Podcasts about fredriksten

Sannolikt någon gång klockan halv tio på kvällen den 30 november 1718 träffades Karl XII i huvudet av en kula som dödade den svenske kungen omedelbart. Platsen var en löpgrav utanför den norska fästningen Fredriksten utanför staden Fredrikshald.Händelsen innebar början till slutet på det långvariga stora nordiska kriget som i nästan två årtionden hade ställt det svenska riket mot en övermäktig allians av motståndarstater. Kungens plötsliga död har gett upphov till många spekulationer: en förlupen fiendekula eller ett statsmord?I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med en klassisk händelse i den svenska militärhistorien: Karl XII:s död. Forskare har engagerat sig i vad som verkligen hände natten då kungen blev skjuten. Mordteorierna fick direkt fart efter kungens död som en del i det inrikespolitiska maktspelet. Kungens grav har öppnats ett antal gånger för att lösa gåtan. Den dominerande uppfattningen är idag att kungen föll för en norsk kula som sköts från någon fästningsvall.Belägringen av Fredrikstens fästning var en del av ett mycket större sammanhang. Den svenske kungens avsikt med att anfalla och ta Norge var att försvaga Danmark. Om det danska riket miste Norge som stöd antog kungen och hans närmaste att Danmark skulle kunna slås ut ur kriget och att kriget mot Sveriges fiender på längre sikt skulle kunna vändas till svensk fördel. Samtidigt som den svenska huvudarmén under kungens ledning anföll södra Norge gick en kår under generalen Armfelt mot Trondheim.Fälttåget i Norge 1718 innebar svåra logistikproblem som den svenska armén löste på ett nytt innovativt sätt. I podden diskuteras det svenska ”skorp-underhållet” som en del av en operativ plan för att besegra norrmännen. Händelserna 1718 avrundades på ett tragiskt sätt genom karolinernas dödsmarsch över Jämtlandsfjällen under reträtten från Norge efter det att fälttåget avblåst som en direkt följd av kungens död.Bild: Teckning från 1700-talet som illustrerade en av utgåvorna av boken "Histoire de Charles XII", av Voltaire. Upphovsman okänd. Wikipedia. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges sista krig inleddes den 26 juli 1814 när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som ett första mål.Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen som inte accepterade att Norge blev en del av Sverige i enlighet med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. Det är nu det moderna Norden tar sin form.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.Reaktionerna i Norge på Kielfreden den 14 januari 1814 var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del av Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj 1814 och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den mest radikala konstitution i världen, inspirerad av den amerikanska och franska revolutionen.Men den svenska kronprinsen Karl Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, accepterade inte att hans byte från Napoleonkrigen skulle gå förlorat. Under ledning av Karl Johan svarade Sverige genom att anfalla Norge. Den svenska armén var överlägsen i antal, utrustning och träning, och ledningen av Karl Johan var avgörande.Fälttåget mot Norge 1814 bestod av en serie strider där svenska styrkor var numerärt överlägsna, bättre utrustade och mer vältränade än de norska. Svenskarna genomförde en serie attacker från havet, vilket inkluderade ockupationen av Hvaleröarna följt av en framgångsrik belägring av Fredriksten fästning nära Halden.Antalet döda slutade med runt 400 man på varje sida. Karl Johan insåg att han inte kunde dränka Norge i blod om han senare skulle kunna regera över de frihetstörstande norrmännen.Den 3 augusti 1814 utspelade sig Slaget vid Fredrikstad, en av de mest avgörande drabbningarna under det svensk-norska kriget. Under belägringen hade garnisonen i Fredrikstens fästning en styrka på mellan 1,400 och 1,800 man. Dessa var väl medvetna om att vägen till Oslo skulle öppnas om fästningen föll. Den strategiska betydelsen av fästningen var enorm, inte bara för krigets utfall utan även för kontrollen över regionen.Svenska styrkor hade etablerat kontroll över ön Kråkerøy och upprättat en artilleriposition på dess norra del, vilket gav dem strategisk överlägsenhet mot Fredrikstad. Denna operation involverade landstigning av 4 000 soldater och 500 sjömän, vilket markerade en intensiv fas i konflikten.En annan betydande händelse var Slaget vid Kjölbergs bro, som ägde rum den 14 augusti 1814. Denna strid representerade den sista krigsdagen i svensk militärhistoria och slutade med en svensk seger. Detta ledde till vapenvila och påbörjade de förhandlingar som föregick Mosskonventionen.Mosskonventionen, undertecknad den 14 augusti 1814, avslutade formellt det militära engagemanget och ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige, men fick behålla sin konstitution och sina egna institutioner, inklusive Stortinget, med undantag för de delar som berörde utrikespolitiken. Bild: Eidsvoll riksraad 1814 målad av Oscar Wergeland 1885Musik: Passacaille Passacaglia Bwv 582 Abstract Orchestral Version av bzur, Storyblocks Audio.Lyssna också på Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter det svenska nederlaget vid Poltava tog Sveriges fiender initiativet. Tsar Peter erövrade 1710 resten av Sveriges baltiska provinser. August II återtog sitt polska välde. Och på hösten 1709 landsteg en dansk armé i Skåne. Samtidigt härjade pesten i Sverige.Under denna svåra tid stannade Karl XII i det osmanska riket ända fram till 1714. Tillbaka i Sverige blev lösningen för Karl XII att invadera Norge vid två tillfällen. Vilket skulle bli det sista den enväldige monarken gjorde.Detta är den fjärde och sista delen om karolinerna och det stora nordiska kriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern Olle Larsson som bland annat skrivit böckerna Stormaktens sista strid och Slaget vid Poltava.Karl XII var bara femton år när han tillträdde som enväldig härskare över stormakten Sverige som hade många revanschlystna fiender. Kungen skulle sluta sig inom sig själv och många gånger hålla fast vid felaktiga beslut. Historien har dömt Karl XII hårt för hans besatthet att besegra August II, valet att gå mot Moskva och slutligen att han stannade i det osmanska riket i flera år efter nederlaget vid Poltava.Under tiden kungen var i Turkiet, tog ryssarna vad som återstod av det svenska östersjöväldet. Åren 1713–14 sattes en stor rysk offensiv in mot Finland och hela landet intogs. Sverige led under denna tid av dubbelkommando. Rådet i Stockholm sökte ta sitt ansvar och fattade beslut, men ofta blev dessa beslut med mycket lång fördröjning desavouerade av kungen i Turkiet.Karl XII återvände till Sverige 1714. Med nästan hälften av den totala svenska armén förgjord bestämde sig Karl sig för att attackera Norge som erbjöd oväntat starkt motstånd, medan den svenska armén hade problem med försörjningen. Under belägringen av fästningen Fredriksten vid Fredrikshald 1718 blev Karl skjuten till döds. Trots kungens död skulle kriget fortgå tre år till.I freden i Nystad erhöll Ryssland 1721 delar av Viborgs och Kexholms län, Ingermanland, Estland med öarna Ösel och Dagö samt Livland. I freden med Danmark förlorade Sverige sin tullfrihet i Öresund. Preussen erhöll Pommern söder om Peene samt öarna Usedom och Wollin, och Hannover fick Bremen och Verden.Bild: Karl XII:s likfärd (1878). Gustaf Cederström - Egen avfotografering, Mattias Blomgren, 2013-05-18 16:09:42, Public Domain.Musik: Björneborgarnas marsch med Muntre musikanter, Internet Archive, Public DomainLyssna också på Nationalism under stora nordiska kriget – dödsdomen mot Fredrich Sahlgård.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Karl den 12. ble skutt ved Fredriksten, Blücher ble skutt i senk fra Oscarsborg. Festningene har preget norsk historie. Ny bok forteller den dramatiske historien om 14 norske festninger. Hør episoden i appen NRK Radio

