Podcasts about pontus b

Gudstjänst från Carl Johans kyrka i Göteborg med predikan av Pontus Bäckström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem är Gud och var är Gud i denna värld av oro och krig, det frågar sig Pontus Bäckström i sina gudsbetraktelser.Betraktelserna, evangelieläsning och böner finns att lyssna på som PODD på SRplay!Helig trefaldighets dag kallas också missionsdagen. Då lärjungarna sändes ut att leva i världen och delta i Guds arbete för en helad värld.Carl Johans kyrka i Göteborg från 1826 är just nu under renovering. Gudstjänsten sänds från den stora salen i församlingshemmet intill kyrkan men samma vackra utsikt över Göta älv.TextMatteusevangeliet 11:25-27MusikSv Ps 717 Innan gryningen (B Andersson/Y Eggehorn)Ingen soldat (L Winnerbäck)Underneath the stars (K Rusby)Sv Ps 204 Kornet har sin vila (trad/A Frostenson)Sv Ps 681 Herre, hör min bön (J Berthier/Psaltaren 102)Sv Ps 781 Jesus, Guds Son (J Berthier/Taizé)Piano interlude (O Gjeilo)Ubi Caritas (O Gjeilo)Sv Psalm 711 Jag tror på en Gud, en enda (T Boström)När solen färgar juninatten (S-E Magnusson/T Styffe)Andas in, andas ut (T Stenström, J Lindbrandt, R Stjernberg)MedverkandePontus Bäckström, predikade och ledde gudstjänstenGunnel Claesson läste evangeliet och höll bönSång av Susanna Modig och ensemblen ur Carl Johans kammarkörNema Vinkelö, fiolDavid Molin, harmonium och piano Signe Olofsson, pianoProducent Neta NorrmoTekniker Agnes Cassel och Thor Anderssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

Why you should find your favourite competitor.Listen to Mads Fosselius - CEO & Co-founder of Dixa - in B2B SaaS CEOs!We discussed why you should find your favourite competitor, Community-led growth, the first three things Mads would do re. the sales process if he would start a new startup, why you should leverage your network when doing outreach, and much more.-Timeline:1:30 - Who is Mads Fosselius?3:25 - Dixa's elevator pitch.6:00 - The story of Dixa.9:40 - External question from from Pontus Bäckman at SEO AI: "Building a large and strong team is often a challenge, what is your best tip for finding and attracting good talent to a growing SaaS start-up?"12:10 - A topic of Mads' choice: Find your favourite competitor.17:30 - The core of a great GTM-strategy.24:40 - The first 3 things Mads would do re. the sales process if he would start a new startup.29:00 - The best way to do outreach to Mads.31:20 - His favorite book: Play Bigger by Al Ramadan, Dave Peterson, Christopher Lochhead and Kevin Maney.32:20 - Mads' favourite life motto.33:50 - The top things he would tell his younger self.-Do you want to book more meetings and increase your sales?Automate your outreach with LinkedIn, email, phone, and automated personalized video by using Vaam.Try Vaam for free on vaam.io.Follow Josef Fallesen on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/joseffallesen/Follow Vaam on LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/vaam-ioFollow Vaam on Youtube: https://www.youtube.com/@vaam.io-Mads' company Dixa helps you create effortless service experiences for teams and customers that unlock loyalty at scale.Read more about Dixa on: https://www.dixa.com/Follow Mads Fosselius on LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/madsfosselius/-The music: Learning - Averro, AROM, Tore Phttps://open.spotify.com/track/5GOQtwi7xTnEoNqHrBOWem?si=4365c043e90e4444 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barfotasäsongen är här och vi vill höra lyssnarnas bästa historier om fötter! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi fick bland annat prata med Katrin som älskar att påta i trädgården barfota, Lasses ungdomsledare fick en oväntat ren fot under en tågresa och Kerstin som gick på dans i för små och fick sota för det dagen efter.Hur ligger det till med Bigfoot egentligen?Vi får oss en pratstund med Pontus Böckman som reder ut trådarna kring Bigfoot och passar också på att berätta lite om en av sina favoriter bland moderna sagoväsen, Chupacabra.Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där får vi bland annat höra om hur det gick när Adam fastnade i en wakeboard, vilken som är Annas längsta tå och hur mycket Sarits skjorta låter egentligen.

om vägen till livet, gudstjänst från Carl Johans kyrka i Göteborg. Det är valborgsmässohelg. Kanske en helg med både naturupplevelser och möten med vänner. Predikan hålls av prästkollegorna Pontus Bäckström och Ludvig Lindelöf.Predikan, evangelietext och bön finns som PODD att ladda ner eller lyssna på separat."Under vintern överlever fjärilar genom att, som larver, gå in i sina puppor eller hitta gömställen där de kan försjunka i djup sömn och invänta våren. De tar sin tillflykt till jordkällare, fågelholkar, trapphus, ladugårdar, under barkbitar, där de får vara ifred. De förbereder sig, som fostret växer till i moderlivet eller som människor som lever i väntan på mörka undanskymda platser. En del fjärilar vaknar till när solljuset tillfälligt kommer och fladdrar yrvaket iväg, avbrutna, inte redo ännu. För fjärilen är vintern att gå i vila, bida sin tid, vänta på ljuset.Det där att våga leva, trots att vi ska dö. Att våga älska, trots att kärleken kan gå förlorad. Att våga flyga, trots att vingarna kanske inte bär. Livet är både tyngd och lätthet. Ännu en kort tid. Lever vi. Älskar vi. Dansar vi." Pontus Bäckström ur predikan ”Så som jag har älskat er skall också ni älska varandra”. Det här nya budet vi får, kanske inte är så nytt. Jag tänker att Jesus snarare påtalar en sorts grundsten i tillvaron. Kärleken som alltings ursprung och mål. Och nu pratar jag inte främst om den romantiska kärleken, eller inte bara om den, utan en mer övergripande kärlek. Jag tänker på det gamla fina ordet älskvärd. Att någon är värd att älska. Det är en tanke som kanske ibland är svår för oss att ta till oss, att vi faktiskt är värda att älska. Och ibland har vi svårt att överföra den på andra, att se vår nästa som värd att älska. Ofta har vi goda skäl, för människor kan vara rätt jobbiga ärligt talat. Men tanken om att någon eller något är värt att älskas är faktiskt grunden för allt. "Ludvig Lindelöf ur predikanTorsdagen den 18 november 1824 lades grundstenen till "Den förenade kustförsamlingens kyrka" vars namn från 1828 blev Carl Johans kyrka, efter Karl XIV Johan. Den ligger i stadsdelen Majorna högt uppe på Sågberget vid Göta älvstranden i Göteborg.TextJohannesevangeliet kapitel 13, vers 31-35MusikKärleken väntar (Kent)Psalm 265:1,2,5 Ingen hinner fram (trad/L Linderot)Jag är elden (J Järpehag, P Palmgren)Psalm 219 Jag skulle vilja våga tro (T Littmark)Dansa på min grav (Bo Kaspers Orkester)Psalm 766 Trosbekännelse (J Mattsson/Ch Lövestam)Psalm 258:6-7 O liv, som blev tänt (G Aulén/E Liedgren)Psalm 699 O Guds lammMinnet av ett hav (Laleh)Vem om inte vi (Mikael Wiehe)MedverkandePontus Bäckström, predikan och liturgiLudvig Lindelöf, predikan och liturgiGunnel Claesson, diakon, läste evangelietRolf-Åke Fält, orgel/psalmerSimon Westman, pianoJonas Franke-Blom, övriga instrumentSusanna Modig, sångProducent Neta NorrmoTekniker Bengt Pettersson och Thor Anderssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

