Podcasts about harald h

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av England Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Harald Höflein ist Lehrer und Archivpädagoge in Südhessen. Er begeistert Schüler für Geschichte – mit Stolpersteinen, Archivarbeit und echten Begegnungen. Wo Schulbücher enden, beginnt seine Arbeit für Erinnerungskultur und gelebte Demokratie. Fittkau, Ludger www.deutschlandfunk.de, Kulturfragen

Email: Laernorsknaa@gmail.com Transcript: https://laernorsknaa.com/9-1-harald-harfagre-the-first-king-of-norway/ Support me here --> Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Vikingatågen gick inte bara i västerled. I synnerhet från dagens Sverige gick de också till Östeuropa, både till ”Grekland”, det vill säga det bysantinska riket, och till ”Gårdarike”, det vill säga till dagens Ryssland, Belarus och Ukraina. Utvandringen av handelsmän, krigare och hövdingar från Norden till Östeuropa lade grunden till Kievrus, det första ryska riket.Vikingarnas östeuropeiska historia är påfallande väldokumenterad, både genom arkeologiska lämningar och genom redogörelser i skriftliga källor. När en munk i Kiev i början av 1100-talet skrev Nestorskrönikan, den första ryska historieskildringen, kunde han använda sig av flera bevarade handelsavtal från 900-talet, vilka i detalj visar hur ruserna, det vill säga svenskar från Roslagen och deras östslaviska förbundna, tog sig till Konstantinopel (vikingarnas ”Miklagård”) för att handla. I bysantinska verk kan vi detaljanalysera resorna som sådana – vilka vägar vikingarna tog, vilka forsar de måste bemästra och hur fort de färdades. Både nordbor och bysantinare har till råga på allt efterlämnat redogörelser för de skandinaviska krigare som trädde i kejsarens tjänst och stred i väringagardet, en av Europas militära elitkårer. Tack vare detta kan vi följa den blivande norske kungen Harald Hårdrådes spännande liv i exil, först som stridsman i Kievrus, sedan som väringaledare i Italien och på Balkan. I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om vikingatågen i österled, om handel och krig i Gårdarike och Sydösteuropa.Bild: Besökare från andra sidan havet. Skildring av varjagers färd till Kievrus. Oljemålning av Nicholas K. Roerich (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle bli svenskt var långt ifrån självklart, eftersom det var ett naturligt omland till den norska Osloviken. Och Norge med tiden blev ett lydrike till Danmark.Under medeltiden låg Norges viktigast stad, Kungahälla, i Bohuslän. I Heliga korsets kyrka i Kungahälla förvarades en flisa av Jesus kors som den norska kungen Sigurd Jorsalafare fått i det heliga landet.I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tomas Andersson, arkeolog och historiker. Han är sktuell med boken Bohusläns historia – Från järnåldern till 1658.Området mellan Svinesund i Norr och Göta älv i söder har varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Under vikingatiden betalade invånarna skatt till svearna, senare införlivades området i Norge av Harald Hårfager. Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän som lagmansdömet Viken. Och under 1500-talet blev Norge ett lydrike under Danmark. Först med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.På 1300-talet byggdes en fast borg, Bagahus (senare Bohus), på Bagaholmen, där Göta älv grenar sig. Namnet Bohuslän, länet under fästningen Bagahus, kommer först på 1400-talet och avsåg till en början bara södra delen av landskapet. Men när Norge vid 1500-talets början förvandlades till provins under danska kronan och fjärrstyrdes från Köpenhamn, blev länsmannen på Bohus styresman över hela provinsen upp till Svinesund. Så fick landskapet sitt nuvarande namn.Lyssna också på Det briljanta Göteborg.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan. Storyblock AudioBild: Bohusläns fästning, Wikipedia, Creative Commons Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Droner er i ferd med å bli et av de viktigste våpnene i krigføringen i Ukraina. Norge produserer også droner, men hva kan de gjøre og hvordan er det norske forsvaret rigget for en eventuell dronekrig? I denne episoden av Forsvarspodden hører du Olav Rune Nummedal, forsker ved Forsvarets Forskningsinstitutt og Harald Høiback, filosof og historiker ved Forsvarsmuseet. I tillegg får du bli med til Rygge flystasjon, hvor Forsvaret trener med droner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Se video av dette intervjuet på Pusterom.comTrond Harald Håland ble nylig tvangsinnlagt i ni dager fordi en anonym varsler mente at det han postet på Facebook var konspiratorisk. I kontrollutvalget kom det frem at overlegen som var ansvarlig for tvangsinnleggelsen ikke engang hadde lest Facebook-postene. Advokat Barbro Paulsen har jobbet med flere saker som handler om tvang i psykiatrien, men har aldri før sett en så grov sak som denne. Hun forteller at mange som havner i denne situasjonen er kritiske mot myndighetene, men det er første gang det sies eksplisitt at posting på Facebook er årsaken til at det brukes tvang. I denne episoden går hun grundig gjennom hva loven sier, og påpeker at ingen av kriteriene for bruk av tvang var oppfylt i Håland-saken. Paulsen forteller at han håndterte situasjonen eksemplarisk ved å holde seg rolig og nekte å snakke før han hadde fått advokathjelp.› facebook.com: Trond Harald Haaland› advokat-rogstad.no: Barbro Paulsen› steigan.no: Tvangsinnlagt på grunn av Facebook-innlegg?› steigan.no: Det er bevist: I Norge brukes psykiatri for å kneble politisk opposisjon› Føniks advokater› Olanzapine Zyprexa (søk)Relaterte AJP-episoder: • AJP 92 | James Corbett - We need to model disobedience • AJP 36 | Barbro Paulsen – Naturretten gir deg råderett over deg selv • AJP 24 | Barbro Paulsen – Grunnloven ignoreres i NorgeLast ned episodenInnspilt: 2023-08-01Publisert: 2023-08-01Støtte Antijantepodden?Liker du arbeidet vi gjør, og vil bidra til at vi lager flere episoder?Finn ut hvordan du kan gi noe tilbake ved å gå til antijantepodden.com!Meld deg på vårt nyhetsbrev

Jacob Børresen og Harald Høiback snakker om Carl von Clausewitz og Om krigen. Boka kom i 2020 ut i norsk utgave nesten 200 år etter den kom ut for første gang på tysk. Clausewitz er fortsatt høyaktuell og i episode snakker vi blant annet om hvorfor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wolfgang Wee Uncut presenterer: Vikinghistorie med Sturla Ellingvåg. I denne serien på fire episoder tar vi for oss vikingtiden fra start til slutt. Vi begynner allerede i bronsealderen og jobber oss grundig frem til år 1066, gjennom store personligheter, slag, folkevandringer og nye teorier. Vi utforsker germanernes ekspansjon, klankultur og tillitssamfunnet i Skandinavia, Karl den Store, Fimbulvinteren og vikingenes herjinger i Frankrike frem til år 845. I episode to snakker vi om irene, slaget ved Hafrsfjord, Harald Hårfagre og viktigheten av jern frem mot år 911. I episode tre snakker vi føydalismen, Gange-Rolv, Rollo, Rus-vikingene og Håkon Ladejarl. Og i den siste og fjerde episoden skal det handle om Harald Hardråde, Battle of Cerami, det Lombardiske kongedømmet, og myter om vikingtiden. Sturla Ellingvåg er historiker og DNA-forsker. I 2016 deltok han i forsking for å finne ut av opphavet til Rollo av Normandie. Hensikten var fremst å finne ut om Rollo kunne være identisk med Gange-Rolv. Han har gjennomført ekspedisjoner til Påskeøya, Marokko og Svartehavskysten finansiert ved å kombinere forskning og nysgjerrighet hos forskjellige investorer.

Wolfgang Wee Uncut presenterer: Vikinghistorie med Sturla Ellingvåg. I denne serien på fire episoder tar vi for oss vikingtiden fra start til slutt. Vi begynner allerede i bronsealderen og jobber oss grundig frem til år 1066, gjennom store personligheter, slag, folkevandringer og nye teorier. Vi utforsker germanernes ekspansjon, klankultur og tillitssamfunnet i Skandinavia, Karl den Store, Fimbulvinteren og vikingenes herjinger i Frankrike frem til år 845. I episode to snakker vi om irene, slaget ved Hafrsfjord, Harald Hårfagre og viktigheten av jern frem mot år 911. I episode tre snakker vi føydalismen, Gange-Rolv, Rollo, Rus-vikingene og Håkon Ladejarl. Og i den siste og fjerde episoden skal det handle om Harald Hardråde, Battle of Cerami, det Lombardiske kongedømmet, og myter om vikingtiden. Sturla Ellingvåg er historiker og DNA-forsker. I 2016 deltok han i forsking for å finne ut av opphavet til Rollo av Normandie. Hensikten var fremst å finne ut om Rollo kunne være identisk med Gange-Rolv. Han har gjennomført ekspedisjoner til Påskeøya, Marokko og Svartehavskysten finansiert ved å kombinere forskning og nysgjerrighet hos forskjellige investorer.

