Podcasts about vetenskapens

men inl illusionen vetenskapen vetenskapens

Play Episode Listen Later Nov 25, 2019 79:12

I veckans avsnitt av Tyngre Rubriker diskuteras flera heta ämnen just nu. Först får du höra om tidig specialisering inom idrotten och vad forskningen idag har visat kring detta kontroversiella ämne. Blir idrottare bättre om de börjar träna mycket på en idrott tidigt eller är det bättre att syssla med flera idrotter fram tills mitten av tonåren ungefär för att sedan försöka börja fokusera på endast en sport? Efter det diskuteras D-vitamin som kosttillskott. Från att ha visat på intressanta resultat i djurförsök och mer eller mindre konstans korrelera med negativa saker inom epidemiologin så har det på senare år dykt upp fler och fler väldigt stora interventionsstudier där man i princip inte sett några effekter alls. Hur ska denna data tolkas egentligen? Efter det så diskuteras problemet med att många nutritionsstudier inte blir rapporterade som de borde i större tidskrifter. Forskarna har ofta sagt att de ska undersöka en sak för att sedan rapportera någonting annat i själva studien. Till sist tar vi upp förra veckans avsnitt av Vetenskapens Värld där de visade ett reportage kring tarmbakterierna som verkade lova väldigt mycket kring framtiden. Medverkar i panelen gör Robin Fondberg, Jacob Papinniemi, Jenny Ågren, Wille Valkeaoja & Jacob Gudiol. Hålltider 00:00:00 Betydelsen av specialisering i en viss ålder för att nå elitnivå 00:21:51 Flera negativa RCT på D-vitamin håller på att lugna ner hypen 00:36:23 En stor andel av nutritionsstudier rapporteras inte som de bör 00:51:52 Vetenskapens värld om tarmbakterier Följ gärna Tyngre Rubriker på Instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

vitamins efter inte blir flera rct medverkar betydelsen forskarna vetenskapens tarmbakterier tyngre rubriker jacob papinniemi

Avsnitt 7: Illusionen om vetenskapen – del 1

Till trons försvar

Play Episode Listen Later Oct 5, 2019 28:55

Vetenskapen har firat stora triumfer. Vetenskapens företrädare har också haft ett väldigt högt tonläge mot andra kunskapstraditioner och mot olika religioner. Men är vetenskapen verkligen så vattentät som den framställer sig? I det här avsnittet tänkte vi, i allt ödmjukhet, skaka grundvalarna för dig som hävdar att vetenskapen är svaret på allt. Du som tror... Inlägget Avsnitt 7: Illusionen om vetenskapen – del 1 dök först upp på Till trons försvar.

Avsnitt 19: Vetenskapens otillräcklighet och filosofins nödvändighet

Tro & Förnuft

Play Episode Listen Later May 28, 2019 52:43

I samtalet med Jonna Bornemark i avsnitt 9 av Tro & Förnuft konstaterade vi att det i moderniteten finns en paradoxal flykt från ”subjektet” och människans ansvar. Paradoxal, eftersom moderniteten ofta definieras som just den tid då individens frihet och ansvar hamnar i fokus. Men i det moderna byråkratiska samhället försöker vi reglera våra verksamheter så att individen inte ska behöva ta ställning till den konkreta situationen och använda sitt omdöme. Det personliga ansvaret skall träda tillbaka och opersonliga kriterier ska ersätta det personliga omdömet. Det innebär att när något går snett är det egentligen ingen agent som gjort fel, det finns bara organisationer som ”brustit i sina rutiner”. Finns det en liknande flykt från det ”riskfulla” tänkandet i frågan om hurdan verkligheten är? Det menar Lena Andersson i sin bok Om falsk och äkta liberalism. Boken kan sägas vara ett försvar för att människan ska använda sin artspecifika förmåga att resonera: vi kan inte med hjälp av endast sinneserfarenheter och observationer sluta oss till hurdan verkligheten är beskaffad och hur vi ska agera. Vi måste använda tänkandet som ett slags ”mätinstrument” för att ta reda på hurdan verkligheten är. Poängen är inte att den empiriska vetenskapen har fel inom sitt kompetensområde, utan att den är otillräcklig: det finns många frågor som vi inte kan avgöra på empirisk väg utan som vi måste filosofiskt förhålla oss till. Liberalismenn liksom försvaret för mänskliga rättigheter kräver ett fundament som vi inte kan nå om vi inte, liksom Platon och Aristoteles, accepterar andra kunskapsformer utöver den rent empiriska och accepterar sådant som en mänsklig natur. Som Lena Andersson skriver: ”Att motivera mänskliga rättigheter på empiristisk och utilitaristisk grund är mycket osäkert. Om mänskliga rättigheter är bra för att det känns så och för att våra lagar just nu säger så går ingen säker, och som intellektuell hållning är den direkt ofruktbar.” (s. 44) (Observera: i eftersnacket hänvisar vi till frågor om Lena Anderssons politiska ställningstaganden, frågor som vi klippte bort. Vi låter dock våra reflektioner vara kvar eftersom de ändå, enligt vår mening, blir begripliga trots att vi klippte bort frågorna från samtalet – av utrymmesskäl.) Hållpunkter: 0-20 minuter: presentation av boken 20 - 45 minuter: intervju med Lena Andersson 45 - 50 minuter: eftersnack.

