Podcasts about straffet

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Igår slog en politisk bomb ned i Frankrike. Ledaren för högernationalistiska Nationell Samling, Marine Le Pen, dömdes för bedrägeri med EU-pengar. Straffet som verkar ha svidit mest var att hon fick ett politikförbud i fem år, vilket betyder att hon inte kan ställa upp i nästa presidentval. Le Pen hävdar att domen, som hon överklagat, är politisk och att hon är oskyldig.Lite senare pratar vi om att högstadieelever inte vill duscha efter idrotten. Det har lett till en debatt om när och hur man ska tvätta sig.

Fortum mangedoblet prisene// Det beste boligkjøpertipset // Hegnar om valget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brøndby spillede til tre point, men fik kun det ene i udekampen imod bundproppen Vejle. Men vi må også være ærlige og sige, at Brøndbys egen præstation kunne have været bedre og at guldmedaljerne nu er langt væk. Det samme kan man nok sige om indledningen på denne episode af Den Gamle Hytte... Vært: Morten Olsen Medvirkende: Michael Ørtz og Lars Feist 

I slutet av 80-talet sätter en man skräck i stockholmsförorten Tensta. Iförd vit huva överfaller han kvinnor och media kallar honom Spökmannen. Han har dömts för våldtäkt under tre decennier nu är han misstänkt igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1988 döms den då 18-årige mannen för brott mot fyra olika kvinnor i Tensta – grov våldtäkt, olaga hot, olaga intrång och ofredande. I förhör berättar kvinnorna att mannen har varit maskerad och när han grips hittar polisen en ihopknuten vit t-shirt med två hål urklippta. I media får han namnet Spökmannen. Straffet blir fängelse i fyra år men han flyr och begår nya brott mot kvinnor, bland annat våldtäkt och försök till våldtäkt. ”Jag vet inte om han var påverkad men det är någonting i hans blick som gör mig väldigt rädd och jag är liksom tvungen att göra vad han säger”, berättar ”Jaana” som våldtogs av mannen i en park 1992. Inte heller det straffet avtjänar han i sin helhet utan flyr utomlands och är borta under lång tid. 2016 dyker han upp på polisens radar igen, en kvinna anmäler att hon blivit har blivit våldtagen i ett skogsområde utanför Varberg i Halland.Mellan 2017 och 2020 döms Spökmannen, mot sitt nekande, för våldtäkt mot tre olika kvinnor. Hösten 2024 häktas han misstänkt för ännu en våldtäkt, han förnekar brott. I det här avsnittet hör du ”Jaana”, som utsattes av Spökmannen 1992, psykiatrikern Niklas Långström om vad som driver serievåldtäktsmän och också politiker om straffskärpningar när det gäller återfallsförbrytare. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: David OhlssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Hösten 2024 sitter en man på de åtalades bänk i Malmö tingsrätt. Han är bara 27 år gammal – men han är trött. Efter gripandet för fyra år sedan har han skickats runt mellan olika länder. Från Dubai, till Danmark, till Spanien och slutligen till Sverige.Han säger att han inte orkar ljuga längre och erkänner att han organiserat smugglingen av 55 kilo utspätt kokain till Sverige. Straffet blir hårt i sammanhanget: 12 års fängelse. Äntligen, tänker nog en och annan polis som ägnat åratal av sitt yrkesliv till att jaga honom. Amir Mekky har levt ett liv i den kriminella vänsterfilen – men nästan aldrig blivit dömd. Trots hans relativt låga ålder hade man kunnat skriva en bok om hans framfart i den kriminella miljön.Det är precis vad Sydsvenskans kriminalreporter Joakim Palmkvist har gjort och den här veckan gästar författaren Krimrummet för att berätta historien om en av Sveriges mest tongivande brottslingar det senaste decenniet.

Dagens erhvervsoverblik: USA sænkede som ventet sin styringsrente torsdag aften, og centralbankchef Jerome Powell holdt sig fra at diskutere præsidentvalgets betydning for den fremtidige pengepolitik. De amerikanske aktieindeks satte flere rekorder, mens finansaktierne gik tilbage. Novo Nordisk bliver straffet på markedet efter sin guidance om væksten i 2025.  Vært: Frederik Vincent (frvi@borsen.dk) 

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ses i ruffen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hollywoodfrun stämmer staten efter förtalsdomen mot Stoppa pressarna. Kommer Gunilla Persson förändra den svenska tryckfriheten i grunden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av sommaren hölls rättegångsförhandlingarna i förtalsmålet mellan Hollywoodfrun och Melodifestivaldeltagaren Gunilla Persson och Stoppa Pressarnas ansvarige utgivare Daniel Nyhlén.Nylén dömdes för ett av av dom tre fall han åtalades för. Straffet blev dagsböter på totalt 12 600 kronor. Men Gunilla Persson är inte nöjd med domen. Hon menar att hon inte fått en rättvis domstolsprövning och att tryckfrihetsjuryns agerande strider mot Europakonventionen.Reporter: Alexandra SannemalmKönskontrovers kring två olympiska boxare - hur delaktiga var medier i förvirringen?Veckans program börjar i OS i Paris, och den gångna veckans stora kontrovers - nämligen könstillhörigheten på boxarna Imane Khelif från Algeriet och taiwanesiska Lin Yu-Ting.Det är en snårig historia med många bottnar. Vi har ett korrupt, rysskopplat och uteslutet idrottsförbund som genomfört medicinska tester som få har fått se, vi har flera motstridiga uppgifter och ord som står mot ord. Och den här snårigheten har resulterat i en bitvis rätt förvirrande medierapportering.Reporter: Freddi RamelSommarserie om nischade tidningar: Om en av få tidningar man inte kan prenumerera på.I den sjätte och sista delen av vår sommarserie om nischade medier har reporter Robin Jonsson besökt tidningen Connoisseur. Tidningen man bara får om man är mångmiljonär. Reporter: Robin Jonsson

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet är från oktober 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle?Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Tio poängs avdrag med omedelbar verkan och till följd av detta: ett fall ända ner till kvalplats i Premier League. Straffet mot Everton efter att ha brutit mot Premier Leagues ekonomiska regelverk har skakat om i fotbollsvärlden, och med utredningar som pågår mot såväl Chelsea som Manchester City så håller nu de engelska storklubbarna andan. För vad väntar egentligen framöver nu för de andra klubbarna under utredning? Vad innebär ett sånt här poängtapp för Everton? Hur har reaktionerna varit i England och vilka signaler skickar den här domen till fotbollsvärlden? Programledare: Julia Karlsson Gäst: Frida Fagerlund

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Planlægge julefrokost, skrive referat af møder eller vande blomster. Opgaver på arbejdspladser, som ikke kræver nogen særlige kompetencer, og som ”Nej-klubben” kalder for ikke-forfremmende arbejde. Hvis kvinder siger nej til den type opgaver, bliver de straffet. Modsat bliver mændene belønnet, når de en sjælden gang gør det. Det viser 10 års banebrydende forskning, som i sommers udkom med bogen ”Nej-klubben - Et opgør med kvinders karriere-hæmmende arbejde”. Professor og en af forfatterne til bogen, Lise Vesterlund, taler i denne podcast med Emma Holten om, hvorfor tidskrævende ikke-forfremmende opgaver oftest lander på kvindernes skrivebord med en kønsbetinget og karrierepåvirkende skævvridning til følge.  Læs mere her. Speak: Lise Bach Hansen Tilrettelægger og klipper: Marie Louise Madelung

SVM-Regeringen vil gennemføre den mest omfattende frisættelse af den offentlige sektor i velfærdssamfundets historie og grundlæggende forandre den måde, velfærden styres på i dag. Frisættelse af især de mange kommunale medarbejdere lyder umiddelbart som en forjættende idé, men er der egentlig enighed om, hvad "frisættelse" betyder? Tidl. kommunaldirektør Christine Brochdorf mener, at der mangler en samlet fælles forståelse af begrebet og forudser at mange bliver skuffet, når de opdager at frisættelse betyder noget andet end det, de troede. Det har været en forrygende uge i dansk politik med præsident Zelinskyjs besøg i Folketinget, Ellemanns rokade og skifte på ordførerposten i Enhedslisten. Endelig giver Lars Von Trier Putins propaganda-maskine en hjælpende hånd. Vi taler om det hele, mens vi funderer over, hvem der skal have Ugens Fidusbamse.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheterna Radio 12.00

