de levande borta, då återstår bara kvarlämningarna.Ett sådant perspektiv på de stulna föremålen är en trösterik tanke. Att värdet i att efterforska inte främst ligger i att återföra föremålen, utan i blottläggandet av deras historia. Efterforskningarna är då inte ett medel, utan ett mål för ett långsamt och mödosamt minnesarbete. Ett arbete som kan hjälpa oss att avtäcka historien gång på gång.Det är en närmast poetisk bild, att alla dessa skärvor – genom glömska och ignorans – har blivit en del av vår minnesväv, när de på olika vägar infogats i samlingar världen över.Museerna har ofta kämpat emot. Den restitution som nu pågått i flera decennier har varit en sårig och ofta konfliktfylld process. Så även i Sverige, där Moderna museet länge var ovilligt att lämna ifrån sig stulen konst. Kanske är inte heller detta förvånande. Det ligger i dessa institutioners DNA att bevara och skydda sina samlingar – inte att upplösa dem. Restitutionsfrågan har utmanat museets själva grundidé. Sånt sker inte utan motstånd.Men frågan har också gjort någonting annat. På flera sätt har Förintelsens kvarlämningar öppnat dörren också till andra, äldre, brott. Det koloniala arvet. Förtrycket av minoriteter. Och rasbiologins makabra lämningar i form av mänskliga kvarlevor.De senaste åren har slussarna öppnats. Frankrike och andra länder har börjat ta itu med museernas koloniala börda. Även sådana föremål finns representerade i svenska samlingar.Nu när flödet går åt andra hållet, så kan många museer inte agera snabbt nog för att lätta denna börda. Man vill städa ur garderoben, dumpa de ”giftiga” föremålen för att återgå till det som man beskriver som sin kärnverksamhet. Men återlämningsivern väcker en annan fråga. Vem bevarar minnet av minnet?Att återbörda något är en försoningsprocess, inte bara för dem som återfår – utan än mer för de institutioner som förvärvat, handlat och gömt undan dessa föremål. Som i decennier undan låtit sig att avtäcka de mörkare sidorna sina samlingar.Museer, bibliotek och andra samlingar är våra gemensamma minnesbanker, bevarare av den tråd vi spinner vår identitet och vår självbild utifrån. I denna väv måste även mörkare, mindre smickrande, trådar beredas utrymme.Det är numera inte ovanligt att ättlingar till Förintelsens offer istället för restitution väljer att sluta en uppgörelse – att i utbyte mot erkännande och blottläggande av föremålens historia, låta museer och andra institutioner behålla dem. Andra skänker återbördade föremål till Förintelsemuseer och andra institutioner som bevara minnet av dessa händelser.Jag lämnar källaren. Och tar hissen tillbaka till Palais de Tokyos övre gallerier, och tänker på vi varken befriar oss från skuld eller ansvar genom restitution – snarare erkänner vi att en orätt har begåtts.Och just därför är kanske inte återbördandet alltid är den bästa lösningen. Dessa föremål har också ofrånkomligt kommit att bli bärare av en annan historia. Historien om vår skuld.Anders Rydell, författare och journalist

Der er for mange museer, der disse år fokuserer alt for meget på at særudstille kvinder. Det mener Berlingskes kunstredaktør Holger Dahl, der i studiet i dag møder en museumsdirektør, der ikke er bleg for at få kvinderne frem. Og så tager vi et kig på kulturjournalistikken i landet, for efter Nordjyskes nedlæggelse af den sidste kulturjournalistiske stilling, er også den landsdel uden en fast kulturdækning i aviserne. Hvad betyder det for forbrugerne, når vi ikke kan få indsigt og anmeldelser til at guide os? Værter: Karen Secher og Casper Dyrholm.

