Podcasts about monarkin

Efter klubbdöden: Kjell, Elin och Olle tar reda på när Sveriges nattklubbar kommer blomstra igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klubbdöden har brett ut sig från Blekinge över hela Sverige, Europa. Kjell Eriksson, Olle Palmlöf och Elin Almén reder ut nattklubbarnas öde. Kjell erbjuder arbetstillfällen till människor som jobbar på nattklubbar som eventuellt inte har något att göra på jobbet längre. Elin ställer sig utanför gymmet för att hitta ett kvart-i-tre-ragg mitt på dagen för att ta reda på vad de fula ska göra när allt blivit digitalt och Olle minns när Stockholms nattklubbar var i sin allra hetaste era.Ljudklippen i avsnittet är hämtade från SVT och Sveriges Radio.Kontakta Fas 3 via mejl på fas3@sverigesradio.se

I dagens avsnitt berättar Joanna om sitt framgångsrika Trail-lopp som resulterade i en käftsmäll i form av årets förkylning. Maya har ännu en gång varit ett mentalt vrak när hon i timmar försökte bygga ihop ett nytt kamerastativ. Poddens första "locker room talk" har också premiär där Maya delar med sig av ett eget dilemma, nämligen en obesvarad vänskap. Tjejerna ger också sina bästa tips för att få ut det bästa av Stockholms nattliv. Och Maya upptäcker Monarkin!

Sidekick: Misha Eriksson. Maj månad. Vem bestämmer om Yles innehåll? Zelenskiy i Finland med nordiska färger. Prigozjins nyaste utspel: är det nu Rysslands sönderfall börjar? Elsparkar versus stadscyklar. Att skriva om böcker, att förklara dem eller bränna upp dem. Extra extra: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland får en ny kung. Huggormen. Att pruta i butiken.

Ring P1 från Stockholm om bland annat Mats Löfving, stigande matpriser och kostnaden för monarkin. Programledare: Thomas Nordegren, ansvarig utgivare: Sofia Söderholm

När drottning Elizabeth II tillträdde tronen 1952 var Winston Churchill premiärminister, viktiga varor ransonerades fortfarande i Storbritannien och nedmonteringen av det brittiska imperiet var i full gång.Monarkin åtnjöt stor respekt i Storbritannien och inom samväldet. Och trots alla skandaler drottningens barn varit inblandade i under decennierna har respekten och vördnaden för Elizabeth II varit fortsatt stark. Hennes lite ålderdomliga pliktkänsla och strama yttre har varit konstanten i ett brittiskt samhälle som ändrats i grunden.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, om den långlivade drottning Elizabeth II:s liv, hennes roll i ett sönderfallande brittiskt imperium och hennes förmåga att hålla samman ett Storbritannien på nedgång. Drottning Elizabeth föddes den 21 april 1926 och avled den 8 september 2022, 96 år gammal. Hon var bara 25 år när hon den 6 februari 1952 tillträde tronen som regent över 32 stater. Den unga drottningen möttes av stor välvilja, men under hennes sjuttio år på tronen skulle skandalerna kring hennes familj minska respekten för monarkin, även om drottningen behöll sin popularitet.Hennes första premiärminister var den åldrande Winston Churchill och hon kom att arbeta tillsammans med sammanlagt 16 premiärministrar under hennes 70 år som drottning. Hennes regim präglades av flera utmaningar. Behovet att upprätthålla monarkins popularitet när nation efter nation lämnade det brittiska samväldet och att försöka hålla kungahuset fri från skandaler och press har flera gånger satt drottningen på prov. Genom sin utstrålande pliktkänsla och värdighet förblev hon en oerhört populär monark som efter sin död lämnat hela sitt samvälde i sorg. Hennes död blir en påminnelse om monarkin som sammansvetsande symbol och Samväldets sårbarhet. Lyssna också på Kungamakten från forntid till nutid. Musik: God Save The King av PacioLeon, Wikimedia Commons: https://commons.wikimedia.org/wiki/File:God-Save-The-King.ogaKlippning: Emanuel LehtonenResearch: Aron Schuurman Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kung Charles III har tagit över tronen i Storbritannien, efter att drottning Elizabeth II avled på torsdagseftermiddagen. Han är den tronarvingen som väntat längst på att få ta över tronen, och många frågar sig nu hur hans regenttid kommer att påverka monarkin. Överlever den Kung Charles tid på tronen? Katrine Marçal, DN:s medarbetare i London, om Storbritanniens skifte in i en ny era. Programledare: Palmira Koukkari Mbenga. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Camilla Lif: Full rulle i rymden. Svante Weyler: Sättpotatisen - de tröttas tröst. Maja Aase: Leve monarkin! Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Samhällsspaning med humor i SpanarnaSpanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans panel i Spanarna: I den här omgången av Spanarna hör vi prästen Camilla Lif, kommunikationsstrategen Maja Aase och så säger vi välkommen till Svante Weyler som gör debut som gästspanare. Svante som är författare och journalist har tidigare bland annat varit Sveriges Radios korrespondent i Berlin samt förläggare och förlagschef på Norstedts.Camilla Lif: Full rulle i rymden. Svante Weyler: Sättpotatisen - de tröttas tröst. Maja Aase: Leve monarkin! Varmt välkommen till bords och vi önskar dig mycket nöje!spanarna@sverigesradio.seFrida Nygård/Sveriges Radio