men att finns platon boken aristoteles lena andersson observera paradoxal jonna bornemark vetenskapens lena anderssons otillr filosofins

Den här dagen-podden – 16 maj – Vetenskapens bad boy

Den Här Dagen-Podden

Play Episode Listen Later May 15, 2019 74:37

Vi får lära oss allt om tältning, muppar och vetenskap. Tesla får ett fint utnämnande och Louise bestämmer sig för att den här dagen är speciell! Dessutom - musikquiz! Typ.

tesla dessutom bad boy typ dagen podden den h vetenskapens

Avsnitt 79: Den andliga vetenskapens nödvändighet - Samtal med Olav Johansson

Kosmologipodden

Play Episode Listen Later Mar 31, 2019 63:12

Martinus menar att den nuvarande materialistiska vetenskapen måste kompletteras med en andlig vetenskap för att mänsklighetens framtidslycka ska kunna skapas. Samtalet belyser skillnader mellan materialistisk och andlig vetenskap och hur samhället utvecklas från nationalism till internationalism. En bestående fred kan endast skapas när diktatoriska tendenser har utlevts och mänskligheten har genomgått den mörka karma som är resultatet av okunskap och en djurisk medvetandestruktur. Samtalet berör också samtidens populism och de förhoppningar som knyts till "en stark man" i vissa politiska strömningar. Internationalism kan bara bli möjligt när de kapitalistiska strukturerna har brutit samman. Mänskligheten och vetenskapen måste förstå medvetandets natur och den andliga dimensionen av tillvaron. Den andliga vetenskapen spelar en avgörande roll som grund för en verklig moral i samhället. Men en förändring måste baseras på evolution och inte på revolution. Språk: svenska Avsnittet spelades in i mars 2019 på Hälsans hus, med Micael Söderberg och Lars Palerius. Musik komponerad och framförd av Lars Palerius.

men musik spr avsnittet johansson samtalet samtal olav martinus internationalism andliga vetenskapens

97: När maskinerna tar över. Eller inte.

Health for wealth

Play Episode Listen Later Mar 7, 2019 38:03

Behövs människor som arbetskraft om 50 år eller kommer maskinerna att göra allt? Vilket slags yrkesråd kan man ge en ung människa idag? Enligt den här studien från Oxforduniversitetet i England riskerar 47% av arbetskraften att ersättas av maskiner under de närmaste 20 åren. Skriver du in din arbetstitel på den här sajten så får du en indikation på om din yrkesgrupps dagar är räknade eller inte. Samtidigt jobbar många mer och mer. Trots digitala verktyg som ska avlasta oss skapar dåliga IT-lösningar stress och den administrativa bördan ökar i många yrken istället för tvärtom. Den här sortens motsägelsefullheter och framtidsspaningar pratar vi om i det här avsnittet. AI - hot eller möjlighet? Kanske kan AI, articifiell intelligens, avlasta oss för att frigöra tid och kraft till det som verkligen skapar värde och det som - än så länge i alla fall - är unikt mänskligt som empati, medkänsla och relationer. Om AI tar över tillräckligt mycket kanske vi kan jobba mindre? Vad gör vi då och hur kommer det att påverka vår vardag och vårt samhällskontrakt? Yrkesråd till unga Vi konstaterar i alla fall (med hjälp av boken Liv 3.0 av Max Tegmark) att för en ung person som gör sina yrkesval just nu är det klokt att söka sig till jobb där de här egenskaperna ingår och värdesätts: kreativitet social intelligens förmågan att hantera oförutsägbarhet Ta framtiden i våra händer Den tekniska utvecklingen och framtiden är något vi skapar och inte något som bara drabbar oss. Därför behöver vi ta en omfattande diskussion om hur vi vill bygga vår gemensamma framtid nu. Det menar några av de författare och tänkare vi citerar i det här avsnittet och det är en uppmaning vi gärna instämmer i. Framtiden är i våra händer - låt oss göra något bra av den! Läs och lyssna mer Du hittar några källor här, varsågod att dyka vidare i dem om du blev inspirerad: Liv 3.0 - att vara människa i den articificiella intelligensens tid, bok av Max Tegmark Homo Deus, bok av Yuval Noah Harari. Så kan artificiell intelligens ta över världen, avsnitt av radioprogrammet Vetenskapens värld Min nya vän roboten, avsnitt av radioprogrammet Filosofiska rummet. Vår samarbetspartner Twitch Health har funderat på vad friskvårdsbidraget egentligen fyller för funktion.Kan man kalla det för en hälsoinvestering eller är det snarare ett bidrag till de som redan tränar? Twitch har tankar om vad man kan göra istället och har resonerat kring det i ett intressant inlägg med rubriken Friskvårdsbidraget - ett bidrag till de som redan tränar.