HEEEEEEEEEEEEJ,Ännu en vecka har gått och vi betar av ännu ett avsnitt med bachelorettetankar! Alfa, beta osv. Jaja ni vet!Detta är ett sjukt bra avsnitt tycker vi!/ Anna & Kristian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sara och Frida har hedersgästerna och hunk-prästerna Pontus Bäckström och Ludvig Lindelöf från podden Ingen hinner fram på besök! Hur känns det att vara man nuförtiden? Vad står det i Bibeln om hur en man ska vara? Och hur ser ”omklädningsrumssnack” ut när man byter om med marinbiologer? Vi frågar ut dem om sexuellt självförtroende, porr och självklart deras konstigaste sex-ställe! Nya sextamentet är en podcast från Svenska kyrkan Torslanda-Björlanda församling.

En älskad poet, det är ett av de vanligaste epiteten för diktaren och nobelpristagaren Tomas Tranströmer. Predikan om poesins kraft finns att lyssna på och ladda ner som PODD på SRplay och sverigesradio.se! Nu vävs hans dikter samman i en ny helhet tillsammans med musik i ett andligt rum och blir en unik gudstjänst från Carl Johans kyrka i Göteborg. Dikterna är sammanställda av prästen Pontus Bäckström  i samråd med Monica Tranströmer.   Skådespelaren Susanna Helldén sjunger och läser dikter tillsammans med Pontus Bäckström med musik och ljudackompanjemang av musikerna Simon Westman på piano och Jonas Franke-Blom på cello, bas, melodika och trummor. Carl Johans kyrka ligger högt med utsikt över älvinloppet till Göteborg. Redan på 1600-talet började en förstad växa fram kring hamnen och sen inrättades en kyrka i ett förrådshus vid Gamla Varvet.  Carl Johans kyrka invigdes 1826 och fick namn efter Karl XIV Johan som varit på besök i stan. Text Evangelieläsning Johannes 16:16-22 läsning ur följande dikter och samlingar av Tomas Tranströmer: Kort paus i orgelkonserten   I Nildeltat Madrigal I det fria Fängelse Den stora gåtan Sorgegondolen, Haikudikter IV Guldstekel Vermeer Musik Psalm 297 Härlig är jorden trad/C Bååth-Holmberg Psalm 199 Den blomstertid trad/BG Hallqvist Ute blåser sommarvind Samuel Johan Hedbom Emigrantvisan Jan Johansson Psalm 210 Jag lyfter ögat mot himmelen O Lindberg/JL Runeberg Kärleks Pek J Franke-Blom/S Åkesson Psalm 798 Som liljan på sin äng trad/JA Hellström Kristallen den fina trad Medverkande Pontus Bäckström, liturgi och diktläsning Susanna Helldén, diktläsning Simon Westman, piano Jonas Franke-Blom, cello Producent Neta Norrmo Tekniker Hedvig Olsson och Thor Andersson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

0:00:00 Introduction Richard Saunders 0:04:20 A Dive into a Trove A wander through the decades of digitised Australian newspapers on a search for references to the words "Yowie Hunt". Did anyone ever find the Australian Big Foot? http://www.trove.nla.gov.au 0:21:08 CFI - We're Not Backing Down from Walmart Snake oil profiteering has emerged as a genuine crisis during the COVID-19 pandemic, exemplifying what the Center for Inquiry has been saying for years: Pseudoscientific medicine is dangerous, and those who profit from it must be held accountable. https://centerforinquiry.org 0:25:00 Skeptrack Repoert An overview of the live online Skeptrack from Dragon*Con 2020. http://www.skeptrack.com 0:32:18 A visit to a New, New Age Vet Can Map-you-luncher, Ke-ring Dlistals, Flo-me-lapthy, Skyo-blaptic, Free-tex-lolagy and Snerbal Stoop-alments save Henrietta the cat? With the voice talents of Dr Angie Mattke and Pontus Böckman. 0:38:57 Australian Skeptics Newsletter What skeptical news has caught the eye of Tim Mendham this week? http://www.skeptics.com.au Also Skeptics Cafe - Live Online Talk by Richard Saunders - 21 Sept. 8:30pm https://www.facebook.com/theskepticscafe Skepticon 2020 https://www.skepticon.org.au Corona Conspiracy - Upload Your Images https://coronaconspiracy.cloud

