Podcasts about bonnier fakta

Astronaut Marcus Wandt blev i januari den tredje svensken i rymden. Hur är det att sitta i en rymdraket och lämna jorden bakom sig? Vad föder det för tankar? Om människans tillvaro i detta stora universum och framtiden för vår planet. Marcus Wandt i samtal med Kristina Ljunggren, präst Stockholm. Medarrangör Bonnier Fakta

Livet går upp och ner för alla, men för den som lever med bipolär sjukdom är ofta topparna högre och dalarna djupare. Som bipolär gäller det att hitta sätt att balansera i mitten. Men hur? En överlevnadshandbok med hopp och konkreta tips. Henrik Wahlström i samtal med Maria Bergius, präst Göteborg. Medarrangör Bonnier Fakta

Tänk dig en värld utan experter. Lite skönt att slippa alla förståsigpåare kanske? Men om alla experter försvann skulle du nog snabbt bli rätt vilsen. För det är ju ofta experter som leder dig rätt. Både när du vill kontrollera ett konstigt födelsemärke eller veta vad det ska bli för väder i helgen. Så när ska du lyssna på forskarna? Och vad händer när forskare har fel? Emma Frans i samtal med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Medarrangör: Bonnier Fakta

När Tareq Taylor reste till pappans hemstad Jerusalem hade han av olika anledningar inte varit där sedan barnsben. Nu gjorde han resan tillsammans med sin pappa Seif och bror Zafer, i syfte att upptäcka den godaste maten från Mellanöstern. Det blev en betydelsefull resa för honom personligen, som han här berättar om för Johanna Gustafsson Lundberg, docent i teologisk etik vid Lunds universitet.  Medarrangör Bonnier Fakta

Under lång tid har vi funderat på vilka de tidiga människorna på savannen var. Sedan mitten på 1900-talet har bilden alltmer präglats av forskning. Erik Isberg ser hur den också präglas av sin tid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I augusti 1947 stiger Julian Huxley ut ur Unescos nyinvigda högkvarter i Paris. Ett bländande solljus skiner över trappstegen, Huxleys kritstrecksrandiga kostym är oklanderligt struken. Han är på väg att börja sitt nya jobb som generalsekreterare för Unesco, FN:s underorganisation för utbildning, vetenskap och kultur, och, tänker han sig, bygget av en ny, mer kosmopolitisk värld. För biologen Huxley vilar detta bygge på evolutionsteoretisk grund: människan är till sin biologiska konstitution samarbetsvillig och demokratisk, något som kan spåras hela vägen tillbaka till våra förfäder. Det mänskliga ursprunget skrevs efter andra världskriget samman med drömmen om en annan världsordning. Om vi bara tittade närmare på mänsklighetens evolutionära bakgrund skulle vi förstå att vi egentligen var gjorda för att samarbeta. Detta var inte första gången mänsklighetens ursprung användes för att förstå den egna samtiden. Redan 60 år före Kristus spekulerade den romerske diktaren Lucretius om inte de första människorna var av starkare virke än den bortskämda civiliserade motsvarigheten och under 1700-talet gav filosofen Jean-Jacques Rousseau uttryck för en liknande tanke, där en idealiserad bild av ett harmoniskt naturtillstånd kontrasterades mot en korrupt samtid. Men efter andra världskriget fick teorierna om mänsklighetens ursprung en ny tyngd: de skulle beläggas vetenskapligt snarare än filosofiskt. Sedan dess har skildringar av savannen och de jägare-samlare som först befolkade den blivit en egen populärvetenskaplig genre. I dag är savannen ett återkommande motiv i bästsäljande böcker som Anders Hansens Skärmhjärnan  och Anders Wallenstens Hälsogåtan. Där tas vi återigen med till mänsklighetens första stapplande steg, men nu verkar savannens invånare, som vi ska se, ha fått nya intressen. I sin bok Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, skriver idéhistorikern Erika Lorraine Milam ett slags savannens kulturhistoria från och med andra världskrigets slut. 1950-talets populärvetenskapliga berättelser om mänsklighetens ursprung betonade samarbete, allas gemensamma rötter och förmågan till kommunikation