ai england twitch eller inte beh trots kanske yuval noah harari vilket samtidigt framtiden enligt skriver max tegmark filosofiska vetenskapens friskv maskinerna

#44: Vetenskapens rockstjärna: Steven Pinker

Fri Tanke

Play Episode Listen Later Nov 1, 2018 19:45

Steven Pinker är professor i psykologi på Harvard University i USA. Han är aktuell med ett manifest för upplysningens idéarv med den uppmanande titeln Upplysning Nu!. Hur kan vi försvara vetenskapen, förnuftet och humanismen idag - och i framtiden? Hör honom i ett samtal med Fri Tankes förläggare Christer Sturmark.

united states harvard university steven pinker rockstj vetenskapens christer sturmark

Vetenskapen har gett oss en enorm kunskap som vi använt till att skapa både mediciner och massförstörelsevapen. Men vad är vetenskapens egentliga mening? Forskaren Farshid Jalalvand undersöker frågan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. På min telefon har min sexåring installerat ett spel vars meningslöshet endast kan jämföras med straffet gudarna ålade Sisyfos. Spelet går ut på att skjuta studsande bollar mot rutor och krossa dem innan de når den tvådimensionella spelplanens botten. För varje omgång man lyckas hålla sig kvar i spelet får man 1 poäng. När man förlorat börjar man om på noll. Det är allt. Man lär sig inget av det. Man får inga nya färdigheter. Det ger inte möjlighet till socialt umgänge. Det kommer ingen till gagn. En dag, uttråkad på tåget, gjorde jag misstaget att öppna den här eländiga appen och börja spela. Ett litet tidsfördriv, tänkte jag, något som jagar bort tankarna i några minuter. Efter ett misslyckat första försök satte det igång. Nä nu jävlar, sa den inre rösten, nog ska spelet klaras bättre än så här. Och så fortsatte det. När tåget anlände till stationen jag skulle av på kom jag på mig själv med att överväga ifall jag inte skulle åka med till nästa station för att hinna avsluta omgången. Premisserna måste besegras. Problemet måste lösas. Men som en rationell varelse inser man rätt så snart det absurda i sitt beteende. Varför blir jag så besatt? Hur kommer det sig att den mänskliga hjärnan ingjuter emotionell mening i en aktivitet som inte leder någonvart överhuvudtaget? Kanske är detta beteende kopplat till människans unika inlärningsförmåga när vi misslyckas med en enkel uppgift uppstår en frustration som frammanar en repetitiv beteende tills man lär sig tekniken för att klara det. Något som kunde varit nog så viktigt för en verktygskapande jägaresamlare som levde på savannen för 200 000 år sedan, eller för ett barn som försöker lära sig gå idag. Människoapans inbyggda jävighet, och andra svagheter som försumlighet och behovet av självhävdelse och bekräftelse, återfinns naturligtvis också i dem som kan den vetenskapliga metoden. I dagens värld har de allra, allra flesta människor frångått livsstilen som evolutionen rustade oss för under miljontals år och inget ont i det. Men det betyder inte att de evolutionära program som finns installerade i vårt DNA försvunnit. Hur kulturellt och teknologiskt sofistikerade vi än blir bär vi på anlag för biologiskt betingade beteenden som kommer till uttryck i vardagen. Att vi forskar, bygger rymdraketer och skriver romaner innebär inte att vi lämnat naturen bakom oss det innebär bara att vi är apor som kan forska, bygga rymdraketer och skriva romaner. I vetenskapsfilosofens Tim Lewens bok Vetenskapens mening avhandlar han ett ämne vi människoapor försökt förstå och definiera i århundranden nämligen vetenskapen. Hur kan man skilja vetenskap från kvacksalveri? Går det att ställa upp premisser på förhand som tillåter oss att utan vidare fundering dela upp teorier i dessa kategorier? Hur avgör man om resultaten i en ny spektakulär forskningsrapport är sanna? En av personerna vars verk dryftas i Lewens bok är Karl Popper, en av 1900-talets stora vetenskapsfilosofiska tänkare. Popper försökte tackla den intellektuellt inte helt enkla uppgiften att dra en definitiv skiljelinje mellan vetenskap och pseudovetenskap. Han landade i slutsatsen att en teoris vetenskaplighet avgörs av om det är möjligt att motbevisa det. De bästa teorierna, som exempelvis Einsteins allmänna relativitets teori, underkastar sig en aggressiv experimentell motbevisningskampanj utan att falla. Lewens återger en anekdot om Sigmund Freud