Podcasts about gud fader

Oddvar Husby drar igang med taleserien om kristen trosbekjennelse. Først ut er setningen Gud Fader. Men hva betyr egentlig det? Spørsmål til smågruppeopplegg: 1. Hva er betydningen av ordet "jeg" i trosbekjennelsen? 2. Les 1. Johannes 4:7-12. Hva sier dette om Faderens rolle i treenigheten? 3. Les Efeserne 1:3-14. Diskuter hva det betyr for deg/dere å være adoptert inn i Guds familie

Mandagskristen1. Populære misforståelser - og deres virkning2. Bibelske sandheder3. Praktiske konsekvenserForkynder: Manuel VigiliusBibeltekst: Paulus´ Brev til Kolossenserne kapitel 3 vers 12 - slutHvad I end gør i ord eller gerning, gør det alt sammen i Herren Jesu navn, og sig Gud Fader tak ved ham! …Hvad I end gør, gør det af hjertet – for Herren og ikke for mennesker.I ved jo, at I af Herren skal få jeres arv til gengæld. Tjen Kristus.

Præludium: Louis Vierne: Preambule Fra det G.T.: Salme 145,1-9 Salme: 734 "Gud Fader og Søn og Helligånd" Fra det N.T.: Matthæus 11, 16-19 Korvers: Jørgen Graven Nielsen: Herre, hjælp, thi de fromme er borte (tekst: Efter Salme 12) Salme: 31 "Til himlene rækker din miskundhed, Gud" Postludium: N. O. Raasted: Til himlene rækker din miskundhed, Gud

"Jag har sjungit på estrader mycket sämre än den här. Jag har sjungit om Gud Fader och om heta begär." Det 175:e "Hemma hos Strage"-avsnittet gästas av Owe Thörnqvist som nyligen fyllde 95. Han pratar bland annat om sin senaste singel "Killing knee blues", som han skrev om mordet på George Floyd, om att läsa filosofi för Ingemar Hedenius i Uppsala, om att få stryk eftersom det var klassförräderi att börja realskolan ("då tog pappa med mig till boxningslokalen, jag fick sedermera ett flytande fotarbete, en bra vänster och en ganska ärtig höger"), om att jobba som uppassare på en Amerikabåt, om gamla flammor som inspirerat låtar, om varmkorv, om psalmer och om när han träffade sitt livs kärlek, Berit Gullberg, i tv-programmet "Gomorron Sverige" för 40 år sedan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad har du som din ledstång när lampan släcks? och hur viktig är erfarenheten du får av att vandra med Gud?

Vad har du som din ledstång när lampan släcks? och hur viktig är erfarenheten du får av att vandra med Gud?

Gud - Fader, Son och Ande - 26 maj 2024 by EFS Helsingborg

Præludium: Johann Gottfried Walther: Aleneste Gud i Himmerig. Davidssalme: 33, 12-15. Salme: 435 "Aleneste Gud i Himmerig". Fra det N.T.: Efeserbrevet 1, 3-14. Vekselsang: Dit ord består, Herre Gud (Sl. 119, 89-90 & 23, 1-2). Salme: 6 "Dig være, mildeste Gud Fader". Postludium: Théodore Dubois: Prélude, Es-dur.

Den här veckan är temat för andakten "Gud - Fader, Son och Ande" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet kapitel 11, vers 25-27. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Præludium: Mads Høck: Dig være, mildeste Gud Fader. Davidssalme: 27, vs. 1, 7-9 og 13-14. Salme: 302 "Gud Helligånd! o kom". Fra det N.T.: 2. Korintherbrev 5, 14-21. Trosbekendelsen. Salme: 6 "Dig være, mildeste Gud Fader". Postludium: Jean-Philippe Rameau: Air tendre.

Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/den-forste-och-den-siste-ar83hJes 44:6Gud är den förste — det finns ingen och inget före Honom. Han är evig och har alltid funnits. Han är också den siste. Det kommer ingen efter Honom. Upp 1:8Här har vi än en gång den förste och den siste. Gud är inte först i tiden, utan står utanför tiden, han har alltid funnits. Och så säger han: Jag är han som är, som var och som kommer. Det kommer från en tidigare berättelse, där Gud presenterar sig som JAG ÄR. Jag är den jag är, säger Gud till Mose. Jag är nu, men jag är också då (jag var) och jag är sedan (jag kommer). Han är obeskrivlig. Han är. Upp 1:17-18Innan har Gud Fader kallats den förste och den siste. Nu säger Jesus att han är den förste och den siste. Vad betyder det? I Jesaja bok läste vi ju att Gud är ojämförlig. Det är Gud som varit på jorden, som varit människa och gått i våra skor. Gud vet hur du har det, hur det är att vara människa. Men han inte bara vet, han är den som bär hela universum i händerna. Hur långt bak vi än färdas ser vi in i Jesu ögon, och hur långt fram vi än når ser vi fortfarande in i Jesu ögon. Ännu senare i Upp säger Jesus så här om sig själv. (Notera att han säger samma sak, fast på tre olika sätt):Upp 22:13--------------------För samtalDet sägs ofta i kyrkor att Gud gått i våra skor. Ge några exempel från Jesusberättelsen på när det blir tydligt att Jesus delat all vår mänsklighet. Hjälper det att fundera över att Gud varit människa? Varför/varför inte? Gud bär tiden och hela universum i sina händer, sades det i dagens predikan. Samtala om vad det kan betyda, och vad det väcker för tröst och hopp, men också vad det väcker för eventuella frågor.

