Podcasts about historierna

Historierna om våra leksaker tar oss med på en resa genom livet. I tisdagens Karlavagnen hör du om favoriter och skräckexempel varvat med känslor som avundsjuka, längtan och glädje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En annan kul sak med leksaker är att en del av dem håller över generationer och återanvänds om och om igen. Donationer och efterfrågan av leksaker har ökat och ger i en del fall extra guldkant åt småbarnsfamiljer.Olof Wretling om leksakerna som gjort avtryck Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet startar kl 21.40

Anna misstänker att hon är ett av många stulna barn från Chile. Hon adopterades på 70-talet och nu lämnar hon dna på en släktforskningssajt. När hon kommer till Chile gör hon en oväntad upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har ju alltid vetat att jag är adopterad. Och jag kände mig efterlängtad, säger Anna Bohrn.Hon kom till Arlanda i ett plan från Santiago den 5 december 1977, tillsammans med 20 andra små barn som adopterats till Sverige från Chile.Hon togs emot av sin svenska familj från Lidingö. De fick inte veta så mycket mer än att hon var ett år gammal och skulle ha hittats övergiven.– Men det är ju något som inte stämmer i det här. Du ser ju hur välmående jag är, säger Anna och visar ett foto från ankomsten.– Jag pratade ju och hade fullt med tänder.Stulna barn i ChileDet finns många luckor i historien om vad som hände Anna innan hon kom hit. I adoptionspapper står att hon ska ha hittats på en trafikerad gata, i en stadspark och på ett sjukhus. Historierna varierar och går inte ihop.När skandalen med stulna barn i Chile briserar i mitten av 2010-talet börjar Anna intressera sig för sin allra tidigaste barndom, som hon inte vet något om. När hon tar dna till hjälp börjar hennes historia rullas upp.Dokumentären gjordes 2024 av Esfar Ahmad.Producent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias Miselli

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så inleds den västerländska litteraturens långa historia. Det är ingen fridsam och uppbygglig läsning. Krigaren Akilles är rasande över att hans chef, kung Agamemnon av Mykene, har berövat honom en slavinna. Alltså ber han sin gudomliga mor om hjälp, och hon utverkar hämnd från högre makter. Inbördesgrälet mellan grekerna gör att deras fiender, de belägrade trojanerna, kan gå till motanfall, med så många dödsfall att grekerna måste lära sig att samarbeta igen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om människans äldsta kända krig, med fokus på de mytomspunna striderna vid Troja.Historierna om Akilles vrede och det trojanska kriget har varit kända och återberättade i årtusenden, och för många europeiska skolpojkar har Iliaden och dess fortsättning Odysséen varit obligatorisk läsning. Men hur mycket av det Homeros skaldade om har verkligen inträffat? Troja har numera, på goda grunder, identifierats med en ruinstad i västra Turkiet, och grekernas bronsåldersstäder har också blivit utgrävda, men kan vi vara säkra på att ett krig mellan de båda makterna utkämpades? Tack vare modern forskning, inte minst analyser av hettitiska skrifter, tror vi oss idag veta en hel del om verkligheten bakom de gamla sagorna.Bild: Akilles och Ajax spelar spel, c. 540–530 fvt, Vatican Museum Foto: Sailko, CC BY-SA 3.0 Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta All Time Best Of-avsnitt gör vi ett återbesök till artisten som lagt patent på hela sommaren och som förkroppsligar Sverige, nämligen Tomas Ledin! I över 50 år har han varit scenartist och vi går tillsammans igenom hela hans musikaliska liv - från starten i den lilla bruksorten Sandviken där musiken från 1960-talets USA kom att forma honom, till att bli den ikon han är idag. Vi får höra hur han skapade några av sina mest kända hits, och hur han aldrig gav upp när han var luspank och egentligen bara ville lägga av. Ett avsnitt om att arbeta hårt och inte släppa taget om det man brinner för. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns historiska namn som alla reagerar på, även om det är få som kan säga när personen levde och exakt vad han eller hon gjorde sig känd för. Flera av dessa världshistoriens kändisar är människor som vi påfallande helst hade varit utan – blodbesudlade krigsledare och hänsynslösa diktatorer som Caesar, Attila, Napoleon, Hitler och Stalin. Men ingen är lika mytomspunnen och fruktad som Djingis khan, den mongoliska nationens fader.Egentligen hette han Temüdjin. Fadern var härskare över en av de många smärre nomadiska grupperingarna på stäppen i dagens Mongoliet, men i Temüdjins barn- och ungdom fanns det inget som varslade om att han som vuxen skulle förena alla stammarna till ett enda folk, och ingen förväntade sig att han skulle bygga upp ett av de största imperier som jorden skådat. Likväl var detta vad som skedde. Genom en kombination av politisk och diplomatisk skicklighet och militär genialitet skapade Djingis khan i början av 1200-talet en centralasiatisk stormakt som slukade alla grannriken som vågade trotsa honom, från Iran i väster till Kina i öster. Historierna om hans grymhet och oövervinnerlighet spreds över hela kontinenten, men Djingis khan var betydligt mer än en durkdriven och skoningslös erövrare. Han var också en kulturfurste av rang som gav sitt mongoliska folk både skriftspråk och lagstiftning.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Djingis khan, en av de största och mest skräckinjagande härskarna i världshistorien.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtBild: Djingis khan, National Palace Museum; Taizu, mer känd som Genghis Khan. Porträtt beskuren från en sida från ett album som föreställer flera Yuan-kejsare (Yuandjai di banshenxiang), som nu finns i National Palace Museum i Taipei. Wikipedia, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt av "Jag vet vad du skrev" har vi nöjet att välkomna Moa Herngren, en av Sveriges mest insiktsfulla författare när det gäller familjerelationer och deras komplexitet. Moa, känd för sitt arbete som manusförfattare till den populära tv-serien "Bonusfamiljen", och för sina gripande romaner som utforskar mänskliga relationer i djupet, delar med sig av sin senaste roman. I "Syskonfejden" tar Moa oss med på en emotionell resa genom livet i ett splittrat syskonskap. Efter deras fars bortgång återförenas syskonen Ullis, Andrea, och Rasmus i deras barndomshem under deras mors födelsedag. Det som följer är en intensiv upptäckt av gamla familjehemligheter och förändrade dynamiker som ifrågasätter deras minnen och relationer. Moa berättar om inspirationen bakom "Syskonfejden", och hur hennes djupgående förståelse för familjedynamik hjälper till att forma berättelserna hon skapar. Vi utforskar även Moas syn på hur verkligheten och fiktionen kan spegla varandra och vilken påverkan det har på läsare och tittare. Varmt välkommen Moa Herngren!

Denna veckan möter vi återigen Bulan och Dennis och det blir i vanlig ordning de stora frågorna som tas upp.Historierna om smarta hem och Dennis hall-lampor fortsätter tillsammans med fler nyheter från IKEA. Vi har såklart sett trailern för GTA VI och drömmer oss tillbaka i tiden till pojkrummen och IBM Aptiva. Dessutom blir det en hel del kultur i from av serier och ännu mer tv-spel. Vi funderar också på hur barnen har det idag egentligen, med alla skärmar och utan linjär tv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om tid fortsätter trilla in i en ovanligt kort upplaga av Kvällspasset Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi fick bland annat prata med Luan som var med om ett märkligt ”tidshopp” under en hockeymatch, Magnus hade en makalös tur när han missade att åka med ett olycksplan och så fick vi oss en pratstund med Rickard som råkade klanta till det lite med tidsskillnaden till Finland.Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där får vi bland annat höra om Adams stora aha-upplevelse.

Kiss stora återkomst! Inte bandet då utan det gula... Historierna fortsätter rasa in när Christer efterlyser historier på ämnet även denna kväll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Alla urinerar och vissa i mer eller mindre dråpliga situationer. I podden hör du om Thomas som blev nödig mitt under ett dansbandsgig, Lena som råkade få ett djur i trosorna och Mickes läskiga kissmöte i Indien.Dessutom avslöjade Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, hur fiskar kissar!Och så blir det en massa extramaterial såklart. Där får vi bland annat höra om Christers Larry Davidmoment i Värmland och när Adam blev nedgolad i pannkakskön.

Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora beställare? Och varför handlar nästan alla sagor, oavsett språk, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet? Gäster i studion är Kim Bergqvist och Sofia Lodén.  Kim Bergqvist är doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia Lodén är docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat på översättningarna av Chrétien de Troyes riddarromaner. Redigering: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essäer och andra poddar, hittar du på anekdot.se

Historierna fortsätter att rulla in i programmet! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi fick bland annat prata med Annelie som spöade Gyllene Tider i minigolf, en fiskmås snodde Joels ”lillen” när han spelade boccia och Tomas berättade om en golfboll som hamnade väldigt snett och in i baken på en häst(!).Och så blir det en massa extramaterial såklart! Där får vi bland annat höra om när Christer råkade ut för en riktig serietidningsolycka, Anna dunkade en boll i grannens hus tills grannen tröttnade och Adam har funderat på tupéer och hur man firar ett mål i Frankrike.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga och de har satt outplånliga spår i vårt medvetande. Den grekiska mytologin har inspirerat folk i tre millennier, om inte mer, och en hel del ingår fortfarande i allmänbildningen. Det görs Disneyfilmer om dem, det skrivs nya romaner om dem och de står sig fortfarande starka i barnboksfloran.Men hur uppstod myterna? Går de tillbaka på verkliga personer och verkliga händelser? Kan vi tolka Minotaurosberättelsen som en spegling av hur det minoiska Kretas härskare låg i konflikt med de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en verklig person eller en sagofigur från sten- eller bronsålder? Har Atlantis existerat, eller är Platons redogörelse för den sjunkna kontinenten endast att betrakta som en moraliserande skröna? Har kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i de antika grekernas minnesbank – överhuvudtaget existerat? Och hur skall vi förklara den märkliga europeiska fauna som vi möter i myterna? Fanns det verkligen lejon och elefanter i Medelhavsvärlden under antiken?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. Sida A från en attisk amfora med svart figur, ca. 540 f.Kr. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och vråkar var talrika.En exportindustri av sillsalterier och trankokerier växte snabbt fram. Sverige fick sin första miljödebatt när trankokerierna spred sin odör och restavfallet hotade att skrämma bort sillen. Handelshusen i Göteborg tjänade stora pengar på exporten, men även pigor och drängar kunde under några vintermånader i sillindustrin tjäna summor som hade tagit år att förtjäna inom jordbruket.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Andersson som är aktuell med boken Bohusläns historia – Från 1658 till nutid.Hösten 1752 hade sillen kommit i enorma mängder mellan Marstrand och Göteborg och trängt så långt upp i Göta älv. Fisket bedrevs från land efter att nät lagts ut från en eka. Metoden var ytterst effektiv. Ett enda ”kast” kunde ge flera hundra tunnor sill, ibland fler. Från att ha levt på marginalen blev Bohuslän ett av rikets viktigaste landskap. Tiotusentals människor lockades till skärgården från hela riket för att delta i arbetet.Vi känner till sillperioder i Bohuslän redan under vikingatiden, men den viktigaste sillperioden inträffade från 1752 till 1809 när fiskarna tog upp enorma mängder sill som antingen saltades in eller kokades tran på. År 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000. Peak sill skedde under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran.Trankokning blev ett sätt att tillvarata överflödet av sill. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran. Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde. I slutet av 1700-talet stod tran för knappt 18 procent av rikets totala exportvärde.Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag. En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde sämre år och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.Bild: Fiskare med landvad vid Marstrand. Råseglare i bakgrunden. Till vänster, Strandverket, 1890-1900, Digitalmuseum.se, FOTOGRAF Berger, Ragnar (1864 - 1923), Public Domain.Musik: Nordsjövals av Dragspelsorkestern, 1937, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Bohuslän – i tre rikens skärningspunkt.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt berättar Edvin och Tobbe om senaste tidens fiske! Enorma fiskar har kommit upp för båda två.. Historierna bakom får ni inte missa!Länk till Edvins 3 kgs abborre; https://www.youtube.com/watch?v=-M62hDF3WK8 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om vatten fortsätter forsa in till programmet! Historierna om vatten fortsätter forsa in till programmet!Vi fick bland annat prata med Tony som var på grabbsegling i Strömstad och stötte på en man som tappat sina guldtänder, Lena var med om en dramatisk regnig natt och Tore som fick såga sig genom en meter tjock is.Och så blir det en massa extramaterial såklart! Där får vi bland annat höra om Adams känslor inför ramslök, hur länge sedan det var Anna duschade och att Christer fick lite problem på vägen när han skulle gratta en kompis.

”Vreden, gudinna, besjung, som brann hos peliden Akilles / olycksdiger, till tusende kval för akajernas söner.” Så lyder den första meningen i Iliaden, Homeros krigsepos från 700-talet f.Kr., och så inleds den västerländska litteraturens långa historia. Det är ingen fridsam och uppbygglig läsning. Krigaren Akilles är rasande över att hans chef, kung Agamemnon av Mykene, har berövat honom en slavinna. Alltså ber han sin gudomliga mor om hjälp, och hon utverkar hämnd från högre makter. Inbördesgrälet mellan grekerna gör att deras fiender, de belägrade trojanerna, kan gå till motanfall, med så många dödsfall att grekerna måste lära sig att samarbeta igen.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om människans äldsta kända krig, med fokus på de mytomspunna striderna vid Troja.Historierna om Akilles vrede och det trojanska kriget har varit kända och återberättade i årtusenden, och för många europeiska skolpojkar har Iliaden och dess fortsättning Odysséen varit obligatorisk läsning. Men hur mycket av det Homeros skaldade om har verkligen inträffat? Troja har numera, på goda grunder, identifierats med en ruinstad i västra Turkiet, och grekernas bronsåldersstäder har också blivit utgrävda, men kan vi vara säkra på att ett krig mellan de båda makterna utkämpades? Tack vare modern forskning, inte minst analyser av hettitiska skrifter, tror vi oss idag veta en hel del om verkligheten bakom de gamla sagorna.Bild: Akilles och Ajax spelar spel, c. 540–530 fvt, Vatican Museum Foto: Sailko, CC BY-SA 3.0 Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om kungen fortsätter fara in i programmet. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Vi fick bland annat snacka med Eva som blev räddad upp på scen från ett trångt publikhav, räddaren i nöden var ingen annan än kungen själv. Vi snackade också lite med Villy som gav kungen skjuts till Lützen i Tyskland.Och så blir det en massa extramaterial såklart där vi bland annat får oss serverat ett rykande färskt magstarkt rum med en smått chockerande historia om en minigris.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Aje sålde steroider till sin gympalärare och kokain till sin socialsekreterare innan han klättrade uppåt i narkotikakedjan och började importera från utlandet. Danne började som narkotikakurir på Kanarieöarna men återvände till Sverige och blev yngst på Tidaholmsanstalten. Magnus klarade inte av Svenssonlivet och bytte föräldramöten och parmiddagar mot dörrvaktsjobb och mc-klubb.Historierna runt medlemmarna i Sveriges kriminella gäng har redan skrivits flera gånger om på löpsedlar och i domslut. Deras liv har kartlagts i både polisiära förundersökningar och journalistiska granskningar. Men i det här unika reportaget får vi dessutom ta del av de inblandades egna berättelser."Gängmedlem" är ett tidsdokument och det närmaste en verklig bild av livet i den organiserade brottsligheten vi har kommit i detta land. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historierna om fåglar fortsätter att flyga in i programmet! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Så mycket bevingade vänner och ovänner. En särskild vän hade Valter i papegojan Sara, en riktigt svartsjuk fågel.Och så snackade vi med fågelexperten Niklas Aronsson om både det ena och det andra.Det blir ju såklart en massa extramaterial också. Där får vi bland annat höra om hur det går med Oscars dejtande och så avslöjas kanske identiteten på en vida mytomspunnen duo.

