Podcasts about hjalmar bergman

Ett program av Magnus Viktorin om Dramaklassikerpodden och vad som händer där under Sveriges Radios 100-årsjubileum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs korta utdrag ur Fröken Julie och Ett drömspel av August Strindberg och Streber av Stig Dagerman.Förutom en mängd Strindbergstitlar finns också andra klassiker representerade, av exempelvis Shakespeare, Hjalmar Bergman, Ibsen Tjechov och så finns Per Anders Fogelströms fina Stad-serie; Mina drömmars stad, Barn av sin stad och Minns du den stad.Medverkande i programmet: Magnus Viktorin och Marie Jansson.

Den rike privatforskaren Abel skriver ett socialt verk: Fattigdomens förbannelse. Han konfronteras med den fattige privatforskaren Severin som är sysselsatt med att forska i rikedomens problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Abel låter Severin inta hans plats som herre i huset för en tid, för att Severin skall ha tillgängligt åskådningsmaterial för sina studier.Men vad händer med experimentet då de båda experimentatorerna får se sina innersta svagheter blottade?Ett experiment av Hjalmar BergmanBearbetning: Stina BergmanI rollerna: Herr Severin – Anders Ek, Doktor Abel – Ingvar Kjellson, Dora – Annika Tretow, Hugo – Ove Tjernberg, Sonja – Marianne Stjernqvist, Professorn – Hilding Gavle, Damen i grått – Meta Velander, Damen i lila – Gunnel Sporr, Damen i vitt – Mariann Nordwall, Lindman – Curt Masreliez, Lisen – Inga Sarri, Fru Severin – Margareta BergmanLjudtekniker: Olof ÖstlundInspicient: John SvenssonProducent: Hans MartinsonRegi: Lars-Levi LaestadiusFrån 1962.

Författaren och filosofie doktorn Isabelle Ståhl berättar om forskningen kring diverse narkotiska preparat i tjugotalets Tyskland. I förbifarten nämns Gösta Ekman d.ä., Brecht, Marlene Dietrich, Herman Heller, Adolf Hitler, Hjalmar Bergman, Lou Reed, Reine Brynolfsson och eurodiscogruppen Scooter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Roger Bernhusen de Sars fyller snart år. Han tänker offentliggöra sitt testamente på själva bemärkelsedagen. Det vankas uppvaktning med förvecklingar, manipulationer och intriger på godset Rogershus. Baronens syster och hennes två söner ser sig som de självklara arvtagarna, men baronen tänker lämna det mesta av sina tillgångar till sin dotter Blenda. Mot vissa villkor, förstås.Radioteatern har satt upp Hans nåds testamente fyra gånger. Första gången redan 1929 i Per Lindbergs regi och med Tore Svennberg i rollen som kammarherren och översten baron Roger Bernhusen de Sars. I oktober 1939 spelades stycket i Rune Carlstens regi med Olof Sandborg som baronen. I arkivet finns två inspelningar av föreställningen bevarade en från 1948 och så den här från 1957. Olof Sandborg hörs i rollen som Roger Bernhusen i båda uppsättningarna, här också!Hans nåds testamente av Hjalmar BergmanI rollerna: Kammarherren och översten baron Roger Bernhusen de Sars Olof Sandborg, Baronens syster Julia Hyltenius Elsa Carlsson, Julias son Roger Hyltenius Ingemar Pallin, Häradshövding Björner Åke Claesson, Hovmästare Vickberg Einar Axelsson, Johnsson Gunnar Olsson, Taffeltäckare Toni Manne Grünberger, Fru Enberg Margaretha Krook, Jakob Jan Malmsjö, Blenda Monica Nielsen, Inspektorn Axel Högel, Länsman John NorrmanBerättare och regissör: Willy PetersFrån 1957.

A soldier behind enemy lines seeks lodgings in a farmhouse, but doesn't heed the old man's warnings of "death in the house". This original recording is an audio presentation by Jasper L'Estrange for EnCrypted: The Classic Horror Podcast. "Judith" by Hjalmar Bergman (1915, translation 1934(?)) Please support my work... Researching, reading, re-reading, recording, mixing, uploading, promoting each of these short story audio presentations takes many hours - possibly more than you'd imagine. You can say thank you in the following ways: Patreon: https://www.patreon.com/encryptedpod YouTube channel membership: https://www.youtube.com/c/EnCryptedClassicHorror/join One-off donation: https://ko-fi.com/encryptedpodcast You can now also say THANKS with a SUPER THANKS! Get in touch! I like to hear from listeners, so feel free to reach out to me on the socials. If you want to discuss the show, talk business, or have any ideas for stories you'd like to hear in future episodes, contact me: encryptedpod@gmail.com

Källarmästar Markurells son Johan borde stannat hemma och pluggat kemi, sitt svagaste ämne, i stället gav han sig ut och dansade med de andra ungdomarna. Det är den 6 juni 1913, den dag studentexamen går av stapeln.  Markurell drar åt tumskruvarna på Wadköpings potentater för att hjälpa sonen till examen och han lyckas hota stadens främsta industriman med konkurs. Men det skulle kanske inte stackars Markurell ha gjort, för det sätter igång en process som han nog helst hade sluppit...Föreställningen spelades in för mer än åttio år sedan, därför kan ljudkvaliteten ibland upplevas som låg. Lyssna gärna i lurar för bättre hörbarhet. En uppsättning som börjar med det klassiska "Stockholm Motala"!Markurells i Wadköping av Hjalmar BergmanI rollerna: Markurell Anders De Wahl, Fru Markurell Hjördis Pettersson, Johan Frank Sundström, Perukmakare Ström Albert Ståhl, Grevinnan de Lorche Ester Sahlin, Rektorn Sven Bergvall, Lektor Barfoth Carl Browallius, Professorn Gunnar Olsson, Domprosten Ivar Kåge, Skolvaktmästaren Axel HögelKomposition, dirigent: Hilding RosenbergRegi: Olof MolanderFrån 1940.