som exempel på pseudovetenskap enligt Poppers definition. Freud framlade en teori om att alla drömmar i grunden är omedvetna önskningar. När en av hans patienter berättade att det inte kunde stämma eftersom hon hade drömt att hennes svärmor skulle följa med på semestern, något som hon verkligen inte ville, kom den företagsamme Freud på en förklaring. Enligt honom hade patienten drömt drömmen bara för att hon omedvetet ville motbevisa Freud. Därmed motbevisade drömmen inte hans teori; tvärtom var det bevis för att Freud hade rätt. En sådan icke-förpliktigande teori kan aldrig motbevisas, enligt Popper, och är därmed ovetenskaplig. Och det är svårt att argumentera emot. Men som alla forskare inom naturvetenskap kan vittna om räcker det inte med att applicera den vetenskapliga metoden på en teori för att automatiskt generera bra vetenskap. Människoapans inbyggda jävighet, och andra svagheter som försumlighet och behovet av självhävdelse och bekräftelse, återfinns naturligtvis också i dem som kan den vetenskapliga metoden. Varje år publiceras en stor mängd undermålig forskning som inte kan reproduceras av oberoende parter. Varje år finns de som Macchiarini och Penkowa som blir utredda för oredlighet i forskning av sina lärosäten. Osanningar uppdagas vanligtvis först efter några år, en period under vilken resurser, energi och i värsta fall liv gått till spillo. Det är anledningen till att fysikern och vetenskapsfilosofen Pierre Duhem slog fast att goda vetenskapsmän behöver ett välutvecklat omdöme för att bedöma ifall nya spektakulära forskningsresultat kan vara sanna eller snarare tillskrivas dålig utrustning, felaktiga beräkningar eller fusk. Från det perspektivet kan man argumentera att det inte finns en färdig formel för att skilja vetenskap från pseudovetenskap genom att läsa enstaka artiklar. Bevisen måste anhopas över åren för att vi ska kunna dra slutsatser om en teoris giltighet. Människan har ägnat sig åt forskning så länge som hon funnits. Vi har kartlagt stjärnor, skapat medicinala medel, korsbefruktat domesticerade växter. Och för cirka 500 år sen fick vi till slut verktyget för att forska mer effektivt i och med tillkomsten av den vetenskapliga metoden. Men på senare år har den märkliga fråga Lewens försöker besvara smugit sig in i diskursen: vad är vetenskapens mening? Är det att förklara naturen? Är det att förbättra människans tillstånd? Är det att generera tillväxt under ett valår? Är det att hjälpa oss bort från planeten vi kommer att förstöra? Enligt min uppfattning är alla svar på frågan om vetenskapens högre syfte efterhandskonstruktioner. Vetenskapen är en evolutionär bieffekt, som den manliga bröstvårtan. Vi kan förstås försöka ge vetenskapen en mening. Men den har ingen generell, given mening, lika lite som något annat vi företar oss. Ett problem behöver inte ha en mening för att människan ska vilja lösa det. Det finns något inbott i oss som söker svar så fort en fråga uppstår. Om man frågar forskarna själva varför de forskar skulle man nog bli förvånad över svaren. De flesta forskare jag känner går inte till jobbet med målet att göra något med en större mening. Tvärtom: många av de yngre forskare jag känner brukar ifrågasätta vilken nytta deras forskning gör i ett större perspektiv. För många blir deras projekt en sorts besatthet vid problemlösningen i sig som med mobilspelet jag fastnade i. Vissa andra är karriärister som ser på forskning som en tävling. Vissa tycker det mest meningsfulla med jobbet är att lära sig nya saker och lära vidare kunskaper till andra. Problemlösning, social konkurrens, lärande. Saker evolutionen rustat oss för sedan hundratusentals år tillbaka. Vi kan förstås försöka ge vetenskapen en mening. Men den har ingen generell, given mening, lika lite som något annat vi företar oss. Vetenskapen kom till, och fortsätter existera, som en bieffekt av evolutionära mjukvaror och evolutionär nyfikenhet. Hittills har den visat kunna vara till både mer nytta och skada än den manliga bröstvårtan. Och vad gäller dess mening ja, man kan gott dra sig till minnes genetikern Jacques Monods ord: kungadömet ovan eller mörkret under, det är upp till människan att välja. Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi Litteratur Tim Lewens: Vetenskapens mening. Översättning: Henrik Gundenäs. Daidalos, 2017.