Camilla Lif: Full rulle i rymden. Svante Weyler: Sättpotatisen - de tröttas tröst. Maja Aase: Leve monarkin! Samhällsspaning med humor i Spanarna Spanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Veckans panel i Spanarna:  I den här omgången av Spanarna hör vi prästen Camilla Lif, kommunikationsstrategen Maja Aase och så säger vi välkommen till  Svante Weyler som gör debut som gästspanare. Svante som är författare och journalist har tidigare bland annat varit Sveriges Radios korrespondent i Berlin samt förläggare och förlagschef på Norstedts. Varmt välkommen till bords och vi önskar dig mycket nöje! spanarna@sverigesradio.se Frida Nygård/Sveriges Radio

Camilla Lif: Full rulle i rymden. Svante Weyler: Sättpotatisen - de tröttas tröst. Maja Aase: Leve monarkin! Samhällsspaning med humor i Spanarna Spanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor. Tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. Veckans panel i Spanarna:  I den här omgången av Spanarna hör vi prästen Camilla Lif, kommunikationsstrategen Maja Aase och så säger vi välkommen till  Svante Weyler som gör debut som gästspanare. Svante som är författare och journalist har tidigare bland annat varit Sveriges Radios korrespondent i Berlin samt förläggare och förlagschef på Norstedts. Varmt välkommen till bords och vi önskar dig mycket nöje! spanarna@sverigesradio.se Frida Nygård/Sveriges Radio