0:00:00 Introduction Richard Saunders 0:04:13 Pete Evans, what a Tweet Criticism has been levelled against celebrity chef Pete Evans for a recent tweet in which he seemed to discourage the wearing of face masks. https://www.news.com.au/lifestyle/health/health-problems/pete-evans-suggests-followers-should-stop-wearing-face-masks/news-story/354b3edc7b50bb5b2ef4d763e20f756c 0:10:14 Live Psychic Reading We chat to Susan Gerbic and a host of skeptics with their comments on a live psychic reading. Were we amazed, suprised or disapointed by what the psychic said? WIth Celestia Ward, Pontus Böckman, Kenny Biddle, Leonard Tramiel and Wendy Hughes.   https://youtu.be/7PyZ3pPxKs0 0:20:29 VAXXED Bus - Delivers COVID-19 Conspiracies and Bad Advice Australian Skeptics has issued a warning and call to action to Australian media, medical professionals, and local councils regarding the current anti-vaccination ‘revival’ tour of rural and regional Australia. https://www.skeptics.com.au/2020/07/19/call-to-action-on-anti-vaccination-bus-tour/ 0:31:24 Logical Fallacies. With Michelle Bijkersma This week Michelle looks at "No True Scotsman". This interesting sounding fallacy comes from the notion that all Scotsmen are brave and if one turns out to be a coward, then he can not really be a true Scotsman. A Logical Fallacy is an error we can make in reasoning, but it usually crops up when we are discussing or arguing our point of view. 0:37:00 Typewriter Time Water, water everywhere...... With the voice talent of Beth Darlington 0:40:57 The Book of Tim. With Tim Mendham What Goes Around - Psychics, Writers, Psychologists and Imbibers. http://www.skeptics.com.au Also Star Trek Continues https://www.startrekcontinues.com Skepticon 2020 https://www.skepticon.org.au Corona Conspiracy - Upload Images https://coronaconspiracy.cloud

Om den tunna tråden som håller livet uppe. Om att komma ut. Om att växa upp, växa ifrån och hitta tillbaks. Om livets orättvisor och om fotbollsbragder som aldrig glöms. Sommar i Ingen hinner fram, med Pontus Bäckström. 

Talkshow om långfredagens händelser och symboler sedd med kristna, sekulära och mångreligiösa ögon och lite humor. Med Maja Flygt och prästerna Pontus Bäckström och Ludvig Lindelöf. Man måste ha lite tråkigt först för att det ska bli kul sedan. Kort och kanske lite vanvördig sammanfattning av vad påsken innebär för kristna att gå från djupaste allvar och sorg på långfredagen till ett jublande glädjerop på påskdagen. Inte alltid lätt att hänga med ens för präster som brukar leda gudstjänster dessa dagar. Vad är långfredagen för helgdag? Blir den lika tråkig i år som den var förr? Hur kunde Jesus fira påsk? Vad betyder korset som symbol? Maja Flygt är religionsvetare och journalist och lotsar lyssnaren igenom denna morgon och dessa frågeställningar. Som bisittare finns Pontus Bäckström och Ludvig Lindelöf som är poddande präster i Carl Johans församling i Göteborg.  Tillsammans funderar de och deras gäster kring om långfredagen just i år påminner om hur långfredagarna var förr när det mesta var stängt och man inte fick träffa kompisar. Men också om vad man gör en långfredag, varför korset är viktigt för en hindu, att flera av Jesus lärjungar korsfästes och vad lidande innebär idag. Du som lyssnare kan medverka genom att berätta om vad korset betyder för dig. Vår publikredaktör finns på plats för att ta hand om svaren under hela sändningen via mail liv@sverigesradio.se eller på @livip1 på Facebook. Medverkande och gäster bl a Agneta Lilja, etnolog från Uppsala David Thurfjell, religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola Annebelle Gyllenspetz, medlem i samarbetsrådet för judar och kristna i Göteborg Parul Sharma, hinduisk andaktshållare i Morgonandakten i P1 Sema Ekinci, muslimsk andaktshållare i Morgonandakten i P1 Sofia Devall, kantor i Lessebo-Hovmantorps pastorat Marianne Greip, producent och reporter Julia Rindhagen, publikredaktör Magnus Larsson, tekniker Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Går det att tänka sig en kvinnlig Kristus? Måste Gud vara man? Kan man egentligen fira en feministisk gudstjänst? Tillsammans med Else Blomgren, präst och konstnär pratar vi om detta i dagens avsnitt. Dessutom får ni höra lite om Allhelgonamässans tidiga steg samt svårigheten i att vara både feminist och präst i en patriarkal organisation. Med Ludvig Lindelöf och Pontus Bäckström.

Åke Edwardson talar med Pontus Bäckström om sin roman Bungalow, historien om en far som söker sin försvunna dotter. En jakt som för honom till andra sidan jorden och platser han själv varit på 45 år tidigare. Samtal om kampen för att bli nykter och vara pappa och sökandet efter identitet. Medarrangör: Albert Bonniers Förlag

Transaktivisten och skådespelaren Saga Becker debuterar med romanen Våra tungor smakar våld som speglar en självupplevd verklighet med destruktivt missbruk och livsomvälvande förälskelse. Samtal med Pontus Bäckström. Medarrangör: Leopard förlag

Ett samtal från Svenska kyrkans scen Se människan på Bokmässan i Göteborg. Samtalet är inspelat 30 september 2018.

