Podcasts about klimathotet

Vad innebär klimathotet egentligen och vad kan vi göra åt det? Realiteten är ju att klimathotet påverkar alla på jorden, inklusive oss romer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Komikern och programledaren Mikael Tornving har varit aktiv i över 20 år. Med sin humor och sina skarpa analyser har han underhållit oss i produktioner såsom Parlamentet, Johan Falk, Alla mot Alla, och nu senast i Jeopardy och Kompani Svan. Men det här avsnittet handlar om allt förutom hans långa karriär i nöjesbranschen.Vi pratar om alla de samhällsfrågor som berör just nu. Vi pratar om klimathotet, om Ukrainas framtid efter Rysslands invasion, om religionens roll i samhället, Israel/Palestina/Hamas-konflikten och om hur han ser på Sveriges utveckling. Vi får också höra om hur Mikael senaste året förändrat sitt liv helt, hur han nått en mer harmonisk livsstil och vilka råd han ger till människor idag. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Komikern och programledaren Mikael Tornving har varit aktiv i över 20 år. Med sin humor och sina skarpa analyser har han underhållit oss i produktioner såsom Parlamentet, Johan Falk, Alla mot Alla, och nu senast i Jeopardy och Kompani Svan. Men det här avsnittet handlar om allt förutom hans långa karriär i nöjesbranschen.Vi pratar om alla de samhällsfrågor som berör just nu. Vi pratar om klimathotet, om Ukrainas framtid efter Rysslands invasion, om religionens roll i samhället, Israel/Palestina/Hamas-konflikten och om hur han ser på Sveriges utveckling. Vi får också höra om hur Mikael senaste året förändrat sitt liv helt, hur han nått en mer harmonisk livsstil och vilka råd han ger till människor idag. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan extremväder och värmeböljor utgöra ett hot mot framtidens livekonserter? Frågan har väckts efter att en 23-årig tjej nyligen dog på en Taylor Swift-spelning. Samtidigt sitter världsledare och diskuterar vad man ska göra åt själva klimatförändringarna i Dubai.Sen pratar vi om att otrygga arbetsvillkor kan förkorta livet. Det enligt en ny stor studie från Karolinska Institutet. Nu hoppas forskarna på att politiker, fack och arbetsgivare ska ta till sig av resultaten.

Oxford-professorn Nick Boström, som gjort sig känd inom AI-världen, säger att AI är ett större hot mot mänskligheten än klimatförändringarna. Men vår digitaliseringsminister tycker oron är överdriven.

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor?Klimathotet - den största nyheten som ändå inte nådde fram till alla förstasidor eller toppade nyhetssändningarnaKlotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu. Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.Här är några av svaren:Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet. Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandetVi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:Helena Gellerman, LJessica Rosenkrantz, MKjell-Arne Ottosson, KDMartin Kinnunen, SDLorentz Tovatt, MPRickard Nordin, CElin Segerlind, Voch Annika Strandhäll, S miljö- och klimatministerReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Tjugoåttonde delen av vår samtalsserie Bakom kulisserna och vi gräver djupare i förra avsnittets klimatdiskussion. Hur fungerar egentligen klimatångest, kan den väcka oss till handling eller är den som annan ångest förlamande? På vilket sätt ligger ekonomiska förutsättningar till grund för miljöpåverkan? Vad är egentligen greenwashing? Är aktivism vår enda

Det inre partiet försöker (något framgångsrikt) att undvika pajkastning när vi diskuterar unga ledare från vänstern, men får ut goda principer, som när man bör bryta mot lagen. Vidare förargas vi av den begränsade kollektivism som CSN vill påföra landets studenter och landar i ett kontroversiellt men nyttigt policyförslag. Vi avslutar dystert med den kafkaprocess som är den svenska gruvnäringen men ger tips på en rimlig spinn. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan nästa ras: 3LbfmHe2y7TtwqWx9APRKoZaxGswjeLYmi

Permafrost är en term som dyker upp titt som tätt när vi diskuterar klimatförändringar, och under de senaste veckorna har vi sett ett flertal rubriker som handlat om permafrost. Varför pratar vi så mycket om permafrost just nu - och varför spelar permafrosten en så viktig roll när vi pratar om klimathotet? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dags för en ny novell med nya författare. Den här novellen heter Vulkanutbrottet och handlar om ett av vår tids stora utmaningar. Klimathotet och uppvärmningen av vår planet. Vad händer när allt ställs på sin spets och vi hotas av en naturkatastrof som kan ödelägga stora delar av vårt land? Trevlig lyssning! Följ oss på Facebook och Instagram och gillar du podden så lämna gärna en recension på itunes eller i din podcast app. Glöm inte heller att prenumerera så du inte missar när nya avsnitt kommer.