Den 30 november 1718 dog Karl XII av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att mer än 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring.På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.Författaren Bengt Liljegren är lärare och historiker. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).Den gåtfulle Karl XII tillbringade hela sitt vuxna liv i fält från 18-års ålder till hans död i Norge vid 36-års ålder. Han är en av de sista kungarna som ledde trupper i fält, vilket också är en av anledningarna att hans mannar var beredd att följa honom ända ner till Turkiet, när fälttågen stötte på patrull.Stormakten Sverige var en anomilitet där svenskarna slogs i en all för hög viktklass i förhållande till befolkning och landets resurser. Det är tveksamt om någon kung hade kunnat behålla stormakten i längden. Men en mindre envis och strategiskt smartare kung än Karl XII hade nog sluppit att kriga i 18 år. Hade han slutit fred i ett tidigt skede i skede av kriget hade utgången blivit annorlunda. Hundratusentals svenskar dog i Karl XII:s långa krig.Samtidigt var Karl XII mycket intresserad av vetenskap – särskilt matematik. Om han hade regerat under en fredligare period hade nog bilden av krigarkonungen varit annorlunda. Istället slutade det med en kula i Norge och vi fick aldrig veta vilken kung Karl XII blivit i fredstid. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den svenske kongen Karl den 12. ble skutt ved Fredriksten festning i 1718 i sitt andre forsøk på å invadere Norge. Med dette nærmet Den store nordiske krig seg slutten etter årevis med kamphandlinger mellom Sverige og en rekke andre stater i Nord-Europa. I løpet av krigen hadde også Norge fått sin krigshelt i Tordenskiold som først ødela for det svenske felttoget før han noen år senere ødela for seg selv og døde i duell. Velkommen til kuler, krutt og krig!