This week we are continuing our Lenten series using the prayer of Saint Ephrem. If you missed last week's episode, go back and listen and get up to speed on what we're doing. This prayer goes back about 1800 years. It is used around the time of Lent. Here is how it goes: The Lenten Prayer of Saint Ephrem O Lord and Master of my life! Take from me the spirit of sloth, faint-heartedness, lust for power, and idle talk. But give rather the spirit of chastity, humility, patience and love to Your servant. Yes, O Lord and King! Grant me to see my own errors and not to judge my brother; For You are blessed unto ages of ages. Amen. A. Today I want to focus on the first two negative parts of the prayer. Sloth and Faint-heartedness. Acedia:  “The demon of acedia, also called the ‘noonday devil,’ is the most oppressive of all demons.” Evagrius of Pontus B. The basic disease is Sloth It is that strange laziness and passivity that pushes us down, not up. Procrastination is one of its manifestations Sloth constantly convinces us that not changing is desirable. It is in fact a deeply rooted cynicism, which to every spiritual challenge responds “what for?” and makes our life one tremendous spiritual waste. Sloth “It is the root of all sin because it poisons the spiritual energy at its very source.”  [Alexander Schmemann, Great Lent, p. 34] “Carelessness is the initial phase of sin.” “I fear that we in the mass media are creating such a market for mediocrity that we've diminished the incentive for excellence. We celebrate notoriety as though it were an achievement. Fame has come to mean being recognized by more people who don't know anything about you. In politics, we have encouraged the displacement of thoughtfulness by the artful cliché.” [Citation: Ted Koppel, on receiving the "Broadcaster of the Year" award. Christianity Today, Vol. 30, no. 3.] Prov. 12:24, Work hard and become a leader; be lazy and become a slave. Prov. 15:19, A lazy person has trouble all through life; the path of the upright is easy! (NLT) Prov. 18:9, A lazy person is as bad as someone who destroys things. Prov. 19:24, The sluggard buries his hand in the dish, and will not even bring it back to his mouth. Prov. 21:25, The desire of the sluggard puts him to death, for his hands refuse to work; C. The result of Sloth is faint-heartedness It is the state of the soul, which the Church Fathers considered the greatest danger to the soul. Despondency makes it impossible to see the good or the positive; it is the reduction of everything to pessimism. It is a demonic power because the Devil is fundamentally a liar. He lies about God and about the world; Satan fills life with darkness. Faint-heartedness (despondency) is the suicide of the soul because when one is possessed by it he is absolutely unable to see the light and to desire it. Practical Lessons Learned in Dealing with Sloth and Faintheartedness (Acedia)  See it, but Don’t Feed it. Submit it to God in Prayer Overcome Evil with Good Feed on Scripture, Prayer, and Worship until restored With Reflection/Contemplation With Obedience: Do the next right thing Daily Practice: Prayer and Devotional Reading using The Book of Common Prayer (or whatever you use) The Lenten Prayer of St Ephrem Journaling can be helpful During prayer, a “little seed” or thought may come to the surface, follow it. Recommended Resources Book of Common Prayer App Acedia and its Discontents: Metaphysical Boredom in an Empire of Desire by R.J. Snell  The Noonday Devil: Acedia, the Unnamed Evil of Our Times by Jean-Charles Nault  Acedia & Me: A Marriage, Monks, and A Writer’s Life by Kathleen Norris  If you're enjoying this podcast, spread the word by sharing it with your friends and leaving a review on iTunes. I encourage you to send me your feedback or suggestions for an interview. Help me help you. You can email me at jroper@foursquare.org, or direct message me on Facebook. You can also submit any feedback or questions here. Don't forget to subscribe to the podcast in iTunes or Stitcher so you don't miss an episode. As always, you can connect with me on Facebook or Twitter. It's your life, now go live it! I am among the more than two dozen missionaries supported by the Foursquare Missions International Global Missions Fund. To support our global missions efforts, visit The Global Missions Fund. Post may contain affiliate links. All proceeds are used to support the missions work. Thanks for listening!

0:00:00IntroductionRichard Saunders 0:06:00The "ESP" PodcstAn interview with the movers and shakers of the European Skeptics Podcast - András Gábor Pintér, Jelena Levin and Pontus Böckman. 0:16:30Chickenpox outbreak at “tolerant” Victorian schoolReport from Australian Skeptics Inc.. 0:25:12A Week in ScienceThe Royal Institution of Australia (RiAus) is a national scientific not-for-profit organisation with a mission to bring science to people and people to science. 0:28:18Maynard's Spooky Action.. Maynard heads for Sydney Skeptics in the Pub and chats with guest speaker Ross Balch about Viruses and other tiny things. 0:40:13Evidence Please... with Jo AlabasterJo looks at so-called psychics with their so-called preditctions (cough.. guesses) for the coming year. Can Skeptics do any better?

0:00:00 Introduction Richard Saunders   0:04:20 Lawrence Leung We chat to Lawrence about his stand-up show, James Randi and behind the sences of his TV shows.   0:24:24 Maynard's Spooky Action... Maynard looks at some of the skeptical news of the week.   0:30:00 A Week in Science The Royal Institution of Australia (RiAus) is a national scientific not-for-profit organisation with a mission to bring science to people and people to science.   0:33:30 North to Finland Guest reporter Pontus Böckman from Sweden chats to Finnish skeptics, Tatu Ritanen and Markus Sandelin. Just what is Think Helsinki Think?

