Podcasts about populismen

Populismen vinner mark i Sverige, såväl på Strandvägen som i miljonprogrammen. Är det en fråga om maktlöshet, kulturell identitetskris – eller något helt annat? Åsa Linderborg, journalist och författare till Populistiska manifestet, gästar 23 minuter, med Johan Hakelius och Cecilia Garme.

Hvordan kan vi forstå populismens tiltrekningskraft, tankegods og politiske strategi? Er den en trussel mot det liberale demokratiet? Og hvordan kan liberale lykkes med en motoffensiv? Gjest i dagens episode av Liberal halvtime er Nils Karlson, grunnlegger og mangeårig leder av næringslivets forskningsinstitutt Ratio i Stockholm, i samtale med Lars Peder Nordbakken.    Samtalen kretser rundt Nils Karsons nye bok: Reviving Classical Liberalism Against Populism. Boken er gratis tilgjengelig i digital form.See omnystudio.com/listener for privacy information.

5 februari. Populismen är auktoritär och antiliberal. Det visar forskningsinstitutet Ratios grundare Nils Karlson i sin nya bok ”Reviving Classical Liberalism Against Populism”. Han samtalar med Mattias Svensson om hur liberalismen kan bemöta detta hot mot fria samhällen.

Nikolaus Kowall hat aus dem Duell um die SPÖ-Führung einen Dreikampf gemacht – und Österreichs Politik damit vielleicht nachhaltig verändert. Seine eigene Kandidatur hat der 40-jährige Ökonom zugunsten Andreas Bablers zurückgezogen, für den er nach wie vor Stimmung zu machen versucht. Mit Kleine Zeitung-Journalist Georg Renner spricht Kowall über seine 72 Stunden im Rampenlicht, wie er die vergangenen Wochen erlebt hat und ob direkte Demokratie Parteien nicht anfälliger für Populismen aller Art macht.

Är många makthavare omedvetna om sin egna makt? Vad räknas som statusmarkörer i dag? När är det bra med hierarkier och när är det mindre önskvärt? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om progressivitet, bigotta nättroll och kosmetisk mångfald. Gäst i programmet är Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten.

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?  Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