Är en ny typ av religion på väg att växa fram? På klimatmötet i Sinai vill man omvända sig till Moder Jord, och vår motståndare försöker riva ner sann tillbedjan på alla sätt. Men Gud bygger sin församling, sitt tempel, och vill bo ibland oss. Han vill att vi ska komma i funktion som en proteströrelse. Eftermiddagsmöte i Vetlanda, 19 november, 2023.Stöd Predikopodden:Swish 123 230 85 83BG 5303-8048Ta kontakt:info@pilgrim.mediawww.pilgrim.mediaVill du upptäcka mer om Jesus:Besök www.befriad.nu Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik LignellVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/det-trovardiga-vittnet-forstfodd-fran-det-doda-ardfcI vår iver att förklara och göra Jesus begriplig har vi ibland gått för långt. Om allt handlar om vänster hjärnhalva, om begriplighet och logik, missar vi somligt. Det är noterbart att NT:s författare gång på gång blir poetiska när det ska beskriva Jesus, ja hela Treenigheten. Inte för att flumma till det, utan för att orden inte räcker till, och för att logiken bär på så många begränsningar. Kol 1:13-20Upp 1:4-6Det trovärdiga vittnetI GT kallas först Adam och Eva att vittna om vem Gud är. De är Guds avbild, och tanken är att de bär den bilden ut i världen, att de representerar Skaparens vilja och skönhet. Det spricker, då bilden dras i smutsen. Avbilden finns kvar, men blir uppblandad med synd, skam, främlingskap, rädsla och bortvändhet. Adam och Eva kan inte längre vara Guds vittnen. Ps 89:36-38En profetisk psalm om den kommande Messias. Längtan genom GT är att Gud ska upprätta ett nytt vittne — trovärdigt i allt. Nu påstår Johannes att det har skett: Den Jesus han käkat med, vandrat genom Galileen med, sovit i båten ihop med, och som han nu möter förhärligad i början av Uppenbarelseboken är det trovärdiga vittnet, den gestalt som världen väntat på, och som gör det som Adam och Eva inte klararde. Förstfödd från de dödaBåde Paulus (Kol 1) och Johannes (Upp 1) påstår att Jesus är den förstfödde från de döda. Jesus är Guds förstfödde, som i högst i rang. I GT är förstfödslorätten superviktig. Jesus har därmed platsen närmast Gud Fader i makt och ära. Vi läser ytterligare i Ps 89 om vem som ska komma:Ps 89:25-30, 49Psalmisten frågar sig: ”Vem räddar sitt liv undan dödsrikets makt?” Svaret får vi i Kol 1 och i Upp 1. I GT:s löften om en kommande Messias bär denne titeln förstfödd som ett tecken på makt och härlighet. Jesus är förstfödd från de döda. Men vad innebär det? Jesus är ju inte den förste som uppstått. Detta är något annat. Jesus uppstår inte som Änkans son eller Lasaros gör (uppväckt för att så småningom dö en andra gång), utan Jesus uppstår i härlighet för att aldrig mera dö. Världen har aldrig skådat något som liknar den uppståndne Jesu kropp. Jesus är förstfödd som i först i den nya skapelsen. -------- Vi har alla döden framför oss, men Jesus sitter i himlen som den förste som lämnat döden bakom sig!--------1 Kor 15:20-22”...den förste av de avlidna.” Ordagrant: som en förstlingsfrukt. En förstlingsfrukt var den första delen av skörden som man skulle ge till Gud som ett tecken på att hela skörden egentligen tillhörde Honom. Gud har skördat en enda person från döden, och håller upp honom inför alla rädda, kämpande, döende människor: Den förstfödde från de döda är ett tecken på att det nya livet ska drabba hela tillvaron: En dag ska Guds härlighet genomsyra allt. Den förstfödde från de döda är grundaren av den nya mänskligheten. Nu lever den gamla och den nya mänskligheten sida vid sida, men en dag ska kraften, uppståndelsen, livet bryta fram fullständigt! Jesus kliver ut ur den lånade graven och hela världen startar om. Den yttersta tiden är inledd, Jesus, det trovärdiga vittnet, förstfödd från de döda, är uppstånden och sitter i himlen!1 Kor. 15:35-38, 42-43, 49Vi blir en avbild av Jesu himmelska uppståndelsekropp. Han är förstfödd, och vi kommer sedan. Vår kropp sås som ett frö när vi dör, och vi ska få en ny kropp. Paulus påstår, till skillnad från judiska och grekiska idéer, att kroppen uppstår till härlighet. Den kommer att övertrumfa den gamla kroppen ungefär som trädet övertrumfar det skrumpna, oans...

