Podcast appearances and mentions of karl johan

Högsäsong för svampplockning, nyheter om svamp som framtidens protein och om krogar som serverar giftiga murklor. Svamp är i ropet och vi undrar vad kantareller, Karl Johan och brunsopp är för dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu är det högsäsong för alla som älskar att plocka svamp, skogen är som en buffé av kantareller, kremlor, soppar, skivlingar och en massa andra matsvampar. Och i veckan nåddes vi av nyheter om hur en pilotanläggning i Skåne utvecklat ett nytt svampprotein från skogsrester och om en restaurang i Stockholm som serverat giftig murklor och fick bannor av livsmedelsinspektörerna.Svamp är helt enkelt i ropet och vi undrar nu vad din relation till detta skogens guld är? Brukar du plocka svamp och varför? Vilken är din värsta eller bästa svamphistoria? Har du råkat plocka den giftiga svampen toppig giftspindling i tron att det var trattkantareller? Stötte du ihop med en annan svampplockare i skogen som avslöjade sitt kantarellställe för dig och så fick du en vän för livet? Har du snubblat runt svärande bland tallarna i timmar utan att hitta en enda svamp - och utan att hitta hem? Eller blev du kanske kock efter att ha förälskat dig i honungsskivling? Hör av dig!Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30 och berätta! Eller skriv till oss på våra sociala medier eller mejla till karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.

Äta svamp? Länge ansågs svamp vara flugföda i Sverige, numera är det en delikatess som odlas i garderober. Johan Landgren följer svamphatets historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Även om jag generellt sett har ett bedrövligt minne, finns det en sak jag aldrig glömmer: ett svampställe. Som svampentusiast är det frestande att förklara det evolutionärt, som ett bevis på svampens betydelse för människan som art. Mycket lite tyder dock på att så varit fallet. Under historien har svamp, i många kulturer, snarare betraktats med avsmak. Mykologen Merlin Sheldrake går i sin bok Ett sammanvävt liv så långt som att tala om en utbredd mykofobi, en närmast sjuklig rädsla för svampar, som gränsar till hat.Det gäller inte minst här i Sverige. ”Gräs och löv, sågspån och jord, snart sagt allt möjligt, kunde den gamle svenske bonden äta, blott icke svamp; förr svalt han ihjäl”, heter det i en etnologisk skrift från början av 1900-talet. Enligt folktron var dessa ”paddehattar” farliga bara att vidröra. Och för den som gick igenom en så kallad häxring väntade olycka och allvarlig sjukdom.Också inom vetenskapen höll man sig länge på avstånd. Till och med Carl von Linné, den store systematikern, gav upp sina försök att förstå sig på svamparnas plats och funktion i ekosystemet. Hämndlystet benämnde han dem ”Floras vandrande pack” och menade att de var ”mer tjänliga såsom näring åt flugor än åt människor”.Men varifrån kommer då detta svamphat? Sheldrake hänvisar till en teori från 1957, framförd av Gordon och Valentina Wasson, vilka delar upp kulturer i mykofila och mykofoba, svampälskande eller svamprädda. Den huvudsakliga vattendelaren menar de är huruvida respektive kultur haft tradition av att använda, eller sky, psykedeliska svampar.Sheldrake är visserligen inte helt övertygad om teorins allmängiltighet, men menar att den har en poäng. Inställningen till svamp har historiskt varit mer positiv i länder där schamanistiska kulturer, med en tradition av andliga svamptrippar, tidigare haft fäste, som i Ryssland och delar av Sydamerika. I andra kulturer har attityden däremot varit direkt fientlig, till den grad att all svampanvändning betraktats som något omoraliskt och djävulskt. Ett sådant exempel hittar vi i det viktorianska England, och här stöter vi på en annan av biologins stora pionjärer, Charles Darwin, i en biroll.Enligt historien var Darwins dotter, Henrietta Litchfield, orolig över vilken inverkan stinksvampen, med det talande latinska namnet Phallus impudicus, kunde tänkas ha på sina tjänsteflickors moral. I smyg gav hon sig därför återkommande ut i skogen och plockade stinksvampar som hon sen brände upp i en av herrgårdens kaminer.I sin kamp mot omoralen missade hon dock en viktig detalj: genom att bära runt den vulgära svampen hjälpte hon till att sprida dess sporer. Som så ofta är fallet med svampar visar det sig att de ligger ett par steg före människan. Och inte konstigt är väl det, med tanke på att de tros ha existerat i åtminstone 2,4 miljarder år. Det vill säga runt tiotusen gånger längre än vi.Indelningen i svamprädda och svampälskande kulturer verkar ha visst fog för sig, men det finns också många undantag. I länder som Italien och Frankrike har svampplockning, utan koppling till schamanism, länge varit en självklar del av mathållningen. Det franska köket är därtill orsak till att åtminstone en svamp började ätas av allt fler svenskar redan under 1800-talet. När vi 1818 importerade en ny kung därifrån, Jean Bernadotte, vid kröningen omdöpt till Karl XIV Johan, fick vi nämligen hans svampfäbless på köpet. Särskilt stor var hans smak för stensoppen, vilken numera ofta går under hans namn: Karl Johan-svamp.Under det senaste århundradet har den svenske bondens motstånd mot svamp långsamt malts ned. I svenska mykofilers svampkorgar slinker numera inte bara kantareller och stensoppar ner, utan också kremlor, musslingar och skivlingar. Och i garderober, grottor och på stockar i trädgårdar odlas delikatesser från det asiatiska köket, som shiitake och shimeji.Samtidigt är vår relation till svamparna kluven. Vi äter och pysslar om dem, men kan samtidigt inte riktigt lita på dem på samma sätt som vi kan lita på en morot eller ett äppelträd. De skrämmer oss med sin nyckfullhet, potentiella giftighet och sina hallucinatoriska egenskaper. Ibland beter de sig också kontraintuitivt, som den svampart som frodas på en av jordens mest förorenade platser, Tjernobyl. Forskarna vet inte hur, men på något sätt tycks den kunna använda strålningen för att öka sin egen tillväxt.Kanske kan man säga att svampen till sin natur är bångstyrig? Den skyr våra kategoriseringar, vilket gör det förståeligt att många av oss håller den på ett visst avstånd. Men samtidigt är det mycket vi går miste om när vi gör det. Inte bara kulinariskt och näringsmässigt, utan också på ett vetenskapligt och filosofiskt plan.Det menar åtminstone Sheldrake, som i sin bok främst diskuterar svamp utifrån ett filosofiskt perspektiv. Han tar avstamp i en frågeställning filosofen Thomas Nagel 1974 väckte i sin vetenskapliga artikel: ”What Is It Like to Be a Bat?”. Hur känns det att vara en fladdermus? Vad Sheldrake frågar sig är: ”Hur känns det att vara en svamp?”.Under ett vetenskapligt experiment med intag av LSD, en hallucinogen drog ursprungligen utvunnen ur svampen mjöldryga, prövar han frågan, och kommer till samma slutsats som Nagel. Det går förstås att föreställa sig hur det är, men det är omöjligt att faktiskt veta. Bara fladdermusen kan uppleva hur det är att vara fladdermus, och svampen hur det är att vara svamp.Men kanske, funderar Sheldrake vidare, kan svamparna säga oss något om hur det är att vara människa? Han skriver: ”Min utforskning av svamparnas värld har fått mig att ompröva mycket av vad jag trodde mig veta. Evolution, ekosystem, individualitet, intelligens, liv – inget är riktigt vad jag trodde det var”.En tanke slår mig: Är inte minnen lite som svampar? Liksom mycelet i jorden kan minnestrådar ligga dolda i det undermedvetna under många år, för att när rätt omständigheter uppstår, dyka upp som från ingenstans. För svampar gäller det, bland annat, att temperaturen och fuktigheten ska vara den rätta. För minnen är det snarare en särskild plats, en lukt, eller ett oväntat möte som är av vikt.Det är kittlande att jämföra ett mycelnätverk med hjärnan och nervsystemet. Sheldrake gör det gärna, då de har många likheter. Men lika viktigt, påpekar han, är att inte fastna i liknelserna, utan att också se skillnaderna, som är minst lika många.När man försöker förstå en svamp, kommer man till slut nå en gräns som inte går att passera: upplevelsen av att vara människa. För den som är på jakt efter absoluta svar är det frustrerande. Det visar inte minst Linnés griniga inställning. Men för den som är mer intresserad av öppna frågor är den gränsen snarare en viktig startpunkt. Människor är, liksom svampar, komplexa organismer som växer på både djupet och höjden. Bångstyriga, svårkategoriserade, men också med potential att styra om riktningen för hela kulturer.Johan Landgren, litteraturvetare och poetProducent: Ann LingebrandtLitteratur:Thomas Nagel: What Is It Like to Be a Bat? The Philosophical Review, 83 (4), 1974, 435–450. https://doi.org/10.2307/2183914Jesper Nyström: Svamparnas planet: det uråldriga nätverket som bryter ner och bygger upp vår värld. Bonnier fakta, 2020.Merlin Sheldrake: Ett sammanvävt liv: hur svamparna förenar vår värld, förändrar våra sinnen och formar vår framtid. Översättning: Jim Jakobsson, Volante, 2021.