Vägen är inte alltid spikrak och ibland undrar man ju hur det egentligen gick till när man hamnade där man hamnade, både fysiskt och själsligt. Historierna fortsätter trilla in! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Det är ju rent otroligt var lyssnarna har hamnat någonstans. Vi fick bland annat höra från P.A, som i dimman på motorvägen helt enkelt valde att följa efter dimljusen på bilen framför för att på så sätt tryggt och säkert komma hem till Mariestad. Det var bara det att bilen framför inte hade Mariestad som slutdestination...Och så blir det såklart en massa extramaterial där Oscar ställer en fråga man kanske inte ställer sig själv så ofta, hur ska man ha händerna på bordet när man är på dejt?

Historierna om träd fortsätter att strömma in till programmet. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Träd kan tydligen prata med varandraVi får en intervju med Velemir Ninkovic som har forskat i över 20 år på hur växter kommunicerar med varandra. Och Hanna får ett häpnadsväckande svar om trädet som hon ramlade ner från. Dessutom är Christers dotter på besök tillsammans med sina två kompisar. Ja du hör! Ett riktigt fullpackat avsnitt.

E Gloria ginavel opre e maj sunode historiji so nakle e manosh.

Historierna om saker som lastats, fraktats och burits fortsätter att lyftas in i programmet! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Dessutom blir det en massa extramaterial där Morgan bland annat lär oss om hur vänersborgare uttalar Vänersborg.

Historierna om lyssnarnas 2021 fortsätter strömma in! Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.

Sångaren, producenten och låtskrivaren Tomas Ledin kommer in och skapar ett legendariskt avsnitt i Framgångspodden! Att beskriva hans gärning för svensk musikindustri känns nästan onödig, för vem har inte hört hans stora arsenal av hitlåtar? I 50 år har han varit scenartist och detta firar han nästa år med en jubileumsföreställning på Avicii Arena. Vi går igenom hela hans liv från starten i den lilla bruksorten Sandviken där musiken från 1960-talets USA kom att forma honom, till att bli den ikon han är idag. Vi får höra hur han skapade några av sina mest kända hits och hur han aldrig gav upp när han var luspank och egentligen ville lägga av. Ett avsnitt om att arbeta hårt och inte släppa taget om det man brinner för. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/Tomas Ledin - Turnéplan & Biljetter: https://www.livenation.se/artist-tomas-ledin-6808 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sångaren, producenten och låtskrivaren Tomas Ledin kommer in och skapar ett legendariskt avsnitt i Framgångspodden! Att beskriva hans gärning för svensk musikindustri känns nästan onödig, för vem har inte hört hans stora arsenal av hitlåtar? I 50 år har han varit scenartist och detta firar han nästa år med en jubileumsföreställning på Avicii Arena. Vi går igenom hela hans liv från starten i den lilla bruksorten Sandviken där musiken från 1960-talets USA kom att forma honom, till att bli den ikon han är idag. Vi får höra hur han skapade några av sina mest kända hits och hur han aldrig gav upp när han var luspank och egentligen ville lägga av. Ett avsnitt om att arbeta hårt och inte släppa taget om det man brinner för. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/I betalt samarbete med Samsung: https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-flip3-5g/https://www.samsung.com/se/smartphones/galaxy-z-fold3-5g/Tomas Ledin - Turnéplan & Biljetter: https://www.livenation.se/artist-tomas-ledin-6808 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En producent som var med från början, som är med fortfarande idag och gör kaos som vanligt. En broder, en favorit och din favoritproducents favoritproducent. Vi pratade om allt från Adels och ZE första hits till Supertis otroliga resa genom åren. Inspirerande, motiverande och roligt avsnitt. Tack så mycket min broder för du gästa oss! Instagram: Host: @Swaypod Gäst: @Prodottodisuperti Video: @Zedit.se

Historierna på tal om 6 fortsätter att strömma in till programmet. Dessutom berättar Christer om en speciell liftarupplevelse i England och så har Hanna och Adam varit på loppis!

Historierna fortsätter trilla in, och de börjar alla med: En gång när jag... Dessutom berättar Morgan om när han skickade ut Hanna på uppdrag. Spännande!

Vad gömmer sig i ett naturreservat i Östergötland? Och vad hände Märit, ute på den avsides skärgårdsön? Historierna har bara det gemensamt att de utspelar sig långt utanför städerna, på platser där själva naturen ibland tycks ha en egen vilja. Och det räcker gott för att utgöra veckans avsnitt av Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se

Vad gömmer sig i ett naturreservat i Östergötland? Och vad hände Märit, ute på den avsides skärgårdsön? Historierna har bara det gemensamt att de utspelar sig långt utanför städerna, på platser där själva naturen ibland tycks ha en egen vilja. Och det räcker gott för att utgöra veckans avsnitt av Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se

Skillnaden mellan att bara slänga upp servrar och nätverksutrustning i en liten miljö och att bygga ett helt nätverk för ett enormt militärt projekt är kravet på engagemang av IT-arkitekten. En avsaknad av planering har lett många projekt till katastrof och ett för tidiga avslut. Mattias är en erfaren IT-arkitekt och Erik har sett ett antal projekt krascha och brinna och de är båda överens om hur viktigt det är med någon som håller i tyglarna när konsulter löper amok och ingen riktigt vill fundera på vem som ska använda systemet när det är klart. Från Stockholms stads IT-plattform till projektet som redan köpt all utrustning innan arkitekten togs in. Historierna från skyttegraven roar och oroar. Detta avsnitt gjordes i samarbete med Nordlo. Show notes: https://www.itsakerhetspodden.se/134-hur-blir-it-arkitekturen-saker/

Historierna om speciella möten med personer som sedan aldrig sågs igen fortsätter. Som Ingmar som blev inlåst i 30 minusgrader i en glassbil och räddades av en okänd man. Men vi får också en och annan historia om människor som faktiskt träffades igen, efter väldigt lång tid. I podden berättar Hanna om hälsningar från en kanin och Morgan om sin kärlek till nät.

Historierna om överraskningar, plötsliga händelser och annat oväntat fortsätter att strömma in till programmet! Dessutom blir det en massa gott extrasnack och Hanna försöker härma en mås.

Ikväll handlar det om de roliga, dråpliga, positiva eller negativa minnen du har som gäst eller som värd. Karlavagnens programledare ikväll är debattören, inspiratören och föreläsaren Maria Masoomi och ämnet är Gäst och Etikett. Det kan handla roliga eller tankeväckande kulturkrockar eller kanske de där vännerna som aldrig bjuder tillbaka. Ring gärna och berätta om de gånger du har varit gäst eller värd och blivit besviken eller riktigt positivt överraskad. Ring till oss och dela med dig av din historia på 020-22 10 30! Du kan också maila till karlavagnen@sverigesradio.se

Historierna om märkligheter, överraskningar och udda händelser i naturen fortsätter att trilla in! Dessutom blir det rafflande extrasamtal om en flykt från två hungriga jätteödlor, Christer får en guldtand och så får vi höra hur det låter när ett svårt ämne ska förklaras för små barn.

Historierna om bananer fortsätter att strömma in med allt från överraskningsbananer till lite genanta efterrättsrecept! Dessutom försöker vi hämta oss efter gårdagens världsrekordförsök i bananätning och mycket mer!

Historierna fortsätter strömma in om förväxlingar, förvirringar och tillfällen när man helt enkelt råkade ta fel. Dessutom kom äntligen dagen när kapten Christer Lundberg tog sin segelskuta till jobbet.

Historierna fortsätter strömma in om de där gångerna när lyssnarna blev riktigt förvånade. Dessutom får vi lära oss mer om insekters penisar, att det visst det finns barn som går påskkärring och så berättar Oscar om sin kärlek och förväntningar på sitt liv som hemkunskapslärare.

Avsnitt 94: Journalisten har tipsen för en hardcore reanörd och förläggaren står, som vanligt, knappt ut. Förläggaren förstår, ur djupet av sitt hjärta, vikten av att sätta gränser i arbetet. Man behöver inte ta skit, inte ens som förläggare. Media älskar historien om manustjuvarna som försöker lura förlag och agenter att skicka dem nya manus … Continue reading Vi tittar på rean från ett oväntat håll, lider med Per Gedin, funderar över historierna om manustjuvarna och undrar över vem Bokbranschdagen egentligen är till för. →

Historierna om fingrar i kläm, syltburkar och i spelet fortsätter strömma in. Dessutom får vi ett rikt reportage, signerat Hanna Andersson, om fingertecken och dess betydelse genom historien.