Åsa Wikforss

Sommar & Vinter i P1

Play Episode Listen Later Jul 13, 2018 59:01

PROFESSOR I TEORETISK FILOSOFI, 56 år. Född i Göteborg, bosatt i Stockholm Debuterar som Sommarvärd Forskaren Åsa Wikforss pratar om kunskap, lögn och sanning. Men också om andra filosofiska frågor som berör oss alla om tänkandet och känslorna, om längtan, om det moraliska modet och om lyckan och livets mening. Striden om verkligheten är i full gång. Så inleder professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss sitt Sommarprat. Förra året kom hennes bok Alternativa fakta om kunskapen och dess fiender och i hennes program går hon igenom vad kunskap är, varför vi människor är så mottagliga för falska nyheter, och vad det är som gör att vi slår ifrån oss tillgänglig kunskap. Hon berättar om syftet med falska nyheter (att tjäna pengar, driva en viss politisk agenda eller att skapa splittring i samhället) och att falska nyheter sprids sex gånger snabbare än sanna. Hon förklarar också varför vi är så benägna att tro på fejkade nyheter och sprida dem vidare. Skälen är flera, men det är när nyheter når oss på en känslomässig nivå som vårt kritiska tänkande blockeras. Forskning visar också att även när vi accepterat att en nyhet är falsk så händer det att vi ändå håller fast vid dess budskap: Det kunde ju ha varit sant! Eller, som det har sagts, 'jag skiter i om det är falskt, det är för djävligt ändå!'. Åsa pratar också i sitt program om sin väg in i filosofin, hur det är att vara filosof och om när i livet vi är som lyckligast. Om Åsa Wikforss Forskare som förra året kom ut med boken Alternativa fakta om kunskapen och dess fiender som bland annat tar upp kunskapsresistens och falska nyheter. Flitigt anlitad som föreläsare. Disputerade vid Columbia University i New York och blev 2008 en av Sveriges två första kvinnliga professorer i teoretisk filosofi. Har forskat om språk- och medvetandefilosofi och mänsklig kommunikation. Publicerat mängder av artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Medverkat i Filosofiska rummet och Kropp & själ i P1 samt Vetenskapens värld och Idévärlden i SVT. Menar att bästa sättet att finna lycka är att engagera sig i andra människor och omvärlden. Producent: Elin Claeson

new york men id columbia university eller sveriges alternativa svt sommar forskning kropp vinter striden sommarprat forskaren menar wikforss filosofiska sommarv vetenskapens publicerat medverkat

Avsnitt 54: Vetenskapens värld klipper och klistrar

efter dn testosteron medverkar nystr klipper stockholmare vetenskapens

Play Episode Listen Later Sep 30, 2017 45:50

Veckans Tyngre Rubriker fokuserar nästan uteslutande på vetenskapens värld och avsnittet om vardagsmotion. Det diskuteras varför inte fler Stockholmare cyklar till jobbet och vilka de eventuella vinsterna skulle vara i fall de som har en rimlig möjlighet att göra det faktiskt bestämmer sig för att börja. Efter det undersöks frågan hur mycket vi behöver röra på oss för att få hälsoeffekter och hur mycket vi behöver röra på oss för att få maximala hälsoeffekter. Medverkar i panelen gör som vanligt Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol, Caroline Mellberg & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:02:25 Nyströms studie nämns i DN 00:04:17 Många stockholmare hade kunnat/borde cykla till jobbet 00:17:46 Hur lite behöver vi röra på oss? 00:39:52 Testosteron och hjärnans funktion Följ gärna Tyngre Rubriker på instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

Ur Varselklotet | Vetenskapens Vidunder 5

Play Episode Listen Later Sep 25, 2017 162:53

Döingar, underjordiska lab och annat gött i denna fortsättning av introduktionskampanjen till Ur Varselklotet. Mycket nöje! Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed Multistreaming with https://restream.io/

twitch android stitcher mycket missa prenumerera rollspel multistreaming vetenskapens direktl ur varselklotet

Ur Varselklotet | Vetenskapens Vidunder 4

Play Episode Listen Later Sep 18, 2017 213:54

Det är vinter och gänget ger sig iväg för att hitta en bortsprungen hund. 200 kr i hittelön får Stellan att drömma om vad man kan göra med alla dessa rikedomar. Märkliga djur i skogarna, Limmet visar oanade egenskaper och man river sönder saker. Detta är del fyra av introduktionskampanjen Vetenskapens Vidunder till rollspelet Ur Varselklotet. Mycket nöje! Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed

twitch android stitcher detta mycket missa prenumerera stellan rollspel vetenskapens direktl ur varselklotet

Ur Varselklotet | Vetenskapens Vidunder 3

Play Episode Listen Later Sep 11, 2017 214:46

Häng med gänget i hårdrocksbandet Cyborg Death och nya mysterier när vi spelar introduktionskampanjen i Ur Varselklotet! Ikväll tar vi oss an Urtidsvinter, del 3 i Vetenskapens Vidunder. Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed Multistreaming with https://restream.io/

twitch android stitcher missa prenumerera ikv rollspel multistreaming vetenskapens direktl ur varselklotet

Ur Varselklotet | Vetenskapens Vidunder 2

Play Episode Listen Later Sep 4, 2017 193:11

Vi förflyttar oss tillbaka till fortsättningen av Ur Varselklotet och introduktionskampanjen; Vetenskapens Vidunder med äventyret Ljusa nätter och mörka vingslag. Hårdrock, moppar, knivar, lim och knasiga fåglar. Vi tappade dock en spelare i sista stund (Axel aka Limmet) - kommer Stellan och Nils att rädda dagen ändå? Vi hinner även med att spela Vuxen attraktion som är uppföljningsäventyret! Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed

twitch android stitcher nils missa prenumerera vuxen stellan rollspel vetenskapens direktl ur varselklotet