OCH DU TRODDE GLAS VAR HÅRT? Nu snackar vi buteljering och OBE, Old Bottle Effect är bara förrätten. Glas må kännas hårt, men enligt Davids källor förändras det också över tid och kan påverka whiskyn. Så lägg till smaken av gammalt glas i din provningspalett! Vad var det i glaset? Mathias hade Agitator Argument Kastanj; David hade en Ledaig 10 YO; Jeroen hade en Eden Mill 8 YO PX privatfat som självaste David Tjeder administrerat. En underbar nördtext av Alexey Nearonov Nearonov, Alexey, ”Whisky after cask: Glass, light, heat and cork”, 10/4 2020. En gång i tiden fanns den här: http://whiskytalk.ru/nearonov_english/whisky-after-cask-eng/ men numera verkar hela bloggen vara borta tyvärr. David är mycket glad att han printade artikeln innan den försvann från nätet. För old bottle effect, se också till exempel: https://web.archive.org/web/20210923044743/https://unfiltered.smws.com/unfiltered-08-2021/the-knowledge-old-bottle-effect/ För att verkligen maxa nördnivån, läs denna: Kochetkova, G. V., E. A. Lapina, É. P. Bil'tyukova & V. F. Prokopets, ”The chemical resistance of decolorized glass bottles to spirits”, Glass and Ceramics 29 (1972), s. 186–189. Mer nörderier… Ledaigen David hällde upp var nog denna – en OERHÖRT brutal dram: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/62675 Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Vi er midt i fastetida og det er tema for ord til ettertanke denne veka. Det er prost i Nordre Sunnmøre prosti, Karl Johan Bjørge, som held andaktene denne veka på Radio Sunnmøre. Fastetida handlar om å vente på Herren og det seier Bjørge er ei kraft han vil fortelje meir om denne veka. Høyr alle andaktene og praten med Karl Johan Bjørge.

Joh 5. 1-15 | Karl Johan Hallaråker | Gudstjeneste 02.02.25 by Bergens Indremisjon

Så er vi nået til krøllen på halen. I denne sidste episode af miniserien, ringer Karl Johan og interviewer sin kollega Jascha Leenhouwers, der er product manager ved Topigs Norsvin i Holland. Det skal handle om fremtidsperspektiverne for griseproduktion, og hvordan Topigs Norsvin forholder sig til en verden i forandring med nye teknologier og ændrende tilgange. Interviewet foregår på engelsk, hvorefter Karl Johan og Anders reflekterer over pointerne og opsummerer. Topigs Norsvin Next Level er en miniserie på 5 episoder, som omhandler Topigs Norsvin som virksomhed og hvad de beskæftiger sig med. Jeres værter er direktør fra Topigs Norsvin Danmark Karl Johan Møller Klit, og Anders Lau som de fleste kender fra andre serier af Landbrugspodcasten. Lyt med når småt og stort bliver vendt og bliv klogere på grise!

Der florerer nogle myter omkring Topigs Norsvin her i Danmark. Dem vil vi forsøge at aflive i denne udgave at Topigs Norsvin Next Level! Det har Karl Johan har inviteret Henrik Bovbjerg med til, som står for indkøb af polte gennem Bovbjerg Genetics, og har et tæt samarbejde med Topigs Norsvin. Lyt med og hør om nogle af de fordomme og rygter der findes, som Karl Johan og Henrik kommenterer på. Topigs Norsvin Next Level er en miniserie på 5 episoder, som omhandler Topigs Norsvin som virksomhed og hvad de beskæftiger sig med. Jeres værter er direktør fra Topigs Norsvin Danmark Karl Johan Møller Klit, og Anders Lau som de fleste kender fra andre serier af Landbrugspodcasten. Lyt med når småt og stort bliver vendt og bliv klogere på grise!

TN70 kaldes verdens bedste so. I dette afsnit fortæller Karl Johan om hvordan TN70 er avlet. I studiet er også Rune Nissen og Jesper Budolfsen som har haft soen i deres besætning i mange år. Topigs Norsvin Next Level er en miniserie på 5 episoder, som omhandler Topigs Norsvin som virksomhed og hvad de beskæftiger sig med. Jeres værter er direktør fra Topigs Norsvin Danmark Karl Johan Møller Klit, og Anders Lau som de fleste kender fra andre serier af Landbrugspodcasten. Lyt med når småt og stort bliver vendt og bliv klogere på grise!

Unleash the power of modularity! This episode features Karl-Johan Linghede, a business veteran with over 25 years of experience, hailing from Stockholm, Sweden. He's the mastermind behind Modular Management, a company that's been revolutionizing how businesses handle complexity since its research roots in the 90s at Sweden's Royal Institute of Technology. Get ready to: Discover Karl-Johan's initial foray into the world of modularity and configurability. Learn the fascinating origin story of Modular Management – a research project turned industry leader. Deep dive into the MFD (Modular Function Deployment) Methodology – their secret weapon for tackling complexity. Explore their areas of expertise – from industries they serve to customer sizes and geographic reach. Gain insights into current market conditions and how they're shaping the future. Uncover the top 3 reasons why companies turn to Modular Management (hint: complexity is just one!). Get the scoop on their brand new PALMA configurator, just released in May 2024! But that's not all! We'll also delve into much more, giving you a comprehensive understanding of how Modular Management can help your business conquer complexity. Ready to take control? Tune in and unlock the power of modularity! Links: Website: https://www.modularmanagement.com/en/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/karl-johan-linghede-710012b/

Tempo Tempo Tempo, I dette afsnit kan du høre om Topigs Norsvins robuste ornelinje TN Tempo. I studet fortæller Karl Johan om baggrunden for ornen og Jesper Budolfsen og Rune Nissen fortæller om deres tidlige erfaringer med ornen i deres besætninger. Topigs Norsvin Next Level er en miniserie på 5 episoder, som omhandler Topigs Norsvin som virksomhed og hvad de beskæftiger sig med. Jeres værter er direktør fra Topigs Norsvin Danmark Karl Johan Møller Klit, og Anders Lau som de fleste kender fra andre serier af Landbrugspodcasten. Lyt med når småt og stort bliver vendt og bliv klogere på grise!

Karl Johan Ingvaldsen leder Plastretur, som har ansvaret for å få samlet inn all plastemballasjen vi bruker. Han forteller om utfordringer med kildesortering, et nytt, stort prosjekt, og hvorfor man bør være forsiktig med å si ja til samarbeid. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en ny sjarmoffensiv fra Taliban har de bestemt seg for å gjenåpne det luksuriøse femstjernershotellet Serena. Der kan du reise på ferietur for å kose deg i frisørsalongen eller på spaavdelingen for kvinner.  Samtidig foregår det mye både her hjemme i Norge og i vårt kjære naboland Sverige. Med økende velferdskriminalitet, mer gjengkriminelle og en rykende fersk video som viser det brutale angrepet på Runar Magnussen i Vikersund. Nylig ble også ungdommer fra Fremskrittspartiets Ungdom (FpU) angrepet midt på Karl Johan. De hevder å ha oppsøkt politiet til liten nytte. Saken ble henlagt omtrent før de rakk å reise hjem. Er dette de nye norske tilstandene, og er det allerede for sent å få bukt med den brutale utviklingen som sprer seg om selv på små tettsteder som Vikersund? Det diskuterer Rebecca Mistereggen og Espen Teigen i kveldens Dagsorden. Velkommen til sending.

I denne episode har vi Karl Johan Møller Klit med os i studiet - direktør i Topigs Norsvin Danmark. Vi starter ud med at høre lidt om hvem Karl Johan er, og hvordan han landede som direktør, samt vejen dertil. Allerede fra en tidlig alder havde Karl Johan visioner om at blive selvstændig, og man må sige han har prøvet lidt af hvert på rejsen. Det er ikke fordi Karl Johan har haft de mest skinnende eksamenspapirer, men det har absolut ikke stoppet ham i hverken at få en PhD grad, eller finde sin rette plads i arbejdslivet. Vi kommer også ind på udviklingen af Topigs Norsvin i tiden fra Karl Johan startede i virksomheden. Der skal nørdes gris, så Anders inviterer kloge hoveder og spændende fagpersoner i studiet hver uge. Stemningen er god og fagligheden er i fokus i Grisen, som præsenteres i samarbejde med Vestjyllands Andel, Ceva & Svinerådgivningen