Erik Johan Stagnelius dog 29 år gammal och i kroppsligt förfall. Men i fantasin kunde han bryta de bojor materien fjättrat honom med. Anders Olsson reflekterar över hur det gick till. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns i den moderna litteraturen två beprövade sätt att omvandla begäret till skrift, antingen svälta ut det eller övertrumfa det. Antingen askesens eller övermåttets väg. För vår tids svältkonstnärer, en Kafka, en Simone Weil eller en Joyce Carol Oates är den förra vägen given. Fångenskapen i köttet omvandlas i skriftens frihet. Men om Stagnelius förblir kärlekens stora sångare i vår litteratur beror det mycket på att han fortfarande kan tänka sig en väg från det jordiska till det himmelska. Metafysiken är inte död. Tilltalet till hans musa Amanda överskrider gränsen.När Stagnelius vänder sig till högre makter får han genomgående också gensvar, som ger kraft att svinga sig upp från gruset till den åtrådda ”kärleksoceanen”. I den svenska poesins kanske mest magnifikt uppbyggda dikt ”Vän! i förödelsens stund” ligger motsatserna tätt, tätt intill varandra. Med en vänlig ängels hjälp övergår fallet i jubel, och poeten kan med ”det heliga Ordet” åter resa en störtad värld. Natten blir dagens mor, kaos blir granne med Gud. Friheten hos Stagnelius är alltså bestämd av sin motsats, gruset här nere ställs mot det saliga Pleroma där ovan. Ordet bär en laddning av mystikens tradition och den religiösa inriktning som kallas gnosticism och som präglade Stagnelius djupt. För gnostikerna var Pleroma den ljusvärld som vi en gång kom från och som vi till sist skall återvända till. Och jordelivet, omvänt, underkastat en ondskefull despot, vid namn Demiurgen.Bilden av människan som träl finns redan i den tidiga ”Ond och besvärlig är tiden” från 1815, där skalden beklagar sig över att inte kunna bli det han helst vill vara, frihetens lovsångare. Hans svaga hälsa gör att han anses olämplig som soldat, när det rustades för krig mot Norge. Därmed förlorar han i egna ögon sin legitimitet att hylla den politiska makten. Men detta nederlag skulle han omvandla till en poetisk seger, för det är först när han överger denna möjlighet som han gör dikten till frihetens verktyg i en helt annan och långt produktivare mening. Den tungsinta livskänslan kommer på ett förbluffande sätt att kontrastera mot den lätthet med vilken han skriver sina verser.Men eftersom fångenskapen är rotad i det mänskliga begäret kan den inte på något enkelt sätt besegras. Denna konstans gör varje dikt till en rörelse mot frihet. I den stora dikten ”Livets villkor” sluter sig rummet ödesmättat kring jaget: ”Vart skall jag fly? Mitt fångvalv är azuren / Det famnar mig, hur fjärran än jag går, / Och djupt i ödets koppartavlor skuren /Min dom evärdligt för mitt öga står”. Men dikten vilar aldrig i dessa förtvivlade lägen, den fortsätter och rör sig otåligt vidare. Och förvandlingen sker ofta plötsligt och med brutal kraft, som i ”Vän! i förödelsens stund”, där ordet blir ett magiskt spö som får fångdörren att öppna sig. Vad är det som håller oss fångna i Stagnelius värld? Ett svar ger den dikt som säger att det är kärleken till kvinnan som kastat honom i ”i kedjor”. Han skriver där: ”Jag älskar dem alla / Alla i féiska band snärja min fladdrande själ”. I epitetet ”fladdrande” känner vi igen själens fjärilsnatur. Det som tragiskt binder människan vid jordelivet är ett gränslöst begär som aldrig kan få nog. Så har Stagnelius också formulerat det i filosofiska fragment: begäret är större än njutningen, och ur den skillnaden föds längtan efter ett annat rike. Så alstras övermåttet. Här har det mänskliga förnuftet ingen styrande roll. Jaget är berett att kasta sig i den tillbeddas famn, medveten om riskerna. ”O! jag älskar så högt att bedras av den flyende villan / Och i min känslas rus endast Gudinnor jag ser”. Det är denna ambivalens som visar hur fäst Stagnelius är vid det som han vill befria sig från. Hur ska han kunna bli fri när det är just kärleken som föder hans frihetsdröm som binder honom? Eller finns det en annan kärlek än den som förslavar? Som många romantiker tänker sig Stagnelius att slaveriet vilar på en glömska om forntidens lycka som måste avtäckas för att frihet skall uppnås. Denna idé om återfödelse finner han i den esoteriska tradition som hans tid återupptäckte, allt från alkemi, astrologi till gnostisk spekulation. Där spelar förmedlaren en avgörande roll, någon som kan visa vägen genom fångvalvets port. Det kan hos Stagnelius vara änglar, mytiska väsen eller de naturens röster som genomtränger hela skapelsen med sitt frihetsbudskap.Men för gestaltningen av kärleken fäster jag mig särskilt vid fjärilen, en klassisk symbol för förvandling som vi mötte tidigare i diktarens ord om sin ”fladdrande själ”. I den grekiska kulturen personifierade Psyche den mänskliga själen och avbildades ofta i bildkonsten som en fjäril. Stagnelius måste ha känt till den romerske författaren Apuleius roman Den gyllene åsnan som berättar sagan om Amor och Psyche. Där skildras den sköna Psyche som utmanar gudavärlden, särskilt den avundsjuka kärleksgudinnan Venus, genom att bli föremål för människornas kult. Psyche har till råga på allt lockat till sig Venus son, den bevingade Amor, som förfört henne men samtidigt förbjudit henne att se sin älskade. Men en natt tänder Psyche oljelampan och får då se den underbart vackra guden sovande vid sin sida. Straffet för hennes nyfikenhet blir att hon inte får träffa Amor igen. Sagan berättar om hennes irrande prövningar, men också om hur hon räddas av den hemliga kärlek, som Amor fortfarande hyser för henne. Hos Stagnelius återkommer denna saga i renodlad form: där finns kärlekens allmakt, den uppslitande separationen mellan de älskande och den gudomliga återföreningen. Psyche är en bild för själen, men hos honom är hon också en av Demiurgens slavar och återföreningen kan först ske i Pleroma, gudariket ovan himlavalvet. När sagan återberättas i ”Icke av tid och rum de levande” löses fjättrarna: ”Psyche, ur bojorna löst, / Sökte och fann sitt hjärtas idol, den himmelska Amor”.Kärleken binder, kärleken befriar. Kanske kommer vi aldrig ur den motsägelsen. Men själva anropet är kvar i dikten som en smärtsam vädjan som vi inte kan värja oss mot: ”Skall Psyche då aldrig / Med Amor försonas?”, står det. Och till sist: ”Ack! brister ej världsäggets / Högblåa skal?”Kan vi komma längre i våra drömmar?Anders Olssonförfattare, litteraturvetare och ledamot av Svenska Akademien

VM-åttedelsfinalene fortsetter med uforminsket styrke, og vi har fått både vår første straffekonk og en dansende Brasil-trener. Yaw har med seg Anne Sturød og Petter Myhre for gjennomgang av mandagen.

Brittney Griner är en av basketvärldens största stjärnor. Med sina 206 centimeter har hon blivit en av USA:s främsta spelare. Men nu kan hennes karriär vara över. I februari i år greps Brittney Griner på en flygplats i Moskva. I bagaget hade hon e-cigaretter som innehöll cannabisolja, något som är olagligt i Ryssland. Hon har dömts till nio års fängelse. Straffet avtjänas i en straffkoloni utanför Moskva. Engagemanget för att få Griner fri är och har varit stort i USA. Många menar att hon gripits på felaktiga grunder och att hon är en bricka i spelet mellan länderna till följd av kriget i Ukraina. Hur hamnade Brittney Griner i en rysk straffkoloni? Är hon en bricka i spelet mellan Ryssland och USA? Om hon blir fri - hur ser framtiden ut? Gäst: Malin Wahlberg, reporter på Sportbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det tog fyra och ett halvt år från Klaras anmälan till att domen mot hennes ex-pojkvän om grov fridskränkning vann laga kraft. Vi har tidigare kallat henne för "Linnea". Nu berättar hon om hur den långa rättsprocessen påverkat henne. Under förra året anmäldes 26 102 fall av brott i parrelationer. Hur stort mörkertalet är vet ingen, men troligt är att det är stort. Brott som handlar om våld i nära relationer är ett prioriterat arbete - ändå finns exempel på där det tar mycket lång tid från att anmälan sker till dess att dom avkunnas.I lagens namn återvänder nu till ett fall som vi följt genom åren och som visat hur långa de här väntetiderna kan bli. "Linnea", som vi har kallat henne, misshandlades, släpades i håret, sparkades och fruktade för sitt liv.Totalt tog det fyra och ett halvt år från att hon anmälde sin expojkvän till att domen mot honom vann laga kraft. Straffet skärptes i hovrätten till fängelse i sex månader för grov kvinnofridskränkning.Nu väljer Klara, som "Linnea" egentligen heter, att berätta om hur tiden har varit. Hon vill inte gömma sig längre.I avsnittet hör du bland annat justitieminister Morgan Johansson få frågan om hur det kan ta såhär lång tid att få upprättelse. Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Alexandra Sannemalm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Linus Lindahl.