Reklame: Denne Jernverket-episoden er produsert i samarbeid med annonsør Tons of Rock. Tons of Rock ble arrangert for første gang i 2014, og har siden etablert seg som den ledende hardrock- og metalfestivalen i Norge. Etter fem år på Fredriksten festning i Halden har Tons of Rock flyttet til Ekebergsletta i Oslo. Jernverket har samarbeidet med Tons of Rock siden 2014, og synes derfor er det ekstra spennende å se hva de får til på et nytt og større festivalområde. I ukas Jernverket-episode stiller bookingsjef Jarle Kvåle opp for å fortelle alt om årets festival og forberedelsene de har gjort i forkant. Hvordan fikk de tak i Kiss? Er festivalmaten blitt bedre? Hva skjer på Ekeberg camping? Hva skal Accept gjøre i Operaen? Hvor kommer tivoliet inn? Er Black Debbath forberedt på å spille så nær runkestien? Har Tons of Rock en plan for gjenvinning av festivalsøppelet? Hva gjør de for å øke andelen kvinner på band- og publikumssiden? Har Tons of Rock bygget en dom som kan spennes over festivalområdet i tilfelle det blir regn? Og hva har finsk klespoker og meksikanske metalfans med saken å gjøre? Tons of Rock arrangeres på Ekebergsletta 27.-29. juni. Billetter kan kjøpes via Ticketmaster. Jernverket har intervjuet flere Tons of Rock-aktuelle band tidligere. Du kan høre podkastepisoder med Black Viper, Obliteration og Testament for å gire deg opp ytterligere. Abonner på Jernverket podkast via iTunes, Spotify, annen foretrukken podkasttjeneste eller hør den på jernverket.com. Nytt hardrockintervju hver fredag. Du kan høre Tons of Rock-Jarles spilleliste ved å følge Jernverket på Spotify. Spilleliste (tekst) Kiss – God of Thunder Slayer – Black Magic Alice Cooper – Second Coming Helloween – Judas Marduk – Frontschwein Ghost – Pro Memoria Horisont – Letare Metallica – Ride the Lightning Ulver – I troldskog faren vild Perturbator – Humans Are Such Easy Prey Iron Maiden - Powerslave Death – Spiritual Healing Danger Mouse – Black The Beatles – I Wanna Hold Your Hand Heart – Bararcuda Behemoth – Ov Fire and Void Judas Priest – Night Crawler Sepultura – Slaves of Pain Megadeth – Tornado of Souls Arthur Brown – Fire Støtt Jernverket økonomisk via Patreon eller Vipps-nummer 567438! Det er også hyggelig om du legger igjen en anmeldelse på iTunes.

Et sted i Norge er forholdet til Karl XII dramatiske død ved Fredriksten festning fortsatt levende. Det er i bygda Myking i Lindås kommune nord for Bergen. Fra dette stedet kom Jo på Vedlo. Han hevdet at det var han som skjøt Karl XII i 1718. «Det kan godt ha vært Jo på Vedlo som avfyrte skuddet. Mange her tror det. Og vi markerer det hver 17. mai ved bautasteinen som er reist, sier brødrene Arnulf og Harald Strømsnes – begge med stor interesse for lokalhistorie. Jo på Vedlo tjenestegjorde som soldat i «Det Bergenhusiske regiment» på Fredriksten festning. Etter hjemkomsten hadde han kvaler over det han hevdet å ha gjort. På NRK.no kan du nå lese en større artikkel i forbindelse med at det er 300 år siden den krigerske svenskekongen falt. Det er journalist Christian Nicolai Bjørke som har skrevet den. I denne podkasten fra MUSEUM forteller Bjørke til Jan Henrik Ihlebæk om sitt møte med Myking og vi hører også brødrene Strømsnes fortelle. Kun podkast, ikke sendt i NRK P2. Publisert på kongens dødsdag, 30/11 2018. Programleder Jan Henrik Ihlebæk.