Wolfgang Wee Uncut presenterer: Vikinghistorie med Sturla Ellingvåg. I denne serien på fire episoder tar vi for oss vikingtiden fra start til slutt. Vi begynner allerede i bronsealderen og jobber oss grundig frem til år 1066, gjennom store personligheter, slag, folkevandringer og nye teorier. Vi utforsker germanernes ekspansjon, klankultur og tillitssamfunnet i Skandinavia, Karl den Store, Fimbulvinteren og vikingenes herjinger i Frankrike frem til år 845. I episode to snakker vi om irene, slaget ved Hafrsfjord, Harald Hårfagre og viktigheten av jern frem mot år 911. I episode tre snakker vi føydalismen, Gange-Rolv, Rollo, Rus-vikingene og Håkon Ladejarl. Og i den siste og fjerde episoden skal det handle om Harald Hardråde, Battle of Cerami, det Lombardiske kongedømmet, og myter om vikingtiden. Sturla Ellingvåg er historiker og DNA-forsker. I 2016 deltok han i forsking for å finne ut av opphavet til Rollo av Normandie. Hensikten var fremst å finne ut om Rollo kunne være identisk med Gange-Rolv. Han har gjennomført ekspedisjoner til Påskeøya, Marokko og Svartehavskysten finansiert ved å kombinere forskning og nysgjerrighet hos forskjellige investorer.

Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! I poddramat Vikingar hör du om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar SR i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

P3 Serie vill tipsa om Vikingar, en podd där Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! Hör om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar vi i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

I september år 1066 avreste den normandiske hertigen och vikingaättlingen Vilhelm Bastarden, eller som han senare kom att kallas Vilhelm ”erövraren”, från den normandiska nordkusten i närheten av Calais. Hans fälttåg mot England skulle bli en av de mest mytomspunna historiska händelserna i Europas historia. Vilhelms trupper landsteg ett par kilometer väster om Hastings i sydöstra England, som också kom att bli platsen för det stora slaget.Kungen av England hade nyligen dött och lämnat efter sig en komplicerad arvstvist. Vilhelm Bastarden sökte den engelska kronan, som han tyckte sig blivit lovad. Problemet var bara att på andra sidan kanalen fanns jarlen Harald Godwinsson, även han vikingaättling, och enligt honom själv också lovad den engelska kronan. Och inte nog med det, så var Harald Hårdråde, kung av Norge, också påväg mot England för att besätta tronen.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i Historia Martin Hårdstedt om de mytomspunna slagen vid Stamford bridge och vid Hastings.Slaget vid Hastings år 1066 eller bara ”ten-sixtysix” som det ofta heter är antagligen ett av Europas mest kända militärhistoriska händelser. Även om själva slaget i sig är dramatiskt nog för att ha föranlett mängder av historiska studier och böcker, så är slagets kontext lika intressant.Slaget sker mitt i ett skede i Europas historia där den kristna kyrkan har konsoliderat sin makt, och där kungadömen kämpar för att centralisera och kontrollera allt större områden. Ur ett nordeuropeiskt perspektiv är slaget på många sätt slutpunkten för vikingarnas herravälde över vattnet och i krigföringen, i och med att kavalleriet och bågskyttarna nu får allt större roll i kriget. Men det handlar också om vilket inflytande kungen ska ha över ett land, och hur de ska förhålla sig till sina jarlar och hertigar, men även till påven i Rom.Harald Godwinssons förlust mot Vilhelm Bastarden måste också ses i kontext mot de tidigare konflikter som han hade att hantera. Redan innan Harald valdes till kung i England hade han genom intriger och regelrätta inbördeskrig kämpat för att kontrollera kronan genom den sittande kung Edward. Haralds främsta motståndare var hans egen bror Tostig som Harald avsatt som jarl av Northumbria. Tostig gick i exil och sökte stöd hos både den danske kungen Sweig och den norske kungen Harald Hårdråde för att störta sin bror från makten i England, samtidigt som Vilhelm Bastard förberedde sin invasion. Tostig fick med sig den norske kungen och bara någon vecka innan Harald Godwinsson skulle möta Vilhelm vid Hastings, hade han att hantera sin bror och norges krigarkonung Hårdråde som samlat sig strax norr om York, vid Stamford Bridge.Ur den striden gick Harald segerviss, men vilka konsekvenser fick kampen mot Hårdråde för Godwinssons fortsatta konflikt med Vilhelm Bastarden? Mycket har spekulerats om Godwinssons tillstånd under dessa avgörande veckor i Englands historia. Gjorde han rätt, hur stor armé hade han med sig, och varför beslutade han att anfalla som han gjorde vid Hastings. Diskussionen om Godwinssons död vid Hastings säger också mycket om situationen i efterhand. Dog han verkligen av en pil i ögat som legenden säger, eller finns något annat bakom denna ofta återkommande berättelse?Bild: Bayeux gobelängen - Scen 57: Kung Harolds död i slaget vid Hastings. Latin: HIC HAROLD REX INTERFECTUS EST (Här dödas kung Harold), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Vikingarnas invasion av EnglandKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vikings are often portrayed as brutish barbarians who lacked the most basic intellectual capacities, but in the opinion of historical theorist Niall Ferguson, they were also shrewd and visionary figures who had an intense level of fanaticism and revelation. In an episode of the Lexman artificial podcast, Niall Ferguson reveals the fascinating stories behind some of Norway's most famous theorists, including Bergen's Harald Hårfagre and Oxford's Sabra Jakobsson.

P3 ID vill tipsa om Vikingar, en podd där Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! Hör om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar Vikingar i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

OBS! Bli Blodfan-medlem av WWU og få tilgang på HELE SERIEN på Spotify, Youtube eller Apple Podcast. Kun første episode publiseres åpent. Wolfgang Wee Uncut presenterer: Vikinghistorie med Sturla Ellingvåg. I denne serien på fire episoder tar vi for oss vikingtiden fra start til slutt. Vi begynner allerede i bronsealderen og jobber oss grundig frem til år 1066, gjennom store personligheter, slag, folkevandringer og nye teorier. Vi utforsker germanernes ekspansjon, klankultur og tillitssamfunnet i Skandinavia, Karl den Store, Fimbulvinteren og vikingenes herjinger i Frankrike frem til år 845. I episode to snakker vi om irene, slaget ved Hafrsfjord, Harald Hårfagre og viktigheten av jern frem mot år 911. I episode tre snakker vi føydalismen, Gange-Rolv, Rollo, Rus-vikingene og Håkon Ladejarl. Og i den siste og fjerde episoden skal det handle om Harald Hardråde, Battle of Cerami, det Lombardiske kongedømmet, og myter om vikingtiden. Sturla Ellingvåg er historiker og DNA-forsker. I 2016 deltok han i forsking for å finne ut av opphavet til Rollo av Normandie. Hensikten var fremst å finne ut om Rollo kunne være identisk med Gange-Rolv. Han har gjennomført ekspedisjoner til Påskeøya, Marokko og Svartehavskysten finansiert ved å kombinere forskning og nysgjerrighet hos forskjellige investorer.

Samtale med oberstløytnant Harald Høiback om historien bak det vi i dag kaller oppdragsbasert ledelse. Hva har offiserer som Scharnhorst og Von Moltke med denne historien og gjøre? Hva skjedde i 1806 og hva betyr det for måten vi leder på idag? Vi tar en reise i Europas krigshistorie fra Trettiårskrigen og fremover for å se på hvordan lederskapet har utviklet seg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I anledning 1150-årsjubileet for slaget i Hafrsfjord, der Harald Hårfagre samlet Norge til ett rike, tar leseviter og forfatter Ørjan Zazzera Johansen et lesevitenskaplig perspektiv på sagalitteraturen. Hva skjer dersom vi leser sagaene med skjønnlitterære briller og ikke de historiske brillene? Står det noe mellom linjene som kan gi oss et annet perspektiv og en annen leseglede? Dette er et opptak fra Stavanger sakprosafestival i mai 2022.