Historierna om snö fortsätter att yra, singla och vräka in till Kvällspasset! Dessutom berättar Rasmus om sitt äventyr med parkeringstillståndet, Adam hamnade i en socialt knepig situation och så får vi en pratstund med Lessebos Elvis!

Historierna fortsätter om saker och händelser som varit både långa och korta. Come alång! Dessutom hälsar vi Oscar tillbaka och Christer är tydligen allergisk mot sin tomteluva.

”The Crown” är en obeskrivlig seriesuccé och har väckt frågan om en svensk version skulle kunna vara aktuell. Förlorade prinstitlar, kärlek mot alla odds, landsflykt och dödsfall… I det nya avsnittet av Svensk Dam Doku listar vi alla de dramatiska händelserna – och relationerna – som skulle kunna skapa just ett svenskt ”The Crown”.Programledare: Johanna LejonKlippning: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skräckvecka! Clas Svahn öppnar med tre läskiga UFO-historier.

Historierna fortsätter om krånglande bilar, punkterade däck och andra bekymmer på fyra hjul. I podden får vi lära oss allt och lite till om tennisstön med hjälp av tennisoraklet från Laholm, Björn Hellberg. Dessutom får vi en massa bonushistorier om bekymmer på vägarna och mycket mer!

Historierna fortsätter om barn som förvånat, förbluffat, orsakat pinsamma situationer och lockat till skratt. I podden förbluffas Christer över Hannas goda humör, motgångar till trots. Oscar pratar svordomar, Adam har haft ett härligt butiksbesök och så blir det nya tillskott till hejundersökningen!

Gunnar Wetterberg. Karismatisk historiker, författare och tvåfaldig vinnare långköraren På Spåret på SVT är högaktuell med sin bok ingenjörerna. Boken är en hyllning och en historisk berättelse om framförallt svenska snilleblixtar och svensk ingenjörskonst. Men även en berättelse om hur vårt samhälle ständig förändras, förbättras och förenklas tack vare att ingenjörer använder vetenskap som verktyg, där matematiken i mångt och mycket är grundbulten för alla tiders ingenjörer. I avsnittet berättar och förklarar Gunnar bland annat:Varför Chalmers alltid är lillebror till KTH.Om den första moderna ingenjören.Om räknestickans betydelse.Om varför digitaliseringen inte är lika banbrytande som elektricitetens genombrott.Om vad som karaktäriserar en ingenjör.Om hur Sveriges neutralitet byggde en stark försvarsindustri.Veckans lista: Gunnars fem favoriter bland svenska ingenjörsinnovationer.Besvarar frågor från Ny Tekniks läsare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Historierna från skog och mark fortsätter ramla in. Vi försöker dessutom ta reda på ifall det är ett bra svampår eller inte. I podden förbluffas Christer över att hans tumstock inte mäter tum, men tekniker Robert har en teori. Vi får också höra den rafflande avslutningen på lyssnaren Bosses historia om snoken i kavajfickan och Lasses gripande berättelse om en konsert för en liten publik bestående av grävlingar.

Det går inte att skriva om temaparken High Chaparral utan att nämna Big Bengt. Han var entreprenören som startade verksamheten 1960. Det hela var en offspring på hans verksamhet som entreprenör och handelsman. För att underhålla sina kunder av maskiner och stora prylar startade han en krog och sedermera ett hotell och när väl det var på plats krävdes underhållning. Inriktningen blev vilda västern och snart kom det amerikanska prefixet big. Men Bengt var en ganska kort man som skapade ett egen universum utifrån sin egen smak. Med tiden blev han Amerikafrälst, men det var inget som fanns i barndomen. I exempelvis Vilhelm Mobergs barndomshem i Småland var resenärerna till USA lika närvarande som frånvarande. Historierna om Bengt Tage Erling Erlandssons uppfinningsrikedom när det gäller affärer är på samma nivå ä som berättelserna om Ingvar Kamprads snålhet. Det finns ingen gräns för var verkligheten upphör och sagan börjar. High Chaparral ligger 35 minuters bilresa från E4:an mitt i mörkaste Småland. Skogen är stundtals nästan lika tät som en svart filt. Åtminstone om en är van vid Skånes öppna landskap. High Chaparrals hemkommun är mytomspunna Gnosjö. På sjuttiotalet växte nöjesparken och när närmaste grannen Anderstorp lyckades locka till sig Formel 1-cirkusen bodde Niki Lauda några veckor på Big Bengts nyöppnade hotell. High Chaparral blev en mötesplats för alla och på nattklubben trängdes turister med bikers. Men för några år sedan fattade barnbarnen Emil och Philip som nu äger och driver verksamheten ett beslut: “Vi ska bli en familjepark.” Det ledde till att all starksprit försvann, att nattklubbarna slog igen och tivolit lades ner. I februari rekryterade familjen en extern vd: Mathias Bergendahl. Han lämnade rollen som marknadschef på världskulturmuseet i Stockholm och flyttade till Småland. Mathias är ursprungligen från Helsingborg, men lämnade tidigt hemstaden Helsingborg för att arbeta med utställningar i Florida. Första projektet var en utställning om Titanic, den öppnade ungefär samtidigt som den berömda filmen med samma namn hade biopremiär och lockade 840 000 besökare på några månader. Det blev en bra start på Mathias karriär som också innehåller många år på TUI. Det första som hände på Mathias nya uppdrag var att det blev översvämning i februari. När väl vattenmassorna var hanterade kom corona. Men till skillnad från många temaparker i Sverige har High Chaparral faktiskt fått öppna i år. Man har lyssnat på myndigheterna och skapat ett flöde i parken som gör att 50 personersregeln kan följas. För skådespelarna och stuntmännen innebär det tio minuters shower och mångdubbelt fler föreställningar per dag. Det innebär också att de 350 säsongsanställda har ett jobb att gå till även i sommaren. Men var omsättning som brukar ligga på runt 100 miljoner kommer sluta på i år vet ingen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ibland sker olyckor. Under vissa olyckor kan det gå riktigt illa, man kan klara sig helt, skada sig mer eller mindre, och till och med dö. I detta avsnitt kommer du få höra två berättelser om olyckor där personer blivit väldigt traumatiserade och skadats allvarligt. Historierna är olika, men väldigt obehagliga båda två. En är sann och en är falsk, kan du gissa vilken som är vad? Svaret får du i slutet av avsnittet. Stort tack till röstskådespelarna Linnéa Gadd och Stefan Hallgren. Jag som berättar historierna heter Johanna Olandersson och går under mitt alias Joyj.

Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor. P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem. Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten – ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera. En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.

Hur kan man vara beredd att gå i personlig konkurs i sin jakt på en skiva? Möt människor som maniskt samlar på gammalt inspelat ljud. Kanske av kärlek till en produkt, kanske av fascination för ett ljud som inte går att manipulera. Historierna som kretsar kring skivsamlande är många. De handlar till stor del om hur jakten tar sig uttryck, till exempel om samlare som hellre går i konkurs än missar att på auktion köpa en bluesskiva med Robert Johnson för en halv miljon kronor. P2 Dokumentär reser runt i Sverige och USA och träffar några av världens mest hängivna skivsamlare för att ta reda på vad som driver dem. Kanske ligger en del av fascinationen i stenkakan som produkt, tillverkad av schellack och kol och nästan helt organisk. Kanske handlar det om det direktinspelade ljudet utan mixningar och efterarbeten ett ljud som helt enkelt inte går att manipulera. En dokumentär från 2019 av Ola Anderstedt.