Puben "The Scotsman" mitt på Karl Johan fyller 50 år og mange har gode og rare minner fra baren som samler hele Norge på et sted i Oslo sentrum. Christer er vikar for Christer og lager verdens beste muffins og det blir "august-quiz" i fredagsleken. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Sveriges sista krig inleddes den 26 juli 1814 när den svenska örlogsflottan och skärgårdsflottan avseglade mot Norge. Fyra dagar senare gick den svenska armén över den norska gränsen med Fredriksten som ett första mål.Kronprinsen Karl Johan ledde operationen med syftet att kuva norrmännen som inte accepterade att Norge blev en del av Sverige i enlighet med Kieltraktatet mellan Sverige och Danmark. Det är nu det moderna Norden tar sin form.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt som är professor i historia vid Umeå universitet.Reaktionerna i Norge på Kielfreden den 14 januari 1814 var starka och omedelbara. Norska nationalister, främst företrädda av ämbetsmän och officerare, vägrade att bli en del av Sverige. Denna motståndsrörelse kulminerade i antagandet av den norska konstitutionen, Eidsvollförfattningen, den 17 maj 1814 och valet av den danska kronprinsen Christian Fredrik till norsk kung. Eidsvollförfattningen var vid tiden den mest radikala konstitution i världen, inspirerad av den amerikanska och franska revolutionen.Men den svenska kronprinsen Karl Johan, född Jean Baptiste Bernadotte, accepterade inte att hans byte från Napoleonkrigen skulle gå förlorat. Under ledning av Karl Johan svarade Sverige genom att anfalla Norge. Den svenska armén var överlägsen i antal, utrustning och träning, och ledningen av Karl Johan var avgörande.Fälttåget mot Norge 1814 bestod av en serie strider där svenska styrkor var numerärt överlägsna, bättre utrustade och mer vältränade än de norska. Svenskarna genomförde en serie attacker från havet, vilket inkluderade ockupationen av Hvaleröarna följt av en framgångsrik belägring av Fredriksten fästning nära Halden.Antalet döda slutade med runt 400 man på varje sida. Karl Johan insåg att han inte kunde dränka Norge i blod om han senare skulle kunna regera över de frihetstörstande norrmännen.Den 3 augusti 1814 utspelade sig Slaget vid Fredrikstad, en av de mest avgörande drabbningarna under det svensk-norska kriget. Under belägringen hade garnisonen i Fredrikstens fästning en styrka på mellan 1,400 och 1,800 man. Dessa var väl medvetna om att vägen till Oslo skulle öppnas om fästningen föll. Den strategiska betydelsen av fästningen var enorm, inte bara för krigets utfall utan även för kontrollen över regionen.Svenska styrkor hade etablerat kontroll över ön Kråkerøy och upprättat en artilleriposition på dess norra del, vilket gav dem strategisk överlägsenhet mot Fredrikstad. Denna operation involverade landstigning av 4 000 soldater och 500 sjömän, vilket markerade en intensiv fas i konflikten.En annan betydande händelse var Slaget vid Kjölbergs bro, som ägde rum den 14 augusti 1814. Denna strid representerade den sista krigsdagen i svensk militärhistoria och slutade med en svensk seger. Detta ledde till vapenvila och påbörjade de förhandlingar som föregick Mosskonventionen.Mosskonventionen, undertecknad den 14 augusti 1814, avslutade formellt det militära engagemanget och ledde till att Norge tvingades in i en union med Sverige, men fick behålla sin konstitution och sina egna institutioner, inklusive Stortinget, med undantag för de delar som berörde utrikespolitiken. Bild: Eidsvoll riksraad 1814 målad av Oscar Wergeland 1885Musik: Passacaille Passacaglia Bwv 582 Abstract Orchestral Version av bzur, Storyblocks Audio.Lyssna också på Napoleonkrigen I 1803-1809: Imperiebygget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Norwegian: Lost in Oslo: A Boy's Journey to 'The Angry Boy' Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/lost-in-oslo-a-boys-journey-to-the-angry-boy Story Transcript:Nb: Lars var en liten gutt fra Namsos.En: Lars was a little boy from Namsos.Nb: Han hadde reist helt til Oslo sammen med sin klasse.En: He had traveled all the way to Oslo with his class.Nb: Han var veldig spent.En: He was very excited.Nb: Dette var hans første gang i hovedstaden.En: This was his first time in the capital.Nb: Hans øyne lyste opp av alle de høye bygningene, lydene og menneskene.En: His eyes lit up at all the tall buildings, sounds, and people.Nb: Men han gledet seg mest til å se 'Sinna-Gutten', den berømte statuen i Vigelandsparken.En: But he was most looking forward to seeing 'The Angry Boy,' the famous statue in Vigeland Park.Nb: Klassen ankom Oslo tidlig om morgenen.En: The class arrived in Oslo early in the morning.Nb: Læreren fortalte om stedene de skulle besøke.En: The teacher talked about the places they would visit.Nb: Lars ventet på å høre om 'Sinna-Gutten'.En: Lars was waiting to hear about 'The Angry Boy.'Nb: Men da lærer nevnte Vigelandsparken, var Lars i sin egen verden.En: But when the teacher mentioned Vigeland Park, Lars was in his own world.Nb: Han merket ikke at han hadde gått seg vill.En: He didn't notice that he had gotten lost.Nb: Da han så opp, var klassen borte.En: When he looked up, the class was gone.Nb: Lars var redd.En: Lars was scared.Nb: Han visste ikke hvor han var.En: He didn't know where he was.Nb: Byen virket stor og skremmende.En: The city seemed big and intimidating.Nb: Men han husket ordene til sin bestefar: "Når du er redd, ta et dypt pust og fortsett.En: But he remembered his grandfather's words: "When you're scared, take a deep breath and keep going."Nb: " Så det gjorde han.En: So he did.Nb: Han bestemte seg for å finne 'Sinna-Gutten' alene.En: He decided to find 'The Angry Boy' on his own.Nb: Lars begynte å vandre.En: Lars started walking.Nb: Han så Oslo slott, Karl Johan, og mange andre steder, men han fant ikke Vigelandsparken.En: He saw the Oslo Castle, Karl Johan, and many other places, but he couldn't find Vigeland Park.Nb: Han spurte mange folk på veien.En: He asked many people along the way.Nb: Noen pekte mot nord, noen mot sør.En: Some pointed north, some south.Nb: Lars var mer forvirret enn før.En: Lars was more confused than before.Nb: Klokken ble mer og mer.En: The clock ticked on.Nb: Lars var trøtt og sulten.En: Lars was tired and hungry.Nb: Men han ga ikke opp.En: But he didn't give up.Nb: Han trodde på seg selv.En: He believed in himself.Nb: Da han endelig fant Vigelandsparken, var det nesten kveld.En: When he finally found Vigeland Park, it was almost evening.Nb: Han løp mot 'Sinna-Gutten'.En: He ran towards 'The Angry Boy.'Nb: Men det var et problem.En: But there was a problem.Nb: Det var så mange statuer.En: There were so many statues.Nb: Han visste ikke hvilken som var 'Sinna-Gutten'.En: He didn't know which one was 'The Angry Boy.'Nb: Han gikk fra statue til statue.En: He went from statue to statue.Nb: Til slutt fant han en liten gutt i bronse, midt i et skrik.En: Finally, he found a little boy in bronze, in the midst of a scream.Nb: Lars visste at han hadde funnet 'Sinna-Gutten'.En: Lars knew he had found 'The Angry Boy.'Nb: Han jublet.En: He cheered.Nb: Men så husket han at han fortsatt var alene.En: But then he remembered he was still alone.Nb: Han begynte å gråte.En: He started to cry.Nb: Nettopp da, hørte han en kjent stemme.En: Just then, he heard a familiar voice.Nb: Det var læreren hans.En: It was his teacher.Nb: Klassen hadde lett etter ham hele dagen.En: The class had been looking for him all day.Nb: Læreren ga ham en klem.En: The teacher gave him a hug.Nb: Klassen klappet for ham.En: The class applauded for him.Nb: Lars følte seg ikke lenger redd.En: Lars no longer felt scared.Nb: Han hadde funnet 'Sinna-Gutten' og klassen hadde funnet ham.En: He had found 'The Angry Boy' and the class had found him.Nb: Så, de alle returnerte til hotellet.En: So, they all returned to the hotel.Nb: Lars sov godt den natten.En: Lars slept well that night.Nb: Han visste at han alt hadde opplevd en storslått reise han aldri ville glemme, både i Oslo og inni seg selv.En: He knew that he had already experienced a magnificent journey he would never forget, both in Oslo and within himself.Nb: Lars lærte noe viktig den dagen.En: Lars learned something important that day.Nb: Selv om veien var vanskelig, hadde han klart å finne 'Sinna-Gutten'.En: Even though the road was difficult, he had managed to find 'The Angry Boy.'Nb: Det lærte ham at uansett hvor stor en utfordring er, kan man alltid finne en vei gjennom den hvis man ikke gir opp.En: It taught him that no matter how big a challenge is, one can always find a way through it if they don't give up.Nb: Denne opplevelsen vokste han på.En: This experience made him grow.Nb: Og han var sikker på at han aldri ville gå seg vill igjen.En: And he was sure he would never get lost again. Vocabulary Words:Lars: LarsNamsos: NamsosOslo: Oslocapital: hovedstadexcited: spentbuildings: bygningersounds: lyderpeople: menneskerThe Angry Boy: Sinna-GuttenVigeland Park: Vigelandsparkenclass: klasseteacher: lærerlost: gått seg villscared: reddbig: storintimidating: skremmendegrandfather: bestefardeep breath: dypt pustwalking: vandreOslo Castle: Oslo slottKarl Johan: Karl Johanclock: klokketired: trøtthungry: sultenstatues: statuercheered: jubletcry: gråtehug: klemapplauded: klappethotel: hotell