Egentligen så skulle vi inte sända mer under den här säsongen men då det just nu pågår extremt mycket i USA och det faktiskt ser ut som att aborträtten kommer att försvinna från flera stater så kände vi att vi ville släppa det här avsnittet. Avsnittet heter egentligen ”Oskyldigt dömd 4 – Del 2” och släpptes på patreon.com/spoktimmen i september 2021. Nu släpps det alltså även här i den öppna podden och vi har lagt till ny information om hur det ser ut just nu.Teodora del Carmen Vásquez är höggravid och bär på sin mycket efterlängtade dotter. En dag i juli när hon står och väntar på bussen tillsammans med sin mamma så blir hon attackerad av en grupp män. Teodora får under tumulten hårda slag emot magen. Några dagar senare får hon det fruktansvärda beskedet att hennes dotter har blivit dödfödd – männen har dödat hennes barn. Strax drar rättegången igång och gärningsmannen döms till mord under försvårande omständigheter. Straffet är fängelse i 30 år. Den dömda är dock inte någon av männen utan Teodora själv. Polisen har nämligen inte trott på henne när hon har berättat om attacken och hon har blivit anklagad för att ha gjort abort i land där abort är strängt förbjudet. Fall: Teodora del Carmen Vásquez Abortklinikeskort på Tiktok: @thedeathscortsBonusavsnitt: www.patreon.com/spoktimmenMusik”Requiem Demo (Horror)” av ianchenmusic”Nikol S. & Symphonic band – The shadows of horror (symphonic song)” av Nikol S. (Luna sounds)https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/legalcode KontaktInstagram: @spoktimmen@linnkarolina@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Line har fået stuearrest af sin mor og stedfar, men trodser sit udgangsforbud da forældrene en aften er udenbys. Efter en våd og vild bytur kommer Line dog hjem til en overraskelse, som hun sent vil glemme.Denne episode er bragt i samarbejde med Lydbølgen.dk

I vilt raseri slog bilmekanikern Björn Olsen ihjäl sambon Therese Palmkvist med en yxa. Fyra månader senare – efter flera genomsökningar av det lilla huset i Långshyttan – gjorde polisen den makabra upptäckten. I husets källare, under en trave med bråte, återfanns liket efter Therese. Då hade sammanlagt 13 poliser varit i huset. Straffet: 16 års fängelse. – Hade jag varit domare så hade jag dömt mig själv till livstid, säger Björn från besöksrummet på Hallanstalten. Övriga medverkanden: Thereses bror Carl Palmkvist, polisen i Dalarna samt mordhusets nya ägare. Hör alla avsnitt av Fängelsepodden exklusivt hos PodMe!https://podme.com/se/fangelsepoddenLadda ner PodMe-appen i Appstore eller Google Play. Första 14 dagarna är gratis.

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Programmet sändes första gången 3 oktober 2021. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

* Stjärnor med kort livslängd* SÅ marknadsför ATG världens största travlopp...* Magnus nervösa samtal som blev ... fel* Finns det andra bra banskötare OCKSÅ alltså...?* Straffet i Pda: en procent av Elitloppsböterna!* Sveriges mest hatade? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt är det dags att avtjäna straffet. Domstolen gör sin prövning i fem steg och avgör din framtid. Blir det fotboja, kontraktsvård eller rakt i finkan utan att passera gå? Anna avslutar med att lista geniala och smakrika sätt att rymma på. Välkomna!

Nyheterna Radio 09.00

En "kärnfamilj" bestående av mamma, pappa och tre barn, flyttar från Farsta till Enskededalen i Stockholm. Ganska snabbt därefter väljer pappan i familjen att lämna, han går ut genom dörren och kommer inte tillbaka. Hur kan ett sådant beslut påverka barnen? Tom växer upp med två syskon, en äldre syster och en tvillingsyster. Han berättar om minnen, uppväxten, kaoset, lycka men även om sorg. Sorgen efter att hans tvillingsyster, Jessica, blev brutalt mördad endast 24 år gammal. Hur påverkade det Tom? Vi pratar om känslor och hur sorg kan uttrycka sig. Man har ofta hört att tiden läker alla sår, men gör den verkligen det?   Tack Tom för att du vågar berätta din historia och om din sorg, tack       Brottpodden© since 2018 Hjärnan bakom Brottpodden är Joakim Åström. Med ett otroligt intresse för kriminologi, kom denna podcast till. Brottpodden - podden som pratar med människor som på ett eller sätt blivit starkt berörda av brott. Memo Elgueta står för ljud och bild redigeringen.   Brottpodden anthem: Utrulii - Väckarklockan (producerad av memo crescendo)   instagram: @Brottpodden (facebook.com/brottpodden) @astrom0420 / Jocke /Host/Hjärnan @memo.crescendo / Memo /Ljud&Bild (facebook.com/memocrescendo)    

Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för? Brottslingen, brottsoffret eller samhället? Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen:  ju svårare brott desto högre straff.  Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff?  Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund, justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

I det 37:e avsnittet av SLA Sportpodd avhandlas Skövde HF:s stundande seriepremiär, motståndet i SHE, Skövde AIK:s blytunga toppseger och Richard Hanichs straff.

Drönare • Drönarbilder i sociala medier och på webben kan vara brottsliga   Det är något visst med drönarbilder. Att få vyerna och det där ovanifrån perspektivet gör många gånger att en video lyfter sig flera snäpp.   Men det finns en hel del regler att förhålla sig till när det kommer till att filma med drönare och att sprida bilder som är filmade med drönare.    I Umeå står en man just nu, i september 2021, åtalad just pga av att han spridit ett filmer med drönarbilder i på Youtube utan spridningstilstånd,    Det finns många rykten om vad man få och inte får visa i drönarbilder för att de ska vara lagliga att visa. I det här avsnittet reder vi ut vad som verkligen gäller.    Sammanfattningsvis:  Om du ska sprida, tex posta drönarbilder i sociala medier, över land ska de skickas till Lantmäteriet först så att du får ett spridningstillstånd. Alla bilder ska först skickas till Lantmäteriet för godkännande.    Ska du sprida bilder som är filmade över havet så är det Sjöfartsverket som ger ditt tillstånd att sprida bilderna. Men hit behöver du bara skicka bilder där havsbotten går att urskilja. Å har du filmat över en insjö eller vattendrag så behöver det inte godkännas.    Sen behöver du dessutom ett sk drönarkort för att ens få flyga din drönare. Det är Transportstyrelsen som ger dig det tillståndet.    Så det är många myndigheter som är inblandade här. Men det är ändå värt att ha koll på reglerna. Straffet för brott mot spridningstillståndet är böter eller fängelse upp till 1 år.      LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Lantmäteriet - ansöka om spridningstillstånd över land Sjöfartsverket - ansöka om spridningstillstånd när havsbotten syns Transportstyrelsen -  drönarkort   ÖVRIGA LÄNKAR :  Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

I veckans bonusavsnitt kör vi heta stolen med Jack Stengel-Dahl och Alex D'Rosso. Killarna sätts på prov när de måste erkänna vilken svensk kändis de helst hade dejtat, sina sjukaste sex-historier och mycket mer. Straffet om de inte svarar? - You don't want to know! Känsliga lyssnare varnas. Följ oss på instagram @dianamoseni @anty och poddens instagram @antyochdiana Artist och låt: Imenella ”Aah shit” Du kan lyssna på henne här: https://open.spotify.com/artist/6IuS73qKuYfrYqA5g5iq0h?si=X1OEyMjOQdSl-1QVANBLRg

Nyheterna Radio 12.00

I dag skal vi snakke om Straffet af en Manual Google SEO Penalty

I 2015 ville Socialdemokratiet have reduceret brugen af isolation som straf til fængselsindsatte. Siden er antallet af fanger i isolation eksploderet. Vil Socialdemokratiet ændre på det nu, hvor de igen har fået magten? Vært: Camilla Stampe.