Får monarkin sin legitimitet ur svenska hjärtans djup eller hålls den vid liv genom ironisk distans? Dan Jönsson reflekterar över en svensk paradox. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den franske psykoanalytikern Jacques Lacan skrev en gång att om en dåre som tror att han är kung är galen, så är en kung som tror att han är kung inte mindre galen. Alltså borde enda sättet för en kung som vill få oss att tro att han inte är galen vara att abdikera, kan man tycka men det var nog inte riktigt så Lacan menade. Det han ville var att sätta fingret på glappet mellan utanverket och identiteten, titeln och personen: hur bilden av den vi tror att vi är byggs upp av fiktioner som vi måste upprätthålla tron på, inför andra och inför oss själva. Uppstår det en rämna av tvivel i fiktionen kan det hända att den fullständigt spricker sönder. Frihet och galenskap är nära besläktade. Och en kung som förlorar sin kungavärdighet riskerar ju att bli galen på riktigt: i William Shakespeares pjäs Richard II till exempel tvingas kungen att abdikera, något som får honom att fullständigt förlora all självkänsla. Jag är ju ingenting, klagar han. Vad ska jag kalla mig? Den berömda scenen slutar med att han beställer fram en spegel för att se hur förlusten har förändrat honom, och när han inser att han fortfarande är densamme, slänger han spegeln i golvet så den krossas. Skört lyser äran över detta anlet, och anletet är lika skört som äran. Jag har sett kungen i verkligheten några gånger, senast när min hemkommun firade hundra år och han och drottningen, för första gången någonsin vad jag vet, gjorde visit i den lilla staden. Besöket varade väl några timmar men för de flesta kommuninnevånare blev det inte mer än en hastig skymt när kungaparet defilerade genom centrum i en kortege av raggarbilar på väg till en mottagning i medborgarhuset. En äldre dam bredvid mig snavade mot en stenmur och slog hål på knät; i en korsning stod en handfull republikanska demonstranter med sina plakat men inte ens de, och knappast någon annan heller verkade ifrågasätta att det verkligen var kungen som kom åkande. Om kungen själv tvivlade så märktes det inte. För honom var det förstås en dag på jobbet; dessa rutinartade kommunbesök är en del av den kungliga vardagen, men för kommunerna innebär de en stund i glans och ära som kanske aldrig kommer tillbaka och som därför måste förberedas minutiöst så att inget går fel, inga fiktioner spricker: för då hotar som sagt galenskapen. Etnologen Mattias Frihammar berättar i sin avhandling från 2010, Ur svenska hjärtans djup, om ett sådant här kommunbesök vars förberedelser han följer på nära håll: om den kommunala näringslivssekreteraren som efter ännu en dag av planering och nervösa repetitioner, och vid tanken om all annan verksamhet som skjuts åt sidan för denna offentliga teater, suckar att nu får han väl ta och anmäla sig till någon republikansk förening. Han är nära, men ändå inte riktigt där. Jag tror de flesta av oss har varit nära då och då. När Carl XVI Gustaf besteg tronen 1973 var det i ett samhällsklimat där ingen vettig människa trodde annat än att han snart skulle bli tvungen att stiga ner igen, eftersom han måste inse att hans jobb var meningslöst. Två år tidigare, i den så kallade Torekovskompromissen, hade kungen berövats de sista resterna av sin formella makt och statsminister Olof Palme fällde de bevingade orden om att det numera bara återstod en plym av monarkin. Vad varken Palme eller någon annan begrep var att det var just denna plym som var det väsentliga. Under det halvsekel som gått sedan dess har monarkin visat sig ha en envis förmåga att, som Frihammar kallar det, reproduceras. Genom tevesända bröllop och folkliga födelsedagsfiranden, offentliga graviditeter och hovskvaller, upprätthålls bilden av en extraordinär familj, liksom bortom alla krav på jämlikhet och modernitet. Visst har ytan krackelerat ibland, som i skandalen med de så kallade kaffeflickorna, men galenskapen har aldrig riktigt brutit fram. Vi har vänt blad, låtit plymen sitta kvar. Denna plym, som vidmakthåller monarkin som något som knappast existerar någon annanstans i ett modernt samhälle nämligen en institution utanför tiden, en evig konstant som oavsett den enskilda regentens person och eventuella kvaliteter förblir densamma, förblir den odödliga inkarnationen av nationens själ. Låter det förnuftigt? Inte direkt. Om ingen annan trodde på det skulle vi anse att dessa människor var galna. I Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien går backstugusittaren Jan i Skrolycka in i en förtvivlad, rojalistisk fantasi när dottern Klara Gulla lämnat föräldrahemmet och rest till Stockholm. För att hålla den grymma verkligheten ifrån sig diktar han sin egen saga; dottern är en mäktig kejsarinna i ett rike där det inte finns någon fattigdom och inga råa människor, ett land där det råder ständig frid och goda år. Med sin käpp till kejsarstav och med sin plymförsedda kaskett räknas han förstås som galen av byfolket, men hur galen är han egentligen? Kejsarn av Portugallien är förstås inte skriven som en satir över monarkin som institution verkligen inte: 1914 hade det nog klassats som majestätsbrott men det är samtidigt ett faktum att berättelsen om Jan i Skrolycka helt saknar ironisk distans. Selma Lagerlöfs lojalitet med sin dåraktige usurpator sviktar inte för ett ögonblick eller jo, kanske för ett ögonblick, när han ser ut att svepas med i sin inbillade ståndshögfärd men mot alla de bondförståndets röster som skrattar åt honom framstår han till slut ändå som den klokaste av alla. Och ett år senare, i novellen Monarkmötet, när kejsar Johannes, som Jan i Skrolycka kallar sig själv, får träffa självaste kung Oscar II på stationen i Kil, blir det ett möte som avlöper under ömsesidiga artighetsbetygelser för kungen, skriver Lagerlöf, var inte av det slaget, som inte kan tåla sin like. Sin like i vad, måste man fråga sig? I galenskap? Man kan, som Mattias Frihammar, fascineras och förundras av hur samtidens folkliga och ofta lite skämtsamma rojalism uttrycker sig: av sedvanan att pryda våra utedass med gamla kungaporträtt, av hur människor ömt vårdar en cigarett som de en gång blev bjudna på ur kungens hand, av hur en servett som kungen använt under en tevesänd galamiddag genom olika märkliga turer hamnar på livrustkammaren men man kan knappast kalla det för galenskap. Galna är de som spelar upp en föreställning som ingen tror på. Fetischismen som omger kungliga föremål är ju i grunden precis densamma som får folk att betala tusentals kronor för Thore Skogmans tandborste, eller en bok signerad Selma Lagerlöf men den är, om vi nu ett ögonblick ska prata allvar, en fetischism som fyller funktionen att upprätthålla en föreställning om evig, social överordning. Det är här plymen blir politisk: i ett samhälle som med läpparna ständigt bekänner sig till idén om allas lika värde accepterar och reproducerar vi en institution som med sin blotta existens vittnar om motsatsen. Hör ni hur det knakar och krackelerar? Det är möjligt att dagens mer distanserade rojalism är ett sätt att hantera den paradoxen; att den är ett uttryck för vad filosofen Peter Sloterdijk kallat det cyniska förnuftet, det vill säga en postmodern strategi som låter människor acceptera ojämlikhet genom att vara ironiska mot makten. Men cynism är i grunden inget annat än ett sätt att hålla samman en fasad som redan är på väg att rämna. Under ytan vidgas sprickan. Galenskapen, och befrielsen, är nära. Dan Jönsson, författare och essäist Litteratur Mattias Frihammar: Ur svenska hjärtans djup: reproduktion av samtida monarki. Carlssons, 2020 (originalutgåva 2010).