Ring P1 från Göteborg om bland annat smittspridning, klimathotet och Svenska Dagbladets granskning av villkoren för filippinska au pairer. Programledare: Tomas Tengby

Det här avsnittet av Signumpodden gästas av Peter Halldorf, som är aktuell med boken Därför sörjer jorden. En bok som försöker ge ett kristet svar på och en teologisk reflektion kring klimatkrisen. Samtalet kretsar främst kring hur inkarnationen och en rätt förståelse av Kristi natur, samt en förankring i uppståndelsen, ger oss nycklarna till ett rätt förhållningssätt till dagens ekologiska utmaningar. Peter Halldorf berättar också om hur den gammaltestamentliga profetlitteraturen blev en ingång till klimatfrågan, samt om varför det kristna hoppet aldrig kan likställas med optimism, utan snarare är ett slags realistisk pessimism. Ett djuplodande teologiskt samtal om vår tids största och mest överhängande fråga. God lyssning!

Klimatkrisen dyker just nu ofta upp som ett tema i konsten. Vid sidan av några bra exempel inte sällan med pekpinnar och reklamliknande budskap. Dessutom: Möt Helene Billgren, aktuell med stor utställning i höst. Klimatfrågan dyker  inte oväntat  ofta upp i konsten just nu. Härom veckan öppnade två utställningar med människans relation till naturen som centralt tema  Sensing nature from within på Moderna museet i Malmö och The Nonhuman animal på Uppsala konstmuseum. Men vad blir konstens uppgift i klimatkrisen? Och hur bra konst blir det? Allt för ofta pekpinnar och propaganda, snarare än bra konst, menar vår konstkritiker Mårten Arndtzén. Från och med fredag fyller konstnären Helene Billgren hela Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm med teckningar och målningar från 80-talet och fram till idag, i en sammanfattande utställning med titeln faran är över. Reportage av Katarina Wikars som fick följa med till Helene Billgrens ateljé. I dagens essä från OBS reflekterar Dan Jönsson över våra djupa koppling till jorden. Och likt Dante, på sin resa genom underjorden, tar han den romerske diktaren Vergilius till hjälp. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Dagens avsnitt kretsar mycket kring det senaste om Greta Thunberg och hennes rörelse Fridays for future. Hur gick det egentligen på den senaste klimatstrejken och kan man rädda världen genom att spola mjölken och dricka Oatly? Om inte det var nog så kommer Douglas även fylla er dagliga dos av random youtube klipp samt berätta om sin senaste resa! Snurra hjulet bjuder återigen på något oväntat i slutet… Skicka in era frågor på instagram till @douglasco2, eller på anchor.fm/uncut --- Send in a voice message: https://anchor.fm/uncut/message

Under stora omvälvningar i historien kan människors engagemang ta formen av ett andligt uppvaknande. Klimathotet är en sådan ödesstund. Det tvingar oss att möta några av de djupaste och svåraste frågorna om oss själva och vårt samhälle. Björn Wiman talar med KG Hammar. Medarrangör: Bokförlaget Atlantis