som ett essentiellt mänskligt karaktärsdrag. Ofta var de påhejade intellektuellt och finansiellt av Huxleys Unesco. Men i takt med att drömmen om en harmonisk värld började falna och kalla krigets terrorbalans ta vid förändrades också stämningen på savannen. Stanley Kubricks film 2001: Ett rymdäventyr från 1968 inleds med en scen där en människoapa slår sönder ett djurskelett med till synes meningslös våldsamhet. Den österrikiske zoologen Konrad Lorenz föreställer sig i sin bok om aggression från 1963 en utomjordings syn på mänskligheten, och landar i att denna utomjording sannolikt skulle tänka att människan varken var rationell eller moralisk, men däremot aggressiv. Kubrick och Lorenz var inte ensamma om att under 60-talet uppmärksamma människans inneboende aggressivitet. En ny generation populärvetenskapliga författare lyfte fram egenskaper som våldsamhet och dominans som definierande för de första människorna. Denna inneboende aggressivitet hade dikterat villkoren för tillvaron på savannen, där den som ville överleva var tvungen att etablera ett våldskapital. Och eftersom detta fungerat för våra förfäder, gick resonemanget, fanns det också moraliska incitament för att tillämpa samma logik på det politiska planet. Inte heller denna savann kom att bli särskilt långlivad. Milam placerar slutet för idén om The Killer Ape, den dominerande hannen som härskare på savannen, till 1980-talet. Vem var det som klev in och tog hans plats? Ingen, svarar hon. När våld och fördomar blev personliga skriver Milam, kom biologiska teorier om aggression och den mänskliga naturen att framstå som otillräckliga. Kollektiva förklaringsmodeller tappade status och när kalla krigets maktordning började luckras upp försvann även terrorbalansen hos våra förfäder. Tiden hade sprungit ifrån savannen, The Killer Ape ersatts av fria individer som lämnat stenyxorna i gräset och inte ville kännas vid någon gemensam förhistoria. Men savannens kulturhistoria tar ju trots allt inte slut här. På bokhandlarnas topplistor är den överallt, i SVT-produktioner och sommarprat utgör den en självklar fond. Snarare än att ha försvunnit verkar savannen bara ha bytt skepnad. Den förhistoria som framträder i hälsolitteraturen framstår som en fortsättning på de föreställningar som Milam beskriver i sin bok, men där det individuella är mer intressant än det gemensamma. Idag hänvisar vi inte till våra förfäder i frågor om våld och fördomsfullhet, utan de används istället för att besvara frågor om hur man ska leva ett bättre liv. På så sätt behåller savannen sina moraliska implikationer, men inte för samhället i stort, utan för den enskilda individen. Huxleys samhällsvision är ersatt av självoptimering. I Anders Hansens bästsäljare Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda,  skiljer sig savannens invånare från sina föregångare på 1900-talet på flera sätt. De är varken särskilt samarbetsvilliga eller aggressiva, däremot är de ensamma i en instabil och otrygg värld. Hansen ger dem namn som Maria och Karin, de interagerar inte särskilt mycket, utan används som exempel på olika individers förmåga att överleva i en ombytlig tillvaro och deras individuella egenskaper speglar hur vi idag fattar beslut i vår samtid. På Anders Wallenstens savann är gemenskapen större och gruppens sammanhållning avgörande för dess fortsatta överlevnad. Men målet med gemenskapen är inte, som var fallet i 1950-talets utopiska beskrivningar, ett nytt samhälle, utan hur individer, genom gemenskapens stöd, ska skapa sig ett gott liv. Samarbete och gemenskap ter sig inte som mål i sig själva, utan som medel för att individen ska förverkliga sig själv. Och individens ansvar tycks närmast absolut. Sedan Julian Huxley stod på trappan i Paris har savannens invånare gång på gång bytt skepnad, och framtidens populärvetenskapliga författare kommer sannolikt att låta savannen befolkas av ytterligare nya invånare, där rekvisitan blir kvar men ensemblen byts ut. Kanske kommer