Hosted by Andrew Keen, Keen On features conversations with some of the world's leading thinkers and writers about the economic, political, and technological issues being discussed in the news, right now. In this episode, Andrew is joined by Harald H.H.W. Schmidt, author of of The End of Medicine as We Know It— And Why Your Health Has a Future. Professor Harald H.H.W. Schmidt is a German physician and pharmacist, chairing the Department of Pharmacology and Personalized Medicine, Faculty of Health, Medicine and Life Sciences, at the University of Maastricht. Netherlands.After his double degree in medicine and pharmacy, he distinguished himself as an internationally highly recognized researcher in the fields of drug therapy, elucidation of the causes of disease and prevention.He headed and heads various research programs as an Advanced Investigator of the European Research Council (ERC), coordinator of Horizon 2020 project REPO-TRIAL and Collaboration on Science and Technology (COST) actions.He founded companies with which he brought therapeutics and diagnostics to market, is co-editor of the journal Network and Systems Medicine, and has written over 200 peer-reviewed international publications, reviews and books with a Hirsch factor of 92 and over 30,000 citations.Part of his early research training he conducted in the USA with the later Nobel Laureate, Ferid Murad, and led international institutes and research centers in Germany, Australia and the Netherlands. He is also the editor of a textbook on drug therapy and several expert handbooks in drug therapy.As a broadly experience and critical analyst, he recognized the fundamental conceptual crisis in medicine and became one of the pioneers of systems medicine, i.e. a complete redefinition of what we actually call a disease, how we organize medicine and how we use Big Data to heal rather than treat and ideally to prevent diseases.He is a dedicated, international keynote speaker, podcaster, YouTuber and initiator of the German patientenwiewir.de patient platform. One of his hobbies is sports. For a long time, he was a soccer referee. His social engagement at Rotary International and different clubs introduced him to Homeless World Cup and sharpened is awareness and engagement for homeless people. Recently, his interested in sociocritical and political contemporary art recently started him to create his own small oeuvre under the concept of realitychanges.de, which has been selected for several solo and group exhibitions Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

In dieser Folge spricht Inga Bergen mit dem Visionär Prof. Harald H.H.W. Schmidt über die konzeptionelle Krise der Medizin und sein Ziel, zu heilen statt zu behandeln. Der Arzt, Apotheker und Chair für Pharmakologie und personalisierte Medizin der Universität Maastricht fordert eine Umfassende Neuordnung von Medizin und Wissenschaft. Prof. Harald H.H.W. Schmidt studierte Medizin und […] Der Beitrag Prof. Harald H.H.W. Schmidt- über die konzeptionelle Krise der Medizin und sein Ziel, zu heilen statt zu behandeln erschien zuerst auf Visionäre der Gesundheit.

Episode 97Mer enn 600 historier har vår historieforteller, Hans Olav Løkken, skrevet om så langt. De aller fleste i sine egne bøker, men også mange i aviser og tidsskrift. Og nå har han også levert en muntlig fortellertradisjon hos oss i Nea Radio.Programleder er Andreas Reitan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Albin berättar om vikingarnas fortsatta kamp och sista försök att ta över England. Teknik JakobRedigering JakobMusik Jakob

TV-serien Vikings var en inspirasjonskilde for Christopher Rygh til å begynne som skuespiller – Nå er han selv med i oppfølgerenVikings: Valhalla på Netflix. Tidligere har han hatt hovedrolle i den kritikerroste filmen The Head Hunter fra 2018.Temaer som DNA, musikkbandet Noxium Ferus dukker opp og etterhvert lidenskapelig prat om viking-perioden og sin YouTube-kanal Norse Reign. Christopher har til og med sporet slekta si langt tilbake i Norgeshistorien - men hva skjuler seg der?FILMER OG TV-SERIER NEVNT:Plastposen (1986)Orions Belte (1985)Vikings (2013)Vikings: Valhalla (2022)The Head Hunter (2018)Medieval (2022)Christopher Rygh: Hjemmesidehttps://www.christopherrygh.com/YouTube-kanal: Norse Reignhttps://www.youtube.com/channel/UCUZhpCZYn1HZpuHk6GKqgTAYoutube: Norse Reign - Vikings: Valhalla (BTS)https://www.youtube.com/watch?v=4BO33csKkB8Instagram: Norse Reignhttps://www.instagram.com/norsereign/Facebook: Norse Reignhttps://www.facebook.com/NorseReignSupport this podcast at — https://redcircle.com/norsk-film-er/donations

Gården Rein ligger på et høydedrag i et flatt jordbrukslandskap med utsyn over Trondheimsfjorden. Gården omtales først i Harald Hårfagres saga, men anntagelig er gården mye eldre. Klosteret ble opprettet i 1226. I 1704 kom Hornemennene til Rein og Hans som er dagens gjest, er 10. generasjon Hornemann på Reins Kloster!

Harald vil ha en frille. Frillen vil ha et helt land! Harald Dovrefostre blir til Harald Hårfagre og sverger en ed.

Who´s your mama? Vi får forklaringen på hvem som er moren til Harald Hårfagre (nesten). Harald drar til Dovregubbens hall og forsvinner før han gjør det største comebacket siden Lazarus

Et lite skritt tilbake. Hvordan Harald Hårfagres far får Harald Hårfagres mor. Eller? En historie med to haker og en enarmet berserk

Dette er første episode i historien om Norge. Før Harald Hårfagre var ingen konge over Norge. Der var ikke egentlig et Norge. Haralds sjanse kommer blant annet fordi danen Ragnar Lodbrok drar på et røvertokt og havner i ormegraven. Sønnene vil hevne ham, og dermed starter en kjedereeaksjon som gjør det mulig å samle Norge.I denne episoden får vi høre hvordan Ragnar Lodbrok havner i ormegraven, og sønnene samler The Great Heathen Army for å hevne ham. En skikkelig røverhistorie fra 800-tallet.

Email: Laernorsknaa@gmail.com Transcript: https://laernorsknaa.com/4-1-norwegian-history-an-overview Website: https://laernorsknaa.com/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A Norsk historie: Et overblikk Dette er bare et lite overblikk over norsk historie. Bare en liten introduksjon. Jeg begynner derfor med vikingtida. Det bodde mennesker i Norge lenge før vikingtida begynte, men det er et fint sted å begynne for norsk historie. Vikingtida begynte i 793 da noen, sannsynligvis norske, vikinger gikk til angrep på klosteret i Lindisfarne i England. I denne perioden fantes ikke Norge. Norge bestod av flere mindre stammer med høvdinger. Disse var ofte knytta sammen av familiebånd. Norge var altså delt opp i mange små enheter. I 872 samlaendelig Harald Hårfagre, Norges første konge, Norge til ett rike. Dette gjorde han ved slaget ved Hafrsfjord i Stavanger. I dette slaget samla han Norge til ett rike. Han smala de ulike småenhetene til ett rike. Dette er historien som vi forteller til norske barn. Problemet er bare at den ikke stemmer. Fortellingen om Harald Hårfagre stammer alle fra1100-tallet, 200-300år etter at det faktisk skjedde. Fortellingen har også mange mytiske trekk over seg. Sannsynligvis var Harald Hårfagre en storhøvding som samla en større del av Norge til ett rike, men langt ifra hele Norge. Likevel har han blitt en viktig person i norsk historie. Han er viktig som den mytiske personen som samla Norge til ett rike. La oss gå fram til 1030. Dette er et veldig viktig årstall i norsk historie. 1030 var veldig viktig for samlingen av Norge til ett rike. I 1030 skjedde slaget ved Stiklestad, et sted i nærheten av Trondheim. Olav Haraldsson, konge av Norge, kjempa dette slaget for å kristne Norge. Han kjempa imot høvdinger som ville beholde den norrøne religionen i stedet forkristendommen. Olav Haraldsson blei drept i slaget ved Stiklestad. Han blei utropttil helgen etterpå. Han blei Norges nasjonalhelgen, Olav den hellige. Han blei et viktig symbol for de kristne i Norge. Etter 1030 spredde kristendommen seg til Norge; Norge blei et kristent katolsk land som resten av Europa. Vikingtida i Norge slutter i 1030 med kristninga av Norge. Etter det stopper vikingtida. La oss derfor gå fram til 1397. I 1397 går Norge inn i Kalmarunionen sammen med Danmark og Sverige. Det danske kongehuset herska da over hele Skandinavia. I denne perioden var Danmark det klart største og rikeste landet i Skandinavia. Det beste jordbruket var i Danmark. Sverige gikk ut av Kalmarunionen i 1520, men det gjorde ikke Norge. Norge skulle forbli i union med Danmark helt til 1814. Helt til 1814 var Norge styrt fra Danmark.