4. mai 2024 | Sendt: Til Samaria | Karl-Johan Kjøde by Misjonssalen Oslo

Fluent Fiction - Norwegian: Discovering 'Kos': A Journey of Norwegian Joie de Vivre Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/discovering-kos-a-journey-of-norwegian-joie-de-vivre Story Transcript:Nb: Det er tidlig på morgenen.En: It is early in the morning.Nb: Solen har så vidt begynt å stikke fram på himmelen.En: The sun has just begun to peek out in the sky.Nb: Ingrid står og venter på trikken ved Storo stopp i Oslo.En: Ingrid is waiting for the tram at Storo stop in Oslo.Nb: Hun har med seg en pose.En: She has a bag with her.Nb: Den er full av norske godbiter.En: It is full of Norwegian treats.Nb: En mann kommer bort til henne.En: A man approaches her.Nb: Han har mørkt hår og blå øyne.En: He has dark hair and blue eyes.Nb: Hans navn er Magnus.En: His name is Magnus.Nb: Han er fra England.En: He is from England.Nb: Han er på besøk i Norge for første gang.En: He is visiting Norway for the first time.Nb: Ingrid smiler til Magnus.En: Ingrid smiles at Magnus.Nb: Hun gir ham en av godbitene fra posen.En: She gives him one of the treats from the bag.Nb: Det er en skillingsbolle, et populært bakverk.En: It is a cinnamon bun, a popular pastry.Nb: Magnus tar en bit.En: Magnus takes a bite.Nb: Han synes det smaker godt.En: He finds it tasty.Nb: Ingrid forteller Magnus at dette er en del av "kos".En: Ingrid tells Magnus that this is a part of "kos".Nb: Det er et norsk ord.En: It is a Norwegian word.Nb: "Kos" betyr å ha det bra.En: "Kos" means to have a good time.Nb: Å spise skillingsbolle er kos.En: Eating a cinnamon bun is kos.Nb: Det er kos å ta en tur i skogen.En: It is kos to take a walk in the forest.Nb: Det er kos å drikke varm kakao på en kald dag.En: It is kos to drink hot cocoa on a cold day.Nb: Magnus er nysgjerrig.En: Magnus is curious.Nb: Han vil vite mer om "kos".En: He wants to know more about "kos".Nb: Han betaler for trikkebilletten.En: He pays for the tram ticket.Nb: De to tar trikken ned til sentrum.En: The two of them take the tram to the city center.Nb: I sentrum er det mange folk.En: In the city center, there are many people.Nb: Ingrid tar Magnus med til Karl Johan.En: Ingrid takes Magnus to Karl Johan.Nb: Der ser de på folk som går forbi.En: There they watch people passing by.Nb: De går inn i en bokhandel.En: They enter a bookstore.Nb: Ingrid kjøper en bok om norsk kultur for Magnus.En: Ingrid buys a book about Norwegian culture for Magnus.Nb: De går deretter til Aker Brygge.En: They then go to Aker Brygge.Nb: De kjøper fiskekaker hos en gatekjøkkenvogn.En: They buy fish cakes from a street food cart.Nb: Magnus synes det smaker godt.En: Magnus finds it delicious.Nb: Ingrid forklarer at dette også er en del av "kos".En: Ingrid explains that this too is a part of "kos".Nb: De går videre til operahuset.En: They continue to the opera house.Nb: De sitter på trappene og spiser iskrem.En: They sit on the steps and eat ice cream.Nb: Solen skinner på dem.En: The sun shines on them.Nb: Magnus er glad.En: Magnus is happy.Nb: Han liker dette konseptet med "kos".En: He likes this concept of "kos".Nb: Ingrid smiler til ham.En: Ingrid smiles at him.Nb: Hun er glad for at han forstår.En: She is happy that he understands.Nb: Magnus takker Ingrid for en flott dag.En: Magnus thanks Ingrid for a great day.Nb: Han føler at han forstår hva "kos" handler om.En: He feels like he understands what "kos" is about.Nb: Ingrid er fornøyd.En: Ingrid is satisfied.Nb: Hun har klart å forklare om "kos" til Magnus.En: She has succeeded in explaining "kos" to Magnus.Nb: Solen begynner å forsvinne.En: The sun begins to disappear.Nb: Det blir kveld.En: It is getting evening.Nb: Magnus sier farvel til Ingrid.En: Magnus says goodbye to Ingrid.Nb: Han lover at han vil huske om "kos".En: He promises to remember about "kos".Nb: Ingrid smiler og vinker farvel.En: Ingrid smiles and waves goodbye.Nb: Hjemme i England vil Magnus fortelle om "kos" til vennene sine.En: Back home in England, Magnus will tell his friends about "kos".Nb: Måten å bruke tid på å nyte livet, maten, naturen og hverandre på.En: The way of spending time enjoying life, food, nature, and each other.Nb: Han håper at han en dag kan komme tilbake til Oslo.En: He hopes that one day he can come back to Oslo.Nb: For mer "kos".En: For more "kos". Vocabulary Words:morning: morgenensun: solenIngrid: Ingridtram: trikkenOslo: Oslobag: posetreats: godbiterman: mannapproaches: kommer bortdark: mørkthair: hårblue: blåeyes: øyneMagnus: MagnusEngland: Englandvisiting: besøkNorway: Norgecinnamon bun: skillingsbollepastry: bakverkkos: kosforest: skogendrink: drikkehot cocoa: varm kakaocold day: kald dagcurious: nysgjerrigpays: betalerticket: billettcity center: sentrum

Bli med på en fascinerende reise med Helle Norby, kjent fra podkastene Chit Chat med Helle og Not Your Babe, som hun driver sammen med Alexandra Joner. I denne episoden forteller Helle om sin unike karrierevei, fra de tidlige dagene som freelance makeup-artist, til utfordrende tider som vekter på Karl Johan, og til slutt som en anerkjent influencer. Helle åpner opp om de vanskelighetene hun møtte i sin karriere, spesielt under tiden som vekter hvor hun balanserte jobb og personlig utvikling, og hvordan disse erfaringene formet henne både profesjonelt og personlig. Vi tar også et ærlig blikk på livet etter å ha nådd toppen av karrierestigen - hva skjer etter at man har oppnådd sine høyeste mål? Episoden dykker dypere inn i Helles overgangsperiode, inkludert hennes tips og råd til andre influencere som aspirerer til å følge i hennes fotspor, og hvordan man navigerer i utfordringene med dating og personlig branding.Ønsker du å inngå et samarbeid med denne podcasten? Kontakt Splay One på splay.talent.no@splayone.comDET DU IKKE VISSTE! med Amir Shaheen er produsert av Splay One. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Norwegian: Chasing Thrills: A First Skiing Adventure in Wintry Oslo Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/chasing-thrills-a-first-skiing-adventure-in-wintry-oslo Story Transcript:Nb: Ingrid og Lars var i Oslo.En: Ingrid and Lars were in Oslo.Nb: De hadde kommet fra en by ved kysten.En: They had come from a town by the coast.Nb: I Oslo skulle de prøve noe nytt.En: In Oslo, they were going to try something new.Nb: De skulle prøve å gå på ski for aller første gang.En: They were going to try skiing for the very first time.Nb: Det var en kald vinterdag i Tryvann, et populært skisted i Oslo.En: It was a cold winter day in Tryvann, a popular ski resort in Oslo.Nb: Snøen falt fra en skyfri himmel.En: The snow fell from a cloudless sky.Nb: Det var som om tusenvis av små sylskarpe krystaller falt mot bakken.En: It was as if thousands of tiny, razor-sharp crystals were falling to the ground.Nb: I all denne skjønnheten sto Ingrid og Lars.En: In the midst of all this beauty stood Ingrid and Lars.Nb: "Er du klar, Ingrid?En: "Are you ready, Ingrid?"Nb: " spurte Lars, med skiene under armen.En: Lars asked, holding the skis under his arm.Nb: Ingrid nikket, men hun var nervøs.En: Ingrid nodded, but she was nervous.Nb: Alt var nytt.En: Everything was new.Nb: Skiene.En: The skis.Nb: Snøen.En: The snow.Nb: Kulden.En: The cold.Nb: "Grei t, tror jeg, " svarte hun.En: "I think so," she replied.Nb: Lars smilte.En: Lars smiled.Nb: Han tok skiene på.En: He put on his skis.Nb: Ingrid fulgte etter.En: Ingrid followed suit.Nb: Men det virkete vanskelig.En: But it seemed difficult.Nb: Skiene ville ikke feste seg.En: The skis wouldn't stick.Nb: Lars prøvde å hjelpe henne.En: Lars tried to help her.Nb: ">Til slutt fikk de det til.En: Eventually, they succeeded.Nb: Skiene var på.En: The skis were on.Nb: Nå skulle de prøve å gli på snøen.En: Now they were going to try gliding on the snow.Nb: Lars gikk først.En: Lars went first.Nb: Han gikk sakte.En: He went slowly.Nb: Han vinket til Ingrid.En: He waved to Ingrid.Nb: "Kom igjen!En: "Come on!"Nb: " ropte han.En: he shouted.Nb: Ingrid prøvde å følge etter.En: Ingrid tried to follow.Nb: Hun falt noen ganger, men sto opp igjen.En: She fell a few times, but got back up.Nb: Hun ville ikke gi opp.En: She didn't want to give up.Nb: Men så skjedde det noe uventet.En: But then something unexpected happened.Nb: Ingrid gled for fort.En: Ingrid was gliding too fast.Nb: Det var som om hun fløy.En: It was as if she was flying.Nb: Hun kunne ikke stoppe.En: She couldn't stop.Nb: Hun skrek.En: She screamed.Nb: Hun så en stor snøfonn foran seg.En: She saw a big snowdrift ahead of her.Nb: "Lars!En: "Lars!"Nb: " ropte hun.En: she cried.Nb: Men det var for sent.En: But it was too late.Nb: Hun gikk rett i snøfonnen.En: She went straight into the snowdrift.Nb: Snøen føk rundt henne.En: The snow swirled around her.Nb: Alt ble stille.En: Everything was quiet.Nb: Lars kom etter.En: Lars followed.Nb: Han ropte hennes navn.En: He called her name.Nb: Han fikk se skiene hennes stikke ut av snøfonnen.En: He saw her skis sticking out of the snowdrift.Nb: Han gravde henne ut.En: He dug her out.Nb: Hun var kald, men ellers uskadd.En: She was cold, but otherwise unharmed.Nb: De lo av hele situasjonen.En: They laughed at the whole situation.Nb: "Jeg sa det var gøy på ski!En: "I told you skiing was fun!"Nb: " sa Lars.En: Lars said.Nb: De gikk tilbake til hytta.En: They returned to the cabin.Nb: Der drakk de varm kakao og snakket om dagen i Tryvann.En: There they drank hot cocoa and talked about the day in Tryvann.Nb: Det var gøy, men også litt skummelt.En: It was fun, but also a bit scary.Nb: Men viktigst av alt, de hadde det moro sammen.En: But most importantly, they had fun together.Nb: Tilbake i Oslo, gikk de gjennom Karl Johan gata.En: Back in Oslo, they walked through Karl Johan street.Nb: Julelysene blinket i trærne.En: The Christmas lights twinkled in the trees.Nb: De tenkte på dagen i Tryvann.En: They thought about the day in Tryvann.Nb: De skulle prøve å gå på ski igjen.En: They would try skiing again.Nb: Bare ikke like fort.En: Just not as fast.Nb: Og de skulle passe på hverandre.En: And they would look out for each other.Nb: Og de lærte noe viktig den dagen.En: And they learned something important that day.Nb: Det handler ikke om å være flink på ski.En: It's not about being good at skiing.Nb: Det handler om å prøve noe nytt, å ha det gøy, og å hjelpe hverandre når ting blir vanskelig.En: It's about trying something new, having fun, and helping each other when things get tough.Nb: Alle kan havne i en snøfonn, men med litt motivasjon, kan vi alltid komme oss ut.En: Anyone can end up in a snowdrift, but with a little motivation, we can always get out. Vocabulary Words:town: byski resort: skistedsnow: snøsky: himmelbeauty: skjønnhetready: klarnervous: nervøsnew: nyttskis: skienefall: faltground: bakkenstood: stocold: kaldwave: vinketfollow: følgefall: falttry: prøvehelp: hjelpegliding: gliflying: fløystop: stoppscream: skrekdrift: fonnsnowdrift: snøfonnlaugh: loscary: skummelttogether: sammenChristmas: julmotivation: motivasjonget out: komme ut