I veckans podd berättar Gabriel om sin nya hälsoresa.Carola har tröttnat på Tobias spellista. (Va?! )Är Meghan & Harry slutet på den engelska Monarkin?Vi hyllar EU som gjort Europa till en frihetszon för HBTQ-personer.Och till sist ger vi tips på hur du får ett hemtrevligare hem.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, Panelen och satir med Public Service. Timme 1: *Den svenska borgerlighetens framtid *Ny startar tyska supervalåret *Brittisk identitetskris avspeglas i kungaintervju *Hur mycket hotas monarkin av skandaler? *Krönika av Göran Rosenberg *Panelen Timme 2:  *Kulturminister Amanda Lind om när publiksverige kan öppna igen *Naturen hotas av alla besökare under pandemin *Satir med Public Service *Invandringskritiskt parti på frammarsch i Danmark *10 år sedan protesterna i Syrien startade *Så dokumenteras övergreppen i Jemen *Kåseri av Helena von Zweigbergk Programledare: Sara Stenholm Producent: Katarina von Arndt

Rasistiska uttalanden och självmordstankar som ignorerades. De hårda anklagelserna mot brittiska kungahuset från Meghan och Prins Harry har skapat rubriker världen över. Men Buckingham Palace har större utmaningar än så. På en kvart får du reda på hur skadeskjuten den brittiska monarkin blivit av de senaste dagarnas turbulens – och om varför problemen är större problem än en skandalintervju som setts av 30 miljoner tittare. Med SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin.