I denne episoden har vi med oss Elin Tinuviel Torbergsen digitalt fra Oslo, hvor hun studerer til PhD. Elin forteller om bakgrunnen for prosjektet hennes og om hvilke muligheter denne typen teknologi kan ha i museer.   I studio: Kjersti Robertsen og Elin Tinuviel Torbergsen

Verden er uendelig: Der er hoteller, man gerne vil bo på. Byer, man gerne vil besøge. Museer med kunst, man gerne vil opleve. Restauranter, man drømmer om at spise på.  Arbejdstitel handler om det gode i livet. Og podcasten berører meget ofte alt det, som verden rummer, men som de to værter Kristoffer Dahy Ernst og Oliver Enné endnu ikke har oplevet. Dét emne har de nu sat på formel og kondenseret ned i et afsnit, der er dedikeret til lige netop det: Det nye afsnit af Arbejdstitel handler om alt det, de gerne vil opleve. 

De kulturhistoriske museer udstiller færre og færre genstande. I stedet fyldes museumslokalerne af skærme, scenografier og andre alternative formidlingsformer. Men hvad betyder genstande egentlig for vores forståelse af fortiden? Postdoc ved Roskilde Universitet Tilde Strandbygaard Jessen forsker i museumsformidling og publikumsoplevelser med fokus på forståelse af fortiden. I DR-programmet 'Alene i vildmarken' lærer man deltagerne at kende, mens de møder den barske natur. Men måske lærer programmet os også noget om os selv. For programmets fascination af overlevelse og ødemark siger en del om vores allesammens forhold til naturen - det mener antropolog Cecilie Rubow. Vi ser nærmere på natursynet i 'Alene i vildmarken'. Værter: Karen Secher og Chris Pedersen.

Det kan godt give hovedpine at finde ud af, hvordan unge skal få øje på kunst og besøge museer, men i Skagen har de fået en idé: De har lanceret projektet "Ægte ung", hvor syv unge det næste år er ansat. Vi taler med direktøren, en af de unge og vender os mod et andet museum, som har samarbejdet med unge i ni år. Master Fatmans film med den kontroversielle titel 'Gayniggers from outer space' har været genstand for stor interesse på fildelingstjenesten Pirate Bay. Det skriver filmmagasinet Ekko. Filmen, som er fra 1992, blev ifølge Ekko for et par dage siden målt til at være den 15. mest downloadede film på siden. Filmen er et eksempel på, hvordan ideologiske onlinefællesskaber bruger kulturprodukter, fortæller Daniel Bach, ph.d.-studerende og specialiseret i højrefløjsfællesskaber på de sociale medier. Værter: Karen Secher og Chris Pedersen.

Today I'm talking to Cecilie Monrad, Art Health Manager at Frederiksberg Museums in Copenhagen. We're talking about See Listen Talk, a unique slow looking programme that helps young psychiatric service users in their recovery.See Listen Talk is a 15-week long programme with weekly meetings taking place outside of the museum's visiting hours. Participants were young psychiatric users aged 18 to 29. Some were still hospitalised during the course but were able to attend the museum sessions. The project had a co-therapist attached, who was both the participants' contact person and motivator.Listen to today's episode to hear:insights into the programme's framework and philosophy, discussing why slow looking was chosen as an approach and how it works in practice. what a typical session might involve and the methods and approaches that are used. how the programme creates connections within the group and how they create a ‘safe space and brave space' for the participants through a broad trauma-sensitive framework. about the feedback the project has received so far and the positive impacts that the programme has had on the participants both inside and outside of the museum. the potential application and expansion of See, Listen, Talk, and the recent recognition of Cecilie's work in the intersection of health and culture, including a recent visit to the Parliament for an open hearing. This research by Kasper Levin at Roskilde University is ongoing and results are anticipated in March 2024. Links:https://frederiksbergmuseerne.dk/en/https://www.linkedin.com/in/cecilie-monrad-b43729269/https://journals.uio.no/museolog/article/view/6662 - in Danish [The museum as a catalyst for loneliness prevention in the elderly]Upcoming article (in Danish) in https://www.magasinetmuseum.dk/ ”Museer som trivselsrum: Slow Looking og Visible Thinking / ”Museums as spaces for wellbeing: Slow Looking and Visible ThinkingEpisode 24 Using art and objects to learn wellbeing skills and improve mental health with Louise ThompsonSuggest a guest or ask a question for the show - get in touch hereDownload my free Slow Art GuideDownload the Ultimate Thinking Routine ListSupport the ShowJoin the Slow Looking Club Community on FacebookFree guide - how to look at art (slowly)Curated newsletter by Claire Bown