Höjda arvoden, inkomstgaranti och en hel rad olika ersättningar. I veckans avsnitt listar vi förmånerna för våra folkvalda riksdagsledamöter. Hur mycket tjänar man som riksdagsledamot och stämmer det att man får sitt arvode även om man inte gör något? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i de folkvaldas ersättningar och förmåner. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Tomas Ramberg och Monica Saarinen Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Höjda arvoden, inkomstgaranti och en hel rad olika ersättningar. I veckans avsnitt listar vi förmånerna för våra folkvalda riksdagsledamöter. Hur mycket tjänar man som riksdagsledamot och stämmer det att man får sitt arvode även om man inte gör något? I veckans avsnitt fördjupar vi oss i de folkvaldas ersättningar och förmåner. Medverkande: Fredrik Furtenbach, Tomas Ramberg och Monica Saarinen Programledare: Parisa Höglund Producent: Björn Barr

Uppläsning: Mattias Alkberg DIKTSAMLING: Med rätt att dö (Teg Publishing, 2020) MUSIK Toivo Kuula: Sång utan ord EXEKUTÖR Nina Karmon, violin, Oliver Triendl, piano

Nyheterna Radio 12.00

Från livstid till ett 18-årigt straff för dömde 23-åringen. Lugnare toner i debatt mellan Trump och Biden inatt. Nooshi Dadgostar snart på partiledareposten för Vänsterpartiet. Dessutom berättar Rymd-Maria om solens nya cykel. Tomas Ledin firar 30-årsjubileum med liveskiva och Frida Zetterlund om de senaste mode-trenderna i USA.

Veckans Morgonandakter hålls av Maria Sverke som är präst i Österåker-Östra Ryds församling i Åkersberga. Temat är försoning. Programmet sändes första gången i april 2017. - Inom teologin brukar det talas om två typer av försoningslära. Den objektiva, som är den vanligaste inom Svenska Kyrkan, och den subjektiva.  Inom den objektiva så är det människan som är objektet och det är Gud som ska försonas med oss. Gud har försonats med oss för all framtid oavsett det vi gör. Straffet är redan utdömt och brottet sonat. Maria Sverke Text Psaltaren 103: 8-10 Musik Arrival of the birds - The cinematic orchestra Planet Earth - Hans Zimmer Producent Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se    Sveriges Radio Västerbotten

I denne episoden har Frode Lia med seg daglig leder i Skeid, Daniel Holmeide Strand og diskuterer utfordringene til breddeklubbene under covid 19-krisen.

Regeringens proposition om att e-handlare inte får presentera kreditalternativ som förstahandsval i kassan har mötts med en kritikstorm från e-handlare och betalföretag. Podden går på djupet om hur den nya propositionen kommer att påverka e-handeln. Är den nya propositionen om hur kreditalternativ får presenteras ett berättigat svar på betalföretagens aggressiva sätt att lyfta fram delbetalningar eller en idiotisk klåfingrighet som gör det svårt att för e-handlare att erbjuda smidiga betalningar? I avsnitt 137 av podden Ehandelstrender samtalar programledaren Urban Lindstedt med Johanna Allhorn, chefredaktör på Ehandel.se och Christer Pettersson, e-handelschef på Hultafors Group. När podden besöker D Congress är Coronaviruset klart närvarande som luckor i programet och tveksamma hälsningsrutiner. Redan idag räknar e-handlare med kraftiga förseningar av varuleveranser från Kina. Men e-handeln kan gynnas när folk drar sig för att röra sig i stora folksamlingar. Podden diskuterar även det nya initiativet Hållbar E-handel där den stora frågan är vad hållbar e-handel egentligen är. Dessutom är vi frågande till att Mat.se lägger ner sitt skånska lager när dagligvaruhandeln växer snabbare än någonsin på nätet.

Nytt år means nya lagar! Straffet för mord höjs, Barnkonventionen blir svensk lag och cash får höjd status. Dessutom får vi ett nytt brott, sabotage mot blåljusverksamhet, som Mårten är kritisk mot. Vi pratar också om de sista rättsfallen för 2019 som rörde surrogatarrangemang och skadestånd vid oaktsam våldtäkt.

Vad är en delikatess? Låter engelska bättre än svenska? Ska man få ha Tv-spel i fängelset?  Glöm inte att gilla och följa för mer!Med i avsnittet: Jesper, Robin, Oscar och Nils Musik. Skinny Leonard av Audionautix licensieras under licensen Creative Commons Attribution (https://creativecommons.org/licenses/...) Artist: http://audionautix.com/

Titeln avslöjar självklart vad en stor del av veckans avsnitt handlar om – nämligen incidenten mellan Sebastian Vettel och Lewis Hamilton under Kanadas Grand Prix. Straffet på 5 sekunders tidstillägg har blivit årets kanske största nyhet och trots att Janne och Erik är överens om vad de tycker, är fallet ändå inte helt okomplicerat.Vidare så bjuds det på en lång intervju med Dieter Rencken, poddens tredje medarbetare, som ger sin syn på nuläget inför nyckel-året 2021.Dessutom innehåller helgens överraskningar och besvikelser en ovanligt bred palett – flera förare, en teamchef och faktiskt hela banan Circuit Gilles Villeneuve. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erik Huseklepp, Doddo og Mads Bøyum er i studio for å debriefe Branns vonde tap i Stavanger, der dommeren har erkjent at bortelaget skulle hatt to straffespark de ikke fikk. I tillegg snakkes det om talentdebatten Magni Fannberg satte i gang da han dro fra Stadion og de mange rulleringene på laget diskuteres.Produsent: Henrik SvanevikIntro: Remi Taule.Musikk: Hjerteslag - «Kong Oscars Gate». (Eget selskap) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Det går åt helvete när det gäller att inte skrika!"

Iklädd en kycklingdräkt på väg till Krigslida

den2radio’s Ronkedorer er reduceret til det halve denne gang nemlig Jens Raahauge og Nikolaj Ifversen, men de er i fin form og har medbragt hver sin bog. Den ene er Niels H. Kragh-Nielsens bog ’Straffet på livet’ om henrettelser i Danmark fra 1537 og 1892. Den anden er Lene Tanggaards ’Vanebrud’. 

Straffet från Frida att åka till Åkersberga var det värsta som kunde hända

Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här första delen av tre handlar det om hur sex speglades i den tidens musik. Det handlar närmare bestämt om hur musik under den engelska renässansen kunde spegla kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld - på ett ytterst subtilt sätt. Straffet för den som under drottning Elisabeths styre togs på bar gärning med att sjunga snuskvisor blev hårt. Vår ciceron är Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i den engelska renässansens sex, droger och kriminalitet. I den här första delen medverkar universitetsadjunkten i historia Eva Andersson, professorn i engelsk renässanslitteratur David Lindley, kuratorn Ann-Charlotte Bengtsson och psykologen Per Isdal. Som uppläsare medverkar skådespelarna Emelie Sigelius och Torben Kulin. Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 7 december 2014 med titeln "The golden age of sex". En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.  

Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här första delen av tre handlar det om hur sex speglades i den tidens musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar närmare bestämt om hur musik under den engelska renässansen kunde spegla kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld - på ett ytterst subtilt sätt. Straffet för den som under drottning Elisabeths styre togs på bar gärning med att sjunga snuskvisor blev hårt. Vår ciceron är Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i den engelska renässansens sex, droger och kriminalitet. I den här första delen medverkar universitetsadjunkten i historia Eva Andersson, professorn i engelsk renässanslitteratur David Lindley, kuratorn Ann-Charlotte Bengtsson och psykologen Per Isdal. Som uppläsare medverkar skådespelarna Emelie Sigelius och Torben Kulin. Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 7 december 2014 med titeln "The golden age of sex". En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.  

