Podcasts about norsj

”Tillit och förtroende har goda behandlingseffekter bara det, om man har tillit och förtroende.” Veckans gäst är Kurt Bohman, professor emeritus vid Umeå universitet, pionjär bakom det framgångsrika Norsjöprojektet som på 1980-talet drastiskt minskade hjärt-kärlsjukdomar genom förebyggande hälsoarbete och livsstilsförändringar. Han delar med sig av sina erfarenheter från att ha vuxit upp med döva föräldrar, vilket gav honom en unik förmåga att läsa kroppsspråk - något han senare hade stor nytta av i sin läkargärning. Han betonar vikten av helhetssyn i vården, att framgångsrikt hälsoarbete bygger på tillit och att förebyggande arbete kan appliceras på dagens samhällsutmaningar som psykisk ohälsa och fallskador.Vi ber om ursäkt för sämre ljudkvaliteten pga av tekniska bekymmer under inspelningen.

Roger Lundgren är Sveriges kanske främsta hovreporter och berättar om det grova övergreppet som han för alltid kommer bära med sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra alla veckans avsnitt av Morgonpasset i P3 – Gästen i Sveriges Radio Play.Royal Roger Lundgren växte upp i Norsjö i "riktiga Norrland" och kände sig eljest som homosexuell och monarkinörd. I boken som heter just "Eljest" berättar Roger Lundgren om uppväxten, kungliga brevväxlingen och besattheten av kungafamiljen. Förra året slogs Roger Lundgren ned och våldtogs, nu berättar han om traumat som han för alltid kommer bära med sig.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

The UEFA Women's Champions League is returning, and we are PSYCHED. For those who picked us up over the last couple months covering the USWNT, the entire genesis of this podcast was built on us wanting a place to talk about last year's UWCL, and we've made dozens (DOZENS!) of internet friends since. In this episode, we talk about the early qualifying stages of the UWCL, which kickoff Sept. 4 and Sept. 7. We bounce around and talk about some of the first matches and clubs that have piqued our interest -- some more surprising than others: Arsenal vs. Rangers Ajax vs. Kolos Kovalivka Benfica vs. Norsjælland Twente FC vs. Cardiff City Atlético de Madrid vs. Rosenborg Subscribe now to catch all of our women's football talk, including our ongoing coverage of the NWSL and the upcoming UEFA Women's Champions League. Check us out: X/Twitter: @itc_pod  YouTube: www.youtube.com/@intothechannelpod Instagram: @intothechannelpod Threads: @intothechannelpod Tik Tok: @intothechannel

Det är här vi väljer att bo och leva och det är hit människor vill flytta! Sofie P From, projektkommunikatör, och Marica Lagerström, projektledare, är två av tolv anställda i Move Up North. Sedan februari 2024 drivs projektet i Region 10 där åtta kommuner i Västerbotten och två kommuner i Norrbotten samverkar. Move Up North är ett treårigt arbete där satsningen på inflyttare ska sträcka sig mycket längre än så. Tio framåtsyftande inlandskommuner jobbar tillsammans för att öka kunskapen om regionen och att fler ska ta steget och välja någon av kommunerna som bostadsort. Det handlar om att jobba långsiktigt då de som inflyttarlotsar vet att det är ett stort beslut och lång process kring att flytta. Det är en region på charmoffensiven. Kommunerna ska hjälpas åt med att se till att de som flyttar in får ett bra mottagande. Det finns möjlighet att hitta balansen mellan arbete och det som gör livet värt att leva. I inlandet finns en vardag som slår det mesta både gällande äventyr och fritid. Dessutom är människorna som bor här välkomnande och, framför allt, hjälpsamma. Många företag i region 10 växer och behöver kompetens. Det finns ett rikt näringsliv med möjlighet till en bra karriär och utveckling. Den som väljer att flytta hit har chans till omväxlande arbete, genuina kollegor och att hitta den där balansen i arbetslivet, det bästa av två världar. Marica och Sofie och deras kollegor ska hjälpa arbetsgivare att hitta rätt kompetens – kanske är det du. Korta fakta om Move Up North Projektägare: Sorsele kommun Du når Sofie och Marica via Move up norths facebooksida eller moveupnorth@sorsele.se Deltagande kommuner: Arjeplogs kommun (Flytta hit - Arjeplogs kommun), Arvidsjaurs kommun (Flytta till Arvidsjaur | Flytta Hit), Dorotea kommun (Flytta hit (dorotea.se), Lycksele kommun (Flytta till Lycksele), Malå kommun (Flytta till Malå | Malå Kommun (mala.se), Norsjö kommun (Välkommen till Norsjöbygden - Norsjö kommun (norsjo.se)), Sorsele kommun (Flytta hit - Portal.sorsele.se), Storumans kommun (Välkommen till Storumans kommun – Aktuell information från hela vår kommun.), Vilhelmina kommun (Flytta till Vilhelmina) och Åsele kommun (Flytta hit - Åsele kommun (asele.se). Finansiärer: ESF, Region Västerbotten, Region Norrbotten samt deltagande kommuner.   