En framgångsrik populist måste ha förmågan att piska upp opinioner med hjälp av effektfull propaganda. Men den som slår dövörat till gör det på egen risk, menar litteraturvetaren Jimmy Vulovic. Det finns nog få uttalanden Hillary Clinton ångrar lika mycket som att hälften av Donald Trumps väljare kan placeras i the basket of deplorables. Presidentvalet 2016 slutade illa för henne. Naturligtvis inte enbart på grund av det uttalandet men hennes ord bör ha spelat stor roll för att mobilisera Trumpväljare. Åtminstone efter att hans populistiska kampanj gjort sitt med det Hillary Clinton sa den 9 september 2016. En vecka senare intog han scenen på ett massmöte i Miami, Florida. Entrén skedde till tonerna av Do you hear the people sing från musikalen Les Misérables efter Victor Hugos roman från 1862. Det var en propagandistisk iscensättning av saker, händelser och tider som egentligen inte hör ihop. Sångens militäriska trummor dundrade. Bakom honom projicerades en storslagen revolutionsbild med USA:s fana centralt placerad, tillsammans med bland annat den franska trikoloren och den egna kampanjflaggan. Les Deplorables stod skrivet med stora bokstäver över den revolutionära folkmassan. Publikens jubel visste inga gränser. Publikens jubel visste inga gränser. Skickliga propagandister är alltid också opportunister, alltså den sortens människor som tar tillfället i akt så fort minsta möjlighet till påverkan ges. När nya medieteknologier dyker upp är de bland de första att ta dem till sig. Handskrift, tryckpress, fotografi, film, radio, ja, säg de teknologier som de inte snabbt har lyckats göra till effektiva propagandainstrument. I vår tid har den digitala tekniken med alla sociala medier och globala distributionsvägar förvandlats till både den politiska och kommersiella propagandans viktigaste redskap. Men det räcker såklart inte att bara vara snabb. Skickliga propagandister vet också att precision är viktigt i kampen om människornas känslor och åsikter, till exempel genom att dra nytta av växande trender och opinioner eller att som i Trumps fall effektivt vända en motståndares ord till sin fördel. När publiken lugnat ner sig lite sa han Welcome to all of you deplorables. Jubel igen. Därmed var ett i den politiska debatten nytt, slagkraftigt och långvarigt begrepp skapat. Sedan dess har det varit exempelvis den politiske strategen och rådgivaren Steve Bannons favoritbegrepp. En våg av memes och videos taggade med bland annat Les Deplorables och Deplorables Unite växte snabbt i styrka. Tack vare Hillary Clinton fick Trumps budskap om att återerövra USA från en arrogant och självtjänande elit mycket stor spridning i sociala medier och på videosajter. Propagandamaterialet ljudsattes ofta med Do you hear the people sing, i vilken ett nedtryckt folk stiger mot ljuset efter en avgörande strid. Sången är ett perfekt soundtrack till Donald Trumps populistiska strategi. Alla politiker i demokratier måste väl egentligen, för sin politiska överlevnads skull, vara någon form av populister. Samtidigt är den ideologiska populismen något mer än att bara försöka tilltala så många väljare som möjligt. Det finns alltså allmänna populister och sedan finns det populister med ett mer specifikt uppdrag. De senare bygger i princip all sin politik på föreställningen om ett ofta vagt definierat folks rätt att styra sitt öde. Det är en politisk strategi med lång historia och alla populiströrelser, såväl höger- som vänsterrörelser, när en idé om att det i kontrast till folkets vilja finns en korrupt och självtjänande elit som måste besegras, eller åtminstone regleras och regeras. Federico Finchelstein berättar i sin bok From fascism to populism från 2019 att den moderna populismen är starkt förknippad med fascism, eftersom det var den väg många fasciströrelser valde efter det andra världskrigets slut, alltså efter det totala ideologiska sammanbrott som krigsslutet innebar för dem. Antiliberalism och antielitism, fortsätter han, är två av de idéer som förenar fascismens och populismens retorik, liksom ofta främlingsfientlighet i de fall det rör sig om högerpopulism. Ändå är det enligt honom viktigt att skilja på begreppen. Populismen är inte detsamma som fascism eftersom den i regel inte bejakar våld som politisk strategi. Populister bejakar istället demokratin ledsagad av folkviljan. Den demokratiska idén om folkets självbestämmanderätt är drivande och kampen står för dem därför om att få definiera vem som tillhör respektive inte tillhör folket, samt som en följd av det vilka the enemy of the people är, för att låna Donald Trumps ord om liberal press och väl också om Hillary Clinton och hennes politiska klass. Och på spelplanens andra sida, så som den tog sig uttryck i exempelvis Occupy Wall Street och Bernie Sanders kampanjer, pekas folkfiendefingret istället mot till exempel big banks and businesses. Oavsett sida är risken för en majoritetens tyranni uppenbar, om inte individens rätt till liv, friheter och egendom säkerställs. Uttalandet om the basket of deplorables slog en bro genom tiden. Även om ideologisk populism brukar betraktas som ett modernt efterkrigsfenomen lades grunden för dess diskurs, alltså sättet att tala om och förstå det politiska livet, under 1700-talets amerikanska och franska revolutioner. Det var då de breda demokratiska idealen och idén om ett folk som ett subjekt med suverän rätt till självbestämmande föddes. Cas Mudde och Cristobal Rovira Kaltwasser påminner oss i boken Populism: A very short introduction från 2017 om att omvälvningen i Frankrike skedde på den aristokratiska elitens bekostnad. Ett argument för den blodiga uppgörelsen var den då nya idén om ett folk och en folkvilja som krävde sin rätt. Under efterföljande århundraden har sedan många andra eliter, både verkliga och rena konspirationsteoretiska fantasiprodukter, ställts mot påstådda folkviljor: kapitalister, världsjudendomens konspiratörer, socialister, militarister, globalister och nu alltså även liberal press och politiker som exempelvis Hillary Clinton. Uttalandet om the basket of deplorables slog en bro genom tiden. De nedsättande orden och det Donald Trump gjorde med dem skapade ett retoriskt associativt samband mellan franska revolutionen, dess förlorade ideal som i Les Misérables och valet 2016. Givet den öppet populistiska rörelse han leder är det lätt att förstå varför han så snabbt utnyttjade uttalandet. En maning till uppror mot det folkförakt hans anhängare såg i Hillary Clinton låg ju plötsligt bara där, precis som i en liten ask. Det var bara att öppna den. Svårare att förstå är varför Hillary Clinton bjöd på möjligheten. Kanske därför att hon behövde någonstans att placera alla de rasister, sexister, homofober, xenofober och islamofober hon såg i hans led. De finns ju onekligen där, precis som överallt annars. Men frågan är om det i huvudsak är just det hatet som nu driver denna populiströrelse, där röstandelen för Donald Trump bland flera minoriteter faktiskt ökade 2020. Och om det nu inte är det hatet som driver rörelsen just nu, säger då inte detta exempel något viktigt om faran i att hellre vilja se det man tror sig se än att se det uppenbara rakt framför en, faran med att se världen ur en snäv och död vinkel någonstans snett uppifrån. Jimmy Vulovic