Eva-Marie HultbergVem är han?https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/den-osynlige-gudens-avbild-ar8h0Kol 1:15-20Låt oss granska beskrivningarna i vers 15 och 16:Han är den osynlige Gudens avbild,Det här beskrivs också i Hebr 1 och vers 3 ”Jesus är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen”. Läser man sammanhanget, vers 1–4 så är det ganska parallellt med våra versar idag. Det är också detta som beskrivs som Jesus´ uppdrag – att visa oss vem Fadern är, att vara vägen till Fadern. Gud Fader i himlen är osynlig, men nu har vi kunnat se honom genom Jesus.den förstfödde i hela skapelsen, Jesus finns före allt. När det talas om Jesus som den förstfödde i hela skapelsen (1:15) skall det inte uppfattas som om han är skapad först, Han är inte skapad alls. Han finns före allt. Förstfödd handlar inte bara om tid, utan också om rang, om ställning. Han är alltså ”överhögheten över allt skapat”. Precis som Fadern, står också Sonen utanför skapelsen i meningen att de inte är skapade, utan eviga. ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, synligt och osynligt, troner och herravälden, härskare och makter; allt är skapat genom honom och till honom.Han finns före allting, och allting hålls samman i honom. Jesus finns inte bara före skapelsen, han är medskaparen av hela skapelsen, hela tillvaron, både det som syns och det som inte syns. Himalaya, ljusets hastighet, Marianergraven, klorofyll och fotosyntes, men också änglar och allt osynligt. Paulus beskriver honom som att han är skapelsens ursprung, den som allt detta kommit till utifrån, och han är också alltings mål. Att allt är skapat för att ära Jesus. På det sättet är Jesus början – ursprunget och upphovet till allt – och slutet – centrum för allt, den som bär upp allt, målet för allt, den för vars skull allting existerar. Paulus får anledning i flera av sina brev att förklara vem Jesus är och vad hans evangelium betyder… det är oftast på en viss förekommen anledning… och den anledningen är att man i olika sammanhang ställt annat i vägen för Jesus. Att han inte längre är i centrumI Kolossai smög det sig in olika föreställningar som gjorde att Jesus kom i bakgrunden och sikten skymdes av andra läror och betoningar. Paulus målar därför Jesus så tydligt han kan för de kristna i Kolossai. Vi behöver alla fästa blicken på Jesus. Läsa Bibelns ord om honom. Tillbe honom. Följa honom. Tala med honom. Även för oss hamnar saker i vägen. Siktlinjen blockeras. Fokuset flyttas. Blicken fladdrar. Andra röster hörs tydligare. Tänk om de här veckorna, som också är fastan - tiden före påsk, kunde få vara en tid för att på ett särskilt sätt rikta blicken rätt. Styra undan sådant som gör blicken grumlig. Sådant som stör fokus. Eller sluta lyssna på röster som säger andra och motstridiga saker. Sådant som får oss att sätta andra och annat på den platsen som Jesus skulle ha.------------------------För samtal och egen reflektion:Vad står i vägen för oss idag? Vad har hamnat i blickfånget istället för Jesus? Som enskilda, eller som församling, eller kanske i cellgruppen?Finns det tillfällen när vi står i vägen för någon annans möjlighet att få syn på honom?Hur kan ni i cellgruppen på ett särskilt sätt under fastan hjälpas åt för att Jesus ska få bli vårt centrum ännu tydligare?Testa att skriva ner en egen beskrivning av Jesus, en tillbedjanstext, en dikt, en lista på hans egenskaper!

240218 Helge Terje Gilbrant, 4 Trosbekjennelsen "Gud Fader Den Allmektige" by Tabernaklet Skien

Eva-Marie HultbergEtt barn har föttshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/evig-fader-ar4gcVad betyder det för dig och mig att när Gud föds som människa in i vår värld, när Jesus kommer till oss, så får han namnet Evig Fader? Och hur kan det vara ett hopp för vår värld, nu och för vår framtid? Vad säger det dig och mig och vår värld att barnet – Jesus - är Evig Fader?1: EvigVi som ofta hör om Gud, eller ofta är på gudstjänst och t ex sjunger om Gud, vi är så vana vid att använda ordet evig, så att vi kanske inte tänker på storheten i det ordet. Och det blir kanske mest ett slags tidsbegrepp. Evig tid – tid som aldrig tar slut. Evigt liv – liv som aldrig tar slut. Underbart i sig.Men att det används som egenskap på någon, på Gud, och på det här barnet som ska födas. Att Jesus är evig. Att vår Himmelske Fader är evig – det är ngt mer än en tidsangivelse.Det betyder att allt det han är, inte förändras, och att han aldrig försvinner, eller ruckas på eller plötsligt visar sig vara något annat eller någon annan. Det betyder både att han fanns före allt och att han finns utan slut. Att han inte kan vara olika mkt kärlek, allt utifrån dagsform, eller att något av hans godhet liksom kan rinna ut i sanden. Han blir inte dement, eller åldrad, eller svag. Han kan inte bli personlighetsförändrad. Han utvecklas inte och blir en annan personlighet. Han är evig. Evig som i pålitlig, som i bergfast, likadan, omöjlig att välta omkull, eller manipulera bort, slita ut, eller förbruka. Han är evig.2: Fader I Bibeln sägs det en del vackra saker om honom…I Efesierbrevet 3:14-15 ska Paulus be för församlingen och han brister ut i ”Därför vill jag falla på knä inför Fadern, efter vilket allt vad fader heter, i himlen och på jorden, har sitt namn.”Han som kallas Evig Fader är själva prototypen för den perfekta pappan, han är den första, och han är helt utan begränsningar eller brister.I Matt 10:29-31 står det: ”Säljs inte två sparvar för en kopparslant? Men ingen av dem faller till marken utan att er fader vet om det. Och på er är t o m hårstråna räknade. Var alltså inte rädda: ni är mer värda än aldrig så många sparvar.” Vår evige Fader ser på oss, på dig, med så mycket kärlek, ditt värde är oändligt i hans ögon, oavsett vad någon människa säger om dig. Ingen detalj i ditt liv är ointressant för honom.I Lukas kapitel 15 berättar Jesus liknelsen om Den förlorade sonen – vad berättar den berättelsen om Fadern? Jo, att Fadern, alltså Gud Fader är en älskande, väntande, förlåtande, saknande pappa, med famnen öppen för varje barn som kommer hem, alldeles oavsett vad som hänt under bortavaron och alldeles oavsett hur sonen i det här fallet behandlat sin far.Var barmhärtig så som er fader är barmhärtig. Luk 6:36Var fullkomliga så som er fader i himlen är fullkomlig. Matt 5:48I Ef 4:5-6 talar Paulus om enheten i kyrkan men kan inte låta bli att brista ut i hurdan Gud Fader är… En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas Fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt.Er fader vet vad ni behöver redan innan ni har bett honom om det. Matt 6:8Vår evige Fader, förutom att han är evig, dvs pålitlig, bergfast, likadan, omöjlig att välta omkull, eller manipulera bort, eller förbruka, vår Fader står över allt, är fullkomlig, väntar, älskar, förlåter, vet vad vi behöver, är barmhärtig. Och ännu mer. Han är facit, själva prototypen för hur en förälder ska vara. 3: Ett hem hos GudEn av de vackraste tankar som har att göra med föräldrar, och då också vår evige Fader är att det är så nära sammankopplat med att få komma h...