Den mørke torsdagskvelden 11. desember 1718 etter norsk tidsregning og 30.november etter svensk, gikk et prosjektil gjennom den krigerske kong Karl XIIs hode og drepte ham.. Etter tre hundre år pågår fortsatt spekulasjonene om kongen falt i kamp, eller om han rett og slett ble myrdet av sine egne. - Jeg kunne egentlig svært lite om denne historien, Etter å ha lest meg gjennom mye av det som er skrevet, og truffet folk som lever med denne historiske hendelsen, er jeg forbauset over det store engasjementet som fortsatt er der, sier nettjournalist i NRK, Christian Nicolai Bjørke. Han har skrevet en større artikkel om Karl XII som nå er publisert på NRK.no. Bjørke bestemte seg raskt for at han måtte reise til Myking i Hordaland. Der «vet» de hvem som ble kongens banemann. Det er Jo fra Vedlo. Harald og Arnulf Strømsnes er brødre som vet mye om den historien og hvordan den er blitt bragt videre fra generasjon til generasjon. I MUSEUM følger vi med Bjørke til Myking for å treffe brødrene. - Det kan ha vært Jo på Vedlo som skjøt kongen. Under alle omstendigheter var det gjennom en kule fra festningen, sier de to. I dagene før det dødelige skuddet gravde svenskene skyttergraver for å komme så nær Fredriksten festning som mulig. Arbeidet skjedde under en forrykende ildgivning fra festningen, natt og dag. - Slik situasjonen var, er det for meg helt usannsynlig at noen fra svensk side kunne skyte kongen uten at det ville ha blitt kjent, sier nå avdøde Kjeld Th. Magnussen i et MUSEUMs-program fra 2007. Magnussen har skrevet boka «Ved Karl XIIs død - Fredrikstens beleiring i 1718 – myter og fakta» Under en prøveskyting utført av Kong Frederik IVs Tambourafdeling på en skytebane i Fredrikstad, viste det seg svært vanskelig å treffe en vannmelon på 160-170 skrittlengders avstand. Selv på 10 meters hold var det krevende nok. Ved Hallands kulturhistoriske museum i Varberg er en knapp i messing fylt med bly, den såkalte «kulknappen», en av de gjeveste gjenstandene i den faste utstillingen. I MUSEUM får vi høre om kulknappen og flere av mytene rundt Carl XII. Blant annet trodde man at kongen ikke kunne dø i krig. Det eneste som kunne ta livet av ham var hvis han ble drept av noe han selv eide. For eksempel en av hans egne knapper. - Karl XII var en upopulær konge i de fleste kretser i Sverige. Han hadde mange fiender. Derfor fantes det en mengde muligheter for at mange kunne tenke seg å skyte ham, sier førstekonservator Pablo Wiking-Faria. Programleder Jan Henrik Ihlebæk. Sendt første gang 1.desember 2018

I disse dager er det 300 år siden den svenske kongen Karl den 12. fikk en kule gjennom tinningen på Fredriksten festning i Halden. Hvor stor påvirkning hadde den svenske krigerkongen på norsk historie?

I denne episoden forteller jeg om gjenskapelsen av stormingen på Gyldenløve fort ved Fredriksten festning.