Røkke-hus til 95 mill. // Løfter boligprisveksten // Hegnar om bondens inntekt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Afsnit 207. Dagen for det r8Dio´s ledelsesseminar er oprunden med deltagelse af direktør Klavs Bundgaard, programchef Allan Sindberg, HR chef Amalie Nielsen og teknikchef Rune Ingemann. Dagen er todelt. I første del af dagen er der skydetema, derefter er temaet genfødsel. Først går Allan Sindberg på med en skydeudviklingsøvelse. Dernæst er der besøg på våbenfabrikken Targex, hvor CEO Karl Johan har arrangeret en særlig VIP rundtur for r8Dio´s ledelse. Sikkerheden er i top og det bliver nødvendigt skal det vise sig. Til slut på dagen viser Amalie sine store evner inden for HR ledelse.Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Fluent Fiction - Norwegian: Building Dreams: A Bonding Journey with IKEA Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/building-dreams-a-bonding-journey-with-ikea Story Transcript:Nb: Lars var en tøffing.En: Lars was a tough guy.Nb: Ingrid, hans søster, var en smarting.En: Ingrid, his sister, was a smart girl.Nb: Begge bodde i hjertet av Oslo, i en flott leilighet med utsikt over den travle Karl Johan gate.En: Both lived in the heart of Oslo, in a nice apartment overlooking the busy Karl Johan street.Nb: En dag kom en stor pakke til leiligheten.En: One day, a big package arrived at the apartment.Nb: Det var et IKEA møbel.En: It was an IKEA furniture.Nb: Navnet var nesten umulig å uttale.En: The name was almost impossible to pronounce.Nb: Lars, med hans sterke armer, løftet det lett.En: Lars, with his strong arms, lifted it easily.Nb: Men da han åpnet pakken, fant de ikke instruksjonene.En: But when he opened the package, they couldn't find the instructions.Nb: "Å nei, hva skal vi gjøre nå?En: "Oh no, what should we do now?"Nb: " spurte Ingrid, som så på alle bitene som nå lå spredt over stuegulvet.En: asked Ingrid, looking at all the pieces now scattered on the living room floor.Nb: Lars sa, "Ikke vær redd, Ingrid.En: Lars said, "Don't worry, Ingrid.Nb: Jeg bygde et Lego-slott en gang.En: I once built a Lego castle.Nb: Hvor vanskelig kan dette være?En: How hard can this be?"Nb: "De satte i gang.En: They got started.Nb: Lars fikk jobben med å skru, og Ingrid prøvde å sette sammen delene.En: Lars took on the job of screwing, and Ingrid tried to put the pieces together.Nb: De passet ikke alltid, men de prøvde likevel.En: They didn't always fit, but they kept trying.Nb: Tiden gikk.En: Time passed.Nb: Solen forsvant.En: The sun disappeared.Nb: OSLO-skiltet i bakgrunnen blinket i natten.En: The OSLO sign in the background blinked in the night.Nb: Stuen ble fylt med ekstra skruer og deler.En: The living room filled with extra screws and parts.Nb: Lars begynte å bli bekymret.En: Lars started to get worried.Nb: Var dette virkelig riktig?En: Was this really right?Nb: Men han prøvde å være modig.En: But he tried to be brave.Nb: Ingrid smilte og sa, "Ikke vær redd, Lars.En: Ingrid smiled and said, "Don't be afraid, Lars.Nb: Sammen kan vi klare alt.En: Together we can do anything."Nb: "De jobbet og jobbet.En: They worked and worked.Nb: Bitene ville ikke passe, men de prøvde og prøvde.En: The pieces wouldn't fit, but they kept trying.Nb: Den store klokken på Karl Johan slo tolv.En: The big clock on Karl Johan struck twelve.Nb: Oslolivet sov, men Lars og Ingrid var våkne.En: Oslo life slept, but Lars and Ingrid were awake.Nb: Plutselig sto møblet der - større enn de trodde.En: Suddenly, the furniture stood there - bigger than they thought.Nb: Men delene var borte.En: But the pieces were missing.Nb: Alt var borte - unntatt én skrue.En: Everything was gone - except for one screw.Nb: Lars så på skruen.En: Lars looked at the screw.Nb: Han så på Ingrid.En: He looked at Ingrid.Nb: Ingrid så på skruen og så på Lars.En: Ingrid looked at the screw and looked at Lars.Nb: Så begynte de begge å le.En: Then they both started to laugh.Nb: "Vi klarte det, Lars!En: "We did it, Lars!"Nb: " ropte Ingrid.En: shouted Ingrid.Nb: De ga hverandre en stor klem.En: They gave each other a big hug.Nb: Ja, de hadde ekstra deler.En: Yes, they had extra parts.Nb: Men det betydde ikke noe.En: But it didn't matter.Nb: De hadde bygget et IKEA-møbel.En: They had built an IKEA furniture.Nb: De hadde vist at de kunne gjøre noe vanskelig sammen.En: They had shown that they could do something difficult together.Nb: Og der stod det - det nydelige møblet i deres stue.En: And there it stood - the beautiful furniture in their living room.Nb: Med en ekstra skrue og et extra smil, gikk de til sengs.En: With an extra screw and an extra smile, they went to bed.Nb: Hadde dette vært lett?En: Was this easy?Nb: Nei.En: No.Nb: Men de hadde klart det, og det var det beste av alt.En: But they had accomplished it, and that was the best part of all.Nb: Leiligheten i Oslo ble stille.En: The apartment in Oslo became quiet.Nb: Utenfor, blinket OSLO-skiltet fortsatt.En: Outside, the OSLO sign still blinked.Nb: Lars og Ingrid sov.En: Lars and Ingrid slept.Nb: De sov med et smil.En: They slept with a smile.Nb: De visste at sammen klarte de alt - selv å bygge IKEA-møbler uten instruksjoner.En: They knew that together they could do anything - even build IKEA furniture without instructions. Vocabulary Words:Lars: LarsIngrid: Ingridtough: tøffsmart: smartOslo: Osloapartment: leilighetpackage: pakkeIKEA: IKEAname: navnpronounce: uttalesister: søstersmart: smartingpieces: biterliving room: stuefloor: gulvscrews: skruerinstructions: instruksjonerworried: bekymretbrave: modigsmile: smilsleep: sovbuild: byggedifficult: vanskeligtogether: sammenextra: ekstrabed: sengaccomplished: klartbeautiful: nydeligesign: skilt

Afsnit 206. Klavs Bundgaard, radiodirektør for r8Dio, døjer stadig med en særdeles moderat hjernerystelse. Dette til trods får han Allan Sindberg til at køre ham på arbejde. Allan skal ikke selv arbejde så meget denne forårsdag i marts, da han vist har planer med Brian fra Autohuset. For dirketøren, står den på møder med Mickey Meny, praktikanten Alma, Karl Johan fra Targex samt selveste brygmester Reinhart Weiphauer. Emil kigger også kort forbi.Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Å fortelle mennesker du er glad i smertefulle sannheter er noe av det mer utfordrende vi gjør, likevel er det kanskje noe av det viktigste i en god relasjon. Lytt inn til episoden om formaninger med gjest Karl Johan Kjøde. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I 1984 åpnet det et utested midt på Karl Johan ved navn Fun Pub, og det tok ikke lang tid før festglade nordmenn strømmet til dette nye stedet som omfavnet 80-tallet med sitt postmodernistiske pastell-interiør, utenlandske DJs og champagnesprutende bartendere. På kort tid ble Fun Pub et av Oslos hotteste utesteder, noe som varte 80-tallet ut. Ukas gjest er Trine Rode Kristiansen – en av de faste bartenderne på Fun Pub – som snakker om den bekymringsløse tiden da Ola Nordmann plutselig kastet alle hemninger og danset seg gjennom natten.