de självoptimerande savannmänniskorna behöva göra uppoffringar för varandra när pandemier och klimatförändringar drabbar deras samtida motsvarigheter. Eller så händer något helt annat. Det mest intressanta är kanske inte vilka svar savannen kan ge oss, utan vilka frågor vi tror att den kan besvara. Erik Isberg, idéhistoriker Referenser Anders Hansen, Skärmhjärnan: hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, Bonnier Fakta, 2019. Anders Wallensten, Hälsogåtan: Evolution, forskning och 48 konkreta råd, Bonnier Fakta, 2020. Erika Lorraine Milam, Creatures of Cain: The Hunt for Human Nature in Cold War America, Princeton University Press, 2019. Glenda Sluga, Unesco and the (One) World of Julian Huxley, Journal of World History, 21:3, 2010. Julian Huxley, Unesco: Its Purpose and its Philosophy, Preparatory Commission of the United Nations Educational, Scientific, and Cultural Organisation, 1946.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna fjärilar. Avsnittet frontas av en svensk pärla, en av de bästa fälthandböckerna alla kategorier, enligt Didrik. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nordens fjärilar: en fälthandbok. Bo Söderström. Bonnier Fakta. Fältnyckeln dagfjärilar. Artdatabanken. Dagfjärilar en fältguide. Sven Birkedal. Sveriges fjärilar. Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger. Bugbook publishing. Field Guide to the Micro-Moths of Great Britain and Ireland. Phil Sterling, Mark Parsons och Richard Lewington. Bloomsbury publishing. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa fågelhandböckerna och fågelapparna. Och det råder ingen tvekan om vilken de gillar mest. Här snackar vi svensk arthandbok (och app) i världsklass! Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker, appar och websidor som nämns i avsnittet: - Fågelguiden - Europas och Hedelhavsområdets fåglar i fält. Lars Svensson, Dan Zetterström och Killian Mullarney. Bonnier Fakta. - Fågelguiden (app för iPhone och Android) - Fågelsång - 150 svenska fåglar och deras läten. Lars Jonsson och Lars Svensson. Max Ström. - Fågelsångskolan (poddserie i Livet enligt Naturmorgon) - P2-fågeln. sverigesradio.se/p2fageln (200 svenska fågelarters läten) - Xeno-canto. xeno-canto.org (databas med mer än en halv miljon fågelinspelningar från hela världen) Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen däggdjur. Den ena gillar en gammal klassiker som visar tänderna, den andra längtar efter en bok som hjälper en när man bara ser "en flirp av ett litet djur". Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker, appar och websidor som nämns i avsnittet: Sveriges smådäggdjur, Peter Lundberg och Johnny de Jong. Fältbiologerna. Däggdjur i Sverige - alla våra vilda arter. Anders Bjärvall och Staffan Ullström. Bonnier fakta Europas däggdjur - en fälthandbok. Gordeon Corbet och Denys Ovenden. Bonnier Fakta. Bats of Britain and Europe. Cristian Dietz och ANdreas Kiefer. Bloomsbury Natural History. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen kärlväxter, alltså det vi i dagligt tall kallar blommor, träd, buskar och ormbunksväxter. Det hela artar sig till en oförblommerad hyllning av moster. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Den nordiska floran, Bo Mossberg, Lennart Stenberg och Stefan Eriksson. Wahlström & Widstrand. Den nya nordiska floran, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand. Svensk fältflora, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Bonnier Fakta. Nordens flora, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Bonnier Fakta. Svensk flora, Krok & Almqvist, Fjällflora: Sverige, Finland, Norge, Svalbard, Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand. Träd och buskar vintertid, Kjell Georgson och Torbjörn Johansson, Fältbiologerna. Lär dig känna igen trädens knoppar, Anders Rapp, Naturpedagogen förlag. Den stora knoppboken, Claes Lööw, Lööwerk. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa handböckerna för den som är intresserad av att artbestämma alla sorters svampar, inte bara matsvampar. Men deras favorit bland matsvampsböckerna får också vara med. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Svampar - en fälthandbok. Svengunnar Ryman och Ingemar Holmåsen. Stenströms. Svampar i Norden och Europa. Bo Nylén. Natur & Kultur. Svampar en fälthandbok. Marcel Bon. Bonnier Alba. Svampar i Sverige. Bo Mossberg, Mats Karström, Sven Nilsson och Olle Persson. Bonnier Fakta. Fungi of Temperate Europe. Thomas Laessoe och Jens H Peterson. Princeton University Press. Nya svampboken. Pelle Holmberg och Hans Marklund. Norstedts. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

I det här avsnittet är det Maria som ställer frågorna och Jessica som svarar. Det är nämligen så att Jessica under de senaste två åren har skrivit på en bok tillsammans med sin kollega från Karolinska Institutet, Carl Johan Sundberg.  Den heter Stark hela livet (Bonnier Fakta) och ges ut 27 december. Vi inleder med att prata lite om biohacking med anledning av en artikel vi nyligen läst och kommer sen in på åldrandets gåta och huruvida den första 200-åring kan ha fötts.  Maria har provet reflexlöpning och vi avslutar med att prata om hur vi ska lägga upp årets sista träningsvecka.  Länk till intervju om biohacking: https://www.dn.se/nyheter/sverige/halsogurun-sa-ska-jag-bli-minst-hundra-ar/

Idag gör vi en djupdykning inom ämnet yoga och pratar med Sara Hoy om det vetenskapliga perspektivet kring effekterna av yoga. Sara har precis släppt sin bok “Yoga, vetenskap & fakta – därför fungerar det” tillsammans med våra vänner på Bonnier Fakta. Det är ett spännande samtal som gör att jag får kasta flera gamla fördomar på skräphögen och jag hoppas du blir inspirerad att pröva några av de tekniker vi går igenom för att må bättre i vardagen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag gör vi en djupdykning inom ämnet yoga och pratar med Sara Hoy om det vetenskapliga perspektivet kring effekterna av yoga. Sara har precis släppt sin bok “Yoga, vetenskap & fakta – därför fungerar det” tillsammans med våra vänner på Bonnier Fakta. Det är ett spännande samtal som gör att jag får kasta flera gamla fördomar på skräphögen och jag hoppas du blir inspirerad att pröva några av de tekniker vi går igenom för att må bättre i vardagen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratrettiosjätte avsnittet av podden gör vi en uppföljning av granskningen Soki Choi och Bonnier Fakta-härvan. Gäst är Hanna Brus, legitimerad kiropraktor, enhetschef på smärtkliniken på Capio St: Görans sjukhus och bloggare på Dagens Medicin. Det här är del 1 av 2 av uppföljningen och här pratar vi om medias rapportering om granskningen, vi ger också svar på frågan om huruvida Soki Choi verkligen har forskat på Harvard eller inte, och ifall Bonnier Faktas förlagschef Jonas Byström har svarat på Christians mejl.Dessutom förklarar Hanna hur Soki själv och förlaget genom Cecilia Viklund har försvarat sig mot kritiken, och vi diskuterar även hur det kommer sig att så många författare som pekats ut som pseudovetenskapliga ges ut av samma förlag. Tyvärr glömde vi att ta upp SVT/Fråga Doktorns försvar på kritiken mot dem, mer om det i Hannas blogginlägg som vi nämner i podden och som går att läsa i sin helhet här:https://www.dagensmedicin.se/blogg/hanna-brus/2019/03/03/soki-choi-och-bonnier-fakta-sidsteppar-sig-forbi-kritiken/Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det hundratrettiosjunde avsnittet av podden får ni andra delen av uppföljningen av granskningen Soki Choi och Bonnier Fakta-härvan. Gäst är Hanna Brus. Det här är del 2 av 2 av uppföljningen och här pratar vi om hur granskningen hade kunnat göras bättre, men också lite om hur granskningen gick till och vilka val som gjordes under resans gång, och varför.Christian berättar vad han är missnöjd med i efterhand och resonerar med Hanna om valen han gjorde kring till exempel patienten Hedvigs historia, och varför han inte fokuserade mer på forskning och forskare som stödjer Sokis tes i boken. Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. Bilreklam och märkeskläder vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning  På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendan Vem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken. Reporter: Erik Petersson Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta?  Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundratrettioandra avsnittet av podden är det dags för en kortversion av granskningen ”Soki Choi och Bonnier Fakta-härvan”. Det är en granskning av boken “Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”. Boken är skriven av Soki Choi och utgiven på Bonnier Fakta i augusti förra året. Boken hävdar att magbakterier har potential att behandla dödliga sjukdomar som depression och alzheimer, och riktar stark kritik mot läkemedelsbehandlingar.Den här granskningen visar att boken enligt flera ledande forskare är ovetenskaplig, vilseledande och farlig. Dessutom finns stora brister i Bonnier Faktas faktagranskning av boken, där faktagranskare uppger att de inte har läst boken och blir förvånade när de får reda på att de överhuvudtaget står som faktagranskare. Sveriges läkarförbund, Karolinska institutet, RSMH och Livsmedelsföretagen riktar också kritik mot boken, författaren och förlaget Bonnier Fakta.Det här är en kortversion där mycket från fullängdsversionen saknas, till exempel jävsdeklarationer och graverande felaktigheter i boken. Författaren Soki Choi har avböjt att medverka i podden efter att ha fått läsa mina frågor. Frågorna, och en oredigerad version av intervjun med bokens förläggare Cecilia Viklund, finns på: www.sinnessjukt.se/sokiKöp Christians böcker signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundratrettionde avsnittet av podden är det återigen dags för Sinnessjukt Dokument. Den här gången en vetenskaplig granskning av en bästsäljande bok som heter “Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”, som är skriven av Soki Choi, och utgiven på Bonnier Fakta i augusti förra året. Boken hävdar att magbakterier har potential att behandla dödliga sjukdomar som depression och alzheimer, och riktar stark kritik mot läkemedelsbehandlingar.Den här granskningen visar att boken enligt flera ledande forskare är ovetenskaplig, vilseledande och farlig. Dessutom finns stora brister i Bonnier Faktas faktagranskning av boken, där faktagranskare uppger att de inte har läst boken och blir förvånade när de får reda på att de överhuvudtaget står som faktagranskare. Sveriges läkarförbund, Karolinska institutet, RSMH och Livsmedelsföretagen riktar också kritik mot boken, författaren och förlaget Bonnier Fakta.Det här är del 1 av 2 av granskningen. Författaren Soki Choi har avböjt att medverka i podden efter att ha fått läsa mina frågor. Frågorna, och en oredigerad version av intervjun med bokens förläggare Cecilia Viklund, finns på: www.sinnessjukt.se/sokiKöp Christians böcker signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundratrettioförsta avsnittet av podden är det dags för andra delen av granskningen av boken “Kimchi och kombucha: Den nya vetenskapen om hur tarmbakterierna stärker din hjärna”. Boken är skriven av Soki Choi och utgiven på Bonnier Fakta i augusti förra året. Boken hävdar att magbakterier har potential att behandla dödliga sjukdomar som depression och alzheimer, och riktar stark kritik mot läkemedelsbehandlingar.Den här granskningen visar att boken enligt flera ledande forskare är ovetenskaplig, vilseledande och farlig. Dessutom finns stora brister i Bonnier Faktas faktagranskning av boken, där faktagranskare uppger att de inte har läst boken och blir förvånade när de får reda på att de överhuvudtaget står som faktagranskare. Sveriges läkarförbund, Karolinska institutet, RSMH och Livsmedelsföretagen riktar också kritik mot boken, författaren och förlaget Bonnier Fakta.Det här är del 2 av 2 av granskningen. Författaren Soki Choi har avböjt att medverka i podden efter att ha fått läsa mina frågor. Frågorna, och en oredigerad version av intervjun med bokens förläggare Cecilia Viklund, finns på: www.sinnessjukt.se/sokiKöp Christians böcker signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