I kvällens avsnitt får vi höra den magiska sagan "Spökpojken", önskad av Liv, 13 år från Norsjö. Följ med på ett spännande äventyr med Erik, en ung och äventyrslysten spökepojke. I denna saga, fylld av värme och humor, utforskar Erik en mystisk lada tillsammans med en nyfunnen vän. Som alltid delar vår kära Aida med sig av spännande fakta. Idag handlar det om statyer och deras fascinerande historier. Så häng med på Eriks äventyr och lär dig mer om statyer! God natt och trevlig lyssning. Stötta podden och få tillgång till fler sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben! Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.se Följ oss på Facebook & Instagram Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, barnlitteratur, podcast

Udda experiment med att bygga igloos varje dag ledde till nyckelhålsmärkningen av nyttig mat i butiker. Kurt Boman är hjärtläkaren i Skellefteå som också haft en ovanlig uppväxt med två döva föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kurt Boman tyckte aldrig att det var något problem att förstå sina döva föräldrar, trots att han aldrig fick någon utbildning i teckenspråk. De förstod också honom väl. Bra att kunna kroppsspråk som läkareKroppsspråket utvecklades mycket, vilket Kurt Boman sedan fick stor nytta av som läkare. Han menar att det är grundläggande att kunna läsa av en patients kroppsspråk, eftersom man sällan säger allt med ord.Vände hög dödlighet i hjärtinfarktHan var en av de som fick i uppdrag att utreda varför så många dog av hjärtinfarkt i Norsjö i Västerbotten. Det var på 80-talet. Då hade Västerbotten som helhet 20 procents högre dödlighet i hjärtkärlsjukdomar än övriga landet, och Norsjö hade 20 procent högre än övriga Västerbotten. Forskarna startade hälsoundersökningar där befolkningen slöt upp, och på så vis minskade de höga blodfetterna.Igloo-studie gav nyckelhålsmärkning av matMen för att förklara vad som hade orsakat den höga dödligheten drog de igång igloo-projektet. Tanken var att deltagarna skulle förbränna lika mycket kalorier som skogsarbetarna gjort på 30- och 40-talet. Med igloo-projektet lyckades de förklara kostens betydelse. Det ledde senare fram till nyckelhålsmärkningen i svenska butiker.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sverigesradio.se