240128 Helge Terje Gilbrant, 3 Trosbekjennelsen "Jeg Tror På Gud FADER" by Tabernaklet Skien

240121 Helge Terje Gilbrant, 2 Trosbekjennelsen "Jeg Tror På Gud FADER" by Tabernaklet Skien

Willy Kyrklund lät Mästaren Ma söka frågan på vilken människolivet var ett svar. Michael Azar följer undringens resa genom idéhistorien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Jag söker den fråga på vilken människolivet är ett svar.”Så inleder den svenske författaren Willy Kyrklund sin bok Mästaren Ma från 1952.Den märkliga lilla formuleringen har svävat omkring i mina tankar ända sedan jag för första gången läste den för omkring trettio år sedan. Finns det verkligen en fråga på vilken människolivet är ett svar? Hur skulle en sådan fråga i så fall kunna se ut?Och vem skulle ursprungligen haft anledning att ställa den?Det ligger nära till hands att peka mot himlen och tänka: endast en gud kan ställa en så outgrundlig fråga.Å andra sidan tycks själva idén om en frågande gud skava mot bilden av gud som allvetande. Den som redan vet allt har väl ingen anledning att fråga efter något.Ett vackert försök att förstå relationen mellan den frågande guden och den skapade människan finner vi hos den florentinske 1400-talstänkaren Giovanni Pico della Mirandola. Här framträder nämligen människan just som ett svar på en saknad, som ett uttryck för en brist i den Allsmäktiges hjärta. Efter att Gud Fader frambringat alla ting och djur i vår värld insåg han nämligen att någonting väsentligt saknades. Som om det fanns ett inre tomrum i Varat självt. När den Outgrundlige begrundade denna tomhet – och som alla vet betyder ordet begrunda just att ställa sig frågor – kom han strax på svaret: det är människan som fattas!Världsalltet, tänkte gud, behöver ytterligare ett kreatur, en varelse som är utrustad med ett medvetande som kan vittna om allt det jag har skapat. En varelse som tillsammans med mig kan förundras och glädjas över skapelsen. Så kom människan att bli svaret på Guds längtan efter att bli sedd och beundrad. Människan, sålunda, som det förkroppsligade svaret på gudomens oförmåga att stå ut med sin eviga ensamhet.Pico della Mirandola är inte ensam om sina tankar. Andra har följt i hans fotspår och kommit fram till liknande slutsatser. Några av dem har gått så långt att de hävdar att det först är genom människan som Gud kan bli fullt medveten om sig själv. Gud speglar sig, så att säga, i den lilla människovarelsens strävan efter att begripa och sätta ord på den värld som hon slungats ut i. Det började ganska så blygsamt, men sedan tog det fart på allvar. Med stjärnkikare och spektroskopi utforskar hon den oändliga rymden. Med skalpeller och röntgenstrålar blottlägger hon tålmodigt och systematiskt sitt eget väsen.”Gud har väntat i sextusen år på ett vittne”, förklarade den tyske astronomen Johannes Kepler i början av den naturvetenskapliga revolutionen.Utan människan, instämde författaren Denis Diderot drygt hundra år senare, skulle världsalltet vara tomt och stilla. Om människorna ”blev bannlysta från jordens yta skulle naturens föränderliga och sublima skådespel inte vara mer än en scen av ödslighet och tystnad”. Från att ingenting ha varit – ett lätt och naivt byte för naturens nyckfulla makter – har människan kommit att uppfatta sig som ett slags gud på jorden. Som ett språkrör för det Absoluta, som en inkarnation av den eviga Andens självutforskning.Det finns en fantastisk passage i Hegels verk Logiken, där den tyske filosofen plötsligt anar innebörden av sitt eget filosofiska projekt. Om det verkligen är sant att jag, Hegel, i detta mitt verk faktiskt lyckats frilägga världsalltets djupaste hemligheter – ja, då innebär det ju ingenting mindre än att det inte längre finns någon skillnad mellan mitt eget och guds vetande.Detta hegelska motiv varieras gång på gång hos det tidiga 1800-talets tyska idealister och romantiker. Deras egna tankar förstås som det medium genom vilket det gudalika Världsalltet äntligen får syn på sig självt.Vi står här inför en storslagen omkastning av den gamla rollfördelningen mellan gud och människa, mellan skapare och skapad. Är människan verkligen strikt underordnad gud – om det nu är människan som tänker, talar och skriver fram gudens självmedvetande? Om det är människan som räddar guden från dennes dystra isolering och stumhet? Om människan på egen hand, utan guds hjälp, kan se och gripa världen ur evighetens synvinkel?”Gud är död – och det är vi som har dödat honom!” Så förtätar Nietzsche, år 1883, den insikt som ibland beskrivs som den moderna existentialismens födelseögonblick.Att Gud är död skulle kunna uppfattas som en utomordentlig befrielse. Men Nietzsche själv är helt på det klara med att guds frånfälle samtidigt öppnar dörren till den mest genomgripande bävan. I samma ögonblick som vi överger Gud blir vi nämligen själva övergivna. Nu är det vi som måste leva våra dagar i kosmisk ensamhet, utan någon yttre instans att spegla oss i och utan löftet om ett liv bortom döden.I samma stund som vi dräper gud förlorar vi samtidigt den fråga – och den saknad – på vilken vi skulle kunna utgöra ett svar. Människan finns nu bara till – utan att någon någonsin har frågat efter henne.Men kanske är allt detta bara vidlyftiga spekulationer. Ibland misstänker jag faktiskt att Willy Kyrklunds sökande efter den stora frågan bara är en av alla de snaror som han älskar att lägga ut till sina läsare. Kanske vill han bara locka upp oss på den spindelvävsstege vi så gärna reser mot himlen – för att sedan, med stötar och skakningar, tvinga ner oss till den jord vi kommer från.Nej, människa, du är ingen gud. Glöm aldrig att din ande lever i en förgänglig kropp, att din blick är tidens fånge och att din längtan för alltid är märkt av modersbröstet.Jag söker den fråga på vilken människan är ett svar.Kanske vill Willy Kyrklund här bara påminna oss om den mycket jordnära fråga som sfinxen en gång ställde till Kung Oidipus: Vad är det som går på alla fyra på morgonen, på två ben på dagen och på tre ben på kvällen?Michael Azar, professor i idéhistoria