http://fortasana.libsyn.com/ I det här avsnittet pratar vi om den artikel vi publicerade på DN Debatt söndag 17 februari, tillsammans med professorerna Ulf Ellervik, Mats Lekander och Carl Johan Sundberg. Hur ska man veta vilka av alla de dieter och hälsoråd som lanseras, inte bara i böcker men även i tidningar, på bloggar och andra sociala medier, som har stöd i samlad vetenskap och forskning? Vi upplever att det tyvärr är alldeles för många av de här böckerna som inte baseras på en samlad vetenskaplig grund trots att det är det som hävdas. I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden. I det här avsnittet utvecklar vi vårt resonemang och reder ut vad vi vill uppnå med artikeln och varför vi har skrivit den och vilka reaktioner som kommit in under de första dagarna. Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget. Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter. Jessica var även med i Studio Ett i tisdags (ca 19 minuter in i programmet) tillsammans med den operativa chefen på Bonnier Fakta; https://sverigesradio.se/avsnitt/1239048 och Maria blev intervjuad i Karlavagnen (22.28 in i programmet utan musik) i tisdags kväll; https://sverigesradio.se/avsnitt/1237945. Det är inte bara vi som har tagit upp denna fråga. Förr året publicerades denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel: http://www.svb.se/hur-faktagranskas-vetenskapliga-halsobocker Och i SR P1 Plånboken diskuteras detta  också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=687490 De flesta reaktioner vi fått under veckan har varit positiva och det känns som att det helt klart finns ett behov av att ventilera denna fråga. Självklart har vi fått en del mothugg också. Bland annat verkar vårt förslag ha misstagits för att innebära att vi förespråkar någon form av censur, men det är helt fel. För oss är det självklart att en text som utger sig för att vara faktabaserad eller säger sig vara grundad i vetenskap också ska kunna tåla och välkomna en genomläsning av experter på området innan boken trycks. Debatten lär fortsätta......

Chili fanns i Sverige på 1200-talet, och odlades här på 1700-talet. Om arter, sorter, odling och vad man ska ha dem till. - Jag fick se en bild på en black scorpion tongue, en mörkt lila chili och tänkte att den vill jag odla. För 12 år sen blev Kerstin Rosengren av chilifrukter. Från att haft ett par krukor började hon odla allt fler. Först i jakten på den vackra lila. Och sen för att hon upptäckte att det fanns en sådan mångfald. - Jag brukar odla drygt 300 sorter. Det finns 500-600 stabila sorter, och 20000-30000 hybrider Kunskapen hon samlat på sig har också hamnat i en bok: Chili, 222 sorter att odla och äta (Bonnier Fakta). - Förr frågade folk mest efter den starkaste, Carolina Reaper, men nu är intresset bredare. Det finns en stor smakpalett. Kerstin har flera gånger besökt odlaren bakom Carolina Reaper Ed Currie i USA. Han är den kanske mest kände odlaren i världen och jobbar oförtrutet vidare för att hitta en ännu starkare frukt. Förhoppningen är att den ska hjälpa till i kampen mot cancer. De fem största arterna: Spansk peppar (Capsicum annuum) är den största arten med väldigt många olika sorter. Där finns t ex Jalapeño, Cayenne, Padron, Poblano och vanlig paprika. Bärpeppar (capsicum baccatum) med Aji. Havannapeppar (capsicum chinense), som varken kommer från Kuba eller Kina. Här finns Habanero, vissa Aji, brittiska Dorset Naga, och den hittills starkaste chilin Carolina Reaper. Tabascopeppar, eller flerårig spansk peppar (capsicum frutescens) med Tabasco och Piri Piri. Rokotopeppar (capsicum pubescens), den minst vanliga arten, med hårig stam och blad.