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok ”Vad Cilla Banck visste” gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn – inte ens 100 sidor – men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är ”En 1800-talsmänniskas världsbild” – vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon – till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden – skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild – och stolt berättade att den tillverkats vid en ”förfärligt stor fabrik” i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp ”fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor”. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga – som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva – faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: ”som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.”Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken ”Osten och maskarna”. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi – och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ”ovanliga” människor oftast ändå är intressantare än ”vanliga”. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst ”Osten och maskarna” när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia – innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: ”Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande”.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: ”Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.”Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: ”Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.”de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt – och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning – och då Helsingborgs Dagblad – bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om ”werldens äldsta bibliotek” och ”den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten”. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som ”makro-” och ”mikro”. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: ”Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.”Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Kan en laserrobot utviklet på Sørlandet bidra til å løse et globalt klimaproblem? Hør historien til Amalie Eilertsen, gründeren bak selskapet Norsjór. Og hør hva Katrine Enes, forretningsutvikler i Equinor, tenker om verdien av at energiselskapet støtter innovasjon og teknologiutvikling. Du får innblikk i: Den kronglete gründerreisen. Hvorfor en liten laserrobot nå opplever stor interesse fra mange bransjer. Hva det betyr for oppstartsselskapene og for Equinor å samarbeide om å utvikle nye løsninger. Episoden er en del av miniserien Jakten på bedre løsninger. Vi snakker med gründere, Equinor og andre industriaktører for å komme nærmere et svar på hvordan vi kan få på plass de nye ideene og løsningene vi trenger i energiomstillingen. Dette er en annonsørepisode fra Equinor, produsert av TRY.

Kan en laserrobot utviklet på Sørlandet bidra til å løse et globalt klimaproblem? Hør historien til Amalie Eilertsen, gründeren bak selskapet Norsjór. Og hør hva Katrine Enes, forretningsutvikler i Equinor, tenker om verdien av at energiselskapet støtter innovasjon og teknologiutvikling. Du får innblikk i: Den kronglete gründerreisen. Hvorfor en liten laserrobot nå opplever stor interesse fra mange bransjer. Hva det betyr for oppstartsselskapene og for Equinor å samarbeide om å utvikle nye løsninger. Episoden er en del av miniserien Jakten på bedre løsninger. Vi snakker med gründere, Equinor og andre industriaktører for å komme nærmere et svar på hvordan vi kan få på plass de nye ideene og løsningene vi trenger i energiomstillingen. Dette er en annonsørepisode fra Equinor, produsert av TRY.

Kan en laserrobot utviklet på Sørlandet bidra til å løse et globalt klimaproblem? Hør historien til Amalie Eilertsen, en tidligere sykepleier som forelsket seg i entreprenørfaget og startet selskapet Norsjór. Og hør hva Katrine Enes, forretningsutvikler i Equinor, tenker om verdien av at energiselskapet støtter innovasjon og teknologiutvikling. Du får innblikk i den kronglete gründerreisen med opp- og nedturer, og hvorfor en liten laserrobot nå opplever stor interesse fra mange bransjer. Hva betyr det for oppstartsselskapene og for Equinor å samarbeide om å utvikle nye løsninger? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Amalie Eilertsen is the Co-founder and CEO of Norsjór, a Norwegian tech startup founded in 2021. They are building laser technology to perform sustainable biofouling removal of maritime surfaces, with the aim to reduce corrosion, fuel consumption and greenhouse gas emission by removing biofouling without harming the ecosystem. Learn more about the journey as an entrepreneur in this episode (in Norwegian.)This episode is brought to you by Nor-Shipping.Nor-Shipping is at the centre of the oceans. This is where the maritime and ocean industries meet every two years – from across the world to connect, collaborate and do deals to unlock new business opportunity. This is your arena for ocean solutions. See you at Nor-Shipping in Oslo 6-9th of june 2023.Visit Nor-Shipping herePartnership, recruitment & Ad enquiries?For business and partnerships enquiries email christopher@bynorthernnorway.com.Follow Vonheim on Twitter and YouTube:YouTube: Christopher VonheimTwitter: @chrisvonheimDisclaimerAll opinions expressed by Christopher Vonheim or his guests on this show are only their opinions and do not reflect the opinions of Vonheim. You should not treat any opinion expressed by Christopher Vonheim as a specific reason to invest or follow a particular strategy, but only as an expression of his opinion. This Show is for informational purposes only. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