Farmor Agnes har under sitt liv styrt sin omgivning och alla affärer med järnhand. Barnen har hon, enlig sig själv, fostrat kärleksfullt och fast. Så kommer farmors 75-årsdag och dagen hon ska sälja gården och Farmor och händelser från förr ställs i ett helt annat ljus och en demaskering av Strindbergska mått tornar upp sig.I en föreställning från 1956 samlas en rad folkkära skådespelare kring Tora Tejes Farmor Agnes Borck, som inte ens är rädd för att går till rätta med Gud Fader själv i en aftonbön, som mer liknar ett familjegräl bland titaner. Och självklart Ingmar Bergmans lysande regi av denna tragiska komedi.Farmor och vår herre av Hjalmar Bergman I rollerna: Farmor fru Agnes Borck Tora Teje, Farmors barnbarn och familjens svarta får Nathan Gunnar Björnstrand, Farmors son ungkarlen August Henrik Schildt, Farmors dotter majorskan Frida Renée Björling, Farmors yngste son borgmästare Axel Håkan Westergren, Trotjänarinnan Emma Sif Ruud, Gårdskarlen Axelsson Josua Bengtsson, Juvelerare Gavenstein Olof Sandborg, Tiggaren Gösta Gustafsson.Regi: Ingmar Bergman.Från 1956.

En komedi i fyra akter om den rika herrgårdsfröken Helena som dröjt sig kvar i ungdomsårens kärleksdrömmar. Handlingen utspelas på en herrgård i Bergslagen. Där sitter fröken Helena, en fördrömd själ, som fördriver dagarna med att läsa Almqvist och Atterbom och hålla ett antal friare på halster. De vill åt gården, förstås och det anar möjligen fröken Helena men hon tycker om dem allesammans. Allvarligt förälskad är hon dock endast i Kärleken och hon försmår friarna en efter och och tar till slut till nåder en gammal skolfux till barndomsvän.Friarna på Rockesnäs av Hjalmar BergmanRadioarrangemang: Sigvard MårtenssonFröken Helena på Rockesnäs Inga Tidblad, Brita Doris Svedlund, Fanny Christina Schollin, Agata Britt Olofsson, Helenas kusin fänrik Arnold Loo  Curt Masreliez, Arnolds mor fru Annika Birgitta Valberg, Helenas ungdomsvän magister Thomas  Olof Widgren, Major Billman Torsten Lilliecrona, Postmästare Moscell Ingvar Kjellson, Pastor Seelius Gunnar Björnstrand, Lantbrukaren Dugge  Björn Gustafson, Den unge studenten Faxe Jan Malmsjö, Köksan Anna-Hanna Märta DorffMusikarrangemang: Jerry HögstedtRegi: Börje Mellvig Från 1961. 

En komedi i fyra akter om den rika herrgårdsfröken Helena som dröjt sig kvar i ungdomsårens kärleksdrömmar. Handlingen utspelas på en herrgård i Bergslagen. Där sitter fröken Helena, en fördrömd själ, som fördriver dagarna med att läsa Almqvist och Atterbom och hålla ett antal friare på halster. De vill åt gården, förstås och det anar möjligen fröken Helena men hon tycker om dem allesammans. Allvarligt förälskad är hon dock endast i Kärleken och hon försmår friarna en efter och och tar till slut till nåder en gammal skolfux till barndomsvän.Friarna på Rockesnäs av Hjalmar BergmanRadioarrangemang: Sigvard MårtenssonFröken Helena på Rockesnäs Inga Tidblad, Brita Doris Svedlund, Fanny Christina Schollin, Agata Britt Olofsson, Helenas kusin fänrik Arnold Loo  Curt Masreliez, Arnolds mor fru Annika Birgitta Valberg, Helenas ungdomsvän magister Thomas  Olof Widgren, Major Billman Torsten Lilliecrona, Postmästare Moscell Ingvar Kjellson, Pastor Seelius Gunnar Björnstrand, Lantbrukaren Dugge  Björn Gustafson, Den unge studenten Faxe Jan Malmsjö, Köksan Anna-Hanna Märta DorffMusikarrangemang: Jerry HögstedtRegi: Börje Mellvig Från 1961. 

Pjäsen är en dröm, inte bara om skönheten utan också om godheten. Huvudperson är den unga Gudrun, som för länge, länge sedan blev dränkt av sin käresta, riddaren och slottsherren Sune. Sagan av Hjalmar BergmanI rollerna: Sagan Bibi Andersson, Herr Sune Folke Sundqvist, Rose Ingrid Thulin, Astrid Gunnel Lindblom, Gerhard Max von Sydow, Kommersrådet Ehrenståhl Oscar Ljung, Överstinnan Dagny Lind, Kammarjunkaren Toivo PawloMusikvinjetterna spelades av Per-Olof JohnssonRegi: Ingmar Bergman, som också läste den sammanbindande texten.Ett samarbete med Malmö Stadsteater från 1958. Föreställningen gästspelade också i Paris våren 1959.

Pjäsen är en dröm, inte bara om skönheten utan också om godheten. Huvudperson är den unga Gudrun, som för länge, länge sedan blev dränkt av sin käresta, riddaren och slottsherren Sune. Sagan  Av Hjalmar Bergman I rollerna: Sagan Bibi Andersson, Herr Sune Folke Sundqvist, Rose Ingrid Thulin, Astrid Gunnel Lindblom, Gerhard Max von Sydow, Kommersrådet Ehrenståhl Oscar Ljung, Överstinnan Dagny Lind, Kammarjunkaren Toivo Pawlo Musikvinjetterna spelades av Per-Olof Johnsson Regi: Ingmar Bergman, som också läste den sammanbindande texten. Ett samarbete med Malmö Stadsteater från 1958. Föreställningen gästspelade också i Paris våren 1959.

Familjen Swedenhielm går i spänd förväntan... Ska familjefadern, den jovialiske patriarken få Nobelpriset i fysik? Det skulle så väl behövas ett ekonomiskt tillskott i den Swedenhielmska kassan. När ockraren Erikson dyker upp med ett antal skuldväxlar, läggs sordin på stämningen i våningen. Någon har nämligen förfalskat Swedenhielms namnteckning!Swedenhielms av Hjalmar BergmanI rollerna: Swedenhielm - Edvin Adolphson, Boman - Sif Ruud, Rolf - Willy Peters, Julia Körner - Irma Christenson, Bo - Sven Lindberg, Astrid - Ulla Sjöblom, Pedersen - Bernt Callenbo, Eriksson - Gunnar Olsson. Regi: Gustaf Molander.Från 1957.