Fluent Fiction - Norwegian: A Taste of Norway: Rødgrøt with Fløte in Oslo Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/a-taste-of-norway-rodgrot-with-flote-in-oslo Story Transcript:Nb: Ingrid stod på Karl Johan gate i Oslo.En: Ingrid stood on Karl Johan street in Oslo.Nb: En kald vind blåste, men hun brydde seg ikke.En: A cold wind was blowing, but she didn't mind.Nb: Hun ventet på en spesiell venn.En: She was waiting for a special friend.Nb: Han het Tom.En: His name was Tom.Nb: Tom var ikke fra Norge.En: Tom wasn't from Norway.Nb: Han var fra England.En: He was from England.Nb: Tom kom.En: Tom arrived.Nb: Han sa, "Hei, Ingrid!En: He said, "Hello, Ingrid!"Nb: " Ingrid smilte og svarte, "Hei, Tom!En: Ingrid smiled and replied, "Hello, Tom!"Nb: "De gikk sammen i den kalde vinden.En: They walked together in the cold wind.Nb: Ingrid ville vise Tom noe norsk.En: Ingrid wanted to show Tom something Norwegian.Nb: Hun sa, "Tom, vil du smake rødgrøt med fløte?En: She said, "Tom, do you want to try rødgrøt with cream?"Nb: " Tom så forvirret.En: Tom looked puzzled.Nb: Han kjente ikke ordet.En: He didn't know the word.Nb: Ingrid prøvde å forklare.En: Ingrid tried to explain.Nb: Det var vanskelig.En: It was difficult.Nb: Hun sa, "Rødgrøt er en slags dessert.En: She said, "Rødgrøt is a kind of dessert.Nb: Fløte er krem.En: Fløte is cream.Nb: Sammen er det veldig godt.En: Together, it's very good."Nb: " Tom smilte.En: Tom smiled.Nb: Han skjønte litt.En: He understood a little.Nb: Men han kunne ikke uttale ordet.En: But he couldn't pronounce the word.Nb: Hun forsøkte å bryte det ned.En: She tried to break it down.Nb: "Si 'rød', som om du ruller 'r' og deretter 'ød'," forklarte hun.En: "Say 'rød', as if you roll the 'r' and then 'ød'," she explained.Nb: Tom prøvde.En: Tom tried.Nb: Det lød mer som "rod", men Ingrid tilgav ham.En: It sounded more like "rod," but Ingrid forgave him.Nb: "Og nå, 'grøt', som om du sier 'groot' men med en 'ø' i stedet for 'oo'," vejledet hun.En: "And now, 'grøt', as if you say 'groot' but with an 'ø' instead of 'oo'," she guided him.Nb: Tom prøvde igjen.En: Tom tried again.Nb: Han sa, "groot".En: He said, "groot."Nb: Ingrid lo.En: Ingrid laughed.Nb: Det var nært nok.En: It was close enough.Nb: "Så,'med', veldig enkelt.En: "So, 'med', very simple.Nb: Og 'fløte', som om du sier 'flute' men med en 'ø' i stedet for 'u'," Ingrid prøvde å forklare.En: And 'fløte', as if you say 'flute' but with an 'ø' instead of 'u'," Ingrid tried to explain.Nb: Tom prøvde en siste gang.En: Tom tried one last time.Nb: "Med flute?En: "With flute?"Nb: " spurte han.En: he asked.Nb: Ingrid kunne ikke stoppe å le.En: Ingrid couldn't help but laugh.Nb: "Ja, nesten!En: "Yes, almost!"Nb: " svarte hun.En: she replied.Nb: Ingrid kjøpte en boks med rødgrøt med fløte.En: Ingrid bought a box of rødgrøt with fløte.Nb: De satt på et benk ved Slottsparken og spiste.En: They sat on a bench in Slottsparken and ate.Nb: Tom likte det.En: Tom liked it.Nb: Han sa, "Ingrid, rødgrøt med fløte er veldig god!En: He said, "Ingrid, rødgrøt with fløte is very good!"Nb: " Ingrid lo.En: Ingrid laughed.Nb: Hun var glad.En: She was happy.Nb: Hun hadde forklart noe norsk til Tom.En: She had explained something Norwegian to Tom.Nb: Og Tom hadde lært noe nytt.En: And Tom had learned something new.Nb: De likte dagen i Oslo.En: They enjoyed the day in Oslo.Nb: Historien ender her.En: The story ends here.Nb: Ingrid og Tom smaker rødgrøt med fløte i parken.En: Ingrid and Tom taste rødgrøt with fløte in the park.Nb: Tom kan ikke uttale ordet perfekt, men det gjør ikke noe.En: Tom can't pronounce the word perfectly, but it doesn't matter.Nb: Han liker maten, og han liker Norge.En: He likes the food, and he likes Norway.Nb: Og Ingrid er glad for at hun kunne vise ham noe nytt.En: And Ingrid is happy she could show him something new.Nb: Det var en fin dag.En: It was a nice day.Nb: Det var kaldt, men de var varme.En: It was cold, but they were warm.Nb: De var i Oslo.En: They were in Oslo.Nb: De spiste rødgrøt med fløte.En: They ate rødgrøt with fløte.Nb: Og de lo.En: And they laughed.Nb: Det er det viktigste.En: That's the most important thing. Vocabulary Words:friend: vennTom: TomNorway: NorgeEngland: Englandwind: vindOslo: Oslospecial: spesiellstreet: gatehello: heismile: smiletry: prøvedessert: dessertcream: kremgood: godtkind: slagstogether: sammendifficult: vanskeligexplain: forklareroll: rullepronounce: uttaleguide: veiledebox: boksbench: benkpark: parkhappy: gladenjoy: likewarm: varmlaugh: leimportant: viktig

Idag har Karl namnsdag. Vilken Karl/Carl/Kalle har betydelse i ditt liv? Vad är det första du kommer att tänka på när vi säger Karl? I Karlavagnen med Jacke Sjödin handlar det om dina tankar om Karl. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad har du för relation till Karl? Träffade du din partner på paradgatan Karl Johan i Oslo? Är du en av de 198.935 män i landet som heter Karl, eller en av de 42 kvinnor landet som heter Karl ? Du kanske har varit boll-Kalle åt Björn Borg? Du kanske har ett fantastiskt recept på Karl-Johan-svamprisotto, eller har du en okänd vits om Kålle på avenyn? Du kanske vann Kalle Anka cup i tennis eller slalom en gång i tiden? Ring in och berätta - vi vrider och vänder på allt som handlar om en Karl(ar) i kväll.Karl(ar) i Karlavagnen med Jacke SjödinRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21.40

Vi gästas av Josefin Iziamo, vars föreställning JAG ÄR AHED har premiär på Bastionen torsdag 1:a februari. Sen blir det recension av föreställningen Bekännelser, som Karl-Johan var och såg förra veckan. Och så Nyheter och Det händer förstås! Musik i programmet: Dathiruni - DAM Ahed, you are the promise and the glory - Tania Maria Sakkal Nour el Ein - Amr Diab Infatuation (Lichtbogen Dreamin' Remix) - SOPHIE Murder on The Dancefloor, Sophie Ellis Bextor El Necio - Silvio Rodríguez

Vi recenserar filmen Perfect Days, som har premiär 12/1. Sedan bekantar vi oss närmare med radiogruppens två nya tillskott, Ingo och Karl-Johan. Och så blir det nyheter och Det händer förstås! Musik i programmet: Milliardat - DAM Aoi Sakana - Sachiko Kanenobu Game - Perfume Human - Rag'n'Bone Man That's what I want - Lil Nas X Lost on You - LP

S3E26 | Hjulebordet på Karl Johan Jeg vet svært lite om Hjulebordet på karl Johan. Det er jo noe jeg har hørt om i flere år og kun ved en anledning tidligere har jeg klart å komme meg dit.Tradisjonelt har det vært en liten gjeng med helårs motorsyklister som har samlet seg til denne begivenheten rett ovenfor Egon restaurant ved Spikersuppa.Med klappstoler og respateksbord har kjelene kokt og pannene stekt over flammene av en gammel primus. Et vakkert innslag i en ellers travel julestri.Derfor var det jeg tenkte at i år må jeg komme meg ned å lodde stemningen på Hjulebordet, eller Forhjul som det også blir kalt.Det var ikke lett å få øye på den lille forsamlingen som druknet i folkehavet der nede..Mer om rally.nor herwww.rallynor.noBli min Patreon ved å gå inn på linken herhttps://www.patreon.com/rallynorBackcountry MCwww.backcountrymc.no  Thanks to our monthly supporters Roar Harlem Daniel Bjorklund Kai Ingvald Flateland Lars Bakke Knut Holte Tore K Farsund knut aage sandnes dag tore haugen Pettersen Vegar Hans Kristian Helge Kittilsen Andreas R-Olsen Jonas Fritsch Hallstein Mala Andreas Jan Erik Skogstad Einar Edvardsen Peter Solnør Bent Grønberg Lars Sveum Trond Erik Kurt Pettersen Robert Sandberg Espen Krumsvik wilhelm våge Ole Fredrik Myrhaug Eirik Isfeldt Kristian Stranden Kim Morbech Eirik Gylder Smestad Kenneth Skarbø Per Egil Oppegård Olav Kant Rune André Sveen Espen Mørk Bjørn Inge Karlsen Jan Reed Thomas Trandokken Frank Annar Ruud-Johansen Morten Nordli Ruben Furseth Thor Holm-Ellefsen Rune Kirkebø Frode Johansen

Lavaen på Island renner vekk fra utsatt by, Siktede etter Karl Johan-skyting varetektsfengsles og Riksadvokaten godtar Tengs-avgjørelse.