Annars då? Kallpratet, det icke förpliktigande utbytandet av artighetsfraser, förkastas eller förlöjligas ofta. Boel Gerell funderar på vad motsatsen skulle kunna vara. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad tyckte du om filmen? Ropet kom från ingenstans. Eller när jag blinkade mot ljuset och lyckades fokusera blicken bättre från andra sidan det stora, myllrande publikhavet som liksom jag var på väg ut ur biografen. Skitkul! Ja, just så sa jag. Eller skrek rättare sagt i ett gällt och plötsligt rop som överröstade det diskreta mumlet från mina tidigare grannar i salongen. Skitkul. Nej, det var det ju inte. Inte kul alls utan drabbande och smärtsamt och jag vet inte var ordet kom ifrån. Från ryggmärgen där alla de där lätta och behändiga fraserna ligger lagrade för att kunna skjutas ut som projektiler utan egentligt innehåll när tillfället så kräver. Kallpratet, de till inget förpliktigande svaren på frågor som ställs i förbifarten. Utan egentligt intresse för responsen. Och det hade väl varit okej, om det varit Solsidan jag sett och svaret hade kunnat passera som rimligt, om än inte särskilt djuplodande. Men det var Polanskis Chinatown och skälet till att jag varit så borta i mina tankar var att jag var berörd på djupet. Filmen visades på Lunds Studenters Filmstudio, en anrik förening som dessvärre är nedlagd i dag. I hopen utanför biografen kände jag igen flera av mina kurskamrater från universitetets utbildning Drama-teater-film och jag såg på deras blickar att de också kände igen mig. Efter något ögonblicks beklämd tystnad efter mitt aparta utrop återgick de till sina interna samtal. Med huvudena tätt samman bearbetade de den filmiska upplevelsen, vägde bildberättande mot dramaturgi och gestaltning så som man gör efter att ha delat något stort. När man för länge sedan trängt igenom hälsningsfrasernas tunna och fnasiga skal och nått ner till väsentligheterna, de riktiga samtalen.   Och det är ju där, åtminstone rent utopiskt, vi alltid borde befinna oss - väl? I den meningsfulla samvaron, där orden faktiskt betyder något. I praktiken lever vi i en värld där vi träffar fler nya människor på en enda dag än en person för hundra år sedan kunde möta under en hel livstid. I stället för att utveckla våra relationer på djupet börjar vi ständigt om i nya möten, nya trevande kontaktförsök och nytt kallprat. Exakt när ska man säga hej? Och vad ska man säga sedan? Ständigt och jämt krävs det av oss att vi ska säga något och det är inte konstigt att det blir krystat ibland. Vill du ha kvittot? Nej, det får du av mig. Säkert har jag sagt så någon gång, kanske med ett leende, för att visa mig lite rolig och framförallt vänlig. Nu vet jag bättre. Just detta svar har kassörskan bakom bandet redan hört ett otal gånger under sin dag och hon tycker inte att jag är rolig, inte vänlig heller. Hon tycker att det är jag som är ett skämt. I collageboken Drottningen i kassan berättar författaren och serietecknaren Erika Petersson om sina dagar i en livsmedelsbutik. I drastiska bilder, highlightade postitlappar, twitterinlägg och dagbokssidor beskriver hon en vardag pepprad med dåliga skämt, uselt uppförande och absurda önskemål.  Det är ingen ände på vad kunderna kan ta sig för att säga, göra eller begära under devisen service eller bara prata lite. I svart på vitt ser det absurt ut och ändå har jag som sagt varit där själv. I den ringlande kön med korgen som tynger armen. Exakt när ska man säga hej? Och vad ska man säga sedan? Är det förresten hela världen om man inte säger något alls? Ja, det är det förstås, det blir tydligt i läsningen av Peterssons dokument. En kund som klagar kan man möta, ett slipprigt skämt kan man vid behov bortse från men någon som ser rakt igenom en, som om man inte finns, det går nästan inte att stå ut med. Och så är vi tillbaka där igen, i nödvändigheten att tala. Om vad som helst nästan, hellre än att det blir tyst. I tystnaden ryms inte bara bristen på något bra att säga utan också osynliggörandet av den andra som en människa, en förolämpning grövre än de flesta tillmälen. I ett land där klyftorna stadigt