Att lyssna på sig själv. Afghanistan. Att lyssna på dem. Populismen. Inte svartvitt om afghanska trupperna. Bombdåden. Solen på skolgården. Den som mobbat. Ledarskap och scouting och officerare. Att hitta en lookalike. Giraffer.med Magnus Londen, Jeanette Björkqvist och sidekick Elli Flen.

Kanske är det bara den egna familjen som kan stoppa Trump. Det tror konservative filosofen Roland Poirier Martinsson som menar att det republikanska partiet mer eller mindre förintats under Donald. Populismen har tagit över, partiet hålls som gisslan och etablissemanget är hjälplöst. Men varför gör inte Mitch McConnell något? Programledare: Jenny Ågren och Nivette Dawod.

Kære lytter De seneste fire år med Donald Trump som præsident i USA har været et vildt eksperiment med demokratiets grænser, som jeg ikke havde regnet med, at jeg skulle opleve i min levetid. I hvert fald ikke i USA. Det er en helt ny episode i demokratiets historie, som vi kan være med til at skrive. De seneste fire år har også været et møde med et fænomen, som vi nok har talt om tidligere og advaret en del mod gennem årene, men som vi bestemt heller ikke havde troet, vi skulle opleve som den ledende position i det amerikanske demokrati: populismen. Vi har været nødt til at forholde os til, hvad populismen er, hvorfra den henter sin styrke, og hvordan vi skal forstå populismen som et egentligt politisk projekt. Den, der har lært mig mest om demokratiet som historie, og den, der efter min opfattelse har skrevet den mest indsigtsfulde bog om populisme, er den franske politiske tænker, samfundsforsker og intellektuelle Pierre Rosanvallon. Så når man skal tale om demokratiets historie, og når man skal analysere populisme, vil jeg allerhelst tale med Pierre Rosanvallon. Og heldigvis har han sagt ja til at deltage i vores serie Langsomme samtaler om USA. Jeg håber, I får lige så meget ud af at lytte til samtalen, som jeg gjorde af at tale med ham. God fornøjelse. Rune