Ur Varselklotet | Vetenskapens Vidunder 1

Play Episode Listen Later Aug 28, 2017 207:12

80-talet som det kunde varit; vi bjuder på en anakronistiskt utsökt värld med robotar och mystisk teknik blandat med vardagens utmaningar för en grupp barn; allt signerat Simon Stålenhag. (Lite låg ljudnivå en stund i början, ber om ursäkt för det) Vi gör karaktärer och börjar kika på regler. Länk till Thomas bästa tips runt hur man skapar en rollperson; http://bit.ly/rmskaparp Rollspel live varje måndag mellan ca 18.15 - 22.00. Följ oss gärna här, på Facebook eller på Twitch. Twitch; http://bit.ly/rmtwitch Facebook; http://bit.ly/rmfaceb Twitter; http://bit.ly/rmtwitt Prenumerera på vår Youtube-kanal! Missa inte ett fummelslag igen! http://bit.ly/rmtubesub Vi finns också som podcast - nya avsnitt varje tisdag; iTunes; http://bit.ly/rmpodit Stitcher; http://bit.ly/rmpodst Android; http://bit.ly/rmpodand Direktlänk för podcast-spelare; http://bit.ly/rmpodcastfeed Multistreaming with https://restream.io/

twitch android stitcher lite missa prenumerera simon st rollspel multistreaming vetenskapens direktl ur varselklotet

Avsnitt 49: BCAA och proteinsyntesen

Play Episode Listen Later Aug 27, 2017 62:48

Denna vecka försöker panelen i Tyngre Rubriker reda ut hur viktigt det är med grit för att nå framgång i skolan, är det verkligen så viktigt som det lät i senaste avsnittet av Vetenskapens värld? Och är fetmaoperation det enda som verkligen fungerar vid ordentlig fetma och behöver vi operera flera människor här i Sverige? Avslutningsvis diskuteras även en nyligen publicerad reviewartikel som diskuterat BCAA och dess inverkan på proteinsyntesen och muskelbygge. Medverkar i panelen gör som vanligt Jenny Ågren, Caroline Mellberg, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Papinniemi kör highlights från senaste avsnittet 00:03:30 Är verkligen Grit nyckeln till framgång i skolan? 00:22:35 Valnötter och mättnad 00:30:10 Kropp och Själ om fetma 00:53:10 BCAA och proteinsyntesen Följ gärna Tyngre Rubriker på instagram för att få del av relaterat material till podcasten.

grit sverige sj kropp avslutningsvis bcaa medverkar valn vetenskapens tyngre rubriker caroline mellberg

Avsnitt 36: Bäst bli mätt på fett och äppelcidervinäger

Play Episode Listen Later May 28, 2017 61:40

Vetenskapens värld, riktade annonser på sociala medier och en ny uppmärksammad studie på fett och måltidsfrekvens är källorna till veckans ämne i Tyngre Rubriker. Medverkar i panelen gör Jenny Ågren, Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol & Jacob Papinniemi. Hålltider 00:00:00 Sötningsmedel i Vetenskapens Värld 00:31:15 Äppelcidervinäger och dess hälsoeffekter 00:39:45 Bäst bli mätt på fett

fett medverkar vetenskapens jacob gudiol tyngre rubriker

#31 Ulrika Wilhelmsson – Klimathotet fick mig att byta livsstil

Klimatpodden

Play Episode Listen Later Feb 3, 2017 63:42

I dagens avsnitt får du möta Ulrika Wilhelmsson, som började engagera sig i klimatfrågan för fem år sedan. Vändpunkten var ett program om klimatförändringarna i Vetenskapens värld. Det blev ett samtal om vad som hände efter det där tv-programmet. Om utmaningen att få med sig barnen på hållbarhetsresan, om besvikelsen över journalisternas oförmåga att ställa politikerna mot väggen, om omgivningens reaktioner på den nya livsstilen och inte minst om arbetet med Klimatriksdagen i Stockholm den 4-6 maj valåret 2018. .

stockholm fick livsstil byta wilhelmsson vetenskapens klimathotet klimatriksdagen

Avsnitt 18: Vetenskapens värld och ballong i magen

forever magen dels medverkar vetenskapens jacob gudiol

Play Episode Listen Later Jan 22, 2017 52:56

Den här veckan läggs fokus på två rubriker. Dels diskuteras första avsnittet av vetenskapens värld som handlade om att leva länge och dels diskuteras en ny typ av operation mot fetma där man blåser upp en balong i magsäcken. Hålltider 00:00:00 Forever young i vetenskapens värld 00:29:25 Ballong i magen för viktnedgång Medverkar gör Wille Valkeaoja, Jacob Gudiol, Jacob Papinniemi, Caroline Mellberg & Jenny Ågren.