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljud & Musik Olof Sjöström

Klimathotet kan kännas stort och överväldigande, hur kan vi tänka för att känna att våra förändringar spelar roll och gör skillnad? Och hur kan vi prata om hållbarhet med nära och kära utan att predika? I detta avsnitt får vi tips från journalisten, stylisten och influnencern Emma Sundh kring hur vi kan göra små förändringar i vardagen för att bli lite mer hållbara. Vi pratar återbruk, hållbar inredning och att dela borrmaskiner med grannarna. Vi tipsar om födelsedagspresenter som inte kräver omslagspapper. Hur vi kan vända klimatångest till klimathopp. Varför det kan vara svårt för våra hjärnor att förstå komplexiteten med klimathotet. Och varför excelark över din garderob är den kanske bästa uppfinningen någonsin!Nå Emma Sundh här: https://instagram.com/emmasundh?igshid=14z5w3k1iormaLäs mer om Klimatklubben här: klimatklubben.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Klimathotet kräver en omställning av samhället som vi aldrig sett tidigare. Det vet vi redan. Vad är det då som gör att vi som individer har så svårt göra hållbara val i vår vardag, varför byter vi inte bara vanor? Antropologen Katarina Graffman och stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle hjälper oss förstå vårt beteende och hur samhället kan knuffa oss rätt.

Hur pratar jag med barnen om utmaningarna kopplat till klimatet och hur minskar vi vårt klimatavtryck? Anna Richert, WWF (Världsnaturfonden) är inbjuden gästexpert och diskuterar frågan tillsammans med Minna Hellman & Louise Hallin. - OM OSS: Podden görs av Konsumentföreningen Stockholm, som representerar över 800.000 medlemmar. Tillsammans är vi en av huvudägarna i Coop, och bidrar med goda idéer, nya lösningar och resurser för att förbättra butiksupplevelse, sortiment, pris och erbjudanden. Vi har hälsa och hållbarhet högt på agendan och arbetar för att våra medlemmar ska kunna konsumera smart och hållbart. Läs mer på kfstockholm.se eller följ oss på @kfstockholm   See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns en liten men aktiv grupp debattörer som talar emot forskningen om klimatet. Vilka är de och varför vill de inte tro på det som en närmast enig forskarkår säger? Idag råder stor enighet bland världens klimatforskare om att världen blir varmare och att det kan orsaka stora globala problem inom en ganska snar framtid. Men trots det kan man på många bloggar och webbsidor läsa att det här inte stämmer. Även i Sverige finns en aktiv grupp så kallade "klimatskeptiker", ofta naturvetenskapligt bildade äldre män, som talar emot den etablerade forskningen. Varför gör de det? Peter Stilbs är pensionerad professor i fysikalisk kemi är en av "skeptikerna". Han anser att fakta om klimathotet ständigt överdrivs i media och att det finns de som tjänar på det. Samtidigt har miljöforskaren Martin Hultman sett att det finns en koppling mellan högernationalism och klimatförnekelse och psykologen Kirsti Jylhä ser ett samband mellan förnekandet och en viss personlighetstyp som ofta har konservativa attityder. Pär Holmgren, som är meteorolog, naturskadeexpert och föreläsare i klimatfrågor, säger att idag är "skeptikernas" argument sedan länge tillbakavisade av den seriösa forskningen. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Idag pratar Elinor, Clara och Moa om Sara Skyttedals flyguppoffring, hur yrkeskriminella ska sluta skjuta och så blir det skandalskola om krishantering vid skandaler. Medverkande: Clara Kristiansen, Elinor Svensson, Moa Lundqvist Producent: Rickard Nerbe

Idag pratar Elinor, Clara och Moa om Sara Skyttedals flyguppoffring, hur yrkeskriminella ska sluta skjuta och så blir det skandalskola om krishantering vid skandaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Clara Kristiansen, Elinor Svensson, Moa LundqvistProducent: Rickard Nerbe

Att resa är fantastiskt, att besöka andra länder och kulturer för med sig så mycket gott – om vi bara kan resa hållbart. Klimathotet är ett faktum, men lösningen är inte så enkelt att det bara är "att sluta flyga" – Men vi behöver resa på ett bättre sätt. ”Hållbar turism” behöver bli en norm och ett kvalitetsbegrepp, inte en nisch. Turism och resande är inte frikopplat från resten av samhället. När vi reser på semester är vi i någon annas vardag och vi behöver lära oss att agera lika medvetet där som när vi är hemma. I november intervjuade jag Hanna Anfelter. Hanna driver "Reform Travel", en inspirationssajt om hållbar turism.