InterMetzo: Georg Metz lægger ud som sædvanlig med overskriften 'En dronning gik', og lykkeligvis var det ikke døden, der denne gang kom til at definere den konkrete tronfølge. Fødevareproduktionens natur og kultur: Hist hvor vejen: Hvorfor ser det danske landskab ud som det gør? Vi afdækker en flig af spørgsmålene i to interviews med henholdsvis museumsdirektør dr.phil Erland Porsmose fra Østfyns Museer og...

Midt i debatten om en museumsreform, som allerede har skabt meget røre, kommer nu en større udgivelse om fremtidens museer. Hvad skal de og hvordan kan de komme til det. Vi har en af forfatterne med i studiet. Her skal vi også dykke ind i et projekt, hvor en kendt musiker spiller de mest intime koncerter for et lillebitte publikum - et ungt publikum, der er udfordret med angst eller diagnoser, som normalt gør det svært for dem at være til f.eks. koncerter. Hvad nytter det? Det hører vi fra både musiker og skoleleder. Værter: Chris Pedersen og Linnea Albinus Lande.

- Hvordan tar vi vare på historien og historiene?Mone Sveia er Drammens byrarkivar og dermed leder for en funksjon som bare finnes i noen av de største byene i landet, nemlig et byarkiv. Mone er ansvarlig for en viktig del av Drammens hukommelse både når det gjelder historiske dokumenter flere hundre år tilbake men også den daglige flyten av saker og dokumenter i kommunens arbeid. Vidar Lieberg er historiker, pensjonert lærer og svært aktiv i frivillig arbeid både på Gulskogen gård og i Drammen historielag hvor han er nestleder. Vi snakker om hvordan vi kan ta vare på historiene - og historien vår i en verden som ser ut til å bli mer og mer flyktig og hukommelsen kortere og kortere..-Museer, arkiver og bibliotek er vår felles hukommelse. Vi jobber for å ta vare på både den gamle historien og det som utspiller seg nå.Ypsilonsamtaler er en podkast av og med Ivar Flaten. Ypsilon er den ikoniske gangbroen over Drammenselva. Drammen er elveby og en by for brobyggere. Ivar inviterer mennesker til samtale der kulturmøter, brobygging og samfunnsliv er tema. De inviterte har bidratt - og bidrar til at verden blir et bedre sted gjennom arbeidsliv, frivillig innsats og samfunnsengasjement på ulike måter. (www.ypsilonsamtaler.no)En ny episode av Ypsilonsamtaler kommer hver torsdag. Vi er takknemlige for innspill og forslag! Send oss gjerne en e-post! (ivar@ifd.no)Vignettmusikk: Ole Jørn MyklebustTeknisk rådgiver: Are Tågvold FlatenLogo: Svanhild RohdinTeknisk produksjon: Ivar Flaten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En århusiansk kulturkonge træder tilbage.Det var generelt ordene i de lokale aviser, da nyheden om, at Thomas Block Ravn stopper som direktør for Den Gamle By i Århus, blev kendt. Men Thomas er heller ikke hvem som helst. Han er en af de få, der både har løftet kulturdebatten og en kulturinstitution til et helt andet niveau.Grunden til det? Ja, fordi han på sin vis altid har været en form for outsider, en der gik sin egen vej, nytænkte, men stod fast i forhold til at værne om den danske kulturarv.Men hvor står kulturdebatten og museernes plads i vores moderne samfund egentlig?"Gæst:Thomas Bloch Ravn, direktør for Den Gamle By Vært: Ali Aminali

Hvis man er et bæredygtigt museum, kan man få et Green Attraction-miljømærke. I år er danske museer med mærket steget fra seks til ni - og det er tre fynske museer, som er kommet i mål med kravene. Vi hører, hvad den fynske opskrift på bæredygtighed er. Og så er den nye, store biografi om Elon Musk kommet, og den har allerede skabt en del debat, selvom ganske få har læst den. Vi får besøg af oversætteren, der kan give os et kompetent indblik i, hvilke artigheder, der egentlig kommer for dagen i bogen. Værter: Jesper Dein og Karen Secher.