Bohusläns historia är präglat av läget som gränslandskap mellan tre riken. Bohuslän blev en politisk enhet först på 1200-talet när Raneriket och Älvsyssel fick en gemensam lagman. Att området skulle bli svenskt var långt ifrån självklart, eftersom det var ett naturligt omland till den norska Osloviken. Och Norge med tiden blev ett lydrike till Danmark.Under medeltiden låg Norges viktigast stad, Kungahälla, i Bohuslän. I Heliga korsets kyrka i Kungahälla förvarades en flisa av Jesus kors som den norska kungen Sigurd Jorsalafare fått i det heliga landet.I avsnitt 158 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Tomas Andersson, arkeolog och historiker. Han är sktuell med boken Bohusläns historia – Från järnåldern till 1658.Området mellan Svinesund i Norr och Göta älv i söder har varit bebott ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Under vikingatiden betalade invånarna skatt till svearna, senare införlivades området i Norge av Harald Hårfager. Omkring år 1200 bildade det som är dagens Bohuslän som lagmansdömet Viken. Och under 1500-talet blev Norge ett lydrike under Danmark. Först med freden i Roskilde 1658 blev Bohuslän svenskt.På 1300-talet byggdes en fast borg, Bagahus (senare Bohus), på Bagaholmen, där Göta älv grenar sig. Namnet Bohuslän, länet under fästningen Bagahus, kommer först på 1400-talet och avsåg till en början bara södra delen av landskapet. Men när Norge vid 1500-talets början förvandlades till provins under danska kronan och fjärrstyrdes från Köpenhamn, blev länsmannen på Bohus styresman över hela provinsen upp till Svinesund. Så fick landskapet sitt nuvarande namn.Lyssna också på Det briljanta Göteborg.Musik: Medieval World Video Game av Marius Serdan. Storyblock AudioBild: Bohusläns fästning, Wikipedia, Creative Commons See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/53-norsk-historie-et-overblikk/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A/videos Det første årstallet vi skal se på er 793. Kanskje noen av dere kjenner det igjen? 793 markerer begynnelsen på vikingtida. Hva skjedde i 793? I 793 landa de første vikingene i England i Lindisfarne, et kloster i England, og plyndra det. Plyndre betyr å ta noe med makt. Vikingene er en sentral del av skandinavisk historie. Historien om norske, svenske og danske vikinger som reiste rundt omkring i Europa og helt til Nord-Amerika. Men hvor kom vikingene som kom i land i Lindisfarne i 793 fra? Kildene til hendelsene sier mennesker fra nord, så det er ikke mulig å vite nøyaktig. Likevel er det mest sannsynlig at disse vikingene hadde norsk avstamming. Men fantes det et Norge i 793? Sannsynligvis ikke. Norge var delt i ulike stammer med sine høvdinger. Det fantes ikke ei sentralmakt i Norge, altså en konge som styrte over alle i Norge. Folk i Norge snakka samme språk, de trodde på de samme gudene og tilhørte en lignende kultur. Likevel mangla det noe helt sentralt. De mangla en felles sentralmakt og en felles idé om et delt fellesskap. Nordmenn i denne perioden snakka nok om at de kom fra stammen som blei styrt av Svein eller Olav. De sa nok ikke at de kom fra Norge, men at de kom fra en region i Norge og fra en stamme med «den og den» høvdingen. Dette er grunnen til at 872 er et så viktig årstall i Norgeshistorien. Hva skjedde i 872? I 872 samla Harald Hårfagre Norge til et rike i slaget ved Hafrsfjord i dagens Stavanger. Han samla de ulike stammene og blei den første kongen i Norge. Dette er historien alle norske barneskolebarn lærer på skolen. Problemet er at det sannsynligvis ikke stemmer, eller ikke helt i hvert fall. Nesten alle kildene våre som forteller om Harald Hårfagre kommer fra 1100-tallet eller seinere. Ei av de viktigste kildene er Snorre Sturlasons Heimskringla fra 1230. Kan vi stole på disse kildene? Sannsynligvis ikke helt. Fortellingen om Harald Hårfagre har mytiske trekk over seg. Slaget ved Hafrsfjord var kanskje ikke i 872 engang.

I två delar tar vi oss an två slag som gick av stapeln det legendariska året 1066. I detta första avsnitt talar vi Stamford Bridge, Harald Hårdråde, Harald Godwinson och en hel del om vikingar. Väl mött! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/47-samisk/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa?fan_landing=true Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 I dag skal me snakke om samar og samisk. Samar er eit urfolk i Noreg. Urfolk er folkegrupper som har budd ein stad i svært lang tid. I Noreg er samar eit urfolk ettersom det har vore samar i Noreg i fleire tusen år. Historisk har samane først og fremst vore busette i Nord-Noreg, Nord-Sverige, Nord-Finland og Nord-Vest i Russland. I dag er det omtrent 100 000 samar i verda, og dei fleste av dei kjem frå Noreg. I Noreg bur det ca. 50 000 til 60 000 samar. Samanlikna med det totale folketalet i Noreg på over fem millionar, så er det ikkje så mange samar i Noreg. Likevel har dei vore her lenge, og dei har ein lang historie i Noreg. For eksempel handla vikingar og samar med kvarandre. I følgje ei myte skal den første kongen i Noreg, Harald Hårfagre frå 800-talet, ha gifta seg med ei samekvinne som heitte Snøfrid. Samane er altså ein viktig del av norsk historie og levde tett ved sidan av dei norrøn-snakkande i sør. Men kvar kom samane frå? Samane utvandra frå Volga-regionen i Russland for mange tusen år sidan. Dei vandra til nordlege Skandinavia. Språket til samane, samisk, er eit finsk-ugrisk språk. Finsk-ugrisk er ein språkfamilie akkurat som indo-europeisk. Dette tyder altså at norsk og samisk ikkje er i slekt med kvarandre. Faktisk er norsk og russisk likare kvarandre enn norsk og samisk. Samisk er i slekt med språk som finsk, estisk og ungarsk som også er finsk-ugriske språk. Likevel er ikkje samisk berre eit språk. Samisk er ei gruppe av språk som er i slekt med kvarandre, men kan vera veldig ulike kvarandre. Det er altså ikkje ulike dialekter av same språk, men forskjellige språk. I alt er det ti samiske språk. Desse kan delast i to hovudgreiner: Vestsamiske språk og austsamiske språk. Dei vestsamiskespråka er nordsamisk, lulesamisk, sørsamisk, pitesamisk og umesamisk. Alle desse blir snakka eller har blitt snakka i Noreg. I tillegg har det vore skolesamisk som er eit austsamisk språk. Andre austsamiskespråk er enaresamisk, akkalasamisk, kildinsamsik, tersamisk og kemisamisk. I Noreg har seks av desse samiske språka blitt snakka av samar, men i dag er det berre nordsamisk, sørsamisk og lulesamisk som blir snakka i Noreg. Dei andre tre har døydd ut her i landet. Totalt snakkar omtrent 30% av alle samar eit samisk språk. Det vil seie at det finnes omtrent 30 000 som kan samisk. Av desse er det berre 15% som også kan skriva samisk. Dei samiske språka er altså veldig små språk. Nordsamisk er det største samiske språket. 90% av alle som snakkar samisk, snakkar nordsamisk. Dei aller fleste av desse bur i Nord-Noreg i fylka Troms og Finnmark. Dette vil seie at nesten alle som snakkar samisk bur i Noreg, og mange stader, spesielt i Nord-Noreg, er det mogleg å få undervisning i samisk. Slik kan dei som snakkar samisk også læra å lesa og skriva det. Det er veldig viktig for at samisk skal overleva som språk. Når ein seier samisk, meiner ein som oftast nordsamisk ettersom det er det største samiske språket. Likevel er det viktig å huska på at det også finnes andre samiske språk.