Dagens gäst är Carina Borgström-Hansson och vi pratar om klimathotet. Dels reder vi ut det här med växthusgaser, sen pratar vi om effekterna av den globala uppvärmningen, vilka politiska åtgärder som trots allt görs och vad vi som enskilda medborgare kan bidra med. Presenteras i samarbete med Acast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allt fler medborgare och miljöorganisationer tar juridiken till hjälp när de anser att landets regering inte gör tillräckligt för att hejda klimatförändringarna Nästa vecka inleds en rättegång i Oslo, där Greenpeace och Natur og Ungdom stämmer norska staten för att regeringen har gett tillstånd till ny oljeborrning i Arktis. Det är ett av flera exempel där medborgare och miljöorganisationer stämmer sitt lands regering för att den inte gör tillräckligt för att minska den globala uppvärmningen. Stämningarna är ett sätt att pressa fram en tuffare klimatpolitik och nya lagar. Med juridiska verktyg vill miljögrupper rättsligt pröva vilket ansvar regeringarna måste ta för att skydda sina medborgare och kommande generationer. Klotet har träffat miljöorganisationen som vann målet där Hollands regering dömdes att sätta hårdare utsläppsmål, besökt Nordnorge i väntan på Greenpeace-rättegången och intervjuat advokaten som försvarar Parisbor som blir sjuka av den dåliga luften. Lyssningstips: Striden om Arktis iskant

Om barnen som stämmer sina regeringar och tar klimathotet till domstol - i Sverige, Norge och USA. Vad har egentligen kommande generationer för rätt att bestämma i klimatfrågan? Världen över tar barn och unga klimatfrågan till domstol. Konflikt berättar om fall från USA, Norge och Sverige där barn hävdar sin rätt till framtida liv - genom att stämma sina regeringar för klimathotet. Vi börjar i Uruguay där vi följer med Latinamerika-korrespondent Lotten Collin till en miljövänlig skola och träffar barn som engagerar sig för klimatet. Därefter blickar vi mot USA. Vi hör 12-åriga Avery McRae från Oregon som stämt staten och president Donald Trump för bristande arbete för miljön. Från USA hör vi också Michael Burger, chef för Sabin-centret för klimatlag vid juridiska fakulteten på Columbia University i New York om varför vi ser fler och fler sådana här rättsfall. Tillbaka i Sverige träffar vi Pia Björstrand, juristen som representerar de ungdomar som stämt svenska staten för försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet, i det sk Magnoliamålet. Vi beger oss också till nordligaste Norge där konflikten mellan framtida generationers välmående och stora ekonomiska intressen ställts på sin spets i en strid mellan ungdomar och norska staten om oljeborrning. Vi frågar Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, om vilka problem som kan finnas med att fler och fler privatpersoner stämmer staten. Från Norge hör vi också Kirsten Sandberg, professor vid institutet för offentligrätt i Oslo och medlem i FN:s barnkommitté. Om vikten av barnperspektivet i den nationella och globala miljöpolitiken. Programledare: Stephanie Zakrisson stephanie.zakrisson@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

I dagens avsnitt får du möta Ulrika Wilhelmsson, som började engagera sig i klimatfrågan för fem år sedan. Vändpunkten var ett program om klimatförändringarna i Vetenskapens värld. Det blev ett samtal om vad som hände efter det där tv-programmet. Om utmaningen att få med sig barnen på hållbarhetsresan, om besvikelsen över journalisternas oförmåga att ställa politikerna mot väggen, om omgivningens reaktioner på den nya livsstilen och inte minst om arbetet med Klimatriksdagen i Stockholm den 4-6 maj valåret 2018. .

Klimathot, krig och flyktingströmmar - vi lever allt mer under hoten av kommande katastrofer. Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på scen. Klimathotet, ekonomiska kriser, flyktingströmmar och orkaner idag nås vi blixtsnabbt av katastrofnyheter från världens alla hörn. Anders Ekström är professor i idéhistoria vid Uppsala universitet och forskar om hur bilder och berättelser om katastrofer har sett ut och förmedlats genom historien, och han säger att det idag finns en slags stämning i samhället att vi lever vi i en katastrofernas tidsålder.Dessutom uppmärksammar vi att det nu är 70 år sedan Pippi Långstrump för första gången stod på en scen. Teateruppsättningarna med Pippi är hittills ganska outforskade trots att de påverkade Astrid Lindgrens senare böcker om Pippi Långstrump. Det säger Martin Hellström, litteraturvetare vid Linnéuniversitetet i Växjö och aktuell med boken Pippi på scen.Programledare är Urban Björstadius.