En tradition i TV och radio sedan 2008. Projektledarna Simon och Karl-Johan från SR och SVT gästar och berättar hur bra de är på att samarbeta mellan radio och tv, hur mycket det kostar och vem som betalar mest, hur ett Musikhjälpen-år ser ut och om hur de är rustade säkerhetsmässigt för stora åsiktsyttringar eller demonstrationer i en orolig tid. Blir det verkligen bra med radio i tv, vem är den hemliga "röda rutan" och hur väljer de stad, tema och programledare? Hör dessutom om kulturkrockar och begreppsförvirringar mellan radio och tv-medarbetare, om varför de älskar att svälta sina programledare, vilka otippade drömprogramledare de har och givetvis om årets stora skandal: Filip Dikmen-gate, projektledarna svarar om petningen och hur bemöter de hans vassa kritik mot produktionen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Barnet i krybba er tema når Karl Johan Bjørge fra Ellingsøya gir oss Ord til ettertanke denne uka.

Fluent Fiction - Norwegian: The Language Laughter Revolution: Words that Transformed a City Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/the-language-laughter-revolution-words-that-transformed-a-city Story Transcript:Nb: I Oslo, Norges hovedstad, i en kjent gate kalt Karl Johan, finner vi Lars og Ingrid. De er venner som har kjent hverandre siden barndommen. En dag bestemmer de seg for å prøve å uttale de mest totale og komplekse norske ordene.En: In Oslo, the capital of Norway, on a well-known street called Karl Johan, we find Lars and Ingrid. They are friends who have known each other since childhood. One day, they decide to try pronouncing the most complex and total Norwegian words.Nb: "Hva med dette ordet: 'Landsbyskreddermesterløytnant'?" spurte Ingrid med et lurt smil.En: "How about this word: 'Landsbyskreddermesterløytnant'?" asked Ingrid with a mischievous smile.Nb: Lars trakk pusten dypt. "Lan-lanskrydder-mesterløytn... eh..." han skrattet hjertelig av sin egen feil. Folk rundt dem begynte å le av Lars' morsomme forsøk.En: Lars took a deep breath. "Lan-lanskrydder-mesterløytn... uh..." he chuckled heartily at his own mistake. People around them started laughing at Lars' amusing attempts.Nb: Ingrid prøvde deretter. "Land-byskredder-løytn... oh, nei." Hun brøt ut i latter også. Flere og flere mennesker samlet seg nå for å høre de to vennene prøve å uttale det lange ordet.En: Ingrid tried next. "Land-byskredder-løytn... oh, no." She burst into laughter as well. More and more people gathered to hear the two friends try to pronounce the long word.Nb: Dagen etter, på Grand Café i Oslo, bestemmer Lars og Ingrid seg for å gi det en ny prøve. Denne gangen var ordet 'Nordøstpassatvindene'. "Nord-øst-pasta-vindene," uttaler Lars, trygt og sikkert. Alle på kaféen brøt ut i latter. Selv servitørene stoppet opp for å le.En: The next day, at Grand Café in Oslo, Lars and Ingrid decided to give it another try. This time, the word was 'Nordøstpassatvindene'. "Nord-øst-pasta-vindene," Lars pronounced confidently. Everyone in the café burst into laughter. Even the waiters stopped to laugh.Nb: Ingrid prøvde deretter. "Nord-øst-passat-vine-ne..." Hun hadde nesten klart det, men manglet på slutten, noe som igjen fikk alle til å le.En: Ingrid tried next. "Nord-øst-passat-vine-ne..." She almost had it, but struggled at the end, which made everyone laugh again.Nb: Lars og Ingrid fortsatte med dette i flere dager. Folk fra hele Oslo begynte å samle seg for å høre dem uttale komplekse norske ord. De ble et lokalt fenomen og en kilde til latter og glede for alle i byen.En: Lars and Ingrid continued with this for several days. People from all over Oslo began to gather to hear them pronounce complex Norwegian words. They became a local phenomenon and a source of laughter and joy for everyone in the city.Nb: Til slutt bestemte Lars og Ingrid seg for å prøve et enda lenger ord, "Fylkestrafikksikkerhetsutvalgssekretariatslederfunksjonene". De brukte hele dagen på å jobbe med uttalen, og da de endelig hadde mestret det, ga de hverandre en høy fem.En: Finally, Lars and Ingrid decided to try an even longer word, "Fylkestrafikksikkerhetsutvalgssekretariatslederfunksjonene". They spent the whole day working on the pronunciation, and when they finally mastered it, they gave each other a high five.Nb: Folk i Oslo hadde mottatt en dose daglig humor fra Lars og Ingrid. Folkene som pleide å være alvorlige og stille var nå mer muntre og vennlige.En: People in Oslo received a daily dose of humor from Lars and Ingrid. The people who used to be serious and quiet became more cheerful and friendly.Nb: Så, selv om Lars og Ingrid aldri ganske mestret uttalen av de komplekse norske ordene, begynte de å se det viktige i det de gjorde. De hadde, uten selv å innse det, gitt byens innbyggere noe mer enn bare latter. De hadde gitt dem glede og lykke. Og slik endte en episk reise av ord, og laughter, en reise som endret Osloliv for bedre.En: So, even though Lars and Ingrid never quite mastered the pronunciation of the complex Norwegian words, they began to see the importance of what they were doing. Without realizing it, they had given the city's inhabitants more than just laughter. They had given them joy and happiness. And so, the epic journey of words and laughter ended, a journey that changed the life of Oslo for the better. Vocabulary Words:In: IOslo: OsloNorway: Norgesstreet: gateKarl Johan: Karl JohanLars: LarsIngrid: Ingridfriends: vennerknown: kjentchildhood: barndommenword: ordasked: spurtemischievous: lurtsmile: smiltook: trakkdeep: dyptbreath: pustenlaughed: skrattetheartily: hjerteligmistake: feillaughing: leattempts: forsøkburst: brøtlaughter: lattergathered: samletpronounce: uttalenext: deretterday: dagGrand Café: Grand Cafédecided: bestemmergive: gianother: en nytry: prøvetime: gangenNordøstpassatvindene: Nordøstpassatvindeneconfidently: trygt og sikkertcafé: kaféenpronounced: uttalerwaiters: servitørenestopped: stoppetmore: merdays: dagerfrom: fraall: heleover: overlocal: lokaltphenomenon: fenomensource: kildejoy: gledehappiness: lykkefinally: til sluttmastered: mestrethigh five: en høy femreceived: mottattdaily: dagligdose: dosehumor: humorserious: alvorligequiet: stillecheerful: muntrefriendly: vennligequite: ganskeimportance: viktigerealizing: uten selv å innse detgiven: gittcity's: byensinhabitants: innbyggereepic: episkjourney: reisechanged: endretlife: livbetter: bedre

I dag er Bjørn på Karl Johan og besøker valgbodene, Samantha forteller om flyttekaos og Michael tar med seg gamlis-godteri! Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vid slaget vid Leipzig i oktober 1813 drabbade 400 000 soldater samman i det stora folkslaget vid Leipzig. Detta var Napoleonkrigens största slag och det största som utkämpades i Europa under de kommande 50 åren.Fyra arméer med soldater från Ryssland, Preussen, Österrike och Sverige anföll från tre håll. I norr attackerade Nordarmén under den svenske kronprinsen Karl Johan. Slaget blev ett katastrofalt franskt nederlag och ledde till Napoleons abdikation i april 1814.I denna nymixade repris tar sig Militärhistoriepodden denna gång an det som måste betraktas som Napoleonkrigens avgörande strid. Historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved tar lyssnarna med i utvecklingen från Napoleons nederlag i Ryssland 1812 till den slutliga katastrofen för den franske kejsaren vid Leipzig. Detta var det avgörande momentet i Napoleonkrigen. Waterloo-slaget två år senare bekräftade bara det som stod klart i Leipzig i oktober 1813: Napoleon och Frankrike var besegrat efter årtionden av krig.I berättelsen om slaget vid Leipzig spelar den svenske kronprinsen Karl Johan en framträdande roll. Eftersom han var före detta fransk fältmarskalk och väl förtrogen med hur Napoleon tänkte fick han ett stort inflytande över den operationsplan som ledde till inringningen av de franska styrkorna vid Leipzig. Men Karl Johan var inte nödvändigtvis populär bland alla på den allierade sidan. Han sparade slugt de svenska trupperna för att ha dem till hands för kommande insatser. Mindre delar av den svenska armén deltog aktivt i slaget inte minst det svenska beridna artilleriet under Cardell.Varför Karl Johan hade sparat de svenska trupperna blev uppenbart senare på hösten 1813. Den svenska armén marscherade norrut mot Danmark och hotade att besegra och erövra största delen av det danska kungariket. Den danske kungen tvingades i och med freden i Kiel i januari 1814 att avstå från Norge. Operationerna i Tyskland var sista gången svenska trupper deltog i ett krig på kontinenten. Karl Johans ställning som en av de allierades befälhavare var på många sätt kulmen på aktiv svensk krigspolitik i Europa.Den som vill läsa mer om slaget kan med fördel leta rätt på boken Svenska slagfält (2003) som innehåller ett kort och kärnfullt kapitel om slaget. Två böcker på engelsk som är värdefulla är Peter Hofschroers Leipzig 1813: The Battle of Nations (1993) och Frederic Nautsch Maudes The Leipzig Campagne 1813 (2013). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hør Øystein Greni fortelle om kvelden da skateboard ble lov i Norge: «Nå skal vi skate opp og ned Karl Johan!». Hør episoden i appen NRK Radio