Svenska kulturinstitutioner är i ekonomisk kris. Men i våra grannländer är situationen annorlunda. Hur löser man museernas finansiering, hyra och underhåll i Norge, Finland och Danmark? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Chockhöjda hyror och stängda utställningar. Hur påverkar ekonomiska krisen våra svenska museer? Hör Julia Svensson, biträdande kulturchef Sydsvenskan.HELA 1900-TALETS HISTORIA PÅ TVÅ TIMMAR?Kungliga Dramaten i Stockholm har haft sin första stora höstpremiär i helgen. Det är ”Europeana”, en pjäs som ska sammanfatta hela 1900-talets historia på två timmar. P1 Kulturs recensent Jenny Teleman har sett pjäsen.ANAHITA GHAZINEZAM DEBUTERAR MED BOK OM VÅLD OCH SLÖJDI fem korta kapitel debuterar Anahita Ghazinezam med boken ”Våld: om träd och slöjd och män”. En bok som började med några undersökande artiklar om hantverk i Västerbottenkuriren.Programledare: Lisa WallProducent: Esfar Ahmad

Dessutom det senaste från Ukraina, hur är det att skriva om krig när det är krig och satir från Utkantssverige. Vapenmässa som folkfestTurkiet har blivit framstående på utvecklingen av drönare och andra flygfordon som kan användas bland annat som vapen. Reportage från Istanbul där en vapenmässa som erbjuder dessa produkter firas entusiastiskt som en folkfest. Och samtal om vapenindustrins utveckling som resultatet av Rysslands krig mot Ukraina.Museer förfaller och vem ska betala?Har vi råd med kultur? Den frågan ställer sig många när det kommer rapporter om att de statliga museerna förfaller. Vad är bäst sätt att finansiera kultur på? Timme ettVapenmässa som folkfestHur har vapenindustrin utvecklats?Vem ska betala för våra museer?Göteborg fyllde 400 - hur blev det?Krönika av Göran RosenbergPanelen med Elin Gustavsson, DI; Kajsa Kettil, Borås tidning; Susanna Silversköld, AftonbladetTimme tvåAttacker mot Ukraina - att städa upp har blivit ledsam vardagHan skrev om krig medan krig pågick - intervju med Kjell WestöUtkantssverigeRåder det anti-franska stämningar i delar av Afrika?Vipeholmsanstalten har blivit dramaKåseri Helena von ZweigkbergkProgramledare: Jesper LindauProducent: Luise SteinbergerTekniker: Linus Sjöholm

Direktørerne for seks førende naturhistoriske museer i Europa opfordrer i et åbent brev de europæiske politikere til at støtte en fælleseuropæisk naturgenopretningsaftale. Det gør de på dagen, hvor Europa-Parlamentets miljøudvalg skal stemme om naturgenopretningsloven, som er et centralt element i EU's Biodiversitetsstrategi. På listen over naturhistoriske museer, der blander sig, er også et dansk: nemlig Statens Naturhistoriske Museum i København. Fra i dag kan toppen af dansk politik, interesseorganisationer og virksomheder fanges til en sludder henover fadølsanlægget og et par ristede pølser. Folkemødet er i gang og i flere af kultur-debatterne er der fokus på, hvordan kunst og kultur kan gøre en forskel for børn og unges trivsel. Vi dykker ned i to af dem med Esben Danielsen, direktør for Kulturens Analyseinstitut, og Andreas Vetö, direktør for Danmarks Underholdningsorkester. Vært: Jesper Dein.