Jonathan flyttet fra Sverige til Oslo i 2012 for å studere økonomi og matematikk på universitetet. I 2013 startet han starten sjappa "Haralds vaffel" på Harald Hårådes plass i Gamlebyen. I denne episoden av Hennings Verden jasser Henning og Jonatan om vafler, Hip-hop festival, SoMe og mye mye mer!00:01:40 Hvordan startet Haralds Vaffel?00:12:55 Etter Jonathan ble kastet ut av leiligheten i Gamlebyen00:16:00 Festival i Munkegata00:21:27 Social Dilemma og SoMe00:44:50 Kongen på Haralds vaffel?00:56:30 Morgenrutiner01:20:12 Haralds vaffel internasjonalt?Haralds Vaffel:https://www.haraldsvaffel.no/ |Hennings Verden:https://www.instagram.com/henningsverden/ |https://www.facebook.com/henningsverden/ |https://www.henningsverden.com/ | støtt Hennings Verden! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Og hva er egentlig museumsvirksomhet godt for? Hør forfatteren av boka "Kunnskap og begeistring - En innføring i museenes historie, hensikt og virkemåte", Harald Høiback i samtale med redaktør Knut Bergem. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Stig ombord i DJ Brevets sjaskvåde motorperkussionbus hvor lytterstemmer og disko er vejen vi kører på. Vi hører fra vores lytter Harald Hønsehus der har babbet på den helt store kogle af junglemedicin og fortæller derom. Med andre ord: brevkassen er hvad den plejer og den er hvad du gør den til: 42 66 80 29 1 - Nu Guinea - Parev Ajere 2 - Ornette Coleman - Guadalupe 3 - Gigi - Abay 4 - Gala - Let A Boy Cry 5 - Parujeria - Don Quijote Marijuana 6 - Jah Cure - World Is In Trouble 7 - Chitra - Adi Ravi 8 - Wande Coal ft. Don Jazzy - The Kick 9 - Falcon (ex-Circle) - Beer & Ribs 10 - Black Oak Arkansas - Fever In My Mind

En 15 år gammel småkonge ved navn Harald prøver seg på smellvakre Gyda. -Kom tilbake når du er konge over hele landet, smeller det fra henne. Og dermed er vi i gang! (Rundt år 865 – 931). Hør episoden i appen NRK Radio

Im Urlaub gelingt es vielen: Wir lassen los, der Kopf ist frei. Zurück, und wird sind kurz darauf schon wieder urlaubsreif. Meditation ist ein Ausweg und für Harald Hörmann so etwas wie ein täglicher Urlaub. Wie Meditation funktioniert.Harald Hörmann beschäftigt sich seit 35 Jahren mit Meditation und arbeitet am Department für Psychiatrie, Psychotherapie und Psychosomatik an der Medizinischen Universität Innsbruck. Sein Meditationszentrum.Hier geht's zum 30-tägigen Test von Audible.Wenn du Erklär mir die Welt wichtig und meine Arbeit wertvoll findest, unterstütze den Podcast bitte. Alle Infos dazu findest du auf erklaermir.at.Du möchtest Werbung im Podcast schalten oder eine Kooperation eingehen? Melde dich bitte per Mail: andreas.sator@gmail.comDanke an alle Förderinnen & Förderer: Georg, Gernot, Martin, Stefan, Christoph, Magdalena, Klea, Alex, Thomas, Sofia, Sabrina, Jan, Luise, Karl, Dieter, Robert, Susi, SonjaDanke an alle UnterstützerInnen: Stefan, Anja, Stefan, Michael, Gloria, Lisa-Maria, Elisabeth, Oliver, Christoph, Eva, Tobias, Florian, Bernhard, Anna, Benjamin, Michaela, Markus, Oskar, Alexander, Paula, Martin, Christoph, Stefan, Gerald, Maria, Sigrid, Flora, Lisa, Christina, Hannah, Julia, Hanna, Charlotte, Ursula, Melanie, Ma, Amelia, Bettina, Martina, Florian, Hannes, Dominik, Jonas, Stefan, Simon, Zelko, Tina, Markus, Astrid, Blanka, Bettina, Simon, Jelena, Florian, Franz-Stefan, Georg, Andreas, Stephanie, Christian, Simon, Gerald, Birgit, Ricarda, Florian, Thomas, Dominik, Daniela, Zofia, Noemi, Peter, Sarah, Claudia, Stefan, Markus, Sebastian, Agnes, Peter, Bianca, Valferd, Robert, Elisabeth, Gofer, Johanna, Andrea, Elias, Sebastian, Magdalena, Ulli, Gudrun, Tanscha, Markus, Tim, Andrea, Stefan, Silvia, Oliver, Eva, Dennis, Thomas, Fog, Roswitha, Elisabeth, Lukas, Lena, Agnes, Benedikt, Johanna, Wolfgang, Ursula, Susanne, Anna, Jutta, Angelika, Christian, Martin, Bettina, Simon, Philipp, Gerhard, Frank, Ines, Eva, Ferhat, Sonja, Linda, Bettina, Gabriela, Florian, Michael, Gebhard, Manuela, Bernd, Katharina, Elisabeth, Daniela, Michael, Christoph, Mathias, Ursi, Viola, Christian, Stefan, Martin, Barbara, Bernadette, Leopold, Lisa, Andreas, Georg, Bernadette, Laura, Peter, Daniela, Michael, Christian, Heinz, Uschi, Petra, Laura, Laura, Lena, Julia, Tamara, Andrea, Markus, Teresa, Niq, Markus, Oliver, Laura, Johanna, Matthias, Martin, Elisabeth, Judith, Felix, Philipp, Fernando. Fritz, Camilla, Viktoria, Axel, Peter, Andreas, Gabriel, Florian, Alexander, Fabiola, Mathias, David, Michelle, Gudrun, Dominik, Hieronymus, Susi, Michael, Gabriele, Michael, Martina, Andreas, Dominic, Ingrid, Clemens, Johannes, Herrmann, Jana, Helena, Elisa, JoachimVerbinde dich mit mir über WhatsApp. Du kannst mir dort Fragen stellen, eigene Themen für den Podcast vorschlagen und schreiben, was dir am Herzen liegt. Ich melde mich auch, wenn es neue Folgen gibt.Damit ich dir schreiben kann, muss du dich kurz anmelden. Füge +43 677 62 79 16 17 zu deinen Kontakten hinzu und schick mir eine Nachricht mit dem Text “Los”. Damit erklärst du dich einverstanden, dass ich deine Nummer für das WhatsApp-Service des Podcasts speichere.Deine Daten gebe ich nicht weiter, ich behandle sie vertraulich. Mit "Stop" kannst du dich jederzeit abmelden, dann lösche ich die Nummer wieder.Hier findest du mich in den Sozialen Medien:Instagram: @erklaermirFacebook: Erklär mir die WeltMein persönlicher Twitter-Account a_satorauf Instagram a_sator und aufFacebook findest du mich auch.Musik: Something Elated by Broke For Free, CC BYBeatbox am Ende: Azad Arslantas

Podkastens første episode omhandler lokal historie i fra Agdenes og omegn. Historiker Stig Einar Trygstad forteller med gode kunnskaper og entusiasme rundt Agdenes. Om jarleætta som slo seg ned i Selva, og som styrte over kysten fra Lofoten til nord-Møre. Etter at Jarlen i Selva, Håkon Grjotgardson ble Harald Hårfagres viktigste støttespiller i samlinga av Norge, fikk han jarlesetet på Lade som "belønning". Selva ble en av Haralds kongsgårder. Mange historier/hendelser knytter seg til Selva fram til og med borgerkrigen mellom baglere og birkebeinere... Vi får høre historien om Tjalvehellaren i Djupvika, der Olav Tryggvason søkte ly under hellaren med Tore Klakka og som ender med drap. Agdenes har mange steinalderboplasser som Trygstad forteller litt om og vi kommer inn på gamle varder som er de eldste varslingssystemene vi hadde. Agdenes har en variert og meget interessant historie.

The Northern Isles, which consist of the two island groups of Shetland and Orkney, have been inhabited since prehistoric times but were formally annexed by the Norwegian king Harald Hårfagre in around 875 after he subdued the Vikings who used the islands as a base from which to raid Norway and ...

Harald Hårdtand: Kampen om de rene tænder (or Harold Hardtooth in The Fight for Clean Teeth) or simply “Colgate” for short, is an advergame platformer released in 1992 for the C64, Amiga and DOS. The game was developed by SilverRock Productions, a Copenhagen-based Danish company founded in 1988 and renamed in 1992 to Interactive Television… Read More »

Maktkamp, allianser, demokrati og kunnskap er stikkord når historieinteresserte Torvald Sande fra Sola forteller om Jæren under vikingtiden. Han sneier også innom noen av de sentrale, historiske skikkelsene som har vært i omløp her, som Eirik Raude, Erling Skjalgsson, Olav Tryggvason og Harald Hårfagre. Takk til Even for ide til tema og forslag til gjest. Historienerding delux. Musikk av Daniel Malo.