Familjen Swedenhielm går i spänd förväntan... Ska familjefadern, den jovialiske patriarken få Nobelpriset i fysik? Det skulle så väl behövas ett ekonomiskt tillskott i den Swedenhielmska kassan. När ockraren Erikson dyker upp med ett antal skuldväxlar, läggs sordin på stämningen i våningen. Någon har nämligen förfalskat Swedenhielms namnteckning! Swedenhielms av Hjalmar Bergman. I rollerna: Swedenhielm - Edvin Adolphson, Boman - Sif Ruud, Rolf - Willy Peters, Julia Körner - Irma Christenson, Bo - Sven Lindberg, Astrid - Ulla Sjöblom, Pedersen - Bernt Callenbo, Eriksson - Gunnar Olsson. Regi: Gustaf Molander. Från 1957.

Författaren Hjalmar Bergman avled 1931, bara 47 år gammal. 1949 berättade hans fru Stina Bergman om hans barndom, där, enligt henne, förklaringen fanns till såväl hans destruktivitet som kreativitet.

I det nya avsnittet av LÄSpodden special från Helsingborgs bibliotek slår Birgitta Svensson och Anki Olsson Flodin ett slag för högläsning och noveller. LÄSpodden special tipsar bl a om ”När hallonen mognar” av Hjalmar Bergman, ”Tuschritningen” av Hjalmar Söderberg, ”Presenten” av Jonas Karlsson, ”Stora pengar” av Alfhild Agrell, ”Hägring” av Oline Stig och ”Att döda ett barn” av Stig Dagerman. Läs högt tillsammans och njut!

En Scandinavie, les collectes de contes populaires, effectuées principalement au XIXe siècle, abondantes et d'une qualité exceptionnelle, donnèrent lieu à des recueils désormais classiques aussi bien en Suède et en Norvège qu'au Danemark et en Islande. Par la suite, les collectes se poursuivirent selon des principes qui ne cessaient d'évoluer ; mais parallèlement, une fois enraciné dans la littérature, le conte issu de la tradition orale donna naissance à un nouveau genre promis à un grand avenir : le conte littéraire destiné au jeune public. Son créateur fut le Danois H. C. Andersen, mais c'est en Suède, au tournant du XIXe siècle, que le genre atteignit son apogée, avec des auteurs comme Anna Wallenberg, Helena Nyblom, Hjalmar Bergman, Selma Lagerlöf – une tradition qui se prolongea tout au long du XXe et qui est toujours présente dans la littérature pour enfants des pays nordiques. C'est également à la Belle époque, grâce à une pléiade d'artistes remarquables, tels que John Bauer ou Elsa Beskow, que naquit et se consolida une imagerie propre à l'univers enchanté du conte : les trolls, les lutins et autres gnomes. Mais également les jolies princesses…