Går det att kontrollera fram kvalitet i skolan eller kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Det tredje och sista programmet i Kalibers och UR Skolministeriets serie om Skolinspektionen handlar om vad de som granskar skolinspektion anser. Och vad vill politikerna med Skolinspektionen i framtiden? – En av de allra mest misslyckade reformerna i svensk skolpolitik, och då är ändå konkurrensen hård, det är Göran Perssons kommunalisering av skolan. Göran Persson menade att om man kommunaliserar skolan så kommer resultaten att höjas och läraryrket att stärkas. I själva verket så vet alla idag att det har blivit precis tvärtom, säger skolminister Jan Björklund. – Vilda västern var ju en spännande tid. De svaga hade svårt. De starka segrade . Därför kan man konstatera att Vilda västern kan vara ett utmärkt stoff till ungdomsromaner. Men det är en usel modell för svensk skola, säger Stefan Löfven. Om exakt en vecka är det riksdagsval och redan tidigt i valrörelsen stod det klart att skolan skulle bli en av valets viktigaste frågor. Så det var väntat att både Jan Björklund och Stefan Löfven valde att lyfta fram skolfrågan i sina sommartal i år.  Löfven pratar om vinstjakt i skolan medan Björklund pekar på kommuner som inte tar sitt ansvar som skolhuvudmän,  det vill säga kommuner och privata aktörer. Det kan verka som att Jan Björklund och Stefan Löfven pratar om olika saker, men båda pekar på problem som är följder av att Sverige, under de senaste decennierna, fått ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. Samtidigt har den statliga styrningen av skolan ökat med hjälp av mer inspektion och kontroll. Och 2008 bildades en ny myndighet – Statens skolinspektion. I tredje och sista delen av Kaliber och skolministeriets granskande serie om Skolinspektionen ställer vi frågan om det går att kontrollera fram kvalitet i skolan. Kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Vad säger de som jobbar inom skolan och blir granskande?  Och vad har politikerna har att säga om skolinspektionens roll i framtiden. Men först en tillbakablick: – Och allt det där har de lärt sig och vi kommer inte att ha lärt oss någonting om musik.  Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger eleven Nora.   I två program har vi granskat hur bra Skolinspektionens kontroller fungerar. I det första programmet träffade vi Nora som gick i nian på en nystartad friskola. Skolan hade många brister trots att den hade blivit kontrollerad och godkänd av skolinspektionen. Det saknades lärare, lokaler och utrustning. Och undervisningen i ämnen som franska och musik var svajig och problemkantad. Så Noras sista år på högstadiet präglades av stor oro inför framtiden. – Om jag ska vara ärlig så ångrar jag lite grann att jag började här. Den är inte riktigt klar, säger Nora. Vi har berättat att inspektörer på Skolinspektionen själva tycker att kraven som ställs för att få starta en ny skola idag är otillräckliga. Och Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler säger att dagens system är utformat så att man måste tillåta en uppstartsfas för nya friskolor. I det andra programmet handlade det om vad för slags brister i en skola man egentligen kan upptäcka under en inspektion. Lärare från en skola som blivit granskad berättade om hur de tvingas lägga viktigt elevarbete åt sidan för att få dokument och nya handlingsplaner i ordning. Skolan får efter en tid tummen upp av Skolinspektionen – medan lärarna som vi pratat med menade att grundproblemen på skolan fanns ju kvar och att det som var formulerat på papper inte var något annat än luftslott. – Det är en väldigt speciell situation att sitta på en intervju med Skolinspektionen eftersom hela skolans framtid ligger i händerna på Skolinspektionen, sa läraren Annika. Flera av dom som jobbar med att utföra inspektioner på skolor tycker inte själva att dom kommer åt alla brister. – Jag kanske vet att kvaliteten på en skola är dålig. Men så skickar de in någon pappersprodukt som ser bra ut. Ja, då kan inte jag göra så mycket mer för vi har inte varit där tillräckligt och samlat in tillräckligt många uppgifter, så det skulle inte hålla juridiskt, säger en inspektör till Kaliber. Att bara granska papper ger en missvisande bild Skolinspektion som fenomen är egentligen inget nytt, men hur skolan har granskats och vilken betydelse kontrollen har haft har varierat mycket över tid ända sen mitten på 1800-talet då den första skolinspektionen sjösattes. Den Skolinspektion vi har idag, bildades för sex år sen och har som uppgift att kontrollera och granska skolorna så att de håller måttet. Men också verka för att förbättra kunskapsresultaten. Det har gjorts satsningar, reformer, undersökningar och kontroller. Och just det här med att kontrollera skolan har blivit allt viktigare. --Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav oavsett vem som driver den eller vilken inriktning den har. Regeringen har därför föreslagit skarpare och tätare kvalitetsgranskningar av varje skola och föreslagit att 150 miljoner kronor per år i utökade resurser till Statens skolinspektion ska anslås för detta, sa Jan Björklund i Riksdagen 2008, strax efter att skolinspektionen hade bildats.  Men är kontroll och inspektion ett bra sätt att höja kvaliteten på skolan? Det finns de som har undersökt saken. – Nu är kaffeapparaten borta! Vi håller på och bygger om, nämligen. – Ja. – Så det är därför det liksom är… I en korridor på Riksrevisionen är Sophie Casson Lindbäck på jakt efter en kaffekokare. – Var är kaffet? Där! Efter en stunds letande går vi in på hennes rum med varsin blå kopp rykande kaffe. Sophie Casson Lindbäck är revisionsdirektör på Riksrevisionen, den myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter. Förra året var hon ansvarig för en rapport om just Skolinspektionen. Och i rapporten riktar riksrevisionen kritik mot Skolinspektionens tillsyn. – Det viktigaste för oss var att visa, empiriskt som vi kallar det, genom intervjuer och statistik och enkäter, att Skolinspektionen i tillsynen oftast inte bedömer undervisningen, det som är viktigast i skolan, säger Sophie Cassun Lindbäck. – Varför har det blivit så? – Det är väldigt svårt att bedöma undervisningen, det visar vi också. Men vi tycker att det är viktigt att berätta. För det finns ofta föreställningar om att, har Skolinspektionen varit och tillsynat en skola då är den ju avcheckad och godkänd. Och har man fått brist i det som skolinspektionen kallar undervisning och lärande, då tror man ju att de har bedömt undervisningen. Men det har man alltså oftast inte och det är jätteviktigt att riksdagsledamöterna vet om det här. Sen kan det ju vara så att dokumenten hänger ihop med det som Skolinspektionen kallar processer. Om dokumenten inte är i ordning det kan ju vara symptom på att man inte har koll på sin verksamhet. Absolut kan det vara så, men det ger ju inte hela bilden, säger Lindbäck Man granskar papper men skapar förväntningar om att själva undervisningen är godkänd, fast man inte har tittat på den. Det menar Sophie Casson Lindbäck. Att bedriva granskning är också kostsamt, säger hon, och det måste vara rättssäkert. Och då är det enklare att bedöma om ett dokument är i sin ordning än att dra slutsatser av vad en enskild inspektör uppfattar om en skola under ett besök. Riksrevisionen kom i sin rapport om Skolinspektionen fram till att det sätt som man granskar skolan på idag är tveksamt med tanke på att en så komplex verksamhet som skolan där själva kärnan, det vill säga undervisningen, inte låter sig pressas ner i en färdig form så lätt. Och det är det som är granskningssamhällets baksida, eller om man så vill, Skolinspektionens omöjliga uppdrag, menar Sophie Casson Lindbäck. – Man har mycket högre förväntningar på skolinspektionen än vad skolinspektion i praktiken kan leverera. Och när jag säger man så handlar det om alla från riksdagsledamöter till den enskilde föräldern eller eleven som ska välja skola. Där är forskningen tydlig att det här granskningssamhället, där riksrevisionen är en del, vi får ju också vara självkritiska, vi bidrar ju alla till att det blir väldigt mycket granskning, kritik, kontroll, och då gäller det väl att kunna vara kritisk - apropå glappet mellan förväntan och verklighet. Kan kritik och kontroll säkerställa att det blir bra kvalitet i den faktiska verksamheten? Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen inte kan säkerställa kvaliteten i skolan eftersom de inte tittar tillräckligt mycket på undervisningen, som trots allt är skolans kärna. Inspektörerna vill ha mer fokus på att granska undervisningen Kaliber och Skolministeriet har ställt ett antal frågor till alla som jobbar på Skolinspektionen och som gör själva inspektionerna ute på skolorna. Och på frågan hur de tycker att Skolinspektionen skulle kunna utveckla sitt arbete för att bidra till kvalitet och likvärdighet i skolan, så är just mer fokus på undervisningens kvalitet en återkommande tanke. Så här säger några av inspektörerna. ”Det behövs mer fokus på undervisningens kvalitet. Tydligare stöttning till skolorna efter tillsynen, kanske någon enhet eller avdelning från Skolverket som går in och stöttar rektorerna efter att en tillsyn genomförts” ”Det är viktigt att de formella delarna fungerar för det är en rättssäkerhet för enskilda elever. Men det vi inte gör är att titta på elever som en grupp, om en viss skola ger bra undervisning till sina elever. Vi har ju i uppdrag att hjälpa skolorna att utvecklas och det kanske viktigaste att utveckla är ju undervisningen för det är ju där saker och ting händer, det är ju där elever lär sig. Men den delen har vi lämnat åt sidan för den juridiska delen. Så där skjuter vi bredvid målet.” I våras tittade några forskare med inriktning på pedagogik och statsvetenskap på hur det fungerar att styra skolan med hjälp av inspektion. Sara Carlbaum är statsvetare och jobbar på Umeå universitet. Och också hon ser risker med en skenande kontrollapparat. – Vi skapar en ökad misstro på att skolsystemet inte fungerar, att vi inte har någon tilltro till lärare, vi har ingen tilltro till rektorer, vi har ingen tilltro till huvudmännen, utan vi behöver den här ökade kontrollen. Och det finns då en förväntan på att när det finns en kontroll då ska det inte finnas några ickefungerande skolor eller skolor med bristande kvalitet eller eventuella oseriösa aktörer, utan då ska de här systemen jämt upptäcka det. Och det ser jag som att det här skapar ju en väldigt extrem kontroll, ett kontrollbehov som till slut kanske inte egentligen fyller någon större funktion, säger Sara Carlbaum. – Vad kan det få för konsekvenser för eleverna med ett sådant system? – Alltså det har ju funnits en väldigt stor tilltro, och det finns det fortfarande, till Skolinspektionen till exempel, som ett system för att se till barnens rättigheter eller till elevernas rättigheter. Och en risk med ett utökat kontrollsystem det är att man egentligen bara, från huvudmännens sida, blir mer fokuserad på: vad är det Skolinspektionen kräver? Än vad barnen, allas barns bästa egentligen kanske är, säger Carlbaum. Sara Carlbaum menar att man måste fråga sig om ökad kontroll är lösningen på skolans alla problem och vill höja ett varningens finger för att låta Skolinspektionen växa sig större genom att få mer resurser, större muskler och fler sanktionsmöjligheter innan man ens tar reda på om det verkligen leder till en bättre skola. – Jag menar att vi kan inte kontrollera i all evighet, eller i en väldigt stor utsträckning, utan frågan är ju vart den här balansen ligger, alltså hur mycket kan vi kontrollera innan det blir på något sätt kontraproduktivt. Alltså det man borde diskutera det är väl vad utbildning bör vara till för. Är det till för enbart den enskilda individen att nå vissa mål? Är det till för samhället i stort? Alltså vad utbildning är till för i stort är väl sådant som man bör diskutera. Och att man också kan diskutera: vad gör den här kontrollen? Vad ska vi ha den till? Vad bidrar den med? Och vad är eventuella negativa konsekvenser av kontrollen? Säger Sara Carlbaum Både Riksrevisionen och forskare som vi har pratat med, alltså de som granskat granskaren, pekar på att man faktiskt inte vet om granskningen verkligen har den effekt som det var tänkt, att den leder till bättre kvalitet, likvärdighet och ökade kunskapsresultat. Men vad säger då de som är ute i verkligheten, de som jobbar i skolan? Jo, en del varnar för att felfinnandet riskerar att leda fel.    Lärarfack, skolledare och friskolor inte nöjda med Skolinspektionen  I ett mötesrum högst upp i ett stort kontorskomplex, med utsikt över den kaotiska Stockholmstrafiken sitter representanter för de viktigaste aktörerna i den svenska skolan. Det är bland annat Sveriges kommuner och landsting, de två lärarfacken, friskoleorganisationer och Sveriges elevråd. Och framme vid podiet står Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Anledningen till att alla kommit hit är att Ann-Marie Begler ska presentera de kommande förändringarna i inspektionens arbete. Det gäller framförallt den regelbundna tillsynen på skolor. De viktigaste förändringarna är att man kommer att fokusera på de svaga skolorna. Och tanken är också att inspektörerna inte längre ska besöka alla kommunala skolor, men däremot alla fristående. – Vi vill att ni överväger, eller i alla fall funderar på vilket sätt man kan återinföra skolinspektörer, säger en av deltagarna. En av de som sitter och lyssnar och antecknar är Matz Nilsson, han är förbundsordförande för Skolledarna. Och han är kritisk. Inte till myndigheten utan till det uppdrag de har fått. – Felfinneriet tror vi inte är lösningen, utan det gäller också att lyfta dem och stödja dem i sitt utvecklingsarbete, säger Nilsson Matz Nilsson tycker att man istället, med stöd i vetenskap och forskning, borde fokusera på att stötta skolor och huvudmän. Och han tror inte att den nya tillsynsmodellen som just har presenterats kommer att förändra saker i grunden. Vi har inte råd att fortsätta på samma sätt, menar han: – Vi har nu… vi går in på det sjunde året på denna inspektionen. Vi ser att svenskt skolresultat fortfarande faller. Vi kan inte vänta sex år till och upptäcka samma sak därför vi tror från Sveriges skolledarförbund, ska vi få en snabbare resultatutveckling då måste skolornas personal involveras i  att inte bara bli granskade utifrån sina brister. Nilsson är inte den enda på seminariet som är kritisk. Så här säger Pontus Bäckström, från Lärarnas riksförbund: – Det är lite det som också syns i det här seminariet: alltså, om man tittar mycket på dokumentationen och tittar –har det upprättats ett åtgärdsprogram som skollagen säger att det ska göras? Ja det har det gjort. Ja, men sedan kommer följdfrågan: har det sedan inneburit att man har fått det stöd man ska få? Då ser vi att nej det är inte alltid man får det. Och där är ju en brist i dagsläget som tillsynen i någon mån kan ge. Och det skulle kunna behöva förbättras. – Vi delar bedömningen att det blir för mycket fokus på dokumentationen. När man inte möts mellan erfaren lärare och en annan lärare så kommer man ju inte kunna mötas i det pedagogiska samtalet, och det är just det det får till fokus, då fokuserar man mer på dokumenten och mindre egentligen på undervisningen, på mötet mellan lärare och elever, och det är där allting händer, säger Andreas Mörck, lärarnas riksförbund. Ytterligare en deltagare på seminariet är Birgitta Ljung och hon är där som de idéburna friskolornas röst. Hon delar inte Beglers entusiasm inför vare sig de kommande förändringarna eller för skolinspektionens uppdrag, som det ser ut idag. – Det är fortfarande bara inriktning på att söka fel och ingenting för att lyfta det positiva, och det tror väl vi i min organisation att ska man lyfta skolan så är det frågan om att försöka hitta det som är bra. Det är ju ingenting som märks och syns i debatten särskilt mycket, det är ju de här inspektionerna som får genomslag, där det är snarare så tror jag att man sänker skolor. Skolverksamheten i Sverige den liksom blir nedpressad i sko… jäms med fotknölarna. Det är så lärare och skolor upplever det, säger Birgitta Ljung. De som blir granskade av skolinspektionen är alltså är kritiska till fixeringen vid dokumentation och bristen på helhetssyn kring det skolorna gör. De är inte emot skolinspektion i sig, tvärtom. De tycker att tillsyn behövs. Men många efterlyser att man jobbar tillsammans för att hjälpa skolorna att bli bättre istället för att racka ner på dem. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler tycker inte att kritiken mot att man sysslar med papperskontroll är riktigt rättvis. Hon menar att man kan inte kan skilja på dokumentation och verklighet på det sättet. – Om man tittar på de beslut vi har: det handlar ju ytterst om undervisningen. Om elever inte får särskilt stöd, det handlar ju faktiskt om elevernas undervisning. Om rektor inte klarar fullt ut av sitt uppdrag med att till exempel utvärdera sin verksamhet, förändra sin verksamhet och utveckla den utifrån de utvärderingar man gör, och utifrån den information man har, då handlar ju det om kvaliteten i verksamheten. Tittar man på våran tillsynsmodell så är det mycket mindre dokument vi granskar idag än vad man har gjort tidigare och det tycker jag är väldigt positivt. Vi kommer också nu, när vi kommer att välja ut 20 % av skolorna, kunna få möjlighet att gå in mer i klassrummet och använda våra resurser till att granska lektioner mer för att få ett underlag för våra beslut. Samtidigt måste man ju också säga att själva utvecklingen av kvaliteten, hur undervisningen ska bedrivas, hur man ska undervisa, den är i stor utsträckning det professionellas ansvar, säger Ann-Marie Begler generaldirektör på Skolinspektionen. – Men kan man kontrollera fram kvalitet i skolan, i en så komplex verksamhet som skolan är? – Man kan genom inspektion bidra till att huvudmännen arbetar med kvalitetsutveckling. Och jag har väldigt väldigt många exempel på att det också sker. Och det är ju det som är syftet med verksamheten, det är det grundläggande syftet: att förbättra skolan just för elevernas skull, säger Begler En skola för elevernas skull. Och ansvaret för eleverna det har ju huvudmännen, poängterar Begler gång på gång. Det är viktigt att allmänhet och politikerna inte förväntar sig mer av Skolinspektionen än det de kan göra -  att peka på brister och utvecklingsmöjligheter. Och själva arbetet för att utveckla en skola, det görs bäst av de som jobbar där. – Det är ju viktigt för oss att informera om att just vårt uppdrag är att peka på de här förändringsbehoven och utvecklingsbehoven, men att det är de som då driver skolan som måste jobba med det. Och det är väldigt självklart för man känner ju sin egen verksamhet, så det går ju aldrig för någon annan utifrån att arbeta med internt förändrings- och utvecklingsarbete, säger generaldirektören. Högsta chefen på skolinspektionen tycker att tillsynen som den ser ut idag fyller en viktig funktion och att deras satsningar är helt i linje med det uppdrag de fått från regeringen. Skolinspektionen viktig  Vad säger då de som har gett dem det uppdraget? Vi ville veta vad själva upphovsmannen till dagens Skolinspektion tänker kring dess roll, men utbildningsminister Jan Björklund vill inte ställa upp på intervju med Kaliber för att svara på våra frågor om skolinspektionen. Ingen av Folkpartiets andra skolpolitiker i riksdagen vill träffa oss heller. Men Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, tar emot oss. – Min första fråga är: hur skulle du beskriva den roll som Skolinspektionen har i det svenska skolsystemet? – Ja skolinspektionen har en viktig roll. Skolinspektionen var när vi tillträdde i regeringen en del av Skolverket. Vi tyckte att den var så viktig så att det skulle bli en egen myndighet, så från 2008 så är Skolinspektionen en egen myndighet och vi har också fördubblat resurserna till Skolinspektionen – dubbelt så mycket pengar och dubbelt så många anställda idag, och vi har också i den nya skollagen från 2011 givit skolinspektionen mycket mera muskler. Nu kan Skolinspektionen ingripa med förelägganden och med viten på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Östberg. – Det finns en stor tilltro, bland annat från politiskt håll, men också hos allmänheten till den här myndigheten och vad den kan åstadkomma, skulle du säga att man lyckas uppfylla de förväntningarna? – Jag tror skolinspektionen gör ett väldigt bra arbete men det är klart att skolinspektionen jobbar ju ständigt för att utveckla sin verksamhet. Under de senaste fem sex åren så har ju Skolinspektionen granskat alla skolor. Vi är nu inne i en ny tillsynsomgång och där är tanken att Skolinspektionen mer ska inrikta sitt arbete på de skolor där man kan förvänta sig att de största problemen finns därför att vi tror att det ger bättre resultat, säger Östberg. – Du var inne på att Skolinspektionen har fått mycket resurser, utökade resurser, men det har också kommit kritik om att, bland annat från Riksrevisionen, om att det faktiskt inte går att säga att Skolinspektionen kan säkerställa kvaliteten i svensk skola, vilket man har förväntningar på sig om.. – Ja nej det är klart att det gäller att utveckla verksamheten och det är klart att även om man har en väldigt bra skolinspektion så ska man inte tro att de kan hitta alla problem i den svenska skolan. Men vi tror att skolinspektionens verksamhet på ett bra sätt bidrar till att göra skolan bättre. På Sveavägen 68 i Stockholm har det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, sitt partihögkvarter. Där tar skolpolitiske talespersonen Ibrahim Baylan emot. Och han menar att en kontrollmyndighet som Skolinspektionen, den behövs i det skolsystem som vi har idag: – Vi behöver kontroll och uppföljning i ett ganska decentraliserat system, det är viktigt, men det har funnits en övertro i den nuvarande regeringspolitiken att det allena kommer att lösa alla problem. Resultaten av detta är ju tyvärr ganska magra, snarare har det lett till en ökad överbyråkratisering, att det är mer fokus på det ytliga, man ska visa att det är rätt, sen om de dokument man visar egentligen har hjälpt eleverna eller inte, det verkar, enligt Riksrevisionen vara mindre viktigt och det måste förändras. Jag tror man behöver bredda Skolinspektionens uppdrag. Precis som Riksrevisionen skriver så måste man kolla på det ju forskningen visar bidrar, nämligen undervisningens kvalitet, lärarnas kompetens, och annat. Idag är det ju väldigt fokuserat på dokumentation och det i sin tur har ju lett till en ökad byråkratisering och att det ser bra ut på ytan men där det i grund och botten handlar om elevers rätt till utbildning och det fullföljs inte, säger BAylan Hur stor kan då en kontrollapparat tillåtas växa innan den motverkar sitt syfte? Finns det en gräns? – Ja jag tror att det finns sådana gränser. Man kan inte bygga ut kontroll hur mycket som helst. Men det är klart att vi ska ha en stark kontroll och vi ska ha en skolinspektion som har starka muskler och som verkligen ingriper när det inte fungerar bra. Så ska det absolut vara. – Det är en relevant diskussion som man måste ta nu för Skolinspektionens verksamhet har ju vuxit enormt mycket. Och det handlar inte bara om att skjuta till nya resurser, man måste också fundera: hur används resurserna? Och den diskussionen är det nog dags att ta nu, skulle jag tro, säger Baylan. Det finns gränser för hur stort uppdrag Skolinspektionen kan få, enligt både Bertil Östberg, folkpartist och statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Socialdemokratiska skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan. Men än är inte gränsen nådd. Inget talar för att skolinspektionens roll kommer minska, oavsett om det blir regeringsskifte eller inte, och det utan att någon vet om det verkligen leder till bättre kvalitet i skolan. Det har vi kunnat berätta i dagens Kaliber. Och vi har också hört en forskare som menar att en växande kontrollapparat till och med bidrar till att skapa misstro gentemot skolan. Men politikerna vi har hört är fast beslutna om att kontroll, det behövs i dagens fria skolsystem, även om kampen om skolan inte på långa vägar är slut. --Vi måste återupprätta den svenska kunskapsskolan. Det är så vi skapar ökad jämlikhet i Sverige. För klassresor de börjar i klassrummet, säger skolminister Jan Björklund. --Tänk om. Tänk om Sverige behöver en skolminister, utbildningsminister som lyssnar på forskarna och lärarna och de andra, och inte bara skjuter snabbare än sin egen skugga, säger Stefan Löfven. Under tiden som politikerna fortsätter att argumentera i sina skolfrågor så går årskull efter årskull ut i den hårt kontrollerade skolvärlden och det är långt ifrån alla som känner att de har fått det dom behövde. Som Andreas, som vi hört om tidigare i den här programserien. – Här är mina betyg. – Och? – Jag hade fyra IG. Nej jag skoja, ha ha. Alltså om man jämför idag och ett år tillbaka, så är idag… idag känns som den dag jag blir insläppt i paradiset. Om man jämför med att komma ut ur helvetet. Det är ganska bokstavligt talat också, säger Andreas. Reportrar Maya Abdullah och Karin Andersson, UR Producent Karl Brodin, UR Exekutiv producent Andreas Lindahl, SR andreas.lindahl@sverigesradio.se