växer vill det till att det inte blir för tyst. Det är i tystnaden misstanken om det osagda växer fram. Och jag minns frukostrummet i Johannesburg vintern 1998. Jag var i Sydafrika på en reportageresa och var under en vecka ensam gäst på pensionatet. Varje morgon passerade jag köket på min väg mot frukostbordet. Vid disken stod en svart kvinna i min egen ålder och jag hälsade förstås och hon såg perplext och lite misstänksamt upp från sitt arbete med maten. En stund senare gled hon omärkligt fram och serverade mig te och rostade brödskivor med marmelad och jag kommenterade glättigt: Ser gott ut! Kanske sa jag i ren frustration något om vädret eller de blommande buskarna utanför fönstret men hon svarade aldrig, skakade bara omärkligt och tydligt ogillande på huvudet och försvann. För kvinnan var det av allt att döma en självklarhet att inte existera i ögonen på vita gäster. Att vara ett par arbetande händer, inget mer. I ett system baserat på avhumanisering och förnekande av mänskliga rättigheter sätter sig rollfördelningen inte bara i ryggmärgen hos makten utan också i medvetandet hos dem som inte får finnas till. Och vi kan förfära oss, men inte utan ansvar. I ett land där klyftorna stadigt växer vill det till att det inte blir för tyst. Det är i tystnaden misstanken om det osagda växer fram. Men var ska man börja då? En som fördjupat sig i ämnet kallprat är journalisten och programledaren Niklas Källner som i boken Och bilen går bra? går igenom en rad möjliga scenarion och ger hjälp på vägen till den som saknar ord. Rätt många gör det, hävdar han och beskriver det påtvingade kallpratet som att spela basket med en magsjuksmittad boll. För att bli av med bollen kastar vi den genast vidare och tar oss inte tid att vänta in returen. Att lyssna aktivt hjälper, förklarar han inte oväntat. Man kan också uppmuntra motparten att ta nya initiativ genom att helt sonika upprepa delar av det hen sagt, men ur ett något annorlunda perspektiv. Eller för att använda ett modernt språkbruk: Jag hör vad du säger. En fin fras i sig men också den till intet förpliktigande och ingen riktigt bra ingång till ett verkligt samtal. För det var väl ändå dit vi ville nå, egentligen? För Erika Petersson, där hon sitter som en konstant vid kassabandets eviga flöde är det tvärtom friktionen och avvikelsen som är intressant. Som den äldre damen som en solig dag buttert deklarerar: Det är så jävla fint väder ute. I nästa nu efterlyser hon sylta, men syltan är slut för dagen och kommer åter först nästa onsdag. Okej, då kommer du hem till mig på onsdag med en sylta. En absurd begäran om någon och ändå något nytt, en retning som får människan Erika att vakna bakom masken. Och hon gör det. Nästa onsdag knackar hon på kvinnans dörr och lämnar över syltan. Får tre karameller som tack men ser aldrig mera till just denna kund i butiken. Kanske blev det för mycket verklighet för den andra, för mycket konsekvenser av ett slentrianmässigt pysande missnöje ur ena mungipan. Som om hon verkligen menade det hon sa, hemska tanke. Boel Gerell, författare och kulturjournalist Litteratur  Erika Petersson: Drottningen i kassan (Galago) 2017 Niklas Källner: Och bilen går bra? (Bonnier Fakta) 2018

Del 2: I djur och skur Kan utanförskap vara något gott? Hur känns det att ha ett par kaninöron instoppade i mössan? Vad betyder djur i litteratur? Varför vill alla plötsligt bo på landet? I Augustpoddens andra avsnitt hänger vi runt köksbordet hos Augustnominerade Frida Nilsson tillsammans med Anna Höglund och Tora Mandelmann och pratar självhushållning, isolering och överkänslighet. Frida Nilsson är nominerad till Årets svenska barn- och ungdomsbok med ”Jagger Jagger” , Natur och kultur. Anna Höglund, är nominerad till Årets svenska barn- och ungdomsbok med allåldersbilderboken ”Om detta talar man endast med kaniner”, Lilla Piratförlaget. Tora Mandelmann har illustrerat föräldrarna Gustav och Marie Mandelmanns bok ”Självhushållning i Djupadal” som är nominerad till Årets svenska fackbok, på förlaget Bonnier Fakta. Musiken i podcasten har komponerats av Johan Ahlin och framförs av Anna Wallgren.