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland bekantar vi oss med sångaren och bandyspelare Gösta ”Snoddas” Nordgren, en av 1900-talets mest välkända svenskar! Historierna om hans äventyrliga och händelserika liv är många och några av dem hör ni i avsnittet. Har du en verksamhet och är intresserad av att nu ut till tusentals potentiella kunder och besökare varje vecka? Hör då av dig till marknad@historierfranhalsingland.se Vill du stödja vårt arbete med podden? Bli patreon via länken nedan. https://www.patreon.com/user?u=9195519 Eller så kan du swisha valfri summa till 073 993 74 51, märk betalningen med podd. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I andra programmet i serien Musik och jiddisch möter vi: Sångerskan Rebecka Gordon från Stockholm. Hennes farfar föddes i Litauen och farmodern i Lettland. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i Malmö. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och Rebecka Gordon skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddishn Jazz. -Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon. Studenten Sophie Pousette studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i Berlin. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från Litauen och Polen så han fick med sig jiddisch från barnsben. - Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette. Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren Louisa Lyne sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen Di Yiddishe Kapelye heter Lust. - Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger Louisa Lyne. Israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff bad Louisa Lyne framföra det  nyskrivna stycket Halbtener - Halvtoner på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen Der Yiddisher Idol i Mexiko. Duon Ida &Louise består av göteborskan Ida Gillner, sång och sopransax och köpenhamnskan Louise Vase, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, Shtoltse lider, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets Montreal och New York: Anna Margolin, Celia Dropkin, Malka Heifetz Tussman, Rokhl Korn och Kadya Molodovsky. Texten till titelsången Dos Shtoltse lid är författad av Anna Margolin  som var född i Vitryssland men flyttade till Palestina där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till New York för att skriva. Anna Margolin använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet. Låtlista: A MOL IZ GEVEN Jenny Nilsson/ Louisa Lyne Salomon Schulman, text Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye MAESTRO MUSIC 006117 Shlanke shifn Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD OYFN VEG SHTET A BOIM Trad, Claes Von Heijne Itzik Manger. text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHE MUSIC 019876, TMCCD 014 MAYN RUE PLAT Judisk Trad, Lauri Antila/ Jimmy Friedman/ Nils Personne Morris Rosenfeld, text Sabbath Hela Veckan SCHILDT & GROCHER 27397, SCHCD 001 OYFN VEG SHTET A BOIM Trad, Claes Von Heijne Itzik Manger. text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHE MUSIC 019876, TMCCD 014 MOIDE ANI Trad. M Shweid, text Rebecka Gordon/ Claes Von Heijne/ Filip Augustson/ Gilbert Matthews TOUCHE MUSIC 019876, TMCCD 014 UNTER DAYNE VAYSE SHTEREN Abraham Brudn Abraham Brudno Karsten Troyke CALYGRAM 060872, USHM21529164 GEBET FUN A MEIDEL Chava Alberstein Zishe Landau, text Chava Alberstein NAIVE 022476, Y 226133 Fun yener zayt li Ida&Louis Rokhl Kor, text Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Epitaf Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Dos shtoltse lid Ida&Louis Anna Margolin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Ikh hob dikh nokh nit gezen Ida&Louis Celia Dropkin Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD A nay kleyd Ida&Louis Rokhl Korn Ida&Louis KAKAFON RECORDS, KAKACD Halbtener Ella Milch-Sheriff Beyle Schaechet- Gottesman Louisa Lyne, sångsolist Louisa Lyne, Raanana Symphonette Orchestra, Omer M Wellber MIR LEBN EYBIK Judisk Tra. Leib Rosentha, text Louisa Lyne/ Di Yiddishe Kapely MAESTRO MUSIC 006117, MMCD 004 A MOL IZ GEVEN Jenny Nilsson/ Louisa Lyne Salomon Schulman, text Louisa Lyne/ Jenny Nilsson/ Di Yiddishe Kapelye MAESTRO MUSIC 006117

Musik och jiddisch. Vilka sjunger på detta språk och varför? Birgitta Tollan möter artister, en student och en språkvetare. I andra programmet i serien Musik och jiddisch möter vi: Sångerskan Rebecka Gordon från Stockholm. Hennes farfar föddes i Litauen och farmodern i Lettland. Farfadern var tenor och anställdes som kantor i synagogan i Malmö. Även hennes far sjöng opera. Själv ville hon gå en helt annan väg. Det blev jazz på jiddisch och Rebecka Gordon skapade på så sätt ett eget musikaliskt rum. Hennes cd heter Yiddishn Jazz. -Bluesen finns ju i jiddischmusiken. Jag vill kombinera det här och inte bara sjunga, som det oftast blir, sentimentala jiddischsånger. Jag vill göra nåt eget av det, säger Rebecka Gordon. Studenten Sophie Pousette studerade jiddisch på distans genom Skype när hon bodde i Berlin. Hon bor nu i Stockholm. Hennes familj har avlägsna judiska rötter men ingen av dem talar jiddisch. Hennes mormors pappa föddes in i judiska församlingen i Stockholm. Hans föräldrar var invandrare från Litauen och Polen så han fick med sig jiddisch från barnsben. - Men han dog ung så varken mormor eller mormors bror hade närvaro av jiddisch eller judisk kultur när de växte upp. Jag tror att ett bra sätt att närma sig jiddisch är att börja lyssna på jiddischmusik, säger Sophie Pousette. Utan anknytning till det judiska hittade sångerskan och låtskrivaren Louisa Lyne sin konstnärliga röst i jiddisch. Hon växte upp i Härnösand, bor nu i Malmö och har sjungit på jiddisch i nästan 15 år. Hennes nya CD tillsammans med ensemblen Di Yiddishe Kapelye heter Lust. - Jag älskar sångerna och musiken, och det som finns i dem. Historierna och det nästan lite mystiska i musikskatten. Det coola med den här skivan är att den är nästa steg för hela jiddischkulturen i Sverige. Jag tar det steget nu. Under många år har vi visat upp sentimentala minnen och mycket vackra sånger och tillbakablickar. Men under de år jag varit runt och spelat har jag märkt att många, många, speciellt ungdomar och en yngre publik, är trötta på att jiddisch ständigt blir stämplad som det här mörka, melankoliska och tragiska. För det finns ju en annan del också. Glädje och nyfikenhet och kärlek och fyllor, jamen du vet liksom, vanliga saker. Vi behandlar jiddisch som ett språk som vilket som helst, säger Louisa Lyne. Israeliska tonsättaren Ella Milch-Sheriff bad Louisa Lyne framföra det  nyskrivna stycket Halbtener - Halvtoner på jiddisch. Det blev tre konserter med symfoniorkester i Israel. 2019 vann Louisa Lyne tävlingen Der Yiddisher Idol i Mexiko. Duon Ida &Louise består av göteborskan Ida Gillner, sång och sopransax och köpenhamnskan Louise Vase, sång och piano. Ingen av dem har judiska rötter men de sjunger på jiddisch. De har tonsatt dikter, Shtoltse lider, av fem judiska kvinnliga poeter från 1900-talets Montreal och New York: Anna Margolin, Celia Dropkin, Malka Heifetz Tussman, Rokhl Korn och Kadya Molodovsky. Texten till titelsången Dos Shtoltse lid är författad av Anna Margolin  som var född i Vitryssland men flyttade till Palestina där hon bodde med sin man och sin son. Men hon trivdes inte alls i det livet så att hon lämnade sin man och sin son och flyttade till New York för att skriva. Anna Margolin använde sig av ett manligt pseudonym eftersom det på den här tiden, vid 1900-talets början, endast fanns manliga kritiker som klumpade ihop de kvinnliga poeterna i begreppet poetessin, så kallade kvinnopoeter - ett nedlåtande epitet. Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan Exekutiv producent: Elle-Kari Höjeberg

I det här avsnittet delar Matilda och Josefin med sig som sina pinsammaste bajshistorier i LA och Tokyo. Ni får även höra om hur vi förändrats som personer och inte riktigt är desamma som vi var innan vi åkte utomlands.