The Show Notes Geo talks and talks about…Yes.IntroWest Virginia (but just barely) Thanks to the Shepherd University Secular Student AllianceReligious Morons of the Week     - Jewish Family Service of Los Angeles from Dan Adcock     - Madalin Ciculescu & The Orthodox Priests from Pontus Böckman     - Patti Burke from Ben EtheringtonNECSS and anchoringInteresting Fauna     - The Ocellated Icefish or Chionodraco rastrospinosusPFA Vol.Two: Sunshine of Your LoveTour of CANADIA detailsShow close .................................... George Hrab Tour of CANADIA VANCOUVERSunday April 28th 6:00pmThe Railway Club579 Dunsmuir StVancouver, BC V6B 3K4 CALGARYTuesday, April 30th 7:30pmTen Nightclub1140 10ave SW, Calgary, Alberta T2R-1M4use the promo code VIBRAPHONE EDMONTONWednesday, May 1st  7:30pmExpressionz Café9938 70 Ave NW .................................... Mentioned in the Show Interesting Fauna .................................... Geologic Podcast PatronageSubscribe and information on subscription levels. Geologic Podcast on the No Agenda Stream 
8pm EST Mondays ................................... Sign up for the mailing list: Write to Geo! A reminder that the portal to the Geologic Universe is at GeorgeHrab.com. Score more data from the Geologic Universe! Get George's Non-Coloring Book at Lulu, both as and E-BOOK and PRINT editions. Check out Geo's wiki page thanks to Tim Farley. Get your George HrApp here. Thanks to Gerry Orkin for the design and engineering. Have a comment on the show, a Religious Moron tip, or a question for Ask George? Drop George a line and write to Geo's Mom, too!