Den goda utomjordingen! Jonathan Lindström, Helena von Zweigbergk och Per Naroskin i Spanarna

Play Episode Listen Later Nov 25, 2016 40:39

Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen. Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen.Med stöd i ny astronomisk forskning och en rad science fiction-filmer, liksom en idé om människan som en ständigt orolig och sökande varelse anar Jonathan att Hollywood liksom andra film- och serieproducenter kommer att skildra ett nytt sekulär väsen som kan göra oss väluppfostrade, empatiska och godhjärtade. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut.Med hjälp av den digitala världens alla nya möjligheter kan var och en skapa sitt eget universum, vilket i förlängningen innebär att det som tidigare var en gemensam verklighet med gemensamma "sanningar" håller på att försvinna.Istället för att söka fakta låter vi oss styras av enbart känslor. Vetenskapens framsteg har blivit växelmynt i en tillvaro där det privata känslolivet är storkapital.Men snart kommer dagens ungdom att tröttna på föräldragenerationens flummiga, ofta bekväma värdenihilism för att istället söka just det som alla kan vara överens om faktiskt är sant. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen.Vi omges ständigt av allt fler muntliga budskap, inte minst i nyhets- och aktualitetsprogram. Samtidigt håller deras innehåll på att drabbas av en tilltagande förvirring. Konsten att läsa och betona rätt håller på att gå förlorad. Och denna röra i talet sprider sig nu också till nätet där orden och deras innebörd blir allt suddigare.Men inom kort kommer lyssnare och läsare inte att låta sig nöja med dessa verbala dimridåer utan kräva begriplighet.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

hollywood men med allt samtidigt goda konsten programledare sveriges radio play zweigbergk vetenskapens spanarna per naroskin jonathan lindstr naroskin

Den goda utomjordingen! Alla gamla sanningar är slut och vad vill vi nu igen?

Play Episode Listen Later Nov 25, 2016 40:39

Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen.Med stöd i ny astronomisk forskning och en rad science fiction-filmer, liksom en idé om människan som en ständigt orolig och sökande varelse anar Jonathan att Hollywood liksom andra film- och serieproducenter kommer att skildra ett nytt sekulär väsen som kan göra oss väluppfostrade, empatiska och godhjärtade. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut.Med hjälp av den digitala världens alla nya möjligheter kan var och en skapa sitt eget universum, vilket i förlängningen innebär att det som tidigare var en gemensam verklighet med gemensamma "sanningar" håller på att försvinna.Istället för att söka fakta låter vi oss styras av enbart känslor. Vetenskapens framsteg har blivit växelmynt i en tillvaro där det privata känslolivet är storkapital.Men snart kommer dagens ungdom att tröttna på föräldragenerationens flummiga, ofta bekväma värdenihilism för att istället söka just det som alla kan vara överens om faktiskt är sant. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen.Vi omges ständigt av allt fler muntliga budskap, inte minst i nyhets- och aktualitetsprogram. Samtidigt håller deras innehåll på att drabbas av en tilltagande förvirring. Konsten att läsa och betona rätt håller på att gå förlorad. Och denna röra i talet sprider sig nu också till nätet där orden och deras innebörd blir allt suddigare.Men inom kort kommer lyssnare och läsare inte att låta sig nöja med dessa verbala dimridåer utan kräva begriplighet.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

hollywood men med allt sluts lyssna igen samtidigt gamla goda konsten programledare och vad sveriges radio play sanningar vetenskapens spanarna jonathan lindstr ingvar storm

Jonathan Lindström, Helena von Zweigbergk och Per Naroskin

Vetenskapsradions veckomagasin

Play Episode Listen Later Nov 25, 2016 40:39

Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen. Jonathan Lindström: Den goda utomjordingen.Med stöd i ny astronomisk forskning och en rad science fiction-filmer, liksom en idé om människan som en ständigt orolig och sökande varelse anar Jonathan att Hollywood liksom andra film- och serieproducenter kommer att skildra ett nytt sekulär väsen som kan göra oss väluppfostrade, empatiska och godhjärtade. Helena von Zweigbergk: Alla gamla sanningar är slut.Med hjälp av den digitala världens alla nya möjligheter kan var och en skapa sitt eget universum, vilket i förlängningen innebär att det som tidigare var en gemensam verklighet med gemensamma "sanningar" håller på att försvinna.Istället för att söka fakta låter vi oss styras av enbart känslor. Vetenskapens framsteg har blivit växelmynt i en tillvaro där det privata känslolivet är storkapital.Men snart kommer dagens ungdom att tröttna på föräldragenerationens flummiga, ofta bekväma värdenihilism för att istället söka just det som alla kan vara överens om faktiskt är sant. Per Naroskin: Vad vill vi nu igen.Vi omges ständigt av allt fler muntliga budskap, inte minst i nyhets- och aktualitetsprogram. Samtidigt håller deras innehåll på att drabbas av en tilltagande förvirring. Konsten att läsa och betona rätt håller på att gå förlorad. Och denna röra i talet sprider sig nu också till nätet där orden och deras innebörd blir allt suddigare.Men inom kort kommer lyssnare och läsare inte att låta sig nöja med dessa verbala dimridåer utan kräva begriplighet.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se

hollywood men med allt samtidigt konsten programledare sveriges radio play zweigbergk vetenskapens spanarna per naroskin jonathan lindstr naroskin

Rosettas sista uppdrag – kraschade i vetenskapens tjänst

Play Episode Listen Later Sep 30, 2016 45:11

Efter tolv år på väg genom rymden och två år i bana runt kometen 67P var det dags för rymdsonden Rosetta att pensioneras. Det skedde genom en kraschlandning i vetenskapens tjänst. Just före vår sändning styrdes Rosetta ner mot kometens yta för att kunna ta de närmaste bilderna hittills. Vi hör forskarna berätta om känslorna denna dag och vilka upptäckter som kan återstå i det rika material som Rosetta gett kring kometer och universums tidiga historia. Vi hör också redaktionens hetaste tips om vilka som kan få nobelpris i nästa vecka, och så följer vi med några sjätteklassare ut i det massforskningsprojekt som ska undersöka vad den gamla hederliga anslagstavlan har för roll i dagens digitala samhälle.

efter sista uppdrag 67p vetenskapens kraschade

Avsnitt 61 – ”En dialog med lyktstolpar!?”