Hot om undergång och mänsklig förödelse har skuggat alla tidsåldrar. Vare sig hotet kommit från pesten, kärnvapen eller klimatet, varit verkligt eller mest av allt en inbillning, har våra rädslor gestaltats i berättelser. Vad kännetecknar dessa undergångsberättelser? Hur har de förändrats genom historien? Vilken relation har de till verkligheten? Och fyller de någon särskild funktion för oss? Den här veckan tacklar Bildningspodden ett ödesmättat tema – och konstaterar att klassisk undergångsretorik har satt sina spår även i höstens debatter kring flyktingmottagandet. Gäster i studion är Helena Hörnfeldt, etnolog vid Stockholms universitet, och Jonas Engman, etnolog vid Nordiska museet. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman i samarbete med Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Det är bråttom nu, säger vi och inleder ett lite annorlunda avsnitt av Kreditvärden. Klimathotet är på riktigt och det måste till åtgärder nu för att vända utvecklingen. Gröna obligationer är på kraftig tillväxt och är ett sätt att belysa klimatutmaningarna – vi reder ut begreppen kring detta nya tillgångsslag! Dessutom lyssnarfråga om karriärpotentialen på […]

Att studera hollywoodfilm, eller hitta på nya sorters ord - hur kan detta hjälpa oss i kampen mot klimatförändringarna? I fyra program framöver ska Vetenskapsradion Forum Special ställa filosofer, litteraturvetare och andra humanister mot väggen, för ta reda på vad dom egentligen kan göra för nytta inför mänsklighetens stora utmaningar. Dagens första program handlar om hur humaniora kan hjälpa oss mot Klimathotet. Litteraturvetaren Lena Christenssens berättar om sin forskning på klimatförändringarna i skönlitteraturen, som förhoppningsvis kan leda till tankeväckande diskussioner bland ungdomar. Klimatetikern David Kronlid utvecklar nya ord som hjälper oss att formulera klimatproblematiken, och på så vis kan bli en del av lösningen. Och då finns inga rätt eller fel – allt handlar om meningsfullhet. Miljöhistorikern Sverker Sörlin tar med oss till ett humanistiskt labb och hjälper oss att förstå klimatforskningens utveckling – och vad vi kan lära oss av den. Han berättar också hur studier kring filmen Avatar lär oss att värna om kulturer och urfolk. Vi träffar också historikern David Larsson Heidenblad i Lunds Domkyrka, där han jämför medeltida gudastraffsföreställningar med vår tids klimatlarm. Programledare Niklas Zachrisson.

När klimatet blir vår fiende har vi inget att sätta emot - det är ett lockande tema för litteraturen. Så säger Håkan Bravinger, en av de förläggare Nya Vågen talat med om den nya litterära genren klimatfiktion. Klimathotet är som alla moraliska dilemman och stora frågor som klyver människor tacksamt stoff för romaner säger förläggaren Pelle Andersson. Hör Journalisten och författaren Jesper Weithz som vill väcka människor ur klimat-passivitet med sin roman Det som inte växer är döende och dramatikern Hanna Borglund som ställer frågor om vårt sätt att hantera klimathotet i föreställningen Rörelsen på Teater Tribunalen i Stockholm. Debatten om rasistiska klichéer har varit livlig det senaste året - inte minst här i Nya Vågen. I Los Angeles försöker lobbygrupper och medieforskare få Hollywodd att förändra den stereotypa bilden av muslimer och araber i film och teve-serier. I Terje Carlssons reportage berättas om de goda och de dåliga exemplen. Och så ser konstvetaren Hans Sundvall och kulturjournalisten Marianne Söderberg Karin Mamma Anderssons utställning Tick Tock som just nu visas i Luleå. Den är ett personligt urval målningar och grafiska arbeten, några av dem aldrig tidigare visade offentligt i Sverige. Programledare är Kerstin Wixe i Luleå. Producent Ragnhild Herminge Här kan du se en intervju med författaren Ian McEwan om hans roman Solar (på svenska Hetta) apropå temat klimatfiktion: http://www.guardian.co.uk/science/video/2012/jul/27/scienceofclimatechange-ianmcewan?INTCMP=ILCNETTXT3487