InterMetzo : Med titlen: "70 år or stadig gammel. De ikke omstillingsparate grundlov". Amager Fælled: Tør du bo oven på et kemikaliedepot, der består af en giftig cocktail af kræftfremkaldende stoffer som metan, benzen, vinylklorid og toluen? Det spørgsmål stilles af en gruppe af Amager Fælleds Venner, der kæmper for at bevare det naturområde der har etableret sig ovenpå den giftige losseplads. Museer...

InterMetzo : Med titlen: "70 år or stadig gammel. De ikke omstillingsparate grundlov". Amager Fælled: Tør du bo oven på et kemikaliedepot, der består af en giftig cocktail af kræftfremkaldende stoffer som metan, benzen, vinylklorid og toluen? Det spørgsmål stilles af en gruppe af Amager Fælleds Venner, der kæmper for at bevare det naturområde der har etableret sig ovenpå den giftige losseplads. Museer...

InterMetzo: Henry Kissinger fylder 100 år, fortæller Georg Metz i sit Intermetzo med undertitlen ”Den dybe bas i penduldiplomatiet fylder rundt”.     Museer skaber viden. Strøby Egede graven: I dag er Strøby Egede, der ligger sydøst for Køge, et fredeligt sted, men i 1986 dukkede der en grav op, der indeholdt 8 skeletter fra jægerstenalderen. Arkæologen Kristoffer Buck Pedersen fortæller om de...

En författardebut kan skapa stress och oro enligt brittisk undersökning. Nästan full pott för Midsommar-regissörens nya film Beau if Afraid.

Filmen Ustyrlig har givet fornyet fokus på og interesse for kvindeanstalten på Sprogø, men Sprogøs historie har meget mere at byde på. 1. april åbner museet i Nyborg en udstilling om Sprogøs historie, og Troels Malthe Borch, museumsinspektør på Østfyns Museer, er med i Kulturen om Sprogø, der til alle tider har spillet en vigtig rolle i Danmarkshistorien. For to år siden brød Asger Nordtorp Pedersen - bedre kendt som GULDIMUND - gennem musik-lydmuren herhjemme med et brag. Dengang ledte han efter den, han plejede at være, men det lykkedes ikke helt at finde ham. GULDIMUND er aktuel med et nyt album, og du kan møde ham i dagens Kulturen. Vært: Jesper Dein.

Regeringen er på vej til at runde sine første 100 dage. Museer søger genstande med personlige fortællinger fra Irma. Venstre afviser at skære i støtten til Klimarådet. Det danske herrelandshold i fodbold vinder 3-1 over Finland. Uenighed i indfødsretsudvalgets top: Skal man være anonym, når der tildeles statsborgerskab? Værter: Michael Robak & Jacob Grosen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Schweizisk storbank køber kriseramt rival, der skaber usikkerhed på aktiemarkedet. Mor savner anbefalinger fra Sundhedsstyrelsen om børns skærmbrug. Kristendemokraterne har valgt ny formand. Museer ændrer titler på værker med russisk indhold. Værter: Christina Ankerhus & Jacob Grosen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Recension av filmen "A man called Otto" och Oscarsbelönade filmen "Crouching tiger hidden dragon" från 2000 ska bli tv-serie. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Camilla Walldán

Ring P1 från Göteborg om bland annat psalmsångens svårigheter, fri entré till museer och hur man bör hantera hundar. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Næsten 100 museer verden over appellerer til miljøaktivister: Lad kulturarven være i fred fra maling, suppe og sort væske! Vi spørger en klimaaktivist, om opråbet gør en forskel. Knud Romer er særligt glad for både en klassisk, tysk digter og for en dansk kulturpersonlighed. Hør hvem, når han er dagens gæst i vores serie om forbilleder. Må man sætte et gelænder op på en gravhøj? I Limfjordsøen har 'gelænderbanden' flere gange forsøgt at installere et gelænder på trappen til "Bette Jenses Hyw" på trods af forbud fra Slots- og Kulturstyrelsen. Men måske er en løsning nu på vej. Værter: Karen Secher og Maja Nyvang Christensen.