Den engelska guldåldern runt år 1600 slutar aldrig att inspirera vår tids kultur, och att fascinera! I den här första delen av tre handlar det om hur sex speglades i den tidens musik. Det handlar närmare bestämt om hur musik under den engelska renässansen kunde spegla kontrasterna mellan pryderi, sexuell utlevelse och våld - på ett ytterst subtilt sätt. Straffet för den som under drottning Elisabeths styre togs på bar gärning med att sjunga snuskvisor blev hårt. Vår ciceron är Katarina A Karlsson har doktorerat på 1600-talets engelska lutsånger och guidar oss i den engelska renässansens sex, droger och kriminalitet. I den här första delen medverkar universitetsadjunkten i historia Eva Andersson, professorn i engelsk renässanslitteratur David Lindley, kuratorn Ann-Charlotte Bengtsson och psykologen Per Isdal. Som uppläsare medverkar skådespelarna Emelie Sigelius och Torben Kulin. Programmet är en repris av ett program som sändes första gången den 7 december 2014 med titeln "The golden age of sex". En P2 Dokumentärserie av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.  

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi om två av Hälsinglands mest mytomspunna rövare, Tjuv-Jon och Stigman Sote.Vi har även med två historier från boken Färila förr där ni bland annat får höra om det sista spöstraffet i Färila. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Det är allmänt känt att det är riktigt dyrt med fortkörning i Norge. Det är dock inget i jämförelse med USA.

Stefan Gustavsson och Jacob Rudenstrand är tillbaka med podden Second Opinion. I detta avsnitt diskuteras innebörden av Jesu död på korset. Är tankegången att Jesus tog straffet för människans synd en falsk och heretisk lära, som filosofen Martin Lembke hävdade i Dagen den 6 april? Saknar läran om Jesu ställföreträdande strafflidande teckning i evangeliet? Lembkes artikel har skapat flera reaktioner, men håller hans resonemang? Vill du stötta podden ekonomiskt kan du Swisha en valfri gåva till 123 059 16 44 (www.getswish.se). Länkar som nämns i avsnittet: - Martin Lembke: Jesus tog inte straffet för våra synder: http://www.dagen.se/debatt/martin-lembke-jesus-tog-inte-straffet-for-vara-synder-1.949323 - WilberforceAkademin: http://www.sea.nu/viewNavMenu.do?menuID=154 - Skeptikerns guide till Jesus (filmserie): https://www.youtube.com/playlist?list=PLDFcoxPqjPXlP4u50pX7rq_LtdJDOcaUo

Frida fick denna morgon ett straff av Erik. Straffet var att beställa kaffe på ett cafe och samtidigt sitta fast i handklovar med den uppblåsbara barbaren "Danne"

Barnmorskan Carolina Redlund fick 6 års straffarbete efter att ha utfört flera aborter i slutet av 1800-talet. Hon bröt mot lagen. Det gjorde också många som ville skiljas vid den här tiden. Människors uppfattning om vad som är rätt och riktigt har inte alltid gått i tak med lagarna. Därför har det genom historien funnits människor som brutit mot lagar och regler, ofta för att hjälpa andra.Vi börjar med att berätta om Carolina Redlund som straffades hårt för sitt medvetna lagbrott. Hon föddes 1850 i Skogs-Tibble utanför Uppsala och utbildade sig så småningom till barnmorska. Men trots att det var förbjudet med aborter, eller fosterfördrivning som man sa då, och trots att hon svurit en ed som barnmorska att inte utföra aborter, så valde hon att hjälpa ett tjugotal kvinnor att genomföra aborter.Anna-Karin Westerlund har varit arkivarie på Landsakrivet i Uppsala och det var där hon stötte på Carolina Redlunds berättelse.- Jag blev fascinerad av Carolina Redlund, när jag hittade henne i en dombok, därför att jag att hon i slutet av 1800-talet gjorde mycket gott för de kvinnor som hon hjälpte. För att vara kvinna och föda ett oäkta barn slutet 1800-talet var inte lätt.De kvinnor som födde barn utanför äktenskapet hamnade ofta utanför den samhällerliga gemenskapen.-Bara det att stå framför för prästen i kyrkan och bli absolverad, dvs avlöst från sin synd efter att ha fött ett oäkta barn. De fick där inför hela församlingen höra vilken hora hon varit och att hon brutit mot Guds bud och lagar.Ingen vet idag varför Carolina Redlund kom att utföra de förbjudna aborterna i Uppsalatrakten. Och troligtvis kände inte hennes barnmorskekollegor till hennes verksamhet, för inte nog med att hon riskerade att förlora sin legitimation, den som bröt mot barnmorskeed hängdes också ut med namn och ingående detaljer i barnmorskornas egen yrkestidning Jordemodern och kallades där för "fallna medsystrar".Carolina Redlund skulle säkerligen fortsatt att utföra aborter om det inte var för att hon blev anmäld av en av de kvinnor som hon hjälpt. Den unga kvinnan hette Maria Lindholm var ogift och jobbade som piga. I november 1895 hade hon lagts in på Akademiska sjukhuset för en luftrörskatarr och där fått veta, till sin egen förskräckelse att hon var gravid. När hon sen kom hem träffade hon en grannkvinna som sa att hon kände en barnmorska som kunde hjälpa henne att fördriva fostret trots att det var jämställt med mord i lagen.- Maria funderade några dagar. Hon visste att om hon behöll barnen skulle hon förmodligen bli avskedad från sin tjänst och var skulle hon ta vägen, säger Anna-Karin Westerlund. Utvägen var helt enkelt att låta Redlund hjälpa henne. Så Maria gick till Redlund för att få hjälp att fördriva fostret.Så här står det i polisprotokollet;Sedan det i huset nr 4 vid St Larsgatan här i staden boende ogifta Maria Lindholm, härstädes anmält sig hava fött ett ofullgånget foster av manskön, efter att förut hava blivit av barnmorskan Carolina Redlund behandlad för fördrivande av nämnda foster, blev Maria Lindholm av undertecknad i närvaro av överkonstapel Isaksson och detektivkonstapel Leander härom närmare hörd, därvid hon erkände. Maria Lindholm berättade att hon i mitten av juli månad sistlidne år blivit lägrad under det att hon då tjänade i Tensta socken. I början av november månad samma år vårdades hon på akademiska sjukhuset för luftrörskatarr och blev där av någon läkare underrättad om att hon voro havande, varvid hon även förmärkt att fostret haft liv. Maria Lindholm hade inte för avsikt att fördriva fostret, men då en ofigt kvinna vid namn Anna Larsson besökt henne i hennes bostad på Övre Slottsgatan hade Maria Lindholm omtalat att hon var havande. Anna Larsson upplyste då Maria om att hon visste en barnmorska som kunde fördriva fostret.Vid den här tiden var även preventivmedel förbjudet att använda.- Denna kvinna hade hjälpt 20 kvinnor och vissa kvinnor flera gånger. Och Carolina Redlund hade även utbildat en kvinna som hjälpte henne.Hur kom det sig då att hon började med fosterfördrivning? Anna-Karin Westerlund tror att det kan ha varit för att hon fick betalt, men det kan också ha varit för att hon ville hjälpa kvinnorna, att hon såg hur de hade det.Maria Lindholm begav sig till Redlunds bostad i huset nr 29 vid St Persgatan. Där tillsade Redholm Maria Lindholm att lägga sig på en i rummet stående klädd soffa vilket Maria Lindholm gjort varefter Redlund undersökt henne med händerna och förklarat att hon voro havande. Då Maria Lindholm påföljande dag infann sig hos Redlund hade hon tillsagts att lägga sig på förut nämnda soffa varpå Redlund med händerna utanpå och inuti Maria kände och därefter infört något hårt föremål, en kateter, i könsdelen varvid Lindholm dock inte känt någon smärta.Maria Lindholm framfödde efter fyra behandlingar ett ofullgånget barn  hemma hos barnmorskan Carolina Redlund. Men efter ett tag började samvetet gnaga på Maria Lindholm.Till slut såg Maria ingen annan utväg än att gå till polisen och anmäla barnmorskan.Carolina Redlund fick sex års straffarbete och även Maria Lindholm blev dömd till ett års straffarbete. Eftersom aborter var förbjudna finns det av naturliga själ ingen statistik. Men man kan däremot utläsa hur många kvinnor som dog på grund av fosterfördrivning. År 1881 var det till exempel 1271 kvinnor som avled i sviterna av illegala aborter.Straffet för att utföra aborter har gradvis minskat. I 1734 års lag straffades fosterfördrivning med döden. Drygt hundra år senare, 1864, ersattes dödsstraffet med fängelse. Och först på 1970-talet kom vår nuvarande lagstiftning om aborter.Det är uppenbart att Carolina Redlund och många andra i hennes samtid tyckte att abortlagen var felaktig. Men det var inte den enda lagen som människor medvetet bröt mot och manövrerade sig runt vid den tiden.Runda lagenSkilsmässolagen i Sverige var sträng, och stämde inte längre helt överens med livet i det allt modernare samhället, därför blev uppfinningsrikedomen stor när det gällde att runda lagen och få till en skilsmässa ändå.Elsa Trolle Önnerfors är rättshistoriker vid Lunds universitet.- Man har alltid kunnat skilja sig i Sverige men det har varit väldigt svårt, säger hon. Från medeltiden och ända in på 1900-talets början så var man, för att få skilsmässa, tvungen att visa att det hade begåtts ett brott, förklarar hon. Brottet kunde i huvudsak se ut på två sätt antingen hade den ena parten begått äktenskapsbrott, hor som det hette, eller så hade en part förvunnit utomlands, det hette inom juridiken egenvilligt övergivande. -De här gamla bestämmelserna följde med in på 1800-talet men då hade samhället börjat förändras i grunden. Kyrkan makt och kontroll hade till exempel börjat minska, och människor ville leva friare liv. Det är i det läget som man kan se hur bestämmelserna missbrukas, bland annat genom det som vid den här tiden kallades Köpenhamnsresor.Det stod inte i lagen som talade om egenvilligt övergivande hur länge den ena parten måste vara utomlands, och samtidigt var det med den nya tekniken, ångbåtar och järnvägar, mycket enklare än tidigare att till exempel ta sig över till Köpenhamn.- Och vad de då gör, de som vill skiljas och har gott om pengar, det är att makarna gjorde upp med hjälp av en advokat, hur ekonomin skulle se ut, vem som skulle ha barnen osv. Och så såg man till att endera parten for till Köpenhamn och anmälde sig på det svenska konsulatet, berättar Elsa Troll Önnerfors.- Ofta åkta man hem igen med vändande båt, och väl hemma var det tämligen enkelt att få sin skilsmässa, utan att behöva hänvisa till äktenskapsbrott.De här så kallade Köpenhamnsresorna var inte det enda sättet som par som ville skiljas, använde under 1800-talet.  Man kunde också manipulera med den andra skilsmässoorsaken, otrohet, det som då kallades horsbrott. Men då gällde det att uppfylla de krav som fanns i lagen nämligen att två vittnen måste kunna intyga att det verkligen förkommit äktenskapsbrott.Beata Losman var tidigare arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, och hon blev nyfiken när hon där hittade en samling så kallade skiljobrev i Domkapitlets arkiv. Det var rätten som dömde i skilsmässomål, men det var domkapitlet som utfärdade bevisen på att man fick skiljas, dvs skiljobreven, och till varje sådant brev fanns också den rättsliga utredningen med.  När Beata Losman studerade dem närmare så kunde hon se ett mönster framträda. Det visade sig att man iscensatte otroheter, spelade lite teater helt enkelt, för att uppfylla lagens bokstav.- Jag upptäckte att när det var horsbrott så dominerade en typ, nämligen den när mannen begick hor med okänd kvinna och i precis rätt ögonblick promenerade två vittnen in som kunde tala om exakt vilket klockslag detta hade ägt rum, och så kunde hustrun via ombud åtala honom vid rätten. Beata Losman är säker på att hela scenen var uppgjord i förväg, men hur det faktiskt gick till är självklart svårt att säga. -Det står ju av förklarliga skäl inget om det i domstolsutslagen, konstaterar hon med ett leende.Också det här manövrerandet förekom i huvudsak bland högrestånds-personer, menar hon. -Det förekom skilsmässor också bland bönder men där var det mycket svårare ekonomiskt man klarade inte en gård om man inte var en som skötte mans-arbetet och en som tog hans om kvinnoarbetet. Hon har ett exempel på detta i sin egen släkt, där ett par med sju barn skiljer sig efter ett, som det förefaller, uppgjort horsbrott.- Hustrun gifte omedelbart om sig, medan mannen drog sig tillbaka med deras gemensamma barn.Det är alltid mannen som begår horsbrotten i de här fallen, men utrikesresorna kan man se också kvinnor göra.Allt detta trixande och manövrerande med skilsmässolagen väckte naturligtvis myndigheternas irritation, men det fungerade också som en förändrande kraft. Det blev ungefär som det gör när en ny stig bildas över en gräsmatta först går människor, och när stigen är etablerad så lägger man plattor att gå på. Genvägarna till skilsmässa blev pådrivande för en ny och modernare lagstiftning, menar Elsa Trolle Önnerfors.- Det kommer nya bestämmelser om skilsmässa 1915. Det är fortfarande inte enkelt att skiljas, men det måste inte längre ligga ett brott i botten, berättar hon. Ungefär samtidigt kan man se hur köpenhamnsresorna försvinna.Samma fenomen kan man se också i andra länder. I Finland åkte man över från Torneå till den svenska sidan och anmälde sig hos de svenska myndigheterna.- Lagstiftningen har ofta inte hunnit med förändringar i samhället, och då får domstolarnas praxis styra hur de nya lagarna ska se ut.Hur snabbt lagändringarna kommer genom historien beror också mycket på vilken kung som satt vid makten. -Gustav III och Oscar I är båda exempel på kungar som drivit igenom nya liberala reformer och lagar.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Tommy Engman  slaktband@sverigesradio.se