– Folk elsker å hjelpe! Det sier Amalie Eilertsen. Hun er sykepleieren som ble så frustrert over helsevesenet at hun sa opp jobben. Så bestemte hun seg for å løse et problem for skipsfarten som hun egentlig ikke kunne noe om. Nå leder hun teknologibedriften Norsjór. I denne episoden deler hun sine beste gründertips og røper at både stemmebruk og historiefortelling er viktig for å bli lagt merke til. Nylig ble bedriften plukket ut blant flere hundre internasjonale søkere til et prestisjefylt program i Equinor. Da fikk hun en helt spesiell reaksjon. Måten hun håndterte det på, førte til stående applaus.  #Norsjór #Equinor #Techstarsenergy #techstars #gründerliv #innovasjonnorge #GCENode #nikr #innoventussør #norshipping #entreprenør #maritim

Hva er best: Sluk eller wobbler?Hvert år tester Villmarksliv utstyr for å få ørret på kroken. I årets ønsket vi å se om det er de litt mer tradisjonelle skjeslukene eller de litt mer fiskeinspirerte wobblerne som var de beste ørretfangerne. Hvordan det gikk og hvordan vi har testet, får du høre mer om i denne episoden av Podkasten Villmarksliv.Vil du lese mer om ørret? Kjøp Ørretfeber 2022 her.Du kan støtte Podkasten Villmarksliv ved å abonner på Villmarksliv, Jakt eller Alt om fiske.Gi oss gjerne en tommel opp og en vurdering der du lytter til Podkasten Villmarksliv.Hold deg oppdater - abonner på vårt gratis nyhetsbrev!Emneord: Ørretsluk, wobbler, skjesluk, Sølvkroken. Rapala, Spesial Classic 40 SD, Lilleauren, Møresilda, Norsjø, Berkley Hit STick 7 S Viairon, Cicada Firetiger,Søvik Ørekyta, Rapala Countdown, Aura Flake, Ørretfeber. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Cilla Banck levde fattig och ensam i skånska Arild. Hennes anteckningsbok ger en säregen bild av hennes tid. Kulturredaktionens Mattias Berg dyker in i en 1800-talsmänniskas värld. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017.Vad är egentligen tidens gång? Eller omvärlden? Och vilka spår sätter allt det där i en enskild människas medvetande?I sin ljuvliga lilla bok Vad Cilla Banck visste gör Lundahistorikern Peter K. Andersson ett allvarligt försök att svara på de här omöjliga frågorna. Den är tunn inte ens 100 sidor men blir redan efter min första läsning tung av understrykningar och hundöron.Som framgår av titeln, kretsar den kring en viss Fröken Cilla Banck som bodde ensam och fattig i en stuga i skånska fiskeläget Arild mellan 1830 och 1906. Undertiteln är En 1800-talsmänniskas världsbild vilket ganska exakt fångar Anderssons anspråk. Mikro- eller mentalitetshistoria, som det kallas mer fackmässigt.Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräktOch att just Cilla Banck intresserar en historiker, beror på att hon till skillnad från de flesta andra outbildade ur fiske- och bondemiljö vid den här tiden skrev en sorts dagbok. Där nedtecknade hon verkligen allt möjligt. Från klassiska minnesanteckningar om egna utflykter eller dödsfall i byn till avskrifter ur veckotidningar, psalmböcker, Bibeln och olika slags kalendrar.Dessutom skapade hon med tidens gång ett museum, eller kanske snarare kuriosakabinett, i sitt hem enligt ungefär samma osorterade princip. En samtida besökare vittnar om hur Cilla Banck började med att visa den första tekanna som kom till Arild och stolt berättade att den tillverkats vid en förfärligt stor fabrik i industrialismens England, för att så småningom föras till lilla Arild av sjömän över havet.Museet var också fullt av betydligt mer långväga föremål. Samma besökare räknar upp fågelbon från Indien, träpapegojor från Kanarieöarna, mandarinkostymer, chilenska kalabasser, sjötång från Stilla Hafvet, japanska kokkärl, ryska mjölkbyttor. Men det allra heligaste var ändå hennes egen dopdräkt.Efter Cilla Bancks död revs museet, vilket knappast hade skett om hon varit en välbärgad kvinna med kulturell nimbus. Men dagboken finns kvar, i all sin målmedvetna gåtfullhet. Peter K. Andersson påpekar att vi nästan alltid betraktar historien ur de mer priviligierades perspektiv. Själv, skriver han, har han ändå försökt ta reda på hur de fattiga som ofta inte kunde vare sig läsa eller skriva faktiskt tänkte. Han liknar det arbetet vid en sorts dekryptering: som att hitta en gammal mystisk bok skriven med ett chiffer vars system sedan länge gått förlorat.Stilbildaren i genren, en influens så stark att den samtidigt tycktes släcka ut alla sina efterföljare, var den italienska historikern Carlo Ginzburg som 1976 kom ut med boken Osten och maskarna. Den handlade om en så kallad vanlig människas världsbild några hundra år före Cilla Banck. Nämligen den italienske mjölnaren Menocchios, som på 1500-talet satte sig upp mot kyrkan med sina tankar om skapelsen.Man