Hvordan er livet med 1,6 milliarder på bank? Det har Kasper Antonsen fått en smakebit av under innspillingen av «Krypto Kings». Reporter Henning vil meddele til hele Karl Johan at han har hvit måned. Hør episoden i appen NRK Radio

Fiskbiologen Oliver Karlöf letar ovanliga matsvampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka. Från Sarek berättar Tor Tuorda om forskaren Axel Hamberg. Kantareller och Karl-Johan i all ära, men det finns fler godingar i svampskogen. Som sotvaxing, vårtig röksvamp och blomkålssvamp. Och vinterskivling, som går att hitta långt in i november! Tipsen kommer från Oliver Karlöf, författare till boken Ovanliga matsvampar. Den här morgonen letar han svampar i Brinkbäckens naturreservat utanför Botkyrka, tillsammans med fältreporter Lena Näslund.Svampar behöver inte vara ätliga för att ge lyckokänslor. Det framgår med all önskvärd tydlighet under en utflykt i ett uppländskt naturreservat när de svampentusiastiska deltagarna träffar på igelkottsröksvamp. Och från Gotland hör vi svampexperten Helena Björnström som just nu inventerar kalkbarrskogar på länsstyrelsens uppdrag. I en av dessa skogar hittade hon nyligen en helt ny svampart för landet, en så kallad rödling med rosa skivor och midnattsblå hattovansida. I programmet berättar hon om hur den och andra svamparter kan användas som verktyg för att hitta de mest skyddsvärda skogarna.Axel Hamberg kom till Sarek första gången 1895. Han var bland annat glaciolog och berggrundsgeolog och att forska i den här fjällmiljön var hans livsprojekt. Reporter Thomas Öberg möter naturfotografen Tor Tuorda vid en av Axel Hambergs forskarstugor, på 1 830 meters höjd i Sareks nationalpark. Tor berättar om hur hans morfar och andra bärare var de som försåg forskarna med mat, ved, byggmaterial och forskningsutrustning. Ett jobb som var både tungt och farligt.I Sara Engströms potatiskällare hänger ballongliknande kokonger under hyllplanen. I dem finns massor av pyttesmå spindlar. Vi ber spindelexperten Lars Jonsson berätta vad som försiggår inne i ballongerna och vad det är för art.Och veckans kråkvinkel handlar om ett av våra minst populära djur: brunråttan. Inte ens biologer intresserar sig för dem. De som kan mest om dessa gnagare är de som bekämpar dem.Programledare är Mats Ottosson.

Sjöpungen havsspya har hittats för första gången i Sverige. Vi skådar rovfågel vid Falsterbo och möter fältbiologen Elias Blad på Lövö utanför Mönsterås. Utanför Mönsterås i Småland letar morgonens fältreporter Lisa Henkow arter tillsammans med fältbiologen Elias Blad. Det blir en morgon om ungas naturengagemang, i 75-årsjublierande Fältbiologerna, och om fascinationen inför att möta nya arter. På en favoritplats för Elias - naturreservatet Lövö.Den främmande arten havsspya har för första gången hittats i Sverige. Det är en kolonibildande sjöpung som brer ut sig i stora mattor. Vi pratar med Annette Hellberg från naturum Kosterhavet - det var hon som hittade den när hon var ute och snorklade.Och så möter vi Monica Pedersen som tar ledigt en vecka varje september för att titta upp i himlen. Och inte vilken himmel som helst, utan den över Falsterbo, ett av Sveriges absolut bäst ställen för att titta på flyttfåglar i allmänhet och rovfåglar i synnerhet.Vi pratar med Carl Johan Råberg som hittade en sopp. Inte en Karl Johan, utan en långt mer exklusiv och djävulsk sådan - en djävulssopp.Vi reder också ut vad det var för konstig humleliknande insekt som Eva såg tidigare i somras.I veckans kråkvinkel är Tina-Marie Qwiberg irriterad. Tills hon möter rödhakens blick.Programledare är Mats Ottosson.

Programleder Hilde er innom for å fortelle om hunden hennes som har pollenallergi, hun har et triks for å hjelpe hunden, Joppe. Justisminister og 'Kompani Lauritzen'-vinner, Emilie Enger Mehl forteller om å være hestejente. Marte deler hvilke flørteteknikker som fungerer. Nå er tiden inne for å spare på vannet, og Øystein har tatt turen til Karl Johan for å høre om folk sparer vann, ved å tisse i dusjen. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Sverige har aldrig varit så illa ute som år 1809 när landet hotades att delas upp mellan sina fiender och upphöra som en självständig stat. I detta läge valde det fattiga landet i Europas periferi ett halmstrå – en i Sverige okänd marskalk från Frankrike som tjänat i Napoleons revolutionära armé – att bli kung i Sverige.Jean-Baptiste Bernadotte (1763-1844), son till en lägre jurist, utan någon adlig bakgrund, blev kanske Sveriges bästa kung Karl Johan XIV som orienterade Sverige västerut, lade grunden för vår neutralitetspolitik, skapade förutsättningar för den längsta fred landet upplevt samt sanerade Sverige usla finanser.År 1808 slogs Sverige för sin existens på tre olika fronter: i söder mot Napoleon, i väster mot Danmark och i öster mot Ryssland. Napoleon och tsar Alexander I hade gjort upp om att stycka Sverige utmed Motala ström för att kväsa Sveriges bundsförvant England. I Sverige var den inkompetente Gustav IV enväldig härskare som misslyckats med det mesta och spred en uppgivenhet bland sina underlydande.Prologen var ett läge där en rad mindre lyckade kungar i som i snabb följd avlöste varandra. I början av 1800-talet var Sverige var ett fattigt och gles befolkat land i Europas. Städerna var små och livet var präglat av superi och smuts. Medellivslängden för män var 34 år och 38 år för kvinnor. Samtidigt var läskunnigheten 80 procent och det fanns stora naturrikedomar.Sverige angreps 1807-09 av Danmark, Ryssland och Frankrike. Landet hade förlorat Pommern och Finland. 1809 avsattes den inkompetente Gustav IV Adolf i en statskupp genomförd av missnöjda officerare. Ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en sjuklig åldring Karl XIII valdes motvilligt till kung.När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under slumpmässiga former en okänd tronföljare: den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, en verklig joker i leken. Den franska marskalken tog namnet Karl Johan när han adopterades av kungen Karl XIII och tog redan som kronprins befälet. En ny tid tog sin början.Trots att Karl Johan XIV bars fram till makten med förhoppningen att han skulle återta Finland, valde han istället att vända Sverige västerut och låg bakom unionen med Norge.I reprisen av det nymixade avsnitt 42 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med diplomaten och författaren Dag Sebastian Ahlander som är aktuell med boken Sverige vid avgrunden – 1808-1814. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Karl Johan Bertilsson is an intriguing person as you will hear, a great storyteller as he brings us along his journey towards color from a scientific point of view to the psychologic part of color as we will touch upon the topic of color semiotics. He will explain how one can communicate in color, how we may connect to others through color and use color as a an important message. Karl will highlight the fascinating differences in color perception between the European, Latin American, Russian and Chinese market. Teaching color is his true purpose and this comes forward very clearly in our chat. Karl originally studied Applied Linguistics and he ran his own language school in Mexico for 11 years. In 1997 he moved back to Sweden and switched to the color language of NCS, becoming responsible for establishing NCS world wide. Since 1997, his full focus has been to support different Industries, the Architect and Design Community and Universities with color solutions.His first Color Trend work shop was with CMG in 2007 in Buenos Aires, Argentina and since then he has worked continuously with colour trends globally, responsible for the NCS colour trends.In 2016 he established his own design company MRKRL AB, offering design solutions of interiors, products and branding where the aesthetics, the function and meaning of colour always have a central function. His clients are mainly based in China, Europe and Russia. All of this while still consulting for NCS Colour AB as a Creative Director.

Etter byflyttingen i 1567 var det de store herregårdene Borregaard og Hafslund som lenge stod for størstedelen av aktiviteten ved Sarpefossen. Sagbruksvirksomheten var betydelig på 1600-tallet, men handelsprivilegiene tilhørte det flyttede Sarpsborg, altså Fredrikstad. Først utpå 1700-tallet begynte både næringsvirksomheten og befolkningen å ta seg opp ved fossen. Noen hadde igjen bosatt seg over restene av den gamle middelalderbyen, men Gleng og Sandesund ble vel så viktige bydeler da kong Karl Johan underskrev loven om Sarpsborgs gjenopprettelse, 9. august 1839. Trond Svandal og Lars Thoresen gratulerer det gjenopprettede Sarpsborg med 181-årsdagen og gir deg historien om Sarpsborg både litt før og etter 1839.