Hva er det vi egentlig sier i trosbekjennelsens første ledd? Jeg tror på Gud Fader, den allmektige, himmelens og jordens skaper. Og hva betyr det i våre liv? Dette er spørsmål som Kristin går innpå i denne talen. Bibeltekster: Heb 11,3; 1. Mos 1,31; Sal 33,9 Spørsmål til samtale Hva sitter du igjen med etter å ha lest tekstene eller hørt talen? Hvem tror du på? Hvordan er ditt gudsbilde? Hvordan er ditt forhold til tro og tvil? Hvordan kan vi bygge våre trosmuskler?

Gud - Fader, son och ande - Rickard Thoursie - Predikan - 20230604

Predikan av Peter Stenman.

Gud - Fader, Son och Ande 2023-06-04 Medverkande  Börje Larsson - textläsning Simon Alander - ledning, predikan Lilian Onelöv - musik Gunnar Peterson - teknik Pga tekniska problem saknas första delen av gudstjänsten i inspelningen. Den första textläsningen som föll bort är hämtad från 1 Mos 18:1-8. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/olivehallkyrkan/message

Ekumenisk gudstjänst på Heliga Trefaldighets dag från Jesu Moder Marias kloster i Mariavall. Systrar från Mariavall och medlemmar i Killans bönegemenskap reflekterar och tillber inför Guds väsens mysterium Den Heliga Treenigheten. 12 benediktinnunnor i Jesu Moder Marias kloster på Österlen och fem medlemmar i Killan, en ekumenisk bönegemenskap med rötter i Svenska kyrkan och som driver Killans bönegård i närheten av klostret, samlas för att dela tankar om Treenigheten. Gudstjänsten bygger på den tidebönstradition som både klostret och Killans bönegård har gemensamt och innehåller moment ur både katolsk och svenskkyrklig tradition.Inledningsvis får vi också höra de Fem imperativen, eller löftena, om hur katoliker och lutheraner ska verka för enhet som skrevs under i samband med påve Franciskus besök i Lund 2016.Det var en berörande stund. Som om 500 år av längtan äntligen besvarades. Dessa dagar av nåd i oktober 2016 helade något i vår splittrade kyrka. Vänskap började spira. Och hela tiden får vi kraft och mod att fortsätta vänskapens väg med hjälp av de fem imperativ som Lutherska världsförbundet och påven Franciskus undertecknade vid mötet i Lund.Anna AleboMedverkande:Moder Christa, intervju, solosång och bibeltextAnna Alebo, inledning och förbönSr Laurentia, läsning bibeltextSr Maria, läsning imperativ och tilltalIngrid Norén Nilsson, läsning imperativ och bibeltextAlexandra Hibolin, läsning imperativ och tilltalLars Axelsson Alebo, tilltalMay Heldal, böneledare och solosångSr Laurentia och Sr Scolastica, leder sångenTexter:1 Mos 18:1–8Matteusevangeliet 11:25-272 Kor 13:13Musik:IngångI min Gud har jag funnit styrka (Taizé)Psaltarpsalm 63Psaltarpsalm 148Hymn O väldiga Treenighet s 12Lær meg å kjenne dine veie Psalm 319 i norsk psalmbokKyrie (Taizé)Fader vårPsalm 338: Som ett klockspel Producent Marianne GreipTekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridssonliv@sverigesradio.seVill du veta mer om Mariavalls kloster kan du läsa mer om det på deras hemsida. Där beskrivs bland annat klosterlivet och klostrets historia.Man kan också få information om gästhemmet som är öppet större delen av året och få kontakt om man vill göra en reträtt på klostret.

Åke Bengtsson predikar. Inlägget Gud – Fader, Son och Ande dök först upp på Centrumkyrkan Mariannelund.

Lyssna till söndagens predikan av Magnus Tunehag.Dagens texter:Första Moseboken 18:1-8Apostlagärningarna 4:5-12Johannesevangeliet 11:18-27

Jan Helge Frøen Taler.

Gudfadern av artificiell intelligens, Geoffrey Hinton har lämnat Google och varnar nu för sin egen skapelse. Samtidigt gasar AI-utvecklingen på, och storföretagen oroas för att bli omsprungna av öppna communityn som är friare att experimentera. I Vetenskapspodden hörs: Sven Carlsson, teknikreporter Ekot, Harald Andersson, vetenskapsreporterPoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

«Jeg tror på Gud Fader, den allmektige, himmelens og jordens skaper» er den globale kirkens felles bekjennelse. Men hva innebærer egentlig denne frimodige og bibelske bekjennelsen? Hvordan kan vi stå sammen om en tydelig og troverdig kristen Skaper-tro på tvers av ulike syn på når og hvordan Gud skapte universet og mennesket? Lars Dahle er førsteamanuensis i teologi ved NLA Høgskolen Kristiansand og daglig leder for Damaris Norge.