kan diskutera hur representativ den här mjölnaren faktiskt var. Hur som helst blev han också oerhört intresserad av filosofi och kyrkan ansåg Menocchios hemsnickrade läror så farliga att han brändes på bål som kättare.Och det är ju ett av mikro- eller mentalitetshistoriens dilemma: att ovanliga människor oftast ändå är intressantare än vanliga. När någon blivit tillräckligt speciell, transformeras åtminstone personen från den ena kategorin till den andra, och lämnar de mindre speciella kvar i historiens skugga.Hur kan man då få reda på någonting alls om dem? Ja, ett sätt, kanske det enda, är att studera hela kollektivet: alltså statistik. Efter att jag själv läst Osten och maskarna när den kom ut i Sverige i början av 80-talet, och då tycktes ligga på vart och vartannat nattduksbord, började jag också studera ämnet i tiden, ekonomisk historia innan jag alltför snabbt kroknade på alla dessa opersonliga förteckningar. Med viss fasa minns jag särskilt den om årsförbrukningen av salt sill under medeltiden.Cilla Banck gör faktiskt också förteckningar, eller åtminstone listor, men på ett helt annat sätt. Peter K Andersson menar att de påminner om trollformler, som traditionellt användes för att skapa trygghet och kontroll.Så hon listar, bokstavligen, allt mellan himmel och hav. Mycket handlar förstås om religion. Till exempel följande förteckning: Guds sons blodsutgjutelser. Först i omskärelsen, 2 i Gethsemane, 3 wid hudflängningen, 4 törnekröningen, 5 wid purpurmantelns afryckande, 6 wid händers och fötters genomborrande, 7 wid sidosårens öppnande.Men framför allt är det ju havet som i fiskeläget Arild är världens början och slut, alltings mått, livet och döden. Risken för drunkning var också ständigt närvarande. Cilla Banck listar hela släkter som dött ut i sjöfartens spår. Till och med hennes egen bror förekommer i en sådan till synes opersonlig förteckning: Efvenledes omnämnes sjömannen Lars Banck som gick bort ifrån skonerten Örnen, det hände i Norsjön den 6 april 1853.Hon sammanfattar också allt detta tragiska i en speciell lista: Döda här i byn i min tid, som jag kan minnas 353 Inberäknade i nämda antal 41 som äro drunknade, 2 som själva afhänt sig lifvet. En hängt sig. Och en sängt sig.de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Under Cilla Bancks levnad förändras ändå den globala sjöfartens villkor dramatiskt. När hon föds 1830 hade det inte gått mer än ett decennium sedan den allra första överfarten med ångbåt över Atlanten. Sedan kom de stora passagerarfartygens tid. Suezkanalen och Nordostpassagen band plötsligt ihop jordklotet på ett nytt sätt och med undervattenskablarna för telegrafi vid mitten av 1800-talet blev havet det viktigaste kommunikationsmediet även för den mest inbitna landkrabba.På så sätt flyter havets förändringar ihop med mediehistorien. Dagstidningarnas genombrott skedde också just under hennes livstid. När Cilla Banck precis var på väg att lämna tonåren, 1848, grundades Sydsvenska Dagbladet. 1864 blev Dagens Nyheter den första massmarknadstidningen, riktad till många prenumeranter med ett lägre pris.Vad ser vi då av allt det här i hennes dagbok? Eller, för att tala med bokens titel: Vad var det som Cilla Banck visste?På det ger Peter K. Andersson inget rakt svar, hur nu ett sådant skulle se ut. Men han påpekar till exempel att en dagstidning och då Helsingborgs Dagblad bara nämns en enda gång i hennes dagböcker. Däremot märks den parallellt framväxande populärpressen desto tydligare.Framför allt handlar det om Triumf: Sveriges billigaste veckotidning, som den kallades i annonserna. Ur den har Cilla Banck bland annat skrivit av artiklar om werldens äldsta bibliotek och den fruktansvärdaste jordbäfning som i historisk tid hemsökt menskligheten. I sina listor kan hon också blanda rena faktauppgifter om digerdöden och Stockholms grundande med en äventyrlig teori om tidpunkten för Jesu återkomst till jorden.Så allt detta visste Cilla Banck. Med sin bok har Peter K. Andersson nu gett oss en ömsint nyckel till hela den här krypterade historien: visat hur en enda person kan fungera som konkret länk mellan abstrakta begrepp som makro- och mikro. Hur de flesta världshändelser tycks skölja rakt igenom henne, medan disparata erfarenheter och lösryckt information fastnar som drivved i medvetandeströmmen.Eller som Andersson själv skriver i bokens allra sista stycke, om Cilla Bancks världsbild: Det som utmärker den är inte i första hand dess lantliga utgångspunkt utan dess kumulativa och oanalytiska förhållande till kunskap. Det viktigaste är bara att veta.Mattias Berg, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPeter K Andersson: Vad Cilla Banck visste. Ellerströms, 2017.