Vi fortsätter att prata bröllop i Karlavagnen! Historierna strömmar in med bröllopsminnen och hur man tänker om att gifta sig eller inte. Har du något speciellt minne du vill dela med dig av? Eller ska du kanske gifta dig i sommar och håller på att planera? Har du kanske gift dig flera gånger och kan jämföra olika bröllop eller har du kanske till och med blivit lämnad vid altaret? Dela dina minnen med oss, hände det något speciellt på ditt bröllop eller är du helt emot bröllop och aldrig kommer att gifta dig? Har du gift dig mot din vilja och bittert ångrat dig? Har du haft ett budgetbröllop där gästerna tog med sig mat eller slog ni på stort och la alla besparingar på den dagen. I Karlavagnen med Kim Kärnfalk ägnar vi programmet åt att prata bröllop och vill höra din historia! Ring 099-110 90 eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Programmet drar igång 22:05, telefonslussen öppnar redan klockan 21. Och i sociala medier pågår samtalet hela tiden: Karlavagnen på Facebook Karlavagnen på Instagram

Trots tjejernas förvirring så är avsnitt nummer 20 kommen! Emilia har varit på Gröna Lund och umgåtts med Mr X. Alexandra har varit ute och stökat hela helgen och har haft sin värsta fylla på över ett år. Hon berättar om hur hon helt tappade det som sedan slutade med att hon hotade sin pojkvän om att sova på alla andra ställen än sängen. Det pratas om hur ens sexuella preferenser och självförtroende ändras enbart på grund av några enheter alkohol. En historia innehåller en kamera upp i röven. Historierna som berättas är med andra ord något ni definitivt inte vill missa! Glöm inte att följa vår Instagram poddenarligttalat för att få ta del av härliga videos och bilder som rör det tjejerna pratar om och massvis med annat smaskigt. Glöm inte att prenumerera! emiliarengifo alexandrapajovic poddenarligttalat Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Till Creepypodden har det genom åren skickats över 4 300 mejl. De har varit allt från skräckinjagande till fascinerande och roliga, och många oförglömliga berättelser har tagit sig hela vägen in i podden. Men en kategori mejl har aldrig hittat in, helt enkelt eftersom de aldrig riktigt passat in. Inför en livepublik på Poddfest på Fotografiska i Stockholm den 23 mars 2019 berättades några av dessa historier. Creepypodden programleds av Jack Werner och är producerad av Ludvig Josephson, som också gör musiken. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, gilla oss på Facebook eller följa oss på Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Är Michelle Obama Donald Trump för att hon talar om vad journalisterna får prata om, under sin bokrelease? Vi pratar också om vikten att höra folks berättelser från dem själva. Det och köttsekten. Välkomna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det regnar köttbitar i USA på 1800-talet, avancerade maskiner uppfinns tusentals år före klockan och en samling bilder visar saker ingen någonsin sett förut. Ni har säkert upplevt en och annan anomali i era liv något som legat där det inte ska, en person som sagt något som fått er att haja till. De inträffar då och då och lever en tillvaro i skymundan, mellan sanning och lögn, där vi lägger saker vi inte har kunnat bestämma oss om än. Historierna utmanar vår förväntan på hur världen ska se ut och i veckans Creepypodden berättar vi dem. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

I maj 1978 rullar ett filmteam in i lilla Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Under några intensiva veckor ska de spela in en kulturfilm. Ja, det var i alla fall vad teamet säger till byborna... I dokumentären om porrfilmen Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som den svenska filmhistoriens största kultrulle någonsin. – Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag, säger Martin, som i sin dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa. – Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne. Dokumentören gjordes 2013.