I den kristne tro er det enklere

Kjartan underviser om å leve liv som er indrestyrt med et fokus på at vi er sendt av Gud slik Jesus var sendt av far. Refleksjonsspørsmål til husgruppene: Hva har du fått av Gud som du kan gi videre til andre? Hvis jeg er sendt av Gud Fader, Jesus Kristus og Den hellige ånd, hvilken betydning får det for livet mitt? Les Luk 1,18 og 1,34. Både Sakarja og Maria fikk en budskap fra engelen Gabriel. Måten de tok imot ordet på var litt ulikt. Hvordan tar vi imot Guds ord i våre liv? Snakk sammen i gruppa rundt dette.

Præludium: William Sterndale Bennett: Adagio Es-dur. Fra det G.T.: Esajas 29,17-20 + 24. Salme: 6 "Dig være, mildeste Gud Fader". Fra det N.T.: Matthæus 20, 17-28. Korvers: Felix Mendelssohn: Gid Jesu glæde i os bo (Tekst: Thomas Kingo). Salme: 609, vers 1+4-5 "Dybt fornedres skal enhver". Postludium: Johann Gottfried Walther: Allegro, 3. satz fra Concerto del Sigr. Albinoni i F-dur. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Revolutioner är i de flesta fall blodiga tilldragelser, men också fyllda av symbolik och handlingar som kräver tolkning. Det menar författaren Dan Jönsson i denna essä om revolutionens bilder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En av de märkligaste episoderna under ryska revolutionen inträffade i Moskva i vintern 1918, när en enhet från de röda styrkorna, mitt under de intensiva striderna om staden, tog paus för att avhålla en regelrätt juridisk process mot ingen mindre än Gud Fader själv. Åklagare var bolsjevikernas blivande utbildningsminister Anatolij Lunatjarskij, en bibel placerades på den åtalades stol, en försvarare utsågs som försökte få sin klient frikänd genom att åberopa psykisk otillräknelighet, men efter att Gud under ett par timmar fått stå till svars för sina förbrytelser mot mänskligheten föll dödsdomen till slut. En exekutionspluton utsågs, som på given order i god ordning avlossade fem salvor mot himlen med sina maskingevär.Man får tänka sig hur de därefter sänkte sina vapen, kanske såg sig omkring lite smått förvirrat och lystrade till tystnaden som omgav dem. Vad nu? Historien har i efterhand berättats med viss ironisk distans, men är ju egentligen ganska fantastisk och har flera paralleller från andra revolutionära ögonblick i historien. Exempelvis lär upprorsmännen under julirevolten i Paris 1830 ha avfyrat sina gevär mot stadens klocktorn. Urtavlornas mekanik var del av den förtryckande regimen. Och revolutionen början på en ny, befriad tid.En revolutionär samhällsomvandling är aldrig helt och hållet bara det. Den är också något annat, större men ogripbart, ett gränsöverskridande ögonblick där tiden och historien vänder, börjar om. Samtidigt är denna vändning omöjlig att beskriva annat än i symbolisk, metaforisk gestalt, och denna symbolik är i sin tur bunden till sin tid och geografi. Karl Marx beskrev revolutionerna som historiens lokomotiv en bild som då, i järnvägarnas barndom, stod för övermänsklig kraft och optimistisk framåtrörelse men som hundra år senare, för den långt mer civilisationspessimistiske marxisten Walter Benjamin, under det färska intrycket av nazisternas industriella fångtransporter, tycktes betyda raka motsatsen. Om historiens tåg, som det såg ut, hade sin slutstation i Auschwitz, så var revolutionärernas roll, menade Benjamin, att dra i nödbromsen. Revolutionen var alltså inte den mekaniska projektil som med ödesbunden nödvändighet drev historien mot sitt mål, tvärtom, den var brottet på rälsen, det sabotage som såg till att hejda denna rusning mot förintelsen. Katastrofen, skrev han, är att allting fortsätter som vanligt.Om denna motsägelsefulla revolutionära metaforik och mytologi handlar den italienske idéhistorikern Enzo Traversos bok Revolution. Jakobinernas införande av en ny revolutionär kalender, balsameringen av Lenins kropp efter hans död 1924, kommunardernas barrikadering av Paris boulevarder 1871, och så vidare handlingar som de här var inte bara en del av de revolutionära händelserna utan på samma gång, och kanske än mer symboler för dem, uttryck för en närmast metafysisk essens i de här processerna. Uppgörelsen med det bestående, början på det nya, våldet och hänförelsen har inspirerat till konst och ritualer, myter och historietolkningar som ibland har tagit formen av radikala experiment men lika ofta lutat sig mot uråldriga sedvänjor och traditioner för att göra allt det nya begripligt. Som Traverso beskriver det: under de dramatiska, ofta våldsamma processer som revolutioner är får livet en sällsynt intensitet som dessutom blir en kollektiv erfarenhet. Energier, passioner, känslor och affekter skruvas upp till en nivå långt över det vardagliga en förhöjning som förklarar att alla revolutioner också brukar inbegripa vad Traverso kallar en estetisk vändning.Denna estetiska vändning ser förstås lite olika ut från fall till fall och tid till tid. Vi talar alltså här om revolutionen definierad som en fullständig omvälvning av maktförhållandena i ett samhälle, alltså ett tillfälle när de maktlösa griper makten det är också så man ska förstå försöken att beskriva det revolutionära ögonblicket som ett avbrott i historiens kontinuum, en bräsch mot framtiden. Som i Marx framsprängande lokomotiv, där den spirande världshandelns kommunikationsteknik framställdes som just det verktyg som fick kapitalismen att överskrida sig själv. Eller de franska jakobinernas införande av en förnuftets tideräkning där åren, månaderna och veckorna inte längre härleddes till religiösa myter utan baserades på rationella system. Men bilden är motsägelsefull: som Traverso påpekar är själva begreppet revolution ursprungligen en astronomisk term som på 1600-talet började användas för att beskriva planeternas kretsande rörelser. Latinets revolutio betyder helt enkelt återvändande, i detta fall planetens återvändande till omloppsbanans utgångsläge efter fullbordat varv och när de franska revolutionärerna övertog uttrycket var det alltså som ett sätt att markera den revolutionära omvälvningen som just ett återvändande, eller mer exakt ett återupprättande av en ursprunglig, mer rättfärdig samhällsordning. Revolutionen är alltså inte bara, eller främst ett brott i tiden, den är ett återtagande, ett återställande av den tid som korrumperats av historien.Den här sortens föreställningar kan också, åtminstone delvis, vara en nyckel för att förstå det revolutionära våldet. Och då inte bara det symboliska våld som tar sig uttryck i kullvräkta monument, raserade palats och utbrända kyrkor störtas skall det gamla uti gruset, som det heter i Internationalen utan också det brutala, systematiska våldet mot de människor som ansetts förkroppsliga det gamla.När bolsjevikerna avrättade tsarfamiljen i Jekaterinburg var det med andra ord inte bara ett avsiktligt, planerat mord utan också en symbolisk aktion lika mycket, om inte mer, som när man sköt mot himlen i Moskva. På ett motsvarande sätt blev Lenins begravning, och den påföljande balsameringen, ett sätt att manifestera den nya ordningen, för evigt bevarad i denna odödliga revolutionära kropp. Som Traverso noterar förekom det i idéströmningarna bakom den ryska revolutionen en rad halvvetenskapliga, mystiskt färgade föreställningar om odödlighetens förverkligande som en av de främsta revolutionära uppgifterna. Den intensiva revolutionära erfarenheten tycks i alla tider ha skapat och gett uttryck åt radikala idéer om kroppens befrielse inte bara från döden, utan också från sexuellt förtryck och sociala konventioner.Revolutioner är alltså lika mycket existentiella som politiska omvälvningar. Som Walter Benjamin uttryckte det med en typisk nittonhundratalsmetafor fungerar de som explosioner i historien: utopiska idéer som annars ligger under ytan briserar i maktens ansikte och tar plötsligt levande gestalt. Därav behovet av estetisk tolkning eller översättning, bilder som gör detta överskridande gripbart. Därav också benägenheten att i konservativa tider som vår egen se sådana bilder och metaforiska aktioner som med all rätt hotfulla, eller i bästa fall löjliga och världsfrånvända. Historien är ett minfält, man går aldrig säker. Som Traverso konstaterar: inte ens revolutionärer kan planera för revolutionen. Den kommer alltid oväntat.Dan Jönsson, författare och essäist