Die Präsidentin der Berliner Akademie der Künste, Janine Meerapfel hat sich für ein transnationales Friedensprojekt von Künstlern und Künstlerinnen ausgesprochen. Im SWR2 Journal am Mittag sagte Meerapfel: "Alle, die wir in den Künsten arbeiten, sind mit einer Popularisierung der Gesellschaft und rechtgerichteten Populismen konfrontiert." Den Künstler*innen sei besonders klar, dass sie etwas machen müssten, um diese Tendenzen zu stoppen. "Die größten Gefährdung liegt in der Tatsache, dass die Freiheit der Kunst und der Künstler in Frage gestellt wird. Diese Freiheit zu verteidigen, ist einfacher, wenn wir gemeinsam etwas tun."Ausgehend von der Berliner Akademie der Künste treffen sich ab heute drei Tage lang insgesamt 60 Europäische Kunstakademien, um eine "Allianz der Kunstakademien" zu gründen. Die dreitägige Veranstaltung soll mit der Verabschiedung eines Manifests enden.

Den tyrkiske præsident Erdogan har åbnet for grænserne mod Europa, så nu kan der -måske- igen være flere flygtninge på vej til Europa. Men hvad er 'en flygtning' egentlig, og hvordan begyndte stater at give asyl til andre staters borgere? Da flygtninge vandrede op gennem Europas motorveje i 2015, blev populismen i Europa stærkere. I det hele taget synes der at være flere og flere populistiske ledere i verden. Hvad er det lige der sker? Og hvad ER populisme egentlig for noget? Var Martin Luther populist, og er Bernie Sanders?

Podiumsdiskussion: "Populismen in Ost und West - Eine Gefahr für die Demokratie?" (Erstsendung: 10.11.2017)

Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna. Riccardo Mutis engagemang tar sig rent konkreta uttryck. Under en föreställning av Giuseppe Verdis "Nabucco" 2011 vände han sig till publiken på Rom-operan och bad dem sjunga med i "Fångarnas kör", som en politisk markering mot neddragningarna av bidrag till det italienska kulturlivet under Berlusconi-regeringen. Riccardo Mutis hustru Cristina Muti påverkar också den italienska scenen, inte minst i egenskap av konstnärlig ledare för en festival med klassisk musik i staden Ravenna vid Adriatiska havets kust. I den här dokumentären berättar de båda hur de gör för att hålla både historien och sina framtidsdrömmar vid liv i det populistiska Italien. Vid sidan av dem medverkar musikern Patrizia Bovi som också forskar i tidig musik, jazzpianisten och kompositören Stefano Bollani, operasångaren Luca Salsi samt musiker ur Mutis ungdomsorkester Luigi Cherubini. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.

Världsdirigenten Riccardo Muti har vigt sitt liv åt italiensk musik, som Verdis. Det här är en dokumentär om hur det är att brinna för musiken när det italienska kulturlivet knakar i fogarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riccardo Mutis engagemang tar sig rent konkreta uttryck. Under en föreställning av Giuseppe Verdis "Nabucco" 2011 vände han sig till publiken på Rom-operan och bad dem sjunga med i "Fångarnas kör", som en politisk markering mot neddragningarna av bidrag till det italienska kulturlivet under Berlusconi-regeringen. Riccardo Mutis hustru Cristina Muti påverkar också den italienska scenen, inte minst i egenskap av konstnärlig ledare för en festival med klassisk musik i staden Ravenna vid Adriatiska havets kust. I den här dokumentären berättar de båda hur de gör för att hålla både historien och sina framtidsdrömmar vid liv i det populistiska Italien. Vid sidan av dem medverkar musikern Patrizia Bovi som också forskar i tidig musik, jazzpianisten och kompositören Stefano Bollani, operasångaren Luca Salsi samt musiker ur Mutis ungdomsorkester Luigi Cherubini. En P2 Dokumentär av Sofia Nyblom.