Vad hände med männens snygga vader, och varför hade medeltidskvinnor strutar på huvudet? Kläder är nödvändiga av många orsaker men det går ofta till överdrift. I Saker jag har hörts 20:e avsnitt maler vi på om kläder i en timme! Från vikingatid till idag. Byxor åt folket!

Därför tycker politiker att 18-åringar ska tågluffa, vem var det som straffades, kritiken om normkritiken och därför borde barn hata nya åldersreglerna.  PODDEXKLUSIVT: KOSSORNA  Medverkande: Elinor Svensson, Petrina Solange, Johanna Wagrell och Marcus Berggren

Maria Fredrica Thelin bodde i Gamla Stan i Stockholm för drygt 200 år sedan. Hon växte upp under goda omständigheter i hovets närhet i slutet av 1700-talet men slutade sina dagar utblottad, sjuk och utan heder. Släktforskaren Agneta Gustavsson är ättling till Maria Fredrica och har för första gången sökt upp den gata där anmodern bodde i början av 1800- talet. Maria Fredrica Thelin hade oturen att leva i en tid då hennes möjligheter att själv styra över sitt liv var ytterst begränsade eftersom hon som gift kvinna var helt beroende, eller underställd, sin man. Och det var när han försvann som hennes svårigheter började. - Maria Fredricas pappa, Erik Åkerberg, jobbade som ståndsdrabant i slottet, dvs han var en del av vakt som Gustav III hade för att vakta den privata delen av slottet gentemot den offentliga delen, berättar Agneta Gustavsson. Allt verkade ha varit bra för Maria Fredrica fram till hennes pappa dog. Han dog bara en vecka efter att Gustav den III mördades på maskeradbalen 1792. Han lämnade efter sig hustru och en stor barnaskara, varav elvaåriga Maria Fredrica var en. Bara några år senare, innan hon ens fyllt 16 år, blev hon bortgift med den dubbelt så gamle skräddarmästaren Mathias Thelin. Och vad som såg ut som en trygg försörjning för henne fick ett abrupt slut när skräddarmästaren en dag 1806 rymde och lämnade Maria Fredrica och deras tre små barn ensamma. Historien om Maria Fredrika har varit bortglömd i generationer. Det var först när Agneta Gustavsson försökte hitta förklaringen till varför en liten flicka från Stockholm hade hamnat mitt bland hennes anor av torpare och arbetare som historien rullades upp. Flickan som Agneta Gustavsson hittade i kyrkboken visade sig vara Maria Fredricas dotter. Hon hette Gustava Kristina, och bredvid hennes namn stod den lilla anteckningen "moder och fader okänd", som var en laglig möjlighet vid den tiden. Men Agneta Gustavsson gav sig inte. Hon blev nyfiken och letade igenom alla församlingsböcker över födda 1817 i Stockholm utan att där finna föräldrarna. Det var först när hon kom på tanken att leta i Allmänna Barnhusets intagningsbok som hon fick napp. - Som nummer 517 stod hon där, Gustava Kristina Thelin. När Agneta Gustavsson fick se intagningsboken var inte mamman anonym längre. Hon stod men namn och där fanns också anteckningar om att Maria Fredrica misskött sig. - Jag blev intresserad och började nysta i historien, berättar Agneta Gustavsson som genom åren  genom åren besökt många arkiv för att finna förklaringen till varför Maria Fredrica lämnade bort sitt barn. Däribland slottsarkivet som ligger i direkt anlutning till slottet och bara ett stenkast från Finska Kyrkan. Agneta Gustavsson hade tidigare inte besökt Finska Kyrkan där hennes anmoder en gång gifte sig med skräddarmästaren Mathias Thelin. Varför han några år senare lämnade hustru och tre barn vet inte Agneta. I och med att Mathias rymde försvann också Maria Fredricas skyddsnät. Hennes mamma hade blivit änka för andra gången, var inte helt frisk och till åren kommen. - Jag misstänker att hon gått hos folk och gjort enklare hushållsgöromål. Men det man ser är att hon börjar en oändlig vandring från lägenhet till lägenhet. Hon letar efter rum, pengar och jobb för att kunna försörja sina tre barn, berättar Agneta Gustavsson. Två år efter att Maria Fredricas man försvann, år 1808, skriver hon ett brev till Allmänna Barnhuset för att få hjälp. - Och då har hon det ju inte lätt eftersom hon skriver ett sånt brev, och man kan också se att barnen är i på Barnhuset eller i fosterfamiljer i perioder men sen kommer hem till henne. Så jag får för mig, säger Agneta Gustavsson, att hon kämpade som ett djur för att hålla familjen intakt. - Sen går många år då hon inte finns i rullorna överhuvudtaget. Inte förrän runt 1815- 1816 då hon börjar stjäla och finns i polisprotokollen. Och det börjar med att hon stjäl en schal från skräddaränkan Maria Söderman. Men det är inte nog med att Maria Fredrica börjar stjäla. Med sig har hon dotter som fötts utanför äktenskapet. Och eftersom skräddarmästaren fortfarande är spårlöst borta skrivs Gustava Kristina in i kyrkboken som oäkta. Med ett litet barn på armen går hon runt i Stockholm för att söka bostad och då vid ett tillfälle blir lockelsen för stor när hon ser en portmonnä hos hyresvärdinnan. - Hon blir gripen direkt och det blir en polisanmälan, men det märkliga händer att hyresvärdinnan vädjar till rätten att de ska skona Maria Fredrica. Men trots det döms hon och fick för första resans stöld till 12 dagars fängelse på vatten och bröd samt kyrkoplikt. Maria Fredrica fortsätter sin brottsliga bana och nästa gång Agneta Gustavsson hittar dokument om henne har hon stulit en svart prickig klänning och två lakan. Hon går till pantbanken för att få pengar, men där känner man igen klänningen och hon grips. - Hon hamnar i häktet och under några veckors tid i december 1818 flyttas hon mellan den kalla häkteslokalen i källaren till rättegångslokalen där hon blånekar att hon tagit klänningen. Men vid ett tillfälle har fru Waltman som hävdade att hon ägde klänningen med sig de utklippta bitarna som matchar klänningen Maria Fredrica ville sälja på pantbanken. Persedlarne blefwo nu uppwiste, hvarwid Waltman framtog åtskilliga Lappar, såwäl af det i klädningen öfwerblefne tyg, som äfwen den i fodret befintliga Lärftsort, hwilka wid jämförelse härmed till alla delar syntes öfwerensstämmande, så att de af Waltman för armhålen frånsprättade lärftstycken med berörde Foder alldeles sammanpassade, hwarjemte Waltman erinrade att de på Lakanen förut befintlige Märkbokstäfwerne M och W woro frånsprättade, hvilken åtgärd Thelin erkände sig hafwa widtagit. -Och hon fick ett hårt straff för andra resans stöld, sex par ris och ett år Spinnhusarbete. Maria Fredrica ber för sitt liv och skriver till Svea hovrätt att hon inte skulle klara det hårda straffet och ber att få slippa på grund av hennes hälsa eftersom hon har kramper och epilepsi. Härmed vågar en olycklig brottsling i allerdjupaste ödmjukhet bönfalla om förskoning från det af Stockholms Norra Förstads Wästra Kämnärsrätt den 15de innevarande December mig ådömde Kroppsstraff af Sex par Ris för begången Stöld. Denna på rättvisa Lagar grundade dom kan af mig icke klandras; jag inser, fast försent, vådan af mitt brottsliga förhållande och finner ingen annan utväg öfrig än att med ångerns bittra tårar fly till milde och högt upplyste Domare för att om möjligt vinna förändring af detta nesliga Straff - Mänsklighetens vänner! Hjelpen en olycklig Moder, som i dessa ögonblick är hardt nära att förtvifla vid åtanken på de barn som omgifva henne. En mildring i Straffet är ännu en ytterligare begäran, hällst jag såsom besvärad af fallandesjukan ej utan äfventyr för lifvet ser mig i stånd att detsamma kunna undergå. - Risstraffet omvandlas till åtta dagar på vatten och bröd och hon placerades i Spinnhuset på Långholmen och dör två månader senare, den 5 april 1819, 38 år gammal. Så hon var uppenbarligen inte av god hälsa, avslutar Agneta Gustavsson.    