Respekt, helter, oslo, gater, kom-lokk, SIAN, Rasisme, koran-brenning, moskeer, Ingen kommentar, Tyrkia fordømmer koran-brenningen, Politiet gjorde ikke jobben sin, hellighet, ingen forståelse, uvitenhet, respektløst, politi bør få bot, politidirektoratet, aksepterer ikke feilen som ble begått

Harald Høiback snakker om sitt eget karriereløp i forvarets systemer i en periode med store omveltninger i både forsvaret og verden for øvrig. Han har gjort seg opp noen tanker om ledelse i forsvaret, som vi får ta del i…Read more

Dovrefjell har født både et land – Norge, og en konge, Harald Hårfagre, og er foreviget i Eidsvolsmennenes besvergelse: Evig og tro til Dovre faller. Og enda er det mer! Religionshistoriker Gro Steinsland skal fortelle om Dovres betydning for norsk kulturhistorie i Verdibørsen fremover. Hun har skrevet boken “Dovrefjell i tusen år”. og her tar hun deg med på en dronetur over Dovre

Dovrefjell har født både et land – Norge, og en konge, Harald Hårfagre, og er foreviget i Eidsvolsmennenes besvergelse: Evig og tro til Dovre faller. Religionshistoriker Gro Steinsland har skrevet boken “Dovrefjell i tusen år”. Hun tar oss med tilbake til den absolutte begynnelsen, for ikke å si opprinnelsen. For navnet Norge, det stammer fra Dovre:

Harald Håfagre - du kjenner historien. Kongen som samlet Norge til ett rike for å kunne gifte seg med Gyda, og som fikk tilnavnet fordi han lovet å ikke klippe seg før han hadde gjort det. Slik står det i Snorre. Men det fins en annen historie, med en helt annen oppdragsgiver. I det islandske diktverket Flatøybok står det at Harald ble fostret opp av jotnen Dovre, i Dovrefjell. Her ble han trent opp til den kongen han skulle bli, og her fikk han sitt kall. Og med det blir Harald Hårfagre til Harald Dovrefostre: Medvirkende: Gro Steinsland, religionshistoriker Randi Wedvich, manusforfatter på familiemusikalen «Harald Dovrefostre» Arnulf Haga, regissør på familiemusikalen «Harald Dovrefostre»

Nå skal vi igjen til Dovre her i Verdibørsen. Dette fjellområdet står sentralt i over tusen år med norsk kulturhistorie. Vi har hørt religionshistoriker Gro Steinsland fortelle om Dovre som fødte et land, Norge, og en konge, Harald Hårfagre. Etter slaget i Hafrsfjord hadde Harald nesten samlet Norge til ett rike. Men for å fullføre verket måtte han til Dovre. Og da ble det bryllup! Medvirkende: Gro Steinsland, professor emeritus i religionshistorie og forfatter av boken "Dovrefjell i tusen år"

I over tusen år har Dovrefjell vært et symbol på Norge og det norske. Her stammer navnet Norge fra, her ble kong Harald Hårfagre fostret opp Eidsvoldsmennene sverget «Enig og tro til Dovre faller». Og i dag går mange pilegrimer over Dovrefjell til Nidaros, i Kristin Lavransdatters fotspor. I siste del av vår serie om mytenes Dovrefjell ser vi fremover. Er Dovre et symbol for fremtidens Norge? Medvirkende: Gro Steinsland, professor emeritus i religionshistorie og forfatter av boken "Dovrefjell i tusen år"

Flyforsvaret feirer 75 år og vi har snakket med Ole Jørgen Maaø og Harald Høiback om boka de har skrevet om 75 gjenstander. Her blir det historier om Blue Factory, Siri Skares loggbok, flagget fra KAIA og mye mer!

Vita og Wanda gleder seg til høstens TV-premierer, begge blir sjokkert over hvor mange timer de faktisk bruker på mobilen, og hvem var egentlig Harald Hårfagre?

Ett samtal med Daniel Olsson, 23 år, Örnsköldsvik. Om att det är svårt att leva ett kristet liv själv. Spela trummor. Min klippa - stöttepelare. En vanlig människa. Pressen/trycket att klara av allt själv minskar. Bibelskola. Överlämna samtal till den helige Ande. Guds ord är inte påträngande - då behöver inte heller jag vara påträngande. Lovsång. Soaka på tåget. Kristen gemenskap drar en närmare Gud. Trygg i tron. Gud ordnade ett jobb. Vi behöver varandra. Johannes Olsson. Elevation worship: Paradoxology. Bethel Music. Planetshakers. Harald Höidahl. Diedrich Bonhoeffer - Fånga dagen - 3 augusti. Om Jesus - helt enkelt.