Klädimperiet Algots är hotat. Konkurrensen från låglöneländerna ökar och i Borås letar den nye VD:n, Algots son Göte Johansson, efter lösningar. Men spänningarna ökar i familjen. Vem ska leda Algots? I fabriken rullar det löpande bandet på som vanligt. En gång i timmen stoppas det och då får de unga kvinnorna gå på toaletten eller ta en paus. Men försäljningen går inte lika bra som tidigare. I länder där lönerna är lägre än i Sverige pumpas kläder ut och konkurrensen på marknaden hårdnar. Medan en svensk fabriksarbetare har ca 11 kronor i timmen får en arbetare i Portugal bara drygt 1 krona timmen.Tekokrisen och Algots NordSom ett försök att hålla liv i Algots går svenska staten in med 70 miljoner kronor i stöd för att etablerar tre fabriker i Skellefteå, Lyckesle och Norsjö. 1000 jobb lovas. Men maskinerna är undermåliga och satsningen i Västerbotten kommer av sig bland annat på grund av stark kritik från facket.Slitningar i familjenAlgot har fyra söner och han väljer sonen Göte som den som ska driva företaget vidare. De andra sönerna får andra företag och fastigheter. Men slitningarna är stora mellan bröderna och ?????Det är till slut familjestriderna som knäcker Algots.Snart står Algots stora fabrik i Borås stå tom och 70 000 jobb inom den svenska textilindustrin har försvunnit. Nyheten om Algots konkurs  1977 var den allra svartaste under den svenska textilkrisen Medverkande del 3 Vera Cuzic, arbetade på Algots på 60-talet. Boska Todorovska, arbetade på Algots på 60-talet. Tuula Virta, jobbade på Algots på 60-talet. Reimar Westerlind, företagsledare i Borås. Ronny Thorell, arbetade på Algots. Göte-David Johansson, barnbarn till Algot Johansson. Johannes Daun, historiker och industriantikvarie. En serie från P4-Dokumentär av Cecilia Ohlén. Producenter Ola Hemström och Sofia Kottorp.  Ljudmix Olle Sjöström.Programmet gjordes 2021.Hör gärna av dig till oss på p4dokumentar@sverigesradio.se

Hela Sverige pratar podden åkte till Norsjö för att prata om och med inlandsaktivisterna - Emma Stenmark, Emma Lindfors och Sofie Persson. En rörelse som börjat på sociala medier som ett ifrågasättande av centralisering och olika orättvisa villkor. Men också för den kärlek som finns till platsen som är deras hem. Vi pratar kust och inland, centralisering, urban norm och värdering av platser.  