Nördliv - En podcast om spel och nörderi

Play Episode Listen Later Feb 29, 2016 119:41

Medverkande denna gång är: Fredrik, Danny, Lotta, Calle och Robb. I vårt sextioförsta avsnitt så tas följande upp! SPEL I FOKUS Vi snackar Stardew Valley och spoilar storyn i Dark Souls. - NY SEKTION! - UTMANINGEN! Denna vecka utmanar Robb någon! UTMANINGSUPPFÖLJNINGEN! Vi följer upp spelet Primordia som Danny fick på sig att spela! Spelnyheter som diskuteras om; Äntligen hinner vi ta upp Press Day Stockholm som Robb besökte häromveckan; spel som Else.Heartbreak, 20.000 leagues above the clouds och Kathy Rain. Men vi snackar även kring HTC Vives prisbild, att DICE startar VR avdelning och slutligen om IBM Japans Sword Art Online VR projekt. Helt enkelt mycket VR :) Veckans diskussion: Finns det ett utgångsdatum för spel? Är ex. 10-20 år spel lika bra enligt dagens mått mätt, eller är spel barn av sin tid? Vad gäller grafik. Spelmekanik och berättandeteknik. Övriga nördämnen Spelstudier i Vetenskapens värld i avsnittet ”TV-spel: vad gör de med oss?”. Detta snackar Lotta om då hon nyligen såg avsnittet i fråga (avsnitt 5). Och avslutningsvis går vi igenom och besvarar mail som inkommit. B.la får vi ett djävulskt svårt val när vi ska avgöra vilket historiskt spelhus som ska skonas. Och indirekt vilka som ska utplånas ut existensen. info@nordlivpodcast.se★ Support this podcast on Patreon ★

tv movies men film gaming pc vr nintendo playstation xbox gamers heartbreak dice retro dialog detta hellboy robb larsen finns dark souls helt calle fredrik psp stardew valley handheld spel olsson serier medverkande spelare utmaningen konsol tvspel fstr vetenskapens primordia kathy rain leissner rdliv

#262 - PowerCast 2015-02-13: I vetenskapens namn

PowerGamer

Play Episode Listen Later Feb 13, 2015

Trots att veckans powercast infaller på tidernas mest skräckfyllda dag så blåser diskussionerna igång med att Joakim, Daniel och Victor grottar ner sig i allt det fantastiska som vetenskapen gett oss. Vidare hamnar EVOLVE, Harold, och Cities XXL bland de diskuterade titlarna tillsammans med det första pratet kring årets ComicCon Gamex-mässa och avslutningsvis veckans användarfrågor. Wrap it up, yo!

tv games video green microsoft wrap nintendo playstation xbox evolve wii trots joakim spel vidare namn nicklas nylander powercast vetenskapens powergamer

#262 - PowerCast 2015-02-13: I vetenskapens namn

PowerGamer

Play Episode Listen Later Feb 13, 2015

Trots att veckans powercast infaller på tidernas mest skräckfyllda dag så blåser diskussionerna igång med att Joakim, Daniel och Victor grottar ner sig i allt det fantastiska som vetenskapen gett oss. Vidare hamnar EVOLVE, Harold, och Cities XXL bland de diskuterade titlarna tillsammans med det första pratet kring årets ComicCon Gamex-mässa och avslutningsvis veckans användarfrågor. Wrap it up, yo!

tv games video green microsoft wrap nintendo playstation xbox evolve wii trots joakim spel vidare namn nicklas nylander powercast vetenskapens powergamer

Musiken i vetenskapens tjänst – Spanarna i P1 med Jessika Gedin,

Play Episode Listen Later Oct 3, 2014 39:40

Jonathan Lindström: Paddangdoktrinen - inget är vad det synes vara. Jessika Gedin: Musiken i vetenskapens tjänst. Göran Everdahl: Frystiden har bara börjat. Programledare för Spanarna är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor.I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Jonathan Lindström: Paddangdoktrinen - inget är vad det synes vara. Jessika Gedin: Musiken i vetenskapens tjänst. Göran Everdahl: Frystiden har bara börjat.

med lyssna programledare musiken sveriges radio play vetenskapens spanarna jessika gedin jonathan lindstr gedin ingvar storm

Paddangdoktrinen - inget är vad det synes vara, Musiken i vetenskapens tjänst & Frystiden har bara börjat