Den 30 november i år är det 300 år sedan Karl XII dog av en kula under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge. Trots att 300 år har förflutit är både hans gärning och död omtvistad.Karl XII blev enväldig kung redan som 15-åring. Den brådmogne Karl XII myndigförklarades i november 1697 efter att en förmyndarregering styrt landet i ett halvår. Kanske trodde männen kring kungen att de skulle kunna använda honom som marionett, men Karl XII som förberetts hela sitt liv för kungamakten tog makten när han fick den.Den unge monarken och hans upptåg var en viktig anledning att Sveriges fiender samlade ihop sig för att försöka återta det de förlorat till stormakten Sverige. Tidpunkten var mogen och få anade nog hur framgångsrik Karl XII inledningsvis skulle bli i sin krigsföring. På hösten 1699 fullbordades den koalition som under de närmast föregående åren byggts upp mot Sverige av Danmark, Sachsen och Ryssland. På vintern 1700 bröt sachsiska trupper in i Livland, danskarna angrep hertig Fredriks områden och på hösten samma år började ryska trupper belägra Narva.I podcasten Historia Nu programledaren Urban Lindstedt historikern Bengt Liljegren. Han har skrivit flera biografier om historiska personer. Till hösten är han aktuell med en nyutgåva av hans hyllade biografi om Karl XII (Krigarkungen, oktober 2018).See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Fengselsloven av 1857" bidro til tidenes satsing på fengsler i Norge. Av de 56 fengslene som ble bygget, er det bare Fredrikshald distriktsfengsel som fortsatt, nær sagt, er i sin opprinnelige tilstand, sier Rolf B. Wegner Wegner tør være kjent som tidligere leder av fengselsvesenet i Norge. Han var også politimester i Bodø og Bergen. Wegner vokste opp i Halden. Det gamle fengselet som ligger ved torvet i Halden ble fort kort tid siden fredet av Riksantikvaren. Nå arbeider Stiftelsen Halden Fengselsmuseum for å åpne det for allmenheten som et museum. Wegner har skrevet en omfattende bok om Fredrikshald distriktsfengsel – en bok som også setteren leseren inn i det skiftet som skjedde i kriminalomsorgen på midten av 1800-tallett. Hvor fengselsstraff ikke lenger skulle være samfunnets hevn overfor forbryteren, men et redskap for å forbedre og forberede forbryteren til et liv utenfor murene. "Det var en kvinnecelle i dette fengselet. Og her satt i sin tid tjenestepiken Sofie Johannesdatter – kalt giftmordersken, forteller Wegner. Giftmorder Sofie Johannesdatter var den siste kvinnen i Norge som ble dømt til døden ved halshogging. Hun ble dømt for å ha tatt livet av tre personer med arsenikk i huset hvor hun arbeidet. Før Fredrikshald distriktsfengsel ble bygget var forbryterne plassert på Slaveriet på Fredriksten festning. I nyere tid har Halden fått verdens mest moderne fengsel. Det ligger fortsatt innenfor Haldens kommunegrense, men nærmere E6 enn det fredete Fredrikshald fengsel som nå blir museum. Sendt første gang 17/2 2018. Vi møter Jens Bakke, Rolf Ystrøm og Rolf B Wegner. Programleder Jan Henrik Ihlebæk.

Foredragsholder er Sven-Erik Grieg-Smith Oslo Militære Samfund 25.04.2016 8. mars 1716, under Den store nordiske Krig, falt Karl XII inn i Norge med en hær på 7.000 mann. I månedene som fulgte gjennomførte både svenske og norske styrker en rekke store og små operasjoner, som til slutt endte med at svenskene trakk seg tilbake over grensen ved Halden den 10. juli. Den siste beleiring av Akershus, kampen ved Norderhov, raidet mot Moss, forsvaret av Fredriksten og Tordenskjolds dristige angrep på den svenske forsyningsflåten i Dynekilen er begivenheter som gjør operasjonene i 1716 til kanskje det mest vellykkede felttog norske styrker har ført gjennom hele sin historie. Hvorfor gikk det så bra, og hva kan vi lære av dette i dag? Se vår hjemmeside: http://oslomilsamfund.no Følg oss på Facebook: https://www.facebook.com/oslomilitaresamfund/Intromusikk: longzijun

Da den store nordiske krigen gikk mot slutten, ble Norge involvert. I 1716 og i 1718 angrep Karl XII med tusenvis av soldater. Men krigerkongen møtte motstand. «Samfunnet på den tiden var sterkt militarisert. Det gjennomsyret alles liv, sier professor emeritus Øystein Rian. I år er det 300 år siden Karl XII angrep landet. Han kom med sine tropper til Høland og det første slaget fant sted. Etter hvert tok han Kristiania og Fredrikshald, eller Halden , men han greide hverken å ta Akershus festning eller Fredriksten. Nå har flere museer og institusjoner på norsk og svensk side gått sammen om å fortelle denne historien på en felles hjemmeside, men på to språk. Siden heter www.1718.no eller www.1718.se og skal utvikles med tiden. Siden er interaktiv slik at man kan klikke på viktige steder hvor det skjedde viktige ting. «Det har vært interessant å oppdage hvordan vi ser på denne krigen – vi som er fra Sverige og dere som er fra Norge, sier Bodil Andersson. Hun har vært prosjektleder og presenterte resultatet på et seminar på Norsk Forsvarsmuseum, nylig. Samtidig ble det åpnet en ustilling om Karl XII erobring av Kristiania og beleiring av Akershus festning i 1716. Fram til 1700-tallet var krig nærmest en helt naturlig ting. «Men fra da begynte menneskene å snakke om fred. Det var noe nytt, sier offiser og filosof Harald Høiback. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