Vi fick nyligen in ett högerextremt parti i riksdagen. Vi har en ungdomsarbetslöshet som aldrig tidigare. Klimathotet framkallar en klump i magen varje gång det uppmärksammas. Vi har klassklyftor och segregation. Men vad säger vanliga människor om detta? Bryr de sig? Vi beslöt att ta reda på det. Reportrarna Skoob Salihi och Jörgen Winkler åkte till Lyckorna i Ljungskile, till Göta i Lilla Edets kommun, till Bovallstrand och till bostadsområdet Dalaberg i Uddevalla; för att i lugn och ro prata med människor, och ge plats för deras syn på världen och verkligheten i dag. I den här delen får du följa med till Bovallstrand. Sveriges Radio Väst, 20101118

Vi fick nyligen in ett högerextremt parti i riksdagen. Vi har en ungdomsarbetslöshet som aldrig tidigare. Klimathotet framkallar en klump i magen varje gång det uppmärksammas. Vi har klassklyftor och segregation. Men vad säger vanliga människor om detta? Bryr de sig? Vi beslöt att ta reda på det. Reportrarna Skoob Salihi och Jörgen Winkler åkte till Lyckorna i Ljungskile, till Göta i Lilla Edets kommun, till Bovallstrand och till bostadsområdet Dalaberg i Uddevalla; för att i lugn och ro prata med människor, och ge plats för deras syn på världen och verkligheten i dag. I den här delen får du följa med till Göta. Sveriges Radio Väst, 20101117

Vi fick nyligen in ett högerextremt parti i riksdagen. Vi har en ungdomsarbetslöshet som aldrig tidigare. Klimathotet framkallar en klump i magen varje gång det uppmärksammas. Vi har klassklyftor och segregation. Men vad säger vanliga människor om detta? Bryr de sig? Vi beslöt att ta reda på det. Reportrarna Skoob Salihi och Jörgen Winkler åkte till Lyckorna i Ljungskile, till Göta i Lilla Edets kommun, till Bovallstrand och till bostadsområdet Dalaberg i Uddevalla; för att i lugn och ro prata med människor, och ge plats för deras syn på världen och verkligheten i dag. I den här delen får du följa med till Dalaberg. Sveriges Radio Väst, 20101116

Vi fick nyligen in ett högerextremt parti i riksdagen, Vi har en ungdomsarbetslöshet som aldrig tidigare. Klimathotet framkallar en klump i magen varje gång det uppmärksammas. Vi har klassklyftor och segregation. Men vad säger vanliga människor om detta? Bryr de sig? Reportrar Skoob Salihi och Jörgen Winkler åkte till Lyckorna i Ljungskile, till Göta i Lilla Edets kommun, till Bovallstrand och till bostadsområdet Dalaberg i Uddevalla; för att i lugn och ro prata med människor, och ge plats för deras syn på världen och verkligheten i dag. Här är del ett, och du får följa med till Lyckorna. Sveriges Radio Väst, 20101115

Måndag 9 juni 13.20, tisdag 10 juni 19.03 och söndag 15 juni 19.35 Den globala medeltemperaturen stiger som bekant allt snabbare, något som vi är vana att se som ett rent naturvetenskapligt problem. Men det behövs också mycket mer samhällsvetenskaplig forskning kring klimatfrågan. Det säger Louise Simonsson som är forskare vid Klimatpolitiskt Centrum i Norrköping. En sådan forskning kan handla om hur vi agerar som individer och i lokalsamhället och hur sårbara vi uppfattar oss vara. Det byggs exempelvis nya, attraktiva strandnära bostadsområden runtom i Sveriges kommuner - men sanningen är att många småkommuner bygger in sig i rejäla problem om vattennivåerna stiger. I fjärde och sista delen i serien om svenska deckare på film och TV berättar filmvetaren Daniel Brodén om politiska thrillers.Programledare är Urban Björstadius.