Museer efterspørger hjælpepakker for at sikre kulturarven. Valgplakater får nyt liv som lamper og papirkurve. Hårde arbejdsvilkår for danske soldater, der træner ukrainske soldater. Bombetrussel i Svendborg: 46-årig mand anholdt. Værter: Anne Phillipsen & Kasper HarboeSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Många aktiesparare kritiserar nu SVT:s beslut att inte längre publicera börskurser på text-tv och rapparen Snoop Doggs liv ska bli film. Producent: Minna GrönforsProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Pandemistöden tas bort, de har gett effekt säger kulturminister Parisa Liljestrand, kulturutskottets ordförande Amanda Lind (MP) starkt kritisk. Fri entré på museer för vuxna tas bort från och med årsskiftet Producent Andrea Valderrama

Nu begynder energikrisen for alvor at sætte spor på landets museer. For Museum Sønderjylland betyder det, at alvorlige beslutninger er truffet: tre af museets afdelinger (Kulturhistorie Aabenraa, Drøhses Hus i Tønder og Cathrinesminde Teglværksmuseum) bliver lukket for publikum, mens 11 faste stillinger nedlægges. Kulturen taler med direktøren for Museum Sønderjyllands i alt ni museer og 37.000 m2 om energiudgifter, der er steget fra 3 % til hele 10 % af det samlede budget. Værter: Jesper Dein og Tore Leifer.

En bekymrende stor del af danske museer kæmper med svamp i deres samlinger. Museumsbygningerne er gamle, magasinerne er ofte placeret i endnu ældre bygninger, og sådan noget som skimmelsvamp har alt for gode betingelser sådanne steder. I dag tager vi på besøg på et nyt museum, hvor svampeproblemet slet ikke bør forekomme. Og vi kigger ind på et museum på et gammelt slot og taler med en forsker i museums-svampene. Værter: Tore Leifer og Karen Secher.

Museer skal opgøre, hvor mange hhv. mænd og kvinder de køber kunst fra. Venstre godtager ikke ministers undskyldning efter bilagsrod. Forsker: Tørklædeforbud er et børnesyn fra 50'erne. Politikere vil sikre sig bedre militært: Næppe nok ifølge ekspert. Værter: Dagmar Eben Østergaard og Jacob Grosen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det foregår alt muligt ude på museerne. De skal være grønnere, nogle bliver virtuelle og nogle tilbyder at undervise os besøgende i at se langsomt på kunsten. Vi tager en rundtur til nogle af de steder, der flytter sig på forskellige måder. Vært: Karen Secher.

Rapport från uppladdningen inför Eurovision Song Contest och en ny studie visar att musikälskare oroar sig mer över klimatet än vad allmänheten i genomsnitt gör Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Efter et Jorn-maleri er blevet udsat for hærværk på Jorn Museet i Silkeborg, har vi taget sikkerheds-pulsen på de danske kunstmuseer. Og der er over en bred kam enighed om, at vi ikke skal have al kunsten gemt bag glas og infrarøde alarmer. Men hvad skal vi så? Værter: Jesper Dein og Tore Leifer.

Försäljningen av NFT-konst har bromsat in med över 90 procent och Roxettes låtskatt ligger till grund för en ny musikal Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

James Corden lämnar "The late late show", vi recenserar Douglas Stuarts andra roman "Unge Mungo", tonsättaren Hugo Alfvéns målningar ställs ut och park vid ryska ambassaden i Stockholm byter namn. Programledare: Nina Sjöman Producent: Andrea Valderrama

Om storslam för Adele i tisdagskvällens Britt Awards oro nu hos kulturarrangörerna för hur snabbt publiken kommer hitta tillbaka när alla restriktioner släpper. Producent: Estrid HolmProgramledare: Linnéa Wannefors

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.