Samhällsställning var färskvara på 1800-talet Marie Lindstedt Cronberg är docent i historia vid Lunds universitet och hon har i sin forskning främst fokuserat på hur ensamstående kvinnor med utomäktenskapliga barn kunde försörja sig. Maria Fredrika Thelin blev ju övergiven av sin man och hade alltså från början inte samma stämpel på sig som kvinnor med utomäktenskapliga barn hade, men det gjorde inte någon stor skillnad tror hon. - Nej det tror jag inte för de tjänster som har stått henne till buds är ju varit pigtjänster - om hon inte hade haft ett arv, en utbildning eller något annat att falla tillbaka på. - Men just den här kvinnan får ju ett utomäktenskapligt barn ett par år innan hon dör, och det gör att hon går från ett fattigt och svårt liv till ohållbar och omöjlig livssituation. När det barnet föds tappar hon sitt anseende, nu tycker man sannolikt inte längre synd om henne. --- - Den kvinna som uppfattas som änka har en hedervärd position, men om hon uppfattas som lösaktig och möjlig att ifrågasätta så sjunker hennes möjligheter på arbetsmarknaden och i omgivningens ögon, säger Cronberg. Maria Fredrika blir ju övergiven av sin man, och även om hon själv fick leva under stora svårigheter, så var det nog hennes man som bar på skulden för det inträffade, menar Marie Lindstedt Cronberg. - Den som ska missaktas i det här fallet är helt tydligt hennes barn. Den som överger fru och tre barn är en föraktlig person, en brottsling som ska uppsökas utan myndigheterna och föras tillbaks till sitt äktenskap. Mannens försämrade heder spiller inte över på hans hustru, hon hade sannolikt sin heder i behåll, tror Cronberg. - Men om hon skulle inleda lösa relationer med andra män sedan hennes man försvunnit så skulle jag tro att han snabbt blir omdefinierad från sin änkestatus till något helt annat. Rollerna i det tidiga 1800-talet är strikta och fast reglerade. - Mannen har en överordnad position, men han har också plikter som följer med det ansvaret. Han har ett husbondeansvar och ett ansvar för försörjningen. Och just i hans egenskap som husbonde så ska myndigheterna kunna ha en direktrelation med honom , han ansvarar för sitt hushåll, för att allt står rätt till. När mannen försvinner så finns det inget skyddsnät utöver vad som eventuellt församlingens fattigvårdskassa kunde bidra med. - Det gamla samhället bygger på att kvinnan tog sitt ansvar och att mannen tog sitt - och äktenskapen är i princip livslånga. Skilsmässor var uteslutna för de flesta , kanske kan man räkna med cirka 200 per år i hela landet vid den här tiden, tror Cronberg. Maria Fredrika kom ju från ganska goda ekonomiska omständigheter, hennes far hade en position vid det kungliga slottet. Men vad hon hade varit tidigare spelade ingen roll när väl olyckan drabbade. - Samhällsstatusen är färskvara. Man föds på ett vis, efter hand utvecklas tillvaron på ett annat vis och på ålderdomen så är de flesta människor i det här landet utblottade och utfattiga. Det finns inga skyddsnät. Väldigt få personer kan dra sig tillbaka och leva på besparingar, utan man kan alltid falla också från ganska höga positioner och hamna bland de medellösa. Men att förlora sina pengar och bli fattig innebar inte automatiskt att man också förlorade sin heder. - Heder låter för oss idag om något väldigt fint och storvulet men så har det inte alls varit. Hedern var nog en ganska basal egenskap som nästan alla föddes med - såvida man inte var född utom äktenskapet. Hedern kunde man odla, förvalta och förbättra, och så kan man tappa den om man utför brottsliga handlingar eller är osedlig - men att förlora pengar innebär ingen förlust av hedern. Att födas som utomäktenskapligt barn innebar att man hamnade helt utanför familjens normala skyddssystem berättar Marie Lindstedt Cronberg. - Det har ju sin enkla grund i att man står utanför arvsordningen, man står utanför själva samhället. Om ens släkt är besutten så ärver man inte huset i staden eller marken på landet. Det kan låta som att hedern har med ekonomiska tillgångar att göra, men det har med andra faktorer att göra menar Marie Lindstedt-Cronberg. - Det är tvärt om - det är just för att man anser att det utomäktenskapliga barnet inte har någon heder som det får den här svaga positionen i samhället , och sedan följer ekonomin med. Det var inget vanhedrande att vara fattig. Väldigt många människor var kolossalt fattiga och ägde i princip bara kläderna de hade på kroppen men de hade ändå sin basala heder. Det hade inte de barn som var födda utom äktenskapet. Brottet som Maria Fredrika begår ser inte så allvarligt ut med våra moderna ögon, hon hade stulit lite lakan och en klänning. - Ja, tjuven är mycket illa sedd i 1800-talets samhälle eftersom tjuven kan slå undan benen för andra människor som själva har det svårt, kommenterar Cronberg och fortsätter: - Vanliga människor 1818 hade väldigt få ägodelar, och om tjuven tar ens enda rock eller ens enda ko eller enda arbetsredskap så kan man ju själv duka under av umbäranden. Och en klänning är dyrbar vid den här tiden. Också kvinnor inom borgerskapet hade kanske råd att sy upp en klänning per år. Under den senare delen av 1800-talet skedde enorma förändringar i samhället när industrialiseringen satte fart, och det innebar också att kvinnornas situation förbättrades. Men Maria Fredrika hade otur som föddes innan allt detta skedde: - Hon har oturen att leva i tiden som precis föregår industrialiseringen. Hade hon fött 50 år senare hade hennes utkomstmöjligheter varit helt annorlunda. Industrialiseringen är jätteviktig för de kvinnor som lämnar sina män för att de är våldsamma eller super och inte sköter om familjen. Det öppnas helt andra möjligheter att också kunna leva på sin lön i u med industrialiseringen. Också straffen Maria Fredrika döms till förändras bara 50 år senare. - Hon döms till risstraff, det avskaffas 1855, hon döms till kyrkoplikt som också det försvinner 1855, och det fängelsestraff hon får försvinner också efter hand. - Så hon har verkligen ingen tur med sin placering i kronologin, slutar Marie Lindstedt Cronberg. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Tommy Engman slaktband@sverigesradio.se