Ring P1 från Göteborg om bland annat legalisering av droger, nyhetskommentatorernas makt och monarkin. Programledare: Tomas Tengby

Livet som prinsessa kan se ut som en dröm. Men i realiteten är det ett liv ständigt i paparazzifotografernas blixtljus. Vad Prins Harry och Hertiginnan Meghan i Storbritannien vill när de säger att de tänker gå på distans spekulerar nu världens rojalister i. Är det vanligheten som gör intåg i kungafamiljerna eller är det systemet som knakar i fogarna? I Slaget efter tolv diskuterar utrikeskorrespondenten Charlotta Buxton, kunglighetsreporter Rita Tainola och Veera Hellman från Samlingspartiets unga. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

10 januari. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras det brittiska kungahuset.Med Maria Ludvigsson. Som gäster deltar James Savage och Emanuel Örtengren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fram med de vita armbindlarna, i detta avsnitt djupdyker vi i monarkifrågan. Vi gästas av Björn Johannessen monarkiexpert och känd för att ha slaktat Henrik Arnstad (i debatt) på Freedomfest för några år sedan. Vi diskuterar den historiska grunden för monarkin, ett styrelseskick som föregick de politiska idéernas tid. Skillnader mellan demokrati och monarki, hur agerar staten agerar, hur påverkas människors frihet är några av frågeställningarna som tas upp. Monarki kan beskrivas som ett uttryck för en naturlig ordning och kanske till och med som en gestaltning av en högre ordning. Kan den ha någon form av relevans idag? Kanske som någon form av inspiration för oss alla i denna tid av dekadens och nivellering. Missa inte #10 av Skandinavisk Frihets fördjupningspodd Kontraperspektiv, medverkar gör Björn Herstad, Carl Oscar Andersson och Björn Johannessen. http://skandinaviskfrihet.se/ https://www.youtube.com/channel/UCX-TOQOkSzVgyHfRfYBTIPw https://www.spreaker.com/user/skandinaviskfrihet

Vilka flaggdagar pratas det om i riksdagen och hur lyder den parlamentariska utredningen? Kunglig Koll reder ut vilka politiska partier som vill ha kvar monarkin och hur arvsrätten till kronan ser ut. Roger och Sara pratar även om de kungliga ordnarna och avslöjar vem de tycker förtjänar Serafimerorden mest av alla. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kung Carl XVI Gustaf fyller år idag på Valborgsmässoafton och har varit svensk regent längre än någon annan! I torsdags slog han Kung Magnus Erikssons rekord från 1364. Monarkin är på topp - eller? Hur ser framtiden ut för kungahuset? Enligt en opinionsundersökning som publiceras i Aftonbladet idag minskar stödet för kungahuset generellt. Men bland de unga är stödet högre än någonsin, 53 procent av de tillfrågade mellan 16-30 år känner stort förtroende för kungen.  Vi ska tala om Sveriges uthålligaste kung och hans framtid. Republikanska föreningens ordförande, riksdagsledamoten Yasmine Larsson (S), medverkar. Singel eller sambo - så påverkas valdeltagandet! Du hör också om en ny doktorsavhandling om varför valdeltagandet ökar när man flyttar ihop med någon. Samtal med Moa Frödin Gruneau, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Vad vill vi veta om mästartonsättarna? Kan skvaller om berömda kompositörers liv öka förståelsen för deras musik? Thomas och dagens bisittare Camilla Lundberg resonerar utifrån Camillas och kollegan Carl Toffts podcast Klassiska podden, om kända tonsättare. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Camilla Lundberg Producent: Helena Huhta

Vi hittar en spännande burk med papperslappar i studion, som visar sig blir en central del av veckans skapligt spontana avsnitt… Monarkin diskuteras, likväl som Svenska Akademien, stark hostmedicin och en förmodad allergi mot knark. Vi önskar er alla en riktigt trevlig helg! Sitt still i båten.