Vi tar en tur opp til Bogen ved Norsjø, for å snakke om hverdagsaktivitet, og for å trene litt på svømming. Gisle har flyten, mens TK fortsatt tar inn vann. Fremgang, ja, men det tar tid. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/motivasjonspreik/message

I Bogen ved Norsjø har vi fått trent svømming, tross flom i vassdraget, og vi får en liten prat med Per Egil Neset, og litt om hva som motiverer han --- Send in a voice message: https://anchor.fm/motivasjonspreik/message

David Nilsson skriker i metalbandet FERAL och är en obotlig vinylsamlare. FERAL David Nilsson startade sin musikkarriär i Norsjö i Västerbottens län. Tillsammans med en kompis hade han ett skojband som så småningom omformades till det som nu är FERAL. Han är samlare av vinyler och hans samling består av en hel hop av KREATOR-skivor. Läs mer ...

David Nilsson skriker i metalbandet FERAL och är en obotlig vinylsamlare. FERAL David Nilsson startade sin musikkarriär i Norsjö i Västerbottens län. Tillsammans med en kompis hade han ett skojband som så småningom omformades till det som nu är FERAL. Han är samlare av vinyler och hans samling består av en hel hop av KREATOR-skivor. Video Länkar Facebook: www.facebook.com/feralswe Youtube: www.youtube.com/feralswe Instagram: www.instagram.com/feralswe Bandcamp: feralsweden.bandcamp.com/ Spotify: Hemsida: www.feral.se Alla avsnitt av The Larsson Pod

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Hur låter den perfekta musiken? Går det att som musiker alltid förvänta sig ett perfekt resultat? Och vad gör det i så fall med en när bara det perfekta är gott nog? I P1 Kulturs samtalsserie om musik har vi idag kommit fram till rubriken Musik och perfektion, med världsklarinettisten Martin Fröst och kompositören och producenten Christian Walz. FOLKETS HUS I FARA PÅ SMÅ ORTER I många små samhällen med stor Folkets Hus-byggnader blir det svårt att driva kulturverksamhet när stora pengar behöver läggas på drift och renovering. Det slås fast i en ny förstudie från riksorganisationen Folkets Hus och Parker i södra Norrland. Följ med till västerbottniska Norsjö som driver ett stort Folkets hus i en liten kommun. ESSÄ: "VÄRLDEN BEHÖVER BLI MER LOKAL" Somewheres and anywheres, någonstansare och varsomhelstare så delar den brittiske skribenten David Goodhart in människor i sin modell: de som är starkt knutna till en geografisk plats och de som flyter runt i ett rörligt globaliserat universum. I dagens essä från OBS skriver författaren Eva-Lotta Hultén om att kopplingen mellan lokal förankring och konservatism riskerar att leda fel och menar att vi alla borde bli mer lokala. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Ledarskap handlar om att gå före och visa vägen. I synnerhet politiskt ledarskap borde definitivt innebära modet att få före och visa vägen om man är ett parti representerat i demokratiska församlingar med gott om insyn i vad som händer i vårt samhälle. Särskilt de stora partierna och de som tagit på sig att sitta i styrande roller förväntar jag mig av har modet att leda. Att landets kommuners politiska ledningar väntade till "fem över tolv" med att skrika ut sitt missnöje över hur regeringen och riksdagen sköter sina uppdrag imponerar inte. En "blind höna" borde för flera år sedan ha insett vad som väntade. Och nu visar återigen regeringen och dess kompisar C och L exempel på uselt ledarskap av landet. Expressen beskriver det väl i nedan bifogade ledarartikel. Och varför gör Januarigänget helt plötsligt en "budgetkorrigering"? Jo, för att en majoritet i Sveriges riksdag med bland andra M och V planerade att begära högre anslag till kommunerna. Se gärna intervjun med M och Vs ekonomiska talespersoner från senaste Agenda i SVT. Regeringen kan inte anses uppvisa framgångsrikt ledarskap på något sätt. Det skulle inte förvåna mig om M, V och övriga som inte ingår i Januarigänget inom kort kommer med ett krav på ytterligare 6 miljarder i extra anslag till kommunerna. Om varje kommun i landet får lika mycket av dessa 6 miljarder motsvarar det 20,7 miljoner per kommun. Sannolikheten är noll att fördelningen blir på det sättet. Säg att varje kommun skulle få 600 kronor per invånare i extra "bidrag". Det skulle för Uppsala motsvara cirka 132 miljoner som kortsiktigt skulle rädda Uppsalas ekonomi. Täcker typ kortsiktigt skenande försörjningsstödskostnader. För Norsjö kommun skulle det innebära cirka 2,5 miljoner kronor mer. För Munkfors kommun cirka 2,3 miljoner mer. Staten måste ta ett större ansvar för de problem rikspolitiken skapat MEN samtidigt måste väldigt mycket reformeras i Sverige. Att tro att vi klarar av kraftigt höjda offentliga kostnader utan att de matchas av dagens skattenivåer från fler självförsörjande är dumt. Ledarskapet måste ha fokus på självförsörjning. http://stefanhanna.blogspot.com/2020/01/uselt-ledarskap.html?m=1