Om hur man räknar ishockey, en handbollsspelare som överlevde mord, Elfsborg som lyssnar på blodtörstig pöbel See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om hur man räknar ishockey, en handbollsspelare som överlevde mord, Elfsborg som lyssnar på blodtörstig pöbel

Claude Cahun (1894-1954) var en fransk konstnär som var hundra år före dagens Eurovisionsfestivalvinnare Conchita Wurst med att sätta myror i huvudet på folk genom sin provocerande androgyna stil. Maskulin? Feminin? Det beror på situationen. Neutrum är det enda kön som alltid passar mig, som hon sade. Redan 1913 började Claude Cahun skapa olika former av fotografiska självporträtt genom att plocka isär, och sätta ihop, olika manliga och kvinnliga attribut. Hon var ingen supercelebrity medan hon var verksam, men idag är hon föremål för både olika avhandlingar och utställningar över hela världen. I veckans STIL berättar vi mer om denna konstnär som beskrivits som en blandning mellan artisten Sinead O'Connor and vampyren Nosferatu. Claude Cahun fick ofta höra: ”är det en kvinna klädd som en man, eller är det en man klädd som en kvinna?”. Men det var precis den sortens frågor och förvirring som hon ville skapa, på sitt originella sätt i både text och bild. Men det var faktiskt inte förrän under det sena 1980-talet som man fick upp ögonen för att här var en konstnär som hela sitt liv ägnade sig åt att utforska vad som egentligen utgör vår identitet – och det på ett sätt som var påfallande modernt. Med hjälp av smink och kläder förvandlade hon sig från docksöt kvinna till manhaftig man – och allt däremellan. På ett av de mest kända fotografierna poserar hon i rakat huvud och påminner allra mest om en androgyn alien, omöjlig att placera i tid eller rum. Eller genusbestämma. Sätter man på sig dagens queer-brillor så framstår Claude Cahun som en kristallklar pionjär i genren genom sitt fria flytande över gränser. Hon valde till och med namn med omsorg. Hon föddes nämligen som Lucy Schwob, men bytte 1918 namn till det mer genderbendervänliga ”Claude”, som funkar för både män och kvinnor. Hennes partner (och styvsyster) bytte för övrigt också namn, från Suzanne Malherbe till Marcel Moore. Claude Cahun kopplades ihop med surrealisterna, men var aldrig helt med på de noterna. Hon ogillade att etiketteras, vad det än gällde. Möjligen skulle hon ha godtagit att bli kallad för krigsmotståndare. Hon och Marcel Moore ledde en häpnadsväckande motståndsrörelse under andra världskriget som fick dem dömda till döden. Straffet verkställdes dock inte. I veckans program träffar vi författaren Lena Andersson som – äntligen – får prata om väsentligheter som mode. Dessutom har vi pratat med konstnären Bella Rune som samarbetat med gruppen The Knife vars scenkläder ställs ut på Falkenbergs museum i utställningen Staged Fashion - Designed Identities, som öppnar denna helg. Och så har vi ringt till poeten Eileen Myles i New York. Precis som Claude Cahun har hon ett särskilt förhållande till sina husdjur. Veckans gäst är Irene Berggren, fotohistoriker och curator.

Den 37-åriga "skelettkvinnan" från Göteborg dömdes för brott mot griftefrid och vapenbrott. Straffet blev skyddstillsyn. Hon ska också genomgå missbruksbehandling och få psykiatrisk vård som frivården ska besluta om. Ge oss dina frågor med #radioett på twitter, via Aschbergs Facebook eller kontaktformuläret nedan: Radio1-kollegan Hasse Aro var en av de första att intervjua kvinna i etermedia. I programmet kommer 37-åringen att besöka Robert Aschberg och berätta om händelserna som ledde fram till fallet som gav rubriker över hela världen.

Utförliga protokoll Annica Björk visste inte mycket om släkten på pappans sida. När hon sedan började släktforska hittade hon en tragisk historia. Den förste Björk, Annicas farfars farfars far, drabbades av flera olyckor och tog sitt liv vid 55 års ålder. i olika dokument, som till exempel Häradsrättens protokoll hittade Annica utförliga beskrivningar om vad det vad som hände, allt från hur långt brunnen låg från gården och vad Johannes sa vid dödsögonblicket. I sitt hem har Annica monterat släktbilder på en vacker gren som hänger i taket. Där finns bland annat Johannes Björks barnbarn när han står utanför ålderdomshemmet med sin hustru. Forskning om självspilllingar Den som tog sitt liv var att betrakta som mördare ända fram till förra sekelskiftet. Straffet för detta mord måste drabba den döda kroppen, och straffet var att man begravdes utanför kyrkogården, eller i värsta fall brändes och lades på galgbacken. Men Yvonne Maria Werner som är docent i historia vid Lunds universitet har också funnit att det fanns grader däremellan. Den som ansågs ha varit från sina sinnen när han eller hon tog sitt liv kunde dömas att ligga tillsammans med sin släkt men man gjorde en så kallat ”stilla begravning” utan klockringning och ibland utan präst. Yvonne Maria Werner berättar i det tredje programmet i höstens serie av Släktband om de tankesätt och regler som omgärdade själmorden. Det gällde till exempel att inte vara alltför äventyrlig och utmana ödet genom att till exempel ge sig ut i oväder. Äldre bandinspelningar Bror Silfvergren var byggmästare på Fårö. Han föddes 1906 och dog 1993. Åke Brunberger tyckte att Bror var en duktig berättare och delade också flera av hans intressen. Därför skaffade han fram en bandspelare och bandade Bror hemma i hans kök. I Släktband berättar Bror om hur det gick till när elektriciteten kom till Fårö. Tre pesoner nappade på erbjudandet, men med viss övertalning. Var stolparna hamnade får du höra i Släktband.