Edição de 11 Fevereiro 2019

Lars Gyllensten var en stridbar författare, hård kritiker av svenskt kulturliv, ständig sekreterare och senare avhoppare från Svenska akademien. Ulrika Knutson saknar hans självprövande hållning idag. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sverige är de förströddas land man älskar så ljumt, man hatar så grunt, man glömmer så fort vad som varit. Så inleder Lars Gyllensten sina memoarer, "Minnen, bara minnen". Det är det elakaste någon skrivit om kulturlivet i vårt land, sedan Strindbergs "Det nya riket". Massor av profiler slätrakas här. Gyllensten lindar inte in någonting. Sture Allén, som efterträdde honom som ständig sekreterare i Svenska Akademien, kallas redan i innehållsförteckningen för "prestigelysten myglare". Det är det snällaste som står om honom. Tal i egen sak förstås. Kritiken på sin tid, år 2000, gillade det inte. För mycket malört. Men han ville ha grälen till hävderna, särskilt de i  Akademien. På sjuttiotalet fick Eyvind Johnson och Harry Martinson dela på Nobelpriset. Att Akademien valt att belöna två av sina egna väckte reaktioner. Hånet ledde på sikt till att Martinson tog sitt liv, menar Gyllensten, som lägger skulden på Olof Lagercrantz och Sven Delblanc. 1989 vägrade Akademiens majoritet att protestera mot Iran, för dödsdomen mot Salman Rushdie. Motsättningarna ledde till att Gyllensten och Kerstin Ekman lämnade Akademien, följda av Werner Aspenström. Såren har inte läkt. Allt detta nämns i boken "Den glömde Gyllensten", av Thure Stenström, professor emeritus i litteratur i Uppsala. För den som vill lära känna berättaren och filosofen Lars Gyllensten ges här ett utmärkt tillfälle. Thure Stenström var god vän med författaren, som gick bort 2006. Lars Gyllensten föddes i Stockholm 1921. Han utbildade sig till läkare, och debuterade 1946 med diktsamlingen "Camera Obscura". Den gavs ut under pseudonymen Jan Wictor, och Gyllensten skrev den tillsammans med medicinarkollegan Torgny Greitz på skoj! Syftet var att parodiera fyrtiotalspoesins svulstiga bildspråk: Evangelium i boudoiren dold bakom sängomhängen pormaskplockning baddning av ögonen med eau-de-cologne  Den store Erik Lindegren skrev att poetens "intelligens var obestridlig" och även om Lindegren blivit lurad, så hade han ju rätt. Gyllensten återkom snart som seriös fyrtiotalist under eget namn. Han skrev mer än fyrtio böcker, romaner och essäer. Och även om han är en utpräglat idéburen författare, så spritter det i stilen. Han växlar lätt mellan sval ironi och drömsk surrealism. Enkla, nästan rara bilder, där minnet ligger som ett skrumpet äpple i barndomens verandafönster, möter grotesk och äckel. Vad är jaget? En säck med kött och dunster. Båda är oroväckande familjära med Döden, har inga problem med att se sitt eget ansikte under kistlocket. Thure Stenström kallar Lars Gyllensten en i god mening pubertal författare, som inte räds de stora livsgåtorna, som han återkommer till i mer än ett halvt sekel. Vill man roa sig kan man hitta beröringspunkter med den några år äldre Ingmar Bergman, av alla. De tillhör verkligen samma generation. Som gymnasister läser de Schopenhauer, ser lyckan gå över i leda; Hjalmar Bergman är bådas husgud. Båda skildrar sin borgerliga barndom med stor sensualism, där de smyger mellan smultronstället och skuggorna. Båda är oroväckande familjära med Döden, har inga problem med att se sitt eget ansikte under kistlocket. Båda är ironiskt förtjusta i begreppet melodram, använder det ofta. I slutet av femtiotalet lodar Gyllensten och Bergman verkligen i samma vatten. Guds tystnad dånar i deras verk. Författaren Gyllensten har bättre grepp om politik och diktatur än regissören Bergman någonsin haft. Gyllenstens roman Senatorn från 1958 präglas av Sovjets intåg i Ungern -56. Men under kritiken av auktoritära system och politisk förvillelse ligger en existentiell troskris som liknar Bergmans filmer vid samma tid. Till råga på allt heter Senatorn Antonin Bhör, mot Bergmans riddare Antonius Block, i "Det sjunde inseglet". Senator Bhör vittnar: "Jag gjorde vad jag kunde för min gud, och jag hade det ganska bra med honom. Men sedan alltför länge känner jag inte igen mig i honom mer. Han har inte mina drag, och jag har inte hans." Antonin Bhör landar i samma förlust, intighet och språklöshet, som Antonius Block när denne bara ser tomhet och skräck i den döende häxans blick på bålet. Ur hennes ögon möter varken Gud eller djävulen. Detta är ett dilemma för den sekulariserade nutidsmänniskan också, menar Lars Gyllensten. Själv ateist går han gärna i närkamp med det kristna idégodset men inte med hätskhet som dagens ateistiska fundamentalister. Jag tror inte på Gud, men jag tycker om honom, säger Gyllensten. Oavsett tro är det viktigt att lära känna årtusenden av kristet tänkande, som på djupet gestaltat människans  erfarenhet. Han tycker att vi gjorde oss urarva när vi högg av förbindelserna med katolsk kultur, och skriver syrligt: "En ängslig puritanism, en pryd provinsialism har blockerat våra källflöden från 1500 år av kristet skapande". Och oavsett tro, en värld där människan är alltings mått är dömd att torka ut, menar Gyllensten. Religionens språk behövs för att förstå människan, för att formulera en etik och för att utmana döden, en annan av Gyllenstens pubertala ödesfrågor. Själv medicinare var Gyllensten stenhård mot naturvetare och teknologer. De fick minsann inga intellektuella fribrev. Gyllensten var också  socialdemokraten som hatade nyvänstern. Döden har verkligen länge gått vid hans sida, och det tyngsta avsnittet i Thure Stenströms bok heter just Samtalet med de döda. I en av Gyllenstens finast romaner, "Palatset i parken" från 1970, blir vi turister på besök i dödsriket, barndomen är ett slags Hades. Att minnas är att sällskapa med de döda. Och Gyllenstens livslånga  följeslagare är döda filosofer med stil. Som Montaigne, som prövar jagets gränser och lånar sitt motto av Sokrates; "Att filosofera är att lära sig dö". Gyllensten nöjer sig inte med den godmodige Montaigne utan söker upp hans motståndare hundra år senare, 1600-talstänkaren Blaise Pascal. Även han skeptiker och stor stilist, men frommare och strängare. Pascal föraktar oss alla för att vi flyr tanken på döden med lättsinne och trams. Märk väl, detta säger han i en tid då lättsinnet var gud vid Ludvig XIVs hov. Galanteri var påbjudet. Radikalpessimisten Pascal fräser åt de parfymerade perukerna i Versailles: "Sista akten är blodig, hur vacker komedin än är i övrigt. Man kastar jord på huvudet, och ajöss med alltsammans!" Med Pascal anser Gyllensten att den moderna människan ägnar sig åt andefattiga distraktioner i stället för att ta livet och döden på allvar. Och hon gör det med gräslig arrogans, skryter med sin rationalitet, slår sig för bröstet utan täckning. Själv medicinare var Gyllensten stenhård mot naturvetare och teknologer. De fick minsann inga intellektuella fribrev. Gyllensten var också  socialdemokraten som hatade nyvänstern. Men när han gisslar kapitalismen låter han lika ettrig själv. Han hade verkligen modet att pröva inte bara sina motståndare, utan också sina egna premisser. När man läser Gyllenstens artiklar från sjuttiotalet undrar man om inte den stora glömskan snart är på väg att spy upp honom, särskilt när han talar om ekologi och demokrati. Den moderna industristatens rovdrift på resurser är anti-human och hotfull, inte välfärdsskapande som vi tror. Och de västerländska demokratierna lämnar mycket övrigt att önska. Makten ligger i händerna på små politiska och ekonomiska eliter, och de gamla social-liberala formerna för demokratisk styrning hämmas av teknokrater. Så skrev Gyllensten 1974, och griper rakt in i dagens debatt om populismen och hoten mot demokratin. Så hur glömd är Lars Gyllensten egentligen? Hans enorma  lärdom avskräcker många, det är sant, och ibland kan den gamle häcklaren av fyrtiotalspoesin bli rätt svulstig själv. Och hans hatretorik kan gott få vila i frid. Man kan också lite hädiskt fråga sig om det inte vore lika bra att gå direkt på Montaigne och Pascal, utan att ta omvägen om Gyllensten. Men vad vi saknar av Lars Gyllensten i dagens intellektuella klimat är att göra samhällsdebatt till en personlig fråga, inte bara ett spel. Han hade verkligen modet att pröva inte bara sina motståndare, utan också sina egna premisser. I döda filosofers sällskap  rannsakade han vår civilisation och sig själv. Det känns inte alls gammalmodigt, snarare uppfriskande. Ulrika Knutson, journalist och författare Litteratur Thure Stenström: Den glömde Gyllensten. Artos & Norma bokförlag, 2018.