Firma Bergman, Edman och Lindström(!) är tillbaka med ännu ett avsnitt av NordicBets allsvenska podcast - Ljugarbänken!Lättlästa Tvååker!Varför är Markus Rosenberg som Fernando Torres?Har AIK guldmarginalerna med sig?Går det att kryssa sig till ett SM-guld?Populismen i Elfsborg!Martin Gustafsson ligger, i vanlig ordning, bakom klippningen!Missa heller inte att:Följa oss på Facebooken!https://www.facebook.com/ljugarbankenpodcast/Följa oss på Twittern!https://twitter.com/Ljugarbank See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Semestern har börjat för Sveriges hårdast arbetande mediaprofiler och Fredrik har redan införskaffat sommarsäsongens traditionsenliga t-shirtar i ett steg i arbetsavtändningen. Vi får också höra den hisnande berättelsen om den sisofysiska Gäddan vars enda syfte i livet var att bli en lajkraket, en djupdykning i Fredriks twitter-rage i veckan som bottnar i "hål-i-vägen populister" som på riktigt tror att burkaklädda spritlangare kommer svämma över Systembolaget och så drömmen om att Gellert Tamas ska göra en lättillgänglig fablifiering av inbrottsstatistik så barn kan ta till sig av informationen.​

I sidste afsnit af podcasten var de revolutionære gutter på lidt af en vild køretur, hvor de mødte en ny ven – før det hele fik en eksplosiv slutning. Lyt med på dette afsnit for at finde ud af hvor galt det gik. Uden at sige for meget, så er sagerne lidt ude af hak i dette afsnit, og især er én af de revolutionære kommet i en slem knibe…

Lahlum og Lysbakken snakker om Farida-saken. Og Audun snakker med Åsa Linderborg, kjent svensk forfatter, debattant på venstresiden, og kulturredaktør i Aftenbladet, om hennes nye bok, Populistiska manifestet. Hvorfor er populismen så populær, og hva kan venstresiden lære av det? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Politikere som Trump og Listhaug setter nyhetsagendaen med ekstreme utspill. Hvilken plikt har pressen til å dekke dem, og har de lov til å la være?

Populismen breder ut sig, inte minst i USA. Hotar den demokratin eller är den ett sundhetstecken? Nils Karlson, vd på Ratio, diskuterar populismens framväxt, teorier om nollsummespel och om utvecklingen går att stoppa. Dessutom: 80-talisternas Rush Limbaugh Har du tips på teman eller gäster? Maila till kongressen.podd@gmail.com eller @kongressenpodd på Twitter.

Podiumsdiskussion: "Populismen in Ost und West - Eine Gefahr für die Demokratie?" (Erstsendung: 10.11.2017)

Förra veckan diskuterade vi illiberal demokrati, och den här veckan fortsätter temat demokratiska avarter. Lena Andersson, Roland Paulsen och Lasse Dencik har lite olika ingångar. - Nuförtiden är det sensationer som säljer och får viral spridning, inte bildning, sans eller goda argument som förr. - Vår kris är inte en faktakris, utan en värderingskris. Det är inte lögnerna som är problemet, utan oförmågan att förhålla sig moget till problematiska sanningar. - Populismen är elitens fel. Folket har anledning att vara argt och göra uppror, även om populismen leder fel. Författaren och debattören Lena Andersson, sociologen Roland Paulsen och socialpsykologen Lasse Dencik har olika fokus när de diskuterar vår tid och våra olika mediers förhållande till sanning och fakta. Helt sant är i alla fall att "postsanning", "post-truth", i fjol valdes till årets internationella ord av ordboken Oxford Dictionaries, och definieras: Ett ord som relaterar till eller betecknar omständigheter där objektiv fakta påverkar den allmänna opinionen mindre än känslor och personliga uppfattningar. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

SVs Andreas Halse om sin kjærlige kritikk av eget parti, om hvorfor arbeidsfolk og middelklassen bør stå sammen, om drømmen om en verden fri for atomvåpen, om krigen i Afghanistan og ansvaret for våre egne soldater, om EU og EØS - og om sin egen beundring for moren som jobber som jordmor, år ut og år inn. Med VGs politiske redaktør Hanne Skartveit. Produsert av Magne Antonsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Senterpartiets Ola Borten Moe er ukas gjest. Sammen med politisk redaktør Tone Sofie Aglen og journalist Harry Tiller ser denne ukas utgave på den politiske situasjonen foran partienes landsmøter og tilstanden i norsk likestilling foran 8. mars