Axel Fredrik var välbärgad, men han levde över sina tillångar. När nödåren kom på 1860-talet gick allt i spillror. Missväxtåren drabbade många men slog olika beroende på var man bodde. Huvudpersonen i dagens program är en man som föddes i en välbärgad familj men som slutade på samhällets absoluta botten. Kanske hans öde hade sett annorlunda ut om det inte varit för nödåren på 1860-talet då flera års missväxt förstörde försörjningsmöjligheterna för stora delar av befolkningen. I år är det precis 150 år som den stora missväxten drabbade svenskarna, den som under flera år plågade människor och drev många från sina gårdar och ut ur landet. Gitt Rosander Gerhardsson bor i Sollentuna och har med hjälp av gedigen släktforskning och inte minst tack vare noggrant förda anteckningar i en gammal familjebibel kunnat kartlägga sin farfars fars historia, Axel Fredrik Rosander. - Min farfars far Axel Fredrik Rosander föddes 1816 i Rosendal i Åseda socken i Småland.  1816 var ett märkligt år då det föll snö mitt i sommaren och det luktade svavel eftersom det året innan varit ett vulkanutbrott i Indonesien. Gitt Rosander Gerhardsson funderar om det kan ha varit ett omen med tanke på hur hans liv sedan blev. Axel Fredrik föddes i ett välbärgat hem och växte upp som enda barn till gästgivarparet Rosander i Fagerhult i Småland. Hans framtidsutsikter var strålande och när fadern dog fick den då 28 årige Axel Fredrik ärva en ansenlig förmögenhet. Vi den tiden bodde han tillsammans med sin mamma gästgivaränkan på gården. - Tyvärr blev det inget arvskifte, för egentligen skulle änkan ha haft en tredjedel av arvet, men hon levde kvar som gårdsfru till sonen som då var ogift. Axel Fredrik satte igång med att bygga ut de tre gårdarna han nu ägde och levde gott, berättar Gitt Rosander Gerhardsson. - Modern som var i 50-års åldern när hennes man dog började väl förmodligen att undra vem som skulle ta över allt när sonen går bort, med tanke på att det inte fanns några arvingar. Så jag förmodar att hon tjatade på Axel Fredrik att han måste gifta sig. Och kanske det var hon som letade upp, Dorothea, en av de vackra flickorna på Hinshult gård som var en stor gård i närheten. Enligt det som sagts i familjen var hon inte så intresserad av att gifta sig med Axel Fredrik eftersom hon var kär i en annan man. - Men mamman hade skrivit ett brev till Dorothea där det bland annat stod: vill du inte komma till himmelen? Hos patron Rosander kommer du få det jättebra. Där är fullt med vackra möbler och det flödar över att fint linne i skåp och lådor. Du kommer att få leva i himmelriket. Men så blev det inte tyvärr, berättar Gitt Rosander Gerhardsson.    Dorothea och Axel Fredrik gifte sig 1858, hon var då 17 år och han 42. Och ett år senare föds deras första barn, sonen Bror Axel vars dop blev en pampig tillställning med 11 faddrar. - Allting var väldigt märkvärdigt och så småningom kom det ytterligare fyra barn med två års mellanrum. De första fyra föddes i rikedom och det såg bra ut på ytan, men det visade sig så småningom att det blev nödår och dels att Axel Fredrik hade förbyggt sig.  Axel Fredrik var visionär och startade upp en massa misslyckade projekt. Han belånade också starkt sina fastigheter och var skuldsatt långt över öronen. - 1866 begärde både hans svärfar och några andra män honom i konkurs, och året därpå blev det en jättekonkurs. Offentlig stämning å borgenärer Att lantbrukaren Axel Fredrik Rosanders egendom blivit avträdd till konkurs som börjades i går, och att hans och hans hustrus samtlige borgenärer blivit genom offentlig stämning kallade att lördagen den 25 nästkommande maj, före klockan 12, inför domaren i Handbörds härad á tingsstället Staby sine fodringar i konkursboet bevaka, på sätt och vid påföljd som konkurslagen föreskriver, varder härigenom kungjort. Staby den 6 mars 1867 På domareembetets vägnar O Lemchen Axel Fredrik hade alltså lånat pengar och satt hårt i skuld. Alla fastigheter var intecknade. Och de två gårdar han arrenderade ut gav inte heller något tillskott till kassan eftersom han tagit ut arrendebeloppet därifrån flera år i förväg. I konkurshandlingarna har Gitt Rosander Gerhardsson sett hur illa ställt det var. - Det var 99 personer som hade krav på honom. Inte förrän 1871 blev konkursen klar efter att ha förts till högre rätt. I konkurshandlingarna kan man se att det varit många exekutiva auktioner, så att det gick utför. De vackra åren för unga Dorothea blev inte många. Axel Fredrik förändrade ändå inte sitt sätt att leva, och så småningom tvingades de sälja den stora gården på Fagerhult och släktgården Rosendal. - Och mitt i allt detta så föddes det femte barnet. Hon fick inte något stort dop och det var bara arrendatorn och hans hustru som var dopvittnen till det enkla dopet. - Även Axel Fredriks mor, Beata Charlotta, blev i högsta grad indragen i konkursen eftersom hon inte fått ut sin del av arvet efter sin make 1844, och nu är vi 1867. Men efter ett tag fick hon en del av arvet. Gitt Rosander Gerhardsson har i handlingarna sett att det var många som drabbades av konkursen, hög som låg. Allt från torpare och fattighjon till häradsdomare, hovrättsfiskaler hade pengar att fodra.  - Och till saken hör att det var nödår och missväxt som bidrog till att det gick så illa.    Till slut, i mars 1868, ingriper de som sitter i kommunalnämnden och Fagerhults församling och beslutar tillsammans att Axel Fredriks mor omedelbart skulle ställas under förmyndare eftersom Axel Fredrik handskades så illa med hennes egendom att det var risk att hon skulle falla fattigvården till last. Man skulle kunna tro att familjen nått botten vid den här tidpunkten. Men det skulle komma att bli ännu värre. Nödåren med missväxt hade kommit till stora delar av södra Sverige vid den här tiden och folk hade svårt att få mat på bordet. Om det var det som gjorde att Axel Fredrik och hans hustru Dorothea med fem barn firade jul hemma hos Dorotheas föräldrar det året vet vi inte, men däremot vet vi att hälsan sviktade för den unga Dorotea. - Jag vet inte riktigt när Dorothea blev sjuk, men hon blev dålig i tyfus och nervfeber och dog 27 år gammal från alla barnen tredjedag jul 1868.  Efter Dorothea är det en hjärtslitande läsning att se vad som fanns kvar i hemmet. Kvar var några söndriga stolar, ett bord och ett skåp. Några gamla sängkläder, fem trasiga kaffekoppar och ett par guldörhängen.  Bara jag pratar om det blir jag alldeles tagen. Axel Fredrik har nu fem så barn i åldrarna 1 till 9 och sin åldriga mamma. Efter några månader flyttar de till ett litet hus på två rum i grannbyn Högsby Århult. Men trots alla motgångar verkar han inte ändra sitt levene. - Han lever tydligen fortfarande på samma sätt, därför 1871, dvs tre år efter Dorotheas död lägger hennes föräldrar till ett extra tillägg i sitt testamente. De pengar som Dorotheas barn kommer att ärva får inte förvaltas av Axel Fredrik. Och det säger ju ganska mycket. På frågan om man kan uttyda vad folk tänkte om Axel Fredrik säger Gitt Rosander Gerhardsson att äldsta sonen, Gitts farfar, flyttade hemifrån när han var 16 år och tog stort avstånd från sin far. Och Axel Fredriks döttrar sa när de såg foto på sin far "en elak gubbe!". Axel Fredrik levde fram till 1878 och dog 62 år gammal i lungsot. Gitt Rosander Gerhardsson tror att Axel Fredriks öde och fall blev extra stort på grund av nödåren. - Ja absolut tror jag det. Hade det varit goda tider hade han fått in betydligt mycket mer på alla exekutiva auktioner, så hade det varit normalår hade det säkert kunna gått mindre dåligt än vad det gjorde nu, avslutar Gitt Rosander Gerhardsson.  Nödåren på 1860-talet Berättelsen om Gitt Rosander Gerhardsssons farfars far har levt kvar i familjen ända fram till idag. Och det finns många historier om nödåren. Under 1800-talet var det vanligt att bönder och torpare förde anteckningar om vad som hände på deras gårdar, de skrev om händelser i familjen, om resor och inte minst om vädrets skiftningar och skördarna. Britt Liljewall är historiker och hon har studerat bondedagböcker från olika delar av landet, för att förstå hur livet gestaltade sig de där åren. - 1867 var det värst i Norrland, och det är tillståndet där som har behandlats mest i litteraturen.  Det var ett år som karaktäriserades av en sen och kall vår, en regnig och kall sommar och en otrolig tidig frost, säger Britt Liljewall. - Redan i juli hade man frost som förstörde grödorna. Men året därpå var väderleken tvärtom varm och härlig och man såg med tillförsikt fram emot en bra skörd men sen kom det aldrig något regn. -1868 kallades Det stora torråret i södra Sverige. Det var framför allt de inre delarna, som Småland och Älsborgs län som drabbades och där det verkligen blev nödår. Landshövdingarna skickade in rapporter om tillståndet i sina respektive län varje år, och det gör att man ganska enkelt kan jämföra hur skördarna blev i de olika länen under nödåren. - Om vi tittar på 1868,så har man i Kronobergs län ren missväxt, i Jönköpings län nära missväxt medan man i Jämtland samma år har en skörd över medelmåttan. Så om man har en släkt man undersöker så är et ju otroligt viktigt att man tänker på den här variationen när man rör sig i händelser under de här åren. Det finns många folkliga berättelser om hur livet tedde sig under nödåren, en hel del av dem handlar om hur folk dog av svält. Och dödstalen är högre under de här åren, men det var inte så vanligt att människor svalt ihjäl. Däremot blev motståndskraften så nedsatt att sjukdomarna lättare fick fäste, förklarar Britt Liljewall. Jag har till och med stött på ett speciellt namn på en sjukdom vid den här tiden Svälttyfus. Tyfus är ju ett samlingsbegrepp för bakteriella sjukdomar som sätter sig i tarmen. Sen dog man givetvis av lunginflammation, barnen av barnsjukdomar. Man har räknat ut att av 1000 innevånare så ökar dödligheten 1868 och-69, berättar hon. Befolkningsstatistiken förändras också på andra sätt under nödåren, det var till exempel färre som hade råd att gifta sig. -Att etablera en ny familj krävde ju ekonomi, och det drog man in på när tiderna var så osäkra som de var. På hösten 1867 blev läget i Norrland så svårt att man började skicka nödhjälp söderifrån. Regeringen gav lån till de fattiga länen, och landshövdingar i lyckligare landsändar startade insamlingar. I tidningarna kunde man läsa om nöden. Som här, i en rapport från Malå som publicerades i DN i juli 1867: Uti Arvidsjaur, Malå och östra delarna av Sorsele socknar är hungersnöden svårast, såvitt jag känner. De flesta menniskorna hafva intet annat till uppehälle än barkbröd, som beredes dels endast af furumjöl, dels af det på de obesådda åkrarne vuxna ogräset, som kokadt, sammanstötes och inknådas med furumjöl och den mjölk de kunna få från ladugården. () Af denna onaturliga eller för menniskan näringslösa föda blifva menniskorna allt mer och mer afmattade; en del kan ej gå ut på slotterarbete och en del härda ej ut att arbeta mer än halfva dagen. Ett satans år, Missväxtåret, Storsvagåret, oåren, - den stora missväxten på 1860-talet fick många namn. Och många är också berättelserna om hur mjölet drygades ut med bark, och hur granskott och lavor fick bli mat. När inte jorden gav vad den brukade fick man ju ta till andra sätt att få mat på bordet. Missväxten drabbade alltså olika landsdelar vid olika tillfällen.  Men också strategierna för att klara av de svåra åren skilde sig åt i norr och söder. I Södra Sverige vet vi ju hur emigrationen blev lösningen för tusentals människor, det var betydligt färre från till exempel Norr och Västerbotten som gav sig iväg. I strategierna ingick förstås också att ta till jakt och fiske. I norra Sverige finns det gott om historier om fantastisk jaktlycka, under de här åren, och längre söderut handlar de goda berättelserna om lyckade fiskafängen under de svåra åren, berättar Britt Liljewall. - Det uppstod en berättartradition kring jakt och fiske, efter de här åren. Historierna får emellanåt orimliga proportioner med nästan bibliska dimensioner. Jag tror inte att folk berättade falska historier, tillägger hon, men det blev ändå så att man fogade in sin egen släkts berättelse i historierna om de fantastiska jakterna och fiskafängena. Den kanske sista utvägen för många under nödåren var att ge sig ut på vägarna och tigga, och Britt Liljewall kan se hur berättelserna om tiggare förändrar form över tid. När bönderna skriver sina dagböcker under nödåren, då är tiggeriet förkastligt, men när det gått några år, och andra tar över berättelserna när de blir tillbakablickande och handlar om minnen från förr, då ändras bilden och blir betydligt vackrare. - Det är det skötsamma tiggeriet som skildras i efterhandsskildringarna. Man var tvungen, och man mådde illa av att behöva tigga och man gjorde vad man kunde för att få det här moraliskt oantastligt. Man erbjöd sin arbetshjälp, man var underdånig, artig och tacksam, och på så sätt blev det ibland nästan positiva berättelser om tiggeriet. - Boken om barnen från Frostmofjället faller in i det här mönstret, fortsätter Britt Liljewall. Barnens agerande i den fiktiva berättelsen låter väldigt lika de självbiografiska historier som finns om den här tiden. De är övergivna av sina föräldrar, och när de ger sig ut på tiggarstråt så gör de det på ett moraliskt riktigt sätt, och faktum är att de är så goda kristna att de till och med omvänder de som hjälper dem. De får en funktion för att förbättra världen trots att de är ute och tigger. Vill man som släktforskare bättre förstå hur livet tedde sig för den egna släkten under de här åren tipsar Britt Liljewall om att söka upp hembygdsberättelser i lokal litteratur. Eftersom missväxten slog till vid så olika tidpunkter i olika delar av landet behöver man komma nära för att förstå hur läget var på just den plats man är intresserad av. Det här rådet kom från Britt Liljewall som är historiker och vars avhandling till stor del bygger på bondedagböcker. Nordiska museet i Stockholm har samlat många sådana dagböcker från hela landet och har gett ut ett register över dem. I detta kan man hitta dagböcker fördelade på landskap och få information om när de är skrivna och också var de är förvarade.     Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Emanuel Eriksson slaktband@sverigeradio.se