S Ä S O N G S P R E M I Ä R ! På söndag smäller det på plan, på Vallen. Sveriges finaste sportklubb ska köra över en klubb som kallar sig för Djurgårn. Det är slutsålt, det är vår- och fotbollsfest. Ingenting får dig i form inför matchen som den här premiären av säsong 2 av radiokärleken #gamlaträ. Vi träffar ÖSKs huvudtränare och huvudprofil Alexander Alec Axén. Vi träffar också ÖSKs kapten på plan Robert RÅP Åhman Persson. Vi pratar om Lustans Lakejer, årets trupp och målsättning. Vi pratar om ÖSKs första tränare Hjalmar Bergman (!) och lyssnar på en krönika signerad Anders Thor. HÖR AV DIG TILL OSS! På Facebook, Twitter eller Instagram – vi heter svartvita i sthlm. Redo? CAPISH? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Duh-duh-duhn! Efter en kort semester är det äntligen dags för Bokpalt igen. I detta vårt trettiofemte avsnitt gör vår nya bokpoddare Elma premiär. Och vilken premiär sedan! Den här veckan får ni höra henne och Tobias granska en genusproblematiserande (nåja) och odödlig (?) ungdomsroman från 1925: Hjalmar Bergmans Flickan i frack.

Duh-duh-duhn! Efter en kort semester är det äntligen dags för Bokpalt igen. I detta vårt trettiofemte avsnitt gör vår nya bokpoddare Elma premiär. Och vilken premiär sedan! Den här veckan får ni höra henne och Tobias granska en genusproblematiserande (nåja) och odödlig (?) ungdomsroman från 1925: Hjalmar Bergmans Flickan i frack. Lyssna här!

Bokpalt firar 20 avsnitt, men gossarna är inte på plats för att fira. Tobias är nämligen i Berlin och söker spår efter författaren Hjalmar Bergman, medan Rasmus är gud vet var. Tur för er paltizar att vi tidigt förutsåg detta! Här bjuder vi således på vår första filmpalt, inspelad för ett par månader sedan hemma … Fortsätt läsa Bokpalt 020: Svindlande höjder 2009 (filmpalt) →