Vi ger er del två i intervjun med Norsjösonen Jon Persson. Vi snackar även upp veckans lag-EM i franska Nantes. Får vi medaljer?

Vi summerar veckan som varit och delar ut priset i veckans tävling från Yasaka. Därefter ringer vi upp landslagets och Angers Jon Persson, skägglurven från Norsjö.

NORSJØ FERIELAND: Som gutunge var Vebjørn Hagen på fem vekers campingferie med familien i Europa kvar sommar - i dag driv og eig han Norsjø Ferieland på Akkerhaugen. – Juli er som ein fire veker lang festival med aktivitetar og eit yrande liv frå morgon til kveld! Det er litt av eit sirkus, seier Vebjørn som drøymer om netter med regn og sol frå morgon til kveld! Saman med 70 sesongtilsette byr han og Norsje Ferieland på campingplass, kanalbåt, hotell, restaurant, kabelpark og familieshow. Vert: Styrk Fjærtoft

Hej alla! Ikväll gästades vi av Göran Josefsson, Räddningschef Malå och Norsjö ! En riktig livräddare! Håll till godo!

Hockey i Sverige är så mycket mer än Sveriges 12 elitserie lag. I den något lägre serien, Division 2 Norran B fortsättnings, spelar fem lag från Norrbottens- och Västerbottens län. Den 23 februari 2013 mötes Boliden och Norsjö för att spela säsongens sista seriematchs i Malmhallen, Boliden, drygt tre mil väster om Skellefteå.Gilvit träffade supportar, spelare och tränare.  Här kan du lyssna eller ladda ner program 5HärEller Ladda ner/Download iTunes (Kommer snart)Norsjö i vitt och Boliden i grönt. Foto: Marica BlindNorsjös tränare Stig Salomonsson. Foto: Marica BlindI vänta på nästa period. Foto: Marica BlindMonica följer matchen från läktaren. Foto: Marica BlindBolidens spelare snackar ihop sig. Foto: Marica BlindNorsjö gör mål. Foto: Marica Blind

P4 Kultur har Q-testat linbanan mellan Örträsk och Mensträsk i Norsjö kommun, världens längsta linbana och ursprungligen byggd för transport av kopparmalmklumparna från Kristinebergsgruvan. Idag fraktar banan turister över ett storslaget landskap under den 13 kilometer långa färden. Bygget av linbanan är i sig en fantastisk historia om stor ingenjörskonst och slit som väcker många tankar hos P4 Kulturs reporter Viktor Hariz.