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland får vi höra om avrättningsplatser och avrättningar som ägde rum i Hälsingland fram till och med 1800-talet. Historierna är hämtade från Dellenportalen.se och Avrattningsplatser.se Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Vi sänder från Crimetime Gotland, deckarfestivalen i Visby. Gäster: Åsa Larsson, Peter Robinson, Elisabeth Hand, Christoffer Carlsson, Jenny Rogneby, Carina Nunstedt och Mats Strandberg. Elisabeth Hand skriver om den tablettknaprande, ilskna och fotograferande hjältinnan Cass Neary som hamnar i märkliga händelser. Hand har tidigare skrivit fantasyromaner men har sen två böcker hamnat i deckargenren, och hämtar inspiration från sitt eget dramatiska liv.Åsa Larssons fem böcker om advokaten Rebecka Martinsson innebar hennes genombrott. Nästa år kommer filmatiseringen av Det blod som spillts, vi har sett den. Sen några år skriver hon för barn och unga, gärna spänning och fantasy i Pax-serien. Vad måste man tänka på när man skriver för barn i mellanåldern?Mats Strandberg skriver skräck och slog igenom med Engelfors-trilogin (Cirkeln, Eld och Nyckeln) där Bergslagen är platsen för händelserna. I år är han aktuell med barnboken Monstret i natten. Hur otäckt får det bli för barn?Christoffer Carlsson har doktorerat i kriminologi och dessutom gett ut en handfull deckare där huvudpersonen Leo Junker får ta tabletter för att orka med dagarna som är fyllda av brottsutredningar. I höst kommer en ungdomsroman, Oktober är den kallaste månaden.Jenny Rogneby är också kriminolog och arbetade tidigare på Citypolisen i Stockholm som utredare. Nu skriver hon på heltid om Leona Lindberg, en utredare som inte direkt tar hand om sig, eller ens själv bryr sig om att leva på rätt sida om lagen.Peter Robinson har skrivit över tjugo böcker om kommissarie Alan Banks och hans medarbetare i den fiktiva staden Eastvale i Yorkshire. I den nya boken, När musiken tystnar, ger han sig i kast med sexuellt våld mot kvinnor och komplicerade frågor om motsättningar och fördomar i samhället. Historierna är hämtade ur verkliga händelser där unga flickor utsatts men inte blivit trodda.Och så växlar vi två ord med Carina Nunstedt som arrangerar festivalen.Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

Han påstod sig ha mördat över 30 personer. Till slut dömdes mentalpatienten för mord på 8 människor och namnet på Sveriges värste seriemördare blev känt som Thomas Quick. Sen vände allt. I början av 90-talet börjar en patient på Säters mentalsjukhus att erkänna mord på unga pojkar. Under otaliga terapisessioner får personalen på sjukhuset höra allt mer groteska historier om dels hur mannen ska ha mördat och styckat sina offer, och dels hur mannen själv ska ha utsatts för bestialiska övergrepp av sina egna föräldrar i barndomen. Historierna anses av vårdpersonalen vara så pass troliga att polisen kopplas in. Kan mannen vara den seriemördare han påstår sig nu minnas att han är? Hör hur den svenska rättvisan först dömde en seriemördare för att sen seriefria samma person när P3 Dokumentär berättar om ”Fallet Thomas Quick”. Producent: Anton Berg

I veckans Kritiken är andra världskriget utgångspunkten för ett författarsamtal med Ola Larsmo, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg och Lotta Lundberg. Programledare Anneli Dufva bjudit in fyra författarna som alla har skrivit romaner som förhåller sig till kriget - hur har de valt historierna och varför just de? Romanerna kan skildra krigsåren, men också tiden före och efter, oftast en bit från slagfälten. Vad hoppas författarna kunna förmedla med sina berättelser? Steve Sem-Sandbergs De utvalda och De fattiga i ód, Lotta Lundbergs Skynda, kom och se och Timme noll, Ola Larsmos Förrädare och En glänta i skogen och Astrid Seebergers nyutgivna Nästa år i Berlin - alla är romaner där konsekvensen av nazismen och andra världskriget träder fram i sin fasansfulla tydlighet, om än på vitt skilda sätt. Hör veckans Kritiken som den här gången helt ägnas åt 70-årsminnet av andra världskrigets slut. De verk som rekommenderas i slutet av programmet Lotta Lundberg: Vibeke Olsson ”Ulrike och kriget” Steve Sem-Sandberg: Imre Kertesz ”Mannen utan öde”, Astrid Seeberger: ”En kvinna i Berlin”, anonym författare Ola Larsmo: Ann-Marie Ljungbergs ”Mörker stanna hos mig”, samt filmdramatiseringen av Wannsee-konferensen. Programledare Anneli Dufva nämnde Astrid Lindgrens krigsdagböcker.

I maj 1978 rullade ett filmteam in med sina kameror och mikrofoner i lilla Skattungbyn utanför Orsa i Dalarna. Under några intensiva veckor skulle de spela in en kulturfilm. Ja, det var i alla fall vad teamet sa till de invånare som frågade. Men i sådana fall får filmen Fäbodjäntan anses vara en något annorlunda kulturskildring. I dokumentären om Fäbodjäntan berättar Martin Eriksson på P4 Dalarna historien bakom det som brukar beskrivas som den svenska filmhistoriens största kultrulle någonsin. - Jag fick höra så många berättelser om Fäbodjäntan när jag växte upp, och ju mer jag fick höra när jag började gräva, desto mer intresserad blev jag, säger Martin, som i sin dokumentär fokuserar på vad som hände när filmteamet kom till Skattungbyn och Orsa. - Historierna om Fäbodjäntan är många, och de lever kvar än idag. I vissa fall är det ett känsligt ämne.

Reporter Sofia Klemming Nordenskiöld Wigdis Ross Larsson bodde på barnhem från hon var två år till hon var sexton. Barnhemmet drevs av en man som var pedofil och hela hennes barndom är präglad av övergreppen, misshandeln och misären som rådde på barnhemmet.  - Min bästa tid i livet var när jag var 17 år och levde som kriminell heroinist med min pappa i Oslo, säger Wigdis Ross Larsson. Det säger en del om hur hon hade det innan. I Norge har tusentals barn som sattes på barnhem blivit utsatta för övergrepp och misshandel medan de varit i samhällets vård, under åren 1945 till 1980. Historierna från barnhemmen blev kända för allmänheten första gången runt 1999-2000 då flera före detta barnhemsbarn i Bergen berättade i media vad de varit med om. Skandalen växte och allt fler före detta barnhemsbarn gav sig till känna. I Norge har myndigheterna tillsatt utredningar och bett om ursäkt både på kommunal och statlig nivå. Barnhemsbarnen kan också söka ekonomisk kompensation för det de varit utsatta för. Vad har upprättelsen betytt för de enskilda människorna? Hur mår de före detta barnhemsbarnen idag? Är det möjligt att någonsin lägga en sådan uppväxt bakom sig? Kan man sätta pris på en barndom? www.propp.no - Prosjekt Oppreisning