Franska revolutionen är en av den moderna världshistoriens mest symboliska skeenden. Frihet, jämlikhet, broderskap. Länge handlade det om en ganska civiliserad, konstitutionell moderniseringsprocess. Sedan drogs giljotinerna fram och skräckväldet var ett faktum. Monarkin avskaffades, republik utropades – innan en kejserlig envåldshärskare återtog makten. Följ med på en underhållande, detaljrik genomgång av upprinnelsen, händelseförloppet och revolutionens viktigaste politiska, sociala och kulturella effekter. Gäst i studion är historikern Jonas Nordin. Nordin är verksam vid Kungliga Biblioteket och specialiserad på tidigmodern tid i Sverige och Frankrike. Han disputerade 2000 vid Stockholms universitet på avhandlingen "Ett fritt men fattigt folk" och är även författare till böckerna "Versailles" (2013) och "Frihetstidens monarki" (2009). Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet. Inspelningsteknik och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion.

I veckans Stil ska vi vända blicken mot Storbritannien och den brittiska monarkin för att ta en titt på en kvinna som var trendsättande ifråga om att ställa till det för dem prinsessan Margaret. Det vill säga drottning Elizabeths bångstyriga lillasyster, för vilken intresset, och nyfikenheten, har ökat tack vare den populära tv-serien The Crown, i vilken hon porträtteras som en glamorös rebell som gör uppror mot stelbenta traditioner och inleder en ny tid och stil för familjen Windsor. Med sin omskrivna olyckliga kärlek, skilsmässa, affärer och festande sopade hon banan inför prinsessan Diana, och de skandaler och skriverier som därefter har kommit att följa, skulle man kunna säga. När Prinsessan Margaret 1960 gifte sig 30 år gammal med fotografen Antony Armstrong-Jones blev hon även den första som gifte sig med en icke-kunglig i den brittiska monarkin. I alla fall den första på 400 år. Det blev förstås en skräll, men kanske inte lika högljudd som kungafamiljen befarat. Det var nya tider, inte minst i just London. Där hade den unga efterkrigsgenerationen börjat bryta med den gamla, och plikttrogna. Frihet och personliga val var nya honnörsord. I veckans program berättar vi mer om prinsessan Margaret och hennes liv. Vi pratar också med medieforskaren Kristina Widestedt om hur dagens kungahus använder sig av sociala medier. Vi tar en närmare titt på prinsessan Madeleine  en person som, precis som prinsessan Margaret, ofta har fått stå i sin äldre systers skugga och pratar också med med författaren Sarah Knight om hennes bok The Magic of Not Giving a Fuck. Men inte minst så ringer vi upp skådespelaren Britt Ekland i hennes hem i Los Angeles för att prata om när hon umgicks tillsammans med prinsessan Margaret på 60-talet.

Hans Majestät Konungen har suttit tryggt på tronen i bra många år. I detta avsnitt leker dock Victor och Patrick med tanken att monarkin skulle avskaffas och Kungen behöver hitta nytt jobb. Vilka jobb har arbetsmarknaden att erbjuda vår förra statschef? Musik: Keep On Walking - Joakim Karud

Påsken, Artificiell intelligens och Bechdeltestet för musik, Vi gör’t! Ladda ner(högerklicka och spara som):här Prenumerara på: http://feeds.feedburner.com/byraprat Finns på itunes. …Läs mer →

Anton recenserar film, Linus ger betyg på melodifestivalen och arga lappar ger upphov till diskussion om tvättstugornas organisationsform. Lyssna här: …Läs mer →

Varför snortar vi inte mer än vi gör? Vem är egentligen ond i sagan om Fåren och gamarna och varför? …Läs mer →

Om en lustig forskningshatt, ursäkter och sen ankomst och samt en del blandat och taget. Ladda ner: här Prenumerara på: …Läs mer →

Om olika sorters textil, vilken färg den egentligen har och varför en bör ha den på golvet dessutom firar vi …Läs mer →