Under debatten om Storbritanniens EU-medlemskap svallade populismens vågor höga. Men sedan Theresa May tog över som premiärminister har de lagt sig. Hon tar sig an flera av de frågor som gav näring åt retorik om enkla lösningar, men hon gör det på ett seriöst och icke-populistiskt sätt. Här finns erfarenheter som kan vara av nytta även utanför de brittiska öarna. Fraser Nelson, chefredaktör för The Spectator, samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Populismen, både den från höger och den från vänster, verkar vara ett faktum i västvärlden idag. Från Sanders och Trumps USA till Brexits Storbritannien, från Podemos i Spanien till Sverigedemokraternas Sverige ser vi hur olika populistiska initiativ vinner mark. Men vad är det egentligen som förenar alla dessa olika strömningar? Brandpodden gör i det senaste […]

2016 har blitt året der populistene har tatt pressen på sengen. Både Brexit og resultatet av det amerikanske presidentvalget kom som en stor overraskelse. Hva preger forholdet mellom pressen og populistene? Er de samarbeidspartnere, eller motstandere?

Klimafornekter Trump ansetter klimaskeptiker som miljøvernminister. Og verden bare: Jaggu har han ikke sluppet reven inn i hønsegården. Men spørsmålet er om verdens nest største forurenser trekker USA ut av Paris-avtalen, fortsetter vi her hjemme med iherdige kutt. Men hør på dette: I 2025 skal en norsk bil slippe ut 0 gram CO2, en amerikansk skal slippe ut mer enn det en norsk bil gjør i dag. Og det finnes 260 millioner amerikanske biler og 2,5 millioner norske biler. Det er dobbelt så godt utvalg i svenske matbutikker som i norske. Hva har vi gjort for å fortjene det? Kunsten er den nye oljen, påstår Nasonalmuseets nye styreleder. - Get real! svarer Klassekampens Mimir Kristjánsson, som har regnet ut at vi må selge 378 "Skrik" i året for å kompensere for oljeinntektene. Populismen er en trussel mot demokratiet skrev Agenda, Jeg er en stolt populist, FrPer.

Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh diskuterar demokratins framtid och förutsättningar utifrån det amerikanska presidentvalet. Utgången av det amerikanska presidentvalet har väckt såväl bestörtning och förtjusning som förundran: Hur kunde en person med ett så fritt förhållande till sanningen, en karaktär som beskrivits som alltifrån pajas och loser till livsfarlig psykopat, vinna presidentvalet i världens mäktigaste land?Kanske beror det på maktens och mediernas von oben-attityd. Kanske har folkets röst äntligen fått genomslag. Men vad säger i så fall den rösten? Är den värd att lyssnas på eller bör den motarbetas till varje pris - och i så fall hur? Och vad är egentligen folket?Jenny Maria Nilsson, Johan Norberg och Nazem Tahvilzadeh är inte överens om allt. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Populismen sveper som en våg över (väst)världen, men inte ser det precis likadant ut överallt? Vi tar med oss chefekonom Roger Josefsson på en resa till Medelhavsländerna för att ta pulsen på politiken och de ekonomiska utsikterna i bland annat Italien, som står inför en spännande folkomröstning om bara en vecka. Vi avslutar med att […]

När Bengt Holmström hade gått ekonomipriset till Alfred Nobels minne ville alla sola sig i hans glans och många politiker viftade med Holmströmcitat – men valda på ett politiskt ändamålsenligt sätt. Populismen i Europa och USA, orsakerna och vad man kan göra diskuteras också av Ginman&Suominen

I USA lever konspirasjonsteoriene side om side med sunn politikerskepsis - Ikke i noe land står idealet om at folket skal styre sterkere - men ingen politiker som vil vinne et valg kan undervurdere den folkelige mistroen til politikerne i Washington