Ett marmorlejon i Venedig med runskrift från 1000-talet på sidan vad är det för märklig historia som döljer sig bakom det? Tor Billgren gräver i Pireuslejonets historia. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Venedig, senhösten 1799. Det är en orolig period i stadens historia. Den elvahundraåriga venetianska staten har nyligen fallit i Frankrikes italienska krig och Venedig styrs nu av den österrikiske kejsaren. En svensk befinner sig i staden vid den här tiden: Tolken och språkkännaren Johan David Åkerblad, idag mest känd för sin banbrytande tolkning av Rosettastenen. Men det skedde några år senare. Här i Venedig kommer han att upptäcka något annat. Johan David Åkerblad är 36 år och ute på en forsknings- och studieresa när han besöker staden. Han har en bakgrund som tolk och tjänsteman vid den svenska beskickningen i Konstantinopel, som på den tiden var det Osmanska Imperiets huvudstad. Förutom turkiska behärskar Åkerblad arabiska, persiska, koptiska och flera andra språk. Som alla besökare i Venedig beger han sig ut på långa promenader och besöker stadens många monument och historiska byggnader. Det är på en sån promenad, han gör sin upptäckt. På ett av marmorlejonen som står utanför entrén till stadens marinbas, Arsenale, noterar han något välbekant. Han går närmare, känner med handen, och jo, mycket riktigt: Runor. Två slingor, en på vardera sida av det tre meter höga lejonet. Historikern Fredrik Thomasson berättar mer om upptäckten i sin Åkerbladbiografi Rosettastenens förste tolkare. I den artikel där Åkerblad presenterar sitt fynd förundras han över att ingen tagit notis av runorna tidigare. Lejonet har ju stått där på samma plats i mer än hundra år när han hittar dem. De är visserligen slitna, men syns ändå tydligt, även på avstånd. Han raljerar över de Italienske lärde: hvad som ej är latin eller grekiska är dem merendels obekant eller ovigtigt. I artikeln slår han fast att inskrifterna är oläsliga, men av de skisser han har gjort, är det tydligt att hans kunskaper om runsvenska inte var lika goda som dem i arabiska, turkiska och koptiska. För visst är texterna läsbara, i alla fall delvis. Dessutom finns en tredje ristning som Åkerblad missade. Men hur kom det sig att nordbor reste till Venedig för tusen år sen för att rista runor på ett stort marmorlejon? Svaret är: Det gjorde de inte. Inte i Venedig i alla fall. För lejonet stod ursprungligen i den grekiska hamnstaden Pireus. Det kan dateras till 300-talet före Kristus och var ett så prominent inslag i staden, att den på medeltiden kom att kallas Porto Leone - Lejonets hamn. På tiohundratalet var det vanligt att nordbor tog sig till det Östromerska riket för att tjänstgöra som legosoldater hos den bysantinske kejsaren. De kallades väringar. Det fanns stora rikedomar att hämta i form av krigsbyten. Många runstenar i Sverige, särskilt i Svealand, har uppförts till minne av väringar som omkommit österut, i Grekland, som nordborna kallade det Bysantiska, Östromerska riket. Och i de nordiska kungasagorna, som Snorre Sturlasons Heimskringla, har strapatserna i öst blivit poesi. En av de mest kända greklandsfararna är Harald Hårdråde, som sedermera blev kung av Norge. Men innan dess var han en mycket framgångsrik ledare för en stor trupp väringar som tjänstgjorde under den bysantinska kejsarinnan Zoë. På lakonisk vers berättas historierna om Haralds många segrar och allt guld han kom över.   Frejdhärjardrott! Du färgat fjäderbrun örnklo blodig innan du hitgick; as fick ulv där järnfjäten skulvo.   Om nordborna som ristade någon av inskrifterna på lejonet i Pireus ingick i just Haralds trupper, går inte att säga. Men det kan inte uteslutas. Tanken, att människorna som i eftervärlden blivit poesi och legend, skulle ha lämnat efter sig egna texter, är svindlande. Marmorlejonet kom till Venedig 1688, som krigsbyte efter att venetianerna besegrat turkarna, och efter något år hamnade det utanför stadens marinbas, där det står än idag. En av anledningarna till att venetianarna la så mycket möda på att få den enorma skulpturen hem till Venedig är att lejonet är stadens viktigaste symbol. Venedigs skyddshelgon, evangelisten Markus, symboliseras ju av just ett lejon. Efter Johan David Åkerblads upptäckt 1799 har många runlärda försökt tyda inskrifterna. Den senaste och mest utförliga analysen är gjord av runologen Thorgunn Snaedal, som undersökte skrifterna i omgångar mellan 2009 och 2013. Under olika årstider och med solen olika högt på himlen, har hon med ögon, fingertoppar och stort tålamod sökt sig fram över marmorn och kommit längre än någon annan uttolkare. Hennes mycket gedigna rapport är fängslande läsning. Genom att studera ornamentik och vilken typ av runor som använts, går det att dra flera slutsatser. Snaedal konstaterar till exempel i likhet med tidigare uttolkare, att de tre ristningarna är gjorda vid olika tillfällen, av olika personer. Men att det är svenska väringar som ligger bakom, är hon nästan säker på, eftersom bruket att rista runor och resa stenar strängt bara förekom i Sverige på tiohundratalet. Själva texten är skadad, men av kompositionen och ornamentiken går det att utläsa att denne Åsmund var en mycket skicklig runmästare. Textslingan på lejonets vänstra sida lyder enligt Snaedals tolkning och min förenklade bearbetning, så här: Truppens män högg runor efter Horse bonde. Svear ombesörjde detta på lejonet. Han föll innan han kunde uppbära en gäld. Som så ofta ristades runorna alltså till minne av någon, i detta fall Horse. Kanske var han truppens ledare? Kanske ingick han bara i manskapet. Hur som helst dog han innan han hade fått en gäld, det vill säga del i något krigsbyte. Det finns en annan, kortare text på lejonets vänstersida. Det är den som Åkerblad missade. Den är läsbar i sin helhet och lyder: Krigare eller unga män ristade runorna. Det vill säga helt vanligt klotter. Den tredje texten finns på lejonets högersida och är närmast oläslig, med undantag av några namn, bland annat Åsmund. Det är troligen han som ligger bakom ristningen. Själva texten är skadad, men av kompositionen och ornamentiken går det att utläsa att denne Åsmund var en mycket skicklig runmästare. I sin rapport är Thorgunn Snaedal full av beundran inför hans gedigna teknik och personliga stil. Att nordbor ristade runor här och där på sina resor är inte så märkligt. Ett annat exempel är runorna som finns på en balustrad i Hagia Sofia i Istanbul. Men hur kom det sig att det blev en grej bland svenska väringar att rista runor just på lejonet i Pireus? Det är troligen flera decennier mellan de olika inskriptionerna. Så hur kunde de som gjorde den andra och tredje ristningen veta att det redan fanns runor på lejonet? Kanske var de färgade, så att de syntes tydligt? Kanske fanns det någon form av rykte och ritual väringar emellan, som gick ut på att den som kommer till Pireus, ristar runor på lejonet ungefär som att som att kärlekspar fäster hänglås på broar som Pont des Arts i Paris? Marmorlejonet från Pireus ger oss en enastående direktkontakt till historien. Dels genom själva lejonet, som är 2300 år gammalt, det vill säga samtida med Alexander den Store. Dels genom de tusenåriga runorna, och berättelserna och levnadsödena som de ger ledtrådar till: Om den stackars Horse Bonde, som aldrig lyckades få något krigsbyte, och om den skicklige runmästaren Åsmund, vars budskap är höljt i dunkel. Tänk om det finns spegelbilder av dessa berättelser i Sverige? Tänk om det finns en runsten över Horse någonstans, rest av hans familj, som ju ofta skedde till minne av de som inte kom tillbaka från Grekland. Tänk om det finns andra ristningar Åsmund. Det är en förhoppning som Thorgunn Snaedal uttrycker i slutet av sin rapport. Tänk om sådana framtida fynd skulle kunna kasta ljus över det han ristade på marmorlejonet? Tor Billgren, frilansjournalist     Historien är inget som ligger fast och konstant i det förflutna utan den avtäcks ständigt mitt framför våra ögon. En upptäckt i Venedig leder till några sysslolösa sjömän på permission i Pireus, som leder oss ner under jorden nånstans i Svealand, där stenarna väntar på att upptäckas.   Avannons Tor Billgren stod för dagens essä. På Historiska Museet i Stockholm finns en avgjutning av lejonet, där runorna är färgade så att de syns tydligt. Thorgunn Snaedals [snajdall] rapport Runinskrifterna på Pireuslejonet i Venedig är utgiven av Riksantikvarieämbetet.

I denne episoden forteller jeg om Harald Hårfagre og hvordan han samlet Norge til ett rike.

Harald Høiback har vært i Luftforsvaret i 30 år og er forfatter av bøkene "Krigskunstens historie" og "Forsvaret"

Harald Hårfagre omga seg med skalder som roste han opp i skyene. Det var bestillingen så og si. Også andre konger holdt seg med den slags historikere. I dag bruker også makthavere, for eksempel i Ungarn og Polen, historieskriving bevisst for å pynte på historien og bygge nasjonal identitet og tilhørighet. Programleder: Kristin Moksnes

Hafrsfjord har liksom blitt skjøvet litt i bakgrunnen av Stiklestad og Olav den hellige som startpunktet for Norges moderne historie. Men uten Hafrsfjord ikke noe Stiklestad, sier Torgrim Titlestad. Det er Harald Hårfagre som starter rikssamlingen i Norge og det er Hafrsfjord som er Norges fødestue, sier professor Torgrim Titlestad. I MUSEUM forteller historiker Titlestad om de nye marinarkeologiske undersøkelsene som "Foreningen funn i Hafrsfjord" driver. Vi får også høre om hvordan Titlestad ser på både forhistorien til slaget og hvordan Harald Hårfagre som enekonge driver en utstrakt utenriks- og alliansepolitikk for å sikre rikssamlingen. - Jeg er sikker på at Harald Hårfagre valgte seg Hafrsfjord som sted for slaget fordi dette var en av de viktigste "sjøborgene" i hele Sør-Norge. Kontroll her gir kontroll over de viktigste handelsveiene og var et glimrende utgangspunkt for herjinger vestover, sier Titlestad. Også årstallet 872 var strategisk valgt, siden mange av Hårfagres fiender var med den store danske hæren som herjet i England på denne tiden. Det som sto på spill var en helt ny samfunnsorden i det norrøne Norge, sier Titlestad. Det gamle tingsystemet som hadde eksistert i forskjellige former siden Kristi fødsel ble nå skjøvet til side og erstattet med enekongedømme og monarki. – Det var som en revolusjon, sier Titlestad, som også forteller om hvordan det gikk etter slaget. – Kanskje finnes det belegg i en 1700-tallskilde for å si at Harald Hårfagre ble senil på sine gamle dager. Han ble over 80 år gammel og da han døde falt hans rike gradvis fra hverandre. En av sønnene, Eirik Blødøks, ble visekonge i York og Håkon den gode kom hjem fra England og gjeninnførte tingsystemet.- Det er verdt å merke seg at Håkon forsøkte å innføre kristendommen, men ble nedstemt på tinget. Det handlet om religionsfrihet, sier Torgrim Titlestad. Sendt første gang 25/2 2018. Programleder Øyvind Arntsen

Da er Nyhetsmorgen på skinner og vi skal snakke mer om disse sakene denne onsdagen: Urimelig at norske myndigheter skulle bruke en person med militær grad som spion, mener pensjonert førstestatsadvokat. Høy lønn og lange friperioder gjør oljeutvinning på norsk sokkel så dyrt, mener utvalg. Kunnskapsløst svarer fagforeningen Lederne. ...og i Kulturnytt skal vi spre glede og forventning til alle skattejegere her i landet - særlig de med akvatiske tilbøyligheter. Slaget i Hafrsfjord... der Harald Hårfagre samlet Norge, ifølge sagaene... men hvilke spor har vi? Nå kan alle være med å lete etter vikingsverd og andre spor etter slaget i Hafrsfjord... Oljeteknologi gjør det mulig å sjekke sjøbunnen hjemmefra.