Genus, rasism och allas olika värde. lyssna här: Ladda ner: här Prenumerara på: http://feeds.feedburner.com/byraprat Finns på itunes. / Byrån

Äventyr i Åre. Mannen som aldrig har råd med tågbiljett. Anton lajvar utbildningsradion. Det blir även en hel del politik. …Läs mer →

Hoppborgar, tabun, och dans. Medverkar gör Anton Forslund, Linus Backström + Gäst i form av Entrepenören, hoppborgskungen och människan Daniel …Läs mer →

Nyår, film, inte så hatisk brandsläckning och en massa annat. Lyssna här: Ladda ner (högerklicka och spara): här Prenumerara på: …Läs mer →

Det lilla amerika, Skräcken och annat tjafs. Lyssna här: Ladda ner här (högerklicka och spara): här Prenumerara på: http://feeds.feedburner.com/byraprat Finns …Läs mer →

Barnen 20110429 Rapport från ett kungadöme. Del 3. Barnen och Monarkin. När Erika tittar på det nu slitna vykortet av kungafamiljen ser hon en gemenskap som smittar av sig på henne. Wille å sin sida känner en stark känsla av stolthet men ger samtidigt kungen tipset att byta frisyr. Barnens reporter Mia Blomgren har med sig ett vykort med kungafamiljen som hon visar för barnen på Eriksdalsskolan på Östermalm i Skövde. Det är samma foto som hon har visat för olika människor i sin temaserie Rapport från ett kungadöme. Det är en bild som har framkallat starka känslor hos folket i kungadömet Sverige. Och nu har det blivit barnens tur att prata om vad dom känner inför kungafamiljen och den svenska monarkin. Detta är det 4e och sista programmet i Mia Blomgrens temaserie Rapport från ett kungadöme. Har du åsikter om programmet så maila gärna Mia: mia.blomgren@sr.se

Republikaner, finns dom? Javisst. Men de är lite som bajenfans. De förlorar alltid. Då och då firar de någon liten futtig triumf. Men de vet att de aldrig kommer att bli vinnare på riktigt. Det svenska kungahuset står nämligen på en extremt stabil och folklig grund. En liten minoritet fajtas för en folkvald president, men den stora massan tycker det är mysigt med kungar och drottningar. Trots att kungligheter egentligen är något vi ärvt från tidigare, mer fantasyliknande tidevarv. Här började P3 Kultur-redaktionen tänka: Kan man inte, som de flesta uppenbarligen vill, behålla kungahuset – men tokrenovera det så att det passar in i det hypermoderna, jämställda och kompromissvilliga nutids-Sverige? Självklart kan man det! Men vem ska regera, hur ska det fungera och vad ska de ha på sig? I torsdagens P3 Kultur presenterar en hjärntrust bestående av redaktionsmedlemmarna Teresa Axner, Sara Lundin och Tommie Jönsson sina absolut vassaste idéer för att modernisera monarkin - med hjälp av bland annat mobila hem, popmusik och gotiskt mode. P3 Kulturs serieskola plockar in forskaren Alastair Hird från Oxfords universitet för att gå till botten med vem Grant Morrison är och varför han är så viktig i de grafiska romanernas värld. För det är ju så att man kan knappt börja prata med serienörd utan att denne namedroppar Morrison, den skallige manusförfattaren som hävdar att han är kaosmagiker och dessutom fått sina läsare att utföra rituell grupponani. Vi följer också upp tisdagens prinsessmerchandisebonanza och bjuder in bloggaren och debattören Fredrik Westerlund. Han berättar de vitt skilda reaktionerna han fått när han börjat ge bort drinkunderlägg med prinssessmotiv som ett slags verklighetsperformance. Dessutom är det premiär för dvd-boxcirkeln – P3 Kulturs svar på bokcirkeln i P1, som istället för att läsa Joyce Carol Oates bryter förpackningen till första säsongen av den tokhajpade kriminalserien The Wire. Dagens somamrtwittrare? Författaren Josefine Adolfsson!