Lärare som känner sig pressade att sätta högre betyg än de egentligen vill, rektorer som är rädda att förlora elever och föräldrar som månar om sina barns framtid. Kaliber handlar den här veckan om föräldrars makt över skolan - och när inflytandet går för långt. Lärare pressas att sätta glädjebetyg, rektorer ger efter för föräldrarnas påtryckningar av rädsla för att förlora elever. Har föräldrarna fått för mycket makt över skolan? Idag handlar Kaliber och Skolministeriet från UR om föräldramakt. – Här har jag jobbat i flera år också, längan där borta, det står 5 C på dörren där nu. Det där alltså din klass då? – Det som borde varit min klass ja. I början så kändes det lite konstigt att det var en annan lärare där inne där jag borde vara. – Senaste veckorna så har jag suttit i ett litet rum här inne i det här huset där vi är på väg nu. Man har jobbat som klasslärare i så många år och plötsligt är man inte det längre. Man har blivit fråntagen en del av sin identitet, slutat med något som har tagit otroligt mycket tid, mycket roliga saker med barnen, som massor med lägerskolor och teaterföreställningar. – Men jag trodde ju inte det skulle sluta på det här sättet. Samtidigt som jag då känner att är det så skolan ska va, då är det nog ingenting för mig för jag tror inte på den skolan där föräldrar ska bestämma. Trots att solen gör tappra försök kommer den inte igenom det massiva gråa molnet som hänger över Ljungskile skola. Margareta Almefjord är 62 år och varit klasslärare i nästan hela sitt liv. Idag har hon inte längre en egen klass. För knappt två år sen startade några föräldrar ett uppror mot henne för att deras barn skulle slippa Margareta som klasslärare, innan hon ens hade börjat med den nya klassen. – Ja, först blev jag förvånad och tänkte att det måste vara något missförstånd, vi måste ju kunna prata om saken, men den chansen fick jag aldrig för dom ville inte träffa mig. Och sen under sommaren så trodde jag att det hade lugnat ner sig för jag hörde inget mer men det gjorde det ju inte för föräldrarna fick inte mig utbytt, så då bestämde dom sig för att inte skicka barnen till skolan. Så rektorn stod på sig? – Ja det gjorde han och även vid det laget då förvaltningschefen. Men som sagt föräldrarna höll ju bara barnen hemma. Så vad hände när skolstarten kom? – Då var det tre elever som kom, av 17. Så 14 stannade hemma. Och det gick ju inte riktigt så bra utan föräldrarna hade ju möten och det finns ju dokumentation där som är skrämmande om hur dom som vuxna människor ändå kunde uppföra sig. Skriker och gapar och slänger grejer och vad jag frågar mig är varför. Det fanns ju ett par, någon ledare och ett litet gäng som hakade på där och hjälpte till så man fick en mobbningssituation helt enkelt för att det här är ju i princip en häxprocess. I och med det fria skolvalet har föräldrar och elever fått mer makt och inflytande över skolan. Är man inte nöjd kan man byta. Eller hota med att byta. Kaliber och Skolministeriet har granskat föräldrarnas makt i skolan. Vi skickade ut frågan via URs lärarenkät  673 lärare över hela landet  och nästan  en tredjedel av dom 472  473 som svarade sa att de varit med om att föräldrar hotat med att göra en anmälan till skolinspektionen om läraren inte gjorde som föräldern ville. Så här kommenterade några av lärarna sina svar: ”Det verkar som om detta är något man talar om i hemmen - att anmäla till skolinspektionen. ” ”Eleven fick inte godkänt och då satte en enorm hatkampanj igång där jag mejlbombades och ifrågasattes.” ”Jag höjde rösten mot en elev som kränkte en annan elev, det skulle jag aldrig ha gjort. Mamman blev förbannad för att jag höjt rösten och hotade att anmäla till skolinspektionen.” Tillbaka till Ljungskile. Till slut lät föräldrarna sina barn komma till skolan, men 12 åtgärder var villkoret, bland annat att en pensionerad slöjdlärare skulle vara med på lektionerna för att kontrollera att allt gick rätt till. – Det tycker jag ju i sig är kränkande att man efter 40 år som lärare ska behöva ha någon som sitter och vaktar en. Höstterminen löpte på och övergick till vårtermin men och då hände nåt som blev helt avgörande för Margaretas roll som klasslärare. – Det var två pojkar som satt och hade en matteuppgift, en gemensam uppgift och jag stod ganska nära och den ena bara plötsligt fnissa till så vände jag mig om och tittade och då hade den andre ritat en penis på bänken. Och han suddade ut den snabbt som sjutton, men jag såg den ju och jag gick fram och pratade med dem då och sa att vi hade pratat om det här med att rita könssymboler och det är många som inte tycker att det är särskilt trevligt och dessutom så är det inte ok att rita på möblerna det gör man inte heller, nej,  och då började ha protestera vilt. Det hade han ju inte gjort och så vidare men jag sa att jag såg det och jag sa att vi sluter med såna dumheter, inget mer med det liksom. Och sen kom inte killen till skolan. Tre dagar. Alltså första dan som han inte kom ringde jag hem till mamman för han var inte sjukanmäld och då måste vi ju ringa så dom inte kommit bort på vägen eller något sånt där och då var hon ju så ilsk på mig. Det var ju inte alls som jag sa utan hade ju bara sluntit med pennan. Han hade blivit ledsen för att jag skrek och det visste vi ju redan förut att du skriker och gapar åt barnen. Skriker du och gapar på barnen? – Nej, det är ju inte därför man blir lärare för att man vill vara otrevlig mot människor utan man är ju intresserad av att hjälp barn att utbilda sig och växa upp till välfungerande vuxna och då måste man ju sätta regler och det är väl så att det är ganska många barn idag som inte är vana vid det.    Mamman till barnet som klottrat plus mamman vars pojke satt bredvid anmälde Margareta till skolinspektionen och Barn- och elevombudsmannen för kränkande behandling. – Beo dom sa ju i båda fallen så var det ju ingen kränkning utan det var ju bara sånt som varje vuxen människa måste ta itu med när man har med barn att göra. Medan däremot rektorn tog denna möjligheten att få någonting att plocka bort mig på. – Jag såg att jag hade ett missat samtal. Antonio de la Cruz heter jag. Det gäller Ljungskileskolan då. Du är mamma vars barn ritade på skolbänken och sedan anmälde Margareta till Beo och skolinspektionen. Hur tänkte du då? – Ja men vad har man för roll som förälder skulle jag kunna svara. Det är väl förälderns roll att se att barnen mår bra och att dom är trygga och att allting funkar i skolan. Men det finns ju alltid ett sätt att korrigera, att få barn att förstå att det man gör är fel. Det var ju inte ens det som var problemet. Det som fröken påstått var ju absolut inte sant. Och då var ju mitt barn förödmjukad på ett otrevligt sätt framför alla hans klasskamrater. Du till och med anmälde läraren. Varför det? – Det var ju fel det som hon gjorde. Det var inte ok för mitt barn att få uppleva det. Och det var inte ok för någon annans barn att behöva uppleva det heller. Men den här anmälan fick inget gehör? – Nej tillslut fanns det ingen anledning att fortsätta med det eftersom dom ändå skulle byta lärare. Så ni lyckades flytta på den här läraren? – Det är ganska starka ord du använder. Det handlar inte om att lyckas eller inte. Jag vet inte om du själv har barn och då är det jätteviktig att föräldrarna ska känna sig trygga och det var tyvärr det som vi saknade. --Jag ser att du har sökt mig två gånger Hej! Du var en av dom föräldrar som försökte få bort Margareta som klasslärare till ditt barn. Vad har du för tankar kring allt det som hände? – Ja du tänker så, ja, det jag kan säga är att jag vill ligga väldigt lågt för det är väldigt infekterad stämning kring den här frågan fortfarande. För det är ju fortfarande inte löst som konflikt. Alltså det har ju blivit en lösning som barnen och föräldrarana och skolledningen kan acceptera men jag tror att den enskilde läraren har svårt att acceptera det som skedde. Man har gjort en organisatorisk förändring, man drar ett streck över det och låstas som om det inte finns och så vet man att hon går i pension om två år. Är det föräldrar som lägger sig i eller finns det ett reellt vuxenproblem och hur kommer man åt det? – Alltså man har haft en organisation där man har haft en lärare och en klass det är ett klassrum och en stängd dörr och vad som händer innan för den dörren är väldigt svårt för någon annan att se. Det finns ju ingen dokumentation på något sätt? – Det är ju det som gör det hela mer problematiskt. Det går ju inte säga att varenda elev i varje klass har haft problem men det visar sig att några barn i nästan, jag kan inte säga varje klass, men jag har ju pratat med så många som har kommit fram efteråt. Hade jag haft facit i hand så kan jag säga så här att jag, skulle aldrig göra om denna processen igen för man blir mobbad och utsatt som vuxen förälder. Det blir en sån här liten by-syndrom, skjut budbäraren och det är ju jobbigt. Hur känner du inför allt det här? – Ja det är ju… det känns uppgivet gör det och nu fanns det ju en tjänst nu i mars här och den är tillsatt en annan lärare. Det blev en klass ledig som du skulle kunna…? – Som jag skulle kunna tagit över då va? Nej det får jag inte. Vad gör du nu? – För det första satt jag i flera veckor och sysslade med datorer, bar runt datorer som skulle skrotas. Och det är ju inte direkt mitt jobb det är ju mer en vaktmästarsyssla. I Margareta Almefjordsfall i Ljungskile handlar det om att några föräldrar  tycker och påstår att hon varit otrevlig, skriker och skäller och därmed kränker elever. Men när vi studerat Margaretas historia lite närmare hittar vi ingen dokumentation som tyder på att Margareta gjort något som skulle göra hennes olämplig som lärare. Ord står mot ord. Lärarnas riksförbund som är Margaretas fackförening anser dock att Margareta har rätt och driver nu fallet mot Uddevalla kommun som Ljungskile tillhör. Vi måste dock tillägga att föräldrarna inte gjort något formellt fel utan handlat efter sin övertygelse och föräldraansvar. Vi lämnar Margareta Almefjord en stund. För hon är inte den enda som upplevt att skolan givit efter när föräldratrycket blivit för starkt. Det visar inte minst vår enkät. 