Sverige ble Nordens supermakt etter 1658, da Danmark-Norge tapte store deler av sine landområder til svenskene. Trondhjem, Jemtland, Herjedalen, Bohuslen, Skåne, Halland og Blekinge forsvant. Den ribbede enevoldskongen i København, Frederik 3, ville ha revansje. Først måtte det bygges opp en ny og moderne hær, basert på utskriving, eksersis og profesjonell trening. - I årene etter 1658 ble Norge det mest militariserte samfunn i Europa, sier historiker Ole Henrik Gjeruldsen, som har skrevet sin doktoravhandling om hvordan hæren ble organisert. Så mye som 11-16 prosent av alle, voksne menn i Norge ble utskrevet, tilsammen 12.000 bondesoldater, sier han. De nye festningene, som Fredrikstad og Fredriksten ble 1600-tallets katedraler, hele samfunnet ble endret av den voldsomme militariseringen. I MUSEUM reiser vi til Båhus festning ved Kungälv hvor Gjeruldsen også forteller om hvordan det gikk med revansjekrigen fra 1675-1679. Programleder Øyvind Arntsen. Sendt første gang 8.februar 2014.

Etter krigen i 1814 ble Østfold okkupert av svenske styrker til mars/pril 1815. Festningen i Fredrikstad og Fredriksten Festning i Halden ble overtatt av svenske offiserer og husarer. Da de dro tok de med seg en rekke norske faner, noen kanoner og andre trofeer som krigsbytte. Fanene ble hengt opp under taket i Ridderholmskyrkan i Stockholm. Nå har Armémuseum og Østfoldmuseene blitt enige om å tilbakeføre noe av krigsbyttet, blant annet fire faner, til en jubileumsutstilling på Fredriksten og i Fredrikstad i 2014. I MUSEUM forteller Armémuseets chef, Eva-Sofi Ernstell og intendant Karin Tetteris. Fra Østfoldmuseene Tor Ulsnæs.

En så godt som glemt krig. - Merkelig, siden den var så viktig for hele 1814-historien, sier historiker Trond Svandal i MUSEUM . Dette er siste del av fortellingen om Felttoget i august 1814. I en knipetangsmanøver med både hær og marine angrep kronprins Karl Johan fra Fredriksten via Fredrikstad til skogsområdene i Østfold. Det hele var over på to-tre uker i august 1814, men ved flere av slagstedene slo den norske hæren angrepene tilbake. I forrige program fortalte historiker Trond Svandal om det blodige slaget i øsende regnvær ved Langnes skanse utenfor Askim. Denne gang får vi høre om hvordan Karl Johans senile adoptivfar, kong Carl XIII, fryder seg over kanontordenen på reden utenfor Fredrikstad festning. Det tar bare noen timer før festningen faller, og med den alle norske magasinene. – Bakeriet hadde en kapasitet på tre tusen store rugbrød pr dag, sier doktorgradsstipendiat Trond Svandal, som forteller at Karl Johan og hans sønn Oscar innlosjerer seg i kommandantboligen og lar hele den norske garnisonen marsjere pent ut. Mens den svenske hæren langsomt presser de norske styrkene bak Glommalinjen foregår de politiske sonderingene. – Karl Johan setter hardt mot hardt den 14.august, i slaget ved Kjølberg bru. De svenske troppene blir ferget over en sideelv til Glomma under tung beskytning, og driver nordmennene ut av stillingene. – På jordene her faller de siste skuddene i 1814, for øvrig siste gang Sverige er innblandet i krigshandlinger, sier Svandal. Allerede samme kveld undertegnes en våpenhvileavtale, kjent som Mossekonvensjonen. Kampene var ikke forgjeves, sier Svandal, som peker på at den endelige fredsavtalen med Norge ble mye bedre enn Kielertraktaten. – Norge ble ikke erobret. 17.mai-grunnloven blir anerkjent og Norge får en egen konstitusjon. Vi går inn i personalunionen som en egen stat. Og det er takket være motstanden i august 1814, sier Svandal.

Andre episode av DNBE sin Podcast

Første episode av DNBE sin Podcast