Præludium: N. O. Raasted: Til himlene rækker din miskundhed, Gud. Fra det G.T.: Salme 145,1-9. Salme: 734 "Gud Fader og Søn og Helligånd". Fra det N.T.: Matthæus 11, 16-19. Korvers: Johann Sebastian Bach: Jesus, livets rige kilde (tekst: Rist 1642, Brorson 1734). Salme: 31 "Til himlene rækker din miskundhed, Gud". Postludium: Alexandre Guilmant: Impression Grégorienne. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Idag går vi igenom bibelordet från andra Korinthierbrevet 6:18 & Psaltaren 27:10, så slå upp bibeln tillsammans med mig & läs.

Gud - Fader, Son och Ande - 12 juni 2022 by EFS Helsingborg

Lyssna till söndagens predikan av Magnus Tunehag. Dagens texter: Andra Mosebok 3:1-15Romarbrevet 11:33-36Matteusevangeliet 28:16-20

Heliga trefaldighets dag: Gud – Fader, Son och Ande. Matt 28:16–20. Britta Hermansson. Textläsning: Robert Eriksson. Ta del av hela gudstjänsten på www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg. STÖD TILL UKRAINAVia Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då: Bankgiro 900-3286 eller swisha till 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”. BÖN FÖR UKRAINA Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina. Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg. Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Præludium: Finn Viderø: Aleneste Gud i Himmerig. Davidssalme: 33, 12-15. Salme: 435 "Aleneste Gud i Himmerig". Fra det N.T.: Mathhæusevangeliet 28, 16-20. Vekselsang: Dit ord består, Herre Gud (Sl. 119, 89-90 & 23, 1-2). Salme: 6 "Dig være, mildeste Gud Fader". Postludium: Sigfrid Karg-Elert: Aleneste Gud i Himmerig. www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Farmor Agnes har under sitt liv styrt sin omgivning och alla affärer med järnhand. Barnen har hon, enlig sig själv, fostrat kärleksfullt och fast. Så kommer farmors 75-årsdag och dagen hon ska sälja gården och Farmor och händelser från förr ställs i ett helt annat ljus och en demaskering av Strindbergska mått tornar upp sig.I en föreställning från 1956 samlas en rad folkkära skådespelare kring Tora Tejes Farmor Agnes Borck, som inte ens är rädd för att går till rätta med Gud Fader själv i en aftonbön, som mer liknar ett familjegräl bland titaner. Och självklart Ingmar Bergmans lysande regi av denna tragiska komedi.Farmor och vår herre av Hjalmar Bergman I rollerna: Farmor fru Agnes Borck Tora Teje, Farmors barnbarn och familjens svarta får Nathan Gunnar Björnstrand, Farmors son ungkarlen August Henrik Schildt, Farmors dotter majorskan Frida Renée Björling, Farmors yngste son borgmästare Axel Håkan Westergren, Trotjänarinnan Emma Sif Ruud, Gårdskarlen Axelsson Josua Bengtsson, Juvelerare Gavenstein Olof Sandborg, Tiggaren Gösta Gustafsson.Regi: Ingmar Bergman.Från 1956.