186 av dom 472 lärare som svarade på UR:s lärarenkät menade att det har hänt att rektorn på skolan velat att de ska gå med på förälderns krav trots att läraren själv tyckt annorlunda. ”Rektorer är så rädda för föräldrar att de gör vad som helst för att undvika konflikter.” ”Min nuvarande rektor påminner ibland om vissa föräldrars sociala status på orten och säger att vi måste tänka på det” ”Idag känns det som om rektor är rädd för att föräldrarna ska byta skola om de inte få gehör för sina åsikter.” Inga Ordqvist – är rektor på Ljungskileskolan och därmed också Margareta Almefjords chef. – Jo, jag har funderat på detta och nej jag ställer inte upp på det. Det är lite för känsligt. Du vill inte säga någonting om varken det enskilda fallet eller i det stora. – Vi kan ju säga att det är ju löst. Det som det ursprungligen handlade om är löst Har ni löst det? – Jag vill inte uttala mig om det här har jag ju sagt. Tycker du att det är ett problem med för mycket föräldrapåverkan? – Prata med vem som helst. Vilken rektor som helst egentligen. Alla har ju varit i liknande situationer utan att det har blivit lika stort så att säga och det är ju sådant som är aktuellt för alla, däremot är det olika på olika skolor lite beroende på vad man har för upptagningsområde och så. Föräldrar i olika områden är mera på än vad man är på andra ställen kanske. Vad har det med att göra? – Socioekonomiska faktorer eller? Ja till exempel, att man är mera påläst, eller ja mera välutbildade kanske, mera van att påverka i andra sammanhang. Så kan det vara… Vi följde rektor Inga Ordqvist uppmaning och frågade 1570 slumpvist utvalda rektorer över hela landet via UR:s Rektorsbarometer. 72% av rektorerna av de 882 som svarade uppgav att de det varit med om att föräldrar hotat med att lyfta sina barn ur skolan för att få sin vilja igenom. Markurells i Wadköping, här i Radioteaterns version från 1949, är ett klassiskt svensk verk från Hjalmar Bergman, själva plotten är just föräldramakt. Direktör Markeurells vill att hans son inte ska kuggas från skolan, annars hotar han att dra in sitt stöd till staden och läroverket. Så det här med föräldramakt och föräldrapåverkan är kanske egentligen inget nytt? Professor emeritus i idé och lärdomshistoria Sven Eric Liedman kan svara på detta. – Ja, vi hade ju en gång i tiden ett privatlärarsystem i Sverige, det var ju i synnerhet adeln men också så småningom de bättre borgerskapet och det är klart att dom här privatundervisarna som ju ofta var fattiga studenter dom måste ju tillmötesgå föräldrarnas krav för dom bodde hemma hos föräldrarna och så… Då kan man tala om föräldramakt? – Då kan man tala om föräldramakt, alltså den föräldramakten fanns. Sedan så grundades , startade man i Sverige grundskolan då för 50 år sedan, man kan säga att grundskolan fungerade ganska bra i några decennier, medan i synnerhet sedan, det man kan säga är en dubbelreform, en kommunalisering och friskolereform. Efter det har ju effekterna gått utför och effekterna har accelererat kan man säga. Och jag tycker det är så ovärdigt, det finns såna här gymnasiedagar, en slags mässdagar där alla gymnasier tävlar om att dra till sig uppmärksamheten hos eleverna. Det  är ett slags försäliningsraseri där som jag tycker är helt främmande för skolan. Då får man ju ett bisarrt läge, det är som när man överettablerar en viss typ av affärer då blir konkurrensen om kunderna benhård. Så då måste rektorerna gör allt för att tillmötesgå föräldrar? – Visst det finns rektorer som känner sig tvingade att pressa lärarna att sätta lite högre betyg va. Vad händer om läraren säger nej. – Ja då hamnar läraren i en besvärlig situation. Det är ju rektorn som är chefen. Eva Jorendal är lärare i svenska och religion på gymnasiet i Härnösand … – Ja till exempel här har jag då  exempel ifrån nationella prov. Då diskuterade jag bedömningen av dessa två prov med en annan lärare och den här satte jag icke godkänd på, IG. Det är jag som har skrivit det här. Och den här satte jag ett starkt VG på. Och den andra läraren har alltså satt ett G på den som jag satte IG på och MVG på den som jag satte starkt VG på. Och så skickade jag, tog jag bort alla markeringar, och skickade in till dem som gör proven i Uppsala. Vad satt dom? VG plus och IG utan att veta vad jag eller den andra lärare hade satt. När skolchefen ville att du skulle sätta högre betyg eller åtminstone ge godkänt till alla elever. Gjorde du det? – Nej, men det var ju därför jag blev av med jobbet så klart. … – Men jag hade inga planer på att sätta högre betyg då heller? Gjorde dina kollegor det? – Ja men det ser du ju, jag har exempel på det här… – Ja här är då huvudbyggnaden för Härnösands gymnasium. Ja, gammal fin byggnad. Var hade du dina lektioner? – Ja till att börja med hade jag dom uppe på översta våningen här. Men sen kom det propåer att nu skulle inte eleverna behöva flytta på sig utan vi skulle springa som tättingar till deras olika avdelningar som dom var på. – Jag vet jag sprang här det var  en kilometer bort eller någonting det var en diaprojektor en  gång höll på att bära ihjäl mig. Hade ingen bil då. Så man ville inte att eleverna skulle röra på sig så mycket så då fick ni lärare göra det? – Ja dom var ju kunder dom skulle servas. Helt vidrigt faktiskt. – Vi skulle kunna fråga ungdomarna här vad dom tycker om skolan, ställa några frågor. Det finns ju en diskussion om att lärare ska sätta högre betyg... – Man kan ju tänka sig att lärarna känner pressen att dom ska sätta högre betyg. Så att dom …jag tänker bara på mina högstadiebetyg då. Jag vet inte... Hur menar du då? – Nej men man kanske får lite högre betyg än vad man egentligen borde fått. – Nej, jag känner mer att jag inte borde fåt något betyg alls. Så  det var ju det som var problemet. – Men just det här att man tävlar om betyg bland skolor känner jag blev mycket mer nu när friskolorna kom. Man ska tävla med varandra om vem som är en bästa skolan och på den här skolan får man datorer och på den här skolan får man si och så. Och det känns otroligt synd för alla ska ha rätt till samma skola tycker jag. Lärarna kan ju inte göra sina jobb och eleverna får inte den utbildning som dom faktiskt tror att dom har fått. Eleverna Maja och Helen korsar skolgården, Eva tittar efter dom, det kunde ha varit hennes elever. Men Eva Jorendal vägrade sätta högre betyg än vad eleverna  förtjänade och  på grund  av detta fick hon elever, föräldrar, rektor och till sist skolchefen emot sig och förlorade jobbet. Hon fick dock viss upprättelse av tingsrätten som konstaterade det ej fanns sakskäl för uppsägning. Men Eva har trots detta inte fått en ny lärartjänst. Vi har sökt tidigare och ansvariga skolchefer i Härnösand men dom har inte velat uttala sig. Birgitta Wigren är dock nuvarande förvaltningschef för skolan i Härnösand, hon har nyss tillträtt och kan inte uttala sig om Eva Jorendals fall, och det i sig är också ett problem eftersom skolchefer i många kommuner byts ut på löpande band och det är svårt att hitta ansvariga. – Ja jag tycker det har skett en förskjutning på föräldrarnas makt. Framför allt så, eller det är ju sa att lagen har förändrats. Enligt lag har man ju nu ganska stora möjligheter att påverka. Man har som förälder möjlighet att påverka i vilken skola man går. Och det innebär ju i sig i princip att man kan välja lärare för sina barn. När vi frågade lärarna i våran enkät hur många som varit med om att föräldrar försökt påverka betygsättningen svarade nästan hälften, 223 stycken, att de hade det. Och av dom hade var sjätte lärare också gjort som föräldern ville och ändrat betygen. Birgitta Wigren förvaltingschef igen. – Det låter mycket. Att det förekommer det tror jag alldeles säkert att det gör. Men vi jobbar jättemycket med det här för det är otroligt viktigt. För mig är ju också dom betyg som lärarna sätter ett betyg på lärarna själva. Hur menar du då ? – En lärare sätter ju betyg på sin egen undervisningen eftersom man enligt läroplanen har skyldighet att nå eleverna där eleverna står. Och kan man då inte hitta det som eleven behöver så att eleven kan få ett betyg då har man inte som lärare hittat tillräckligt många möjligheter. Så du menar att det är lärarens fel om en elev blir underkänd? – En del utav det. Sen har vi ju naturligtvis elever som inte kommer till skolan eller som inte går att nå av andra skäl. Men finns du i skolan och vill lära dig då har läraren det som uppgift att hitta alla möjliga metoder. Att hitta just den lärstil som just den eleven har. Går du in tillsammans med rektorn och ändrar ett betyg? – Jag har inte rätt att ändra ett betyg. Enligt lagen är det bara rektor som har rätt att ändra ett betyg, Men jag har naturligtvis varit med om att föräldrar har ringt till mig och tyckt att elever fått fel betyg, och jag har gått in och resonerat med lärare och rektorer hur ser det ut och vad har man byggt det här på och så vidare. Och att det har ändrats efter att vi har gjort det. Visst har jag varit med om det. Då kan man säga att det är någon slags föräldrapåverkan då? – Ja och just i det fallet tycker jag inte att det borde vara så utan det skulle vi gjort rätt första gången. Ok, så föräldern hade rätt i det här fallet? – Ja det får man absolut säga. När vi ändrade oss så hade föräldern absolut rätt. Trots arbetssituationen och anklagelserna vidhåller Margareta att hon ej gjort något fel. – Eftersom jag inte gjort något fel är det inte jag som ska bort. Jag tycker att vi måste alla som råkar ut för något sådant här försöka orka med att stå på oss vi kan inte bara liksom förvinna ut bakvägen och så är vi bortglömda om några månader för det är ju enklast om problemet försvinner och problemet är ju jag för tillfället då va i den här skolan. Vi måste stå på oss och säga vi har inte gjort något fel, det är inte ok vi ska inte bort.