* Kvinner i forsvaret går ut over stridsevnen vår, mener oberstløytnant Harald Høiback. - Det er ingen jobber i forsvaret kvinner ikke kan gjøre, sier tidligere marinejeger Børge Ousland * Foreldre kan logge seg rett inn og snoke i barnas psykiatrijournaler, selv om de selv er overgriperen. Skremmende, sier SV og barnepsykiater. Den svenske kirken innfører en mer kjønnsnøytral liturgi, og åpner for å benevne Den Hellige Ånd som hunkjønn. Burde vi gjøre det samme i Norge? - Ja, svarer professor. - Nei, svarer prest Dette er noen av sakene i Dagsnytt atten hvor vi også tar opp igjen debatten om aktiv dødshjelp. Jeg heter Sigrid Sollund

I Snorre Sturlassons kongesagaer er krigføring ved hjelp av svaler beskrevet. Sammen med en historiker og en ornitolog undersøker vi troverdigheten til den 1000 år gamle historien om Harald Hårdrådes bevingede brannbomber. Reporter: Halfdan Bleken.

I dag åpner vi luke nummer fire i Harald Høibacks julekalender

I dag åpner vi andre luke i Harald Høibacks julekalender!

I dag åpner vi første luke i Harald Høibacks julekalender!

Nå smeller det hele tiden. Mennesker som er villige til å gå i døden for en sak, tar med seg de som måtte være i nærheten når de sprenger seg i lufta. Men er dette nytt? Og er det alltid knyttet til religion? Vi graver i selvmordsbombernes historie og leter etter årsaker, motiver og samtidens syn på dem. mv: Harald Høiback, krigshistoriker, filosof, oberstløytnant og lærer ved Forsvarets høgskole og Iselin Frydenlund, postdoktor ved Menighetsfakultetet I Oslo og forsker på religion og selvmordsterrorisme ved fredsforskningsinstituttet PRIO. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.

PÅ KRIGSSSTIEN - Tyrkia, vår allierte venn, sett i lys av kuppforsøk og Putin-besøk. Vi åpner sesong 2 med å se på Tyrkia og sommerens hendelser. Hva har det å si for NATO at det blir gjort forsøk på militærkupp hos en alliert? Er det tyrkiske forsvaret fortsatt til å stole på? Med oss i studio har vi: Oberstløytnant Harald Høiback, professor ved Forsvarets Stabsskole. Lars Haugom, gjesteforsker sivil-militære relasjoner i Tyrkia ved IFS. Einar Wigen, Tyrkia-forsker ved Universitetet i Oslo. Episode: 10 Ordstyrer: Agnes Aaser. Produsert av perplex.no

Sesong 12 av kardashians er i gang, Blaccyna venter en Kardashian, Krister har tegnet Harald Hårfarge, Justin Bieber mistet ape i Tyskland og hater selfies, Bloom vs Bieber, Skam-Eskild henger på Villa Paradisio, Azealea Banks er kansellert fra verden, Sara har en dobbeltgjenger som stjal giggen hennes i NRK, KILLFUCKMARRY: Rob Kardashian, Krister fra Å-kjendis og Skam-Eskild.

PÅ KRIGSSSTIEN – Militær ledelse. Forsvaret har kanskje landets beste lederutdanning, men har vi de beste lederne? I episode 2 får du høre oberstløytnant Harald Høiback og kommandørkaptein Rino Johansen reflektere rundt militær ledelse, hvilke egenskaper en god sjef har, og ikke minst hvilken rolle latskap bør spille i sjefens hverdag. På krigsstien er en podcast som tar opp spennende og aktuelle temaer om Forsvaret og forsvars- og sikkerhetspolitikk som Forsvarets høgskole til daglig arbeider med og forsker på. Episode: 2 Ordstyrer: Anette Bastviken Produsert av perplex.no

Da den store nordiske krigen gikk mot slutten, ble Norge involvert. I 1716 og i 1718 angrep Karl XII med tusenvis av soldater. Men krigerkongen møtte motstand. «Samfunnet på den tiden var sterkt militarisert. Det gjennomsyret alles liv, sier professor emeritus Øystein Rian. I år er det 300 år siden Karl XII angrep landet. Han kom med sine tropper til Høland og det første slaget fant sted. Etter hvert tok han Kristiania og Fredrikshald, eller Halden , men han greide hverken å ta Akershus festning eller Fredriksten. Nå har flere museer og institusjoner på norsk og svensk side gått sammen om å fortelle denne historien på en felles hjemmeside, men på to språk. Siden heter www.1718.no eller www.1718.se og skal utvikles med tiden. Siden er interaktiv slik at man kan klikke på viktige steder hvor det skjedde viktige ting. «Det har vært interessant å oppdage hvordan vi ser på denne krigen – vi som er fra Sverige og dere som er fra Norge, sier Bodil Andersson. Hun har vært prosjektleder og presenterte resultatet på et seminar på Norsk Forsvarsmuseum, nylig. Samtidig ble det åpnet en ustilling om Karl XII erobring av Kristiania og beleiring av Akershus festning i 1716. Fram til 1700-tallet var krig nærmest en helt naturlig ting. «Men fra da begynte menneskene å snakke om fred. Det var noe nytt, sier offiser og filosof Harald Høiback. Programleder er Jan Henrik Ihlebæk

Vi beklager noe problemer med lydkvaliteten. Med Remi Høidahl. Lovsang med Harald Høidahl

Slaget i Hafrsfjord er den mest ikoniske krigshandlingen som har funnet sted i Norge. Der slo Harald Hårfagre de oppsetsige småkongene i landet, samlet hele Norge under seg - og kunne endelig klippe håret sitt, etter årevis i strid. Slik forteller i hvert fall sagaen det. Bli med til Hafrsfjord i Rogaland sammen med historiker Torgrim Titlestad og reporter Halfdan Bleken.

Den første kongen var Harald Hårfagre. Blir Kong Harald den 5. den siste vi trenger å pugge i kongerekka? Republikanske røster sier at Kronprinsen er en katastrofe, fordi han er så sympatisk. Er det derfor vi fremdeles forsvarer at du arver jobben som statsoverhode i et moderne demokrati? Eller er det på tide å si «morna» til vårt tusenårige monarki ?

Kulturlandskapet rundt Avaldsnes kirke på Karmøy er usedvanlig rikt på arkeologiske funn. Her har det ligget mange, store gravhauger, både skipsgraver og en rik mannsgrav fra romertiden. – Historien om Avaldsnes er historien om Nordvegen, sier professor Dagfinn Skre fra Kulturhistorisk Museum. Han skal lede en stor, arkeologisk utgravning som vil strekke seg over to år og som skal avdekke et område på 11 mål der hvor parkeringsplassen til middelalderkirken ligger. – Under grusen her ligger sporene etter et høvdingesete, en mektig boplass, som ble etablert allerede rundt Kristi Fødsel, sier Skre. I MUSEUM får vi høre om hvordan Karmsundet har vært et viktig sted i mer enn tre tusen år, om forbindelsen til Oslofjordområdet i tidlig vikingtid og Dagfinn Skres tanker om hvordan sagatekstene kan gi viktige spor til å forstå dette områdets betydning. Men det handler om mye mer enn Harald Hårfagre og hans kongsgård, sier Skre. – Nå må vi la jorden her fortelle sin historie uten at vi trer våre fortolkninger ned over det vi måtte finne. Vi skal lytte til Avaldsnes, og så kan vi trekke inn det rike kildematerialet, sier professor Dagfinn Skre. I MUSEUM møter vi også bonde Ragnar Vikingstad, som driver med villsau i det gamle kulturlandskapet. – Vi må ikke glemme at det var bøndene og matproduksjonen som ga livsgrunnlaget til vikingene og høvdingene her, sier han. – Det er viktig å se hele sammenhengen, sier Vikingstad.

Tue, 1 Jan 1991 12:00:00 +0100 https://epub.ub.uni-muenchen.de/6193/1/6193.pdf Zaider, Marco; Spencer, Lewis V.; Rösch, William C.; Kellerer, Albrecht M.; Berger, Martin J.; Alsmiller, R. G.; Rossi, Harald H. ddc:610, Medizin

Fri, 1 Jan 1982 12:00:00 +0100 https://epub.ub.uni-muenchen.de/8978/1/8978.pdf Rossi, Harald H.; Kellerer, Albrecht M. ddc:610, Medizin

Wed, 1 Jan 1975 12:00:00 +0100 https://epub.ub.uni-muenchen.de/8349/1/8349.pdf Rossi, Harald H.; Kellerer, Albrecht M. ddc:610, Medizin

Tue, 1 Jan 1974 12:00:00 +0100 https://epub.ub.uni-muenchen.de/8158/1/8158.pdf Kellerer, Albrecht M.; Rossi, Harald H. ddc:610, Medizin