Præludium: Johann Gottfried Walther: Vers I fra variationer over "Christum wir sollen loben schon". Fra det G.T.: 1. Mosebog 1, 1-8. Salme: 6 "Dig være, mildeste Gud Fader". Fra det N.T.: Markus 6, 1-6. Korvers: Erik Haumann: "Å, Gud, lad denne tro" (tekst: Ole Sarvig). Salme: 54 "Hvad mener I om Kristus". Postludium: Johann Gottfried Walther: Vers III fra variationer over "Christum wir sollen loben schon". www.dr.dk/P2/Morgenandagten

Under 60- och 70-talet utpekas han som Stockholms stora gangsterkung. Men trots att både polis och myndigheter gör allt för att gå till botten med den påstådda brottsligheten kommer man inte åt Mr X. Illegala spelklubbar, knark och mord I två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser. Plasthjärtat som blev en världssensationFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll.Ett program av Fredrik Johnsson.Fredrik Johnsson är dokumentärproducent för radio och TV och har tillsammans med kollegan Kristofer Hansson skapat dokumentärserierna P3 Dokumentär i Sveriges Radio och Brottskod i TV3. Han har tidigare gjort Fångvaktarens dotter för P4 Dokumentär. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet är gjort 2016 av Fredrik Johnsson. Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

Polisen har tvingats acceptera att gangsterkungen Mr X inte existerar och nu riktar man in sig på hans skatteaffärer. Mr X får dessutom stora problem med sin hälsa och blir del av en världssensation. Rykten om prostitution och mordI två avsnitt får vi följa historien om den mytomspunne Mr X som under många år utmålas som något av en svensk gudfader i Stockholm. Det talas om illegala spelklubbar, prostitution och till och med om knark och mord. Men i slutändan ska många fråga sig hur det egentligen låg till med alla rykten och anklagelser.Bilden som storgangster bleknarFrån slutet av 60-talet och ett par decennier framåt kan allmänheten följa medierapporteringen kring Mr X, men den ska med tiden förändras. Bilden av honom som storgangster bleknar och historien tar en oväntad vändning. Mr X blir en del av en världssensation som har likheter med Macchiarini-affären och där ett plasthjärta spelar en central roll. I programmet medverkar bland andra journalisten Annika Hagström, konstnären Carl Johan De Geer och Mr X vän Kenneth Längerberg. Mr X´ barn, som nu är vuxna, har blivit tillfrågade att medverka i dokumentären men valt att avstå.Programmet gjordes 2016 av Fredrik Johnsson. Executiv producent på Sveriges Radio Sofia Kottorp.fredrik@fredrikjohnsson.org

I denne episoden av Ord til liv er fokus på hvordan Gud Fader er forbildet for Guds barn. Programmet er produsert av P7 Kristen Riksradio. For flere programmer, besøk gjerne p7.no

Hans uppväxt var kaotisk och dysfunktionell. Tidigt upplärd att gå mot strömmen drogs han till konst och musik. Malcolm McLaren, med sitt ostyriga röda hår, var tillsammans med sin fru, designern Vivienne Westwood, celebriteter i Londons avantgarde på 1970-talet. Tillsammans skapade de bandet Sex Pistols. Som ständigt provokativ och en nagel i ögat på det brittiska klassamhället blev han beundrad av många men också föraktad, han har kallats både geni och utsugare.

Sct. Olai Kirke, Helsingør Domkirke, Helsingør stift. 15. s. e. trinitatis Prædikant: Biskop Peter Birch. Organist: Else-Marie Kristoffersen. Salmer: 736: "Den mørke nat forgangen er" 306: "O Helligånd, kom til os ned" 41: "Lille Guds barn, hvad skader dig?" 11: "Nu takker alle Gud" Præludium: "Den mørke nat forgangen er". Komponist: Jesper Madsen. Kyrie/Gloria: Kor: Orlando di Lasso. Korsang efter prædikenen: "Ære være dig, Gud Fader, søn og Helligånd". Komponist: Heinrich Schütz. Vært: Katarina Lewkovitch. www.dr.dk/tro

Skagen Kirke, Aalborg. 6. s. e. trinitatis. Prædikant: Kristian Ditlev Jensen. Organist: Rikke Kursch. Salmer: 748: "Nu vågne alle Guds fugle små". 444: "Guds-husets dør er i vor dåb". 518: "På Guds nåde i al våde". 130: "Fredløs er freden". 6: "Dig være mildeste Gud Fader". Introitus: Titel: Lovsynger Herren. Komponist: Rikke Kursch. Korsang efter prædikenen: Titel: Du som giver os liv og gør os glade, vers 1+5+6. Komponist: Hans Anker Jørgensen. Postludium: Titel: Tonestykke nr. 2. Komponist: Niels W. Gade. Vært: Katarina Lewkovitch. www.dr.dk/tro

Iskalla dagar och höga elpriser har fått dammsugaren att hamna i centrum för den politiska debatten. Men vem vinner på elbråket? Den kalla vintern har gett nytt bränsle till kärnkraftsdebatten. Men vad är det egentligen politikerna bråkar om och är energifrågan en valvinnare? I veckans program tar vi oss dessutom an klassfrågans betydelse i politiken och försöker förstå varför klassresan är så central i partiledarnas berättelser. Medverkande: Monica Saarinen, Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg Programledare: My Rohwedder Producent: Björn Barr