I programmet Jag är katten som går för sig själv från 1943 hör vi tre röster om esteternas favoritdjur: Katten. Bl a berättar Stina Bergman om sin man författaren Hjalmar Bergman och hans speciella förhållande till katter. Sänt: 1943-09-26

En barsk farmor och en livrädd clown är huvudpersoner i Klassikerrummet. Hjalmar Bergman som är en av våra största och mest fantasifulla författare skrev två romaner som hör ihop: Farmor och Vår Herre 1921 och Clownen Jac. 1930. Den första handlar om en mycket viljestark kvinnas uppgång och fall. Ni hör Anneli Dufva och Göran Everdahl samtala med programledaren Maarja Talgre.

Vaudevilleartist och revolutionär - vem var hon egentligen, mirakelkvinnan från Alabama? Den dövstumma Helen Keller som mot alla odds blev författare och föresläsare och under en period hela Amerikas älskling? I en ny biografi ger Bo Renberg, författare och språkvetare, en helt ny bild av henne. Boken Helen Kellers värld visar en mycket mer mångfacetterad människa än vad den gängse mytbildningen gjort och beskriver hur avgörande språket är för människoblivandet. Helene Alm har träffat honom. Och så startar Klassikerrummet för säsongen - med en barsk farmor och hennes vettskrämde sonson. Hjalmar Bergman räknas till de stora och fantasifulla berättarna i svensk litteratur. Maarja Talgre och hennes gäster Anneli Dufva och Göran Everdahl har läst två av hans bästa romaner, och de hänger ihop: "Farmor och Vår Herre" från 1921 och "Clownen Jac" från 1930. Programledare är Jenny Teleman.