Podcasts about statsvetaren

Statsvetaren och sociala medier-experten Nils Gustafsson intervjuas av Staffan Dopping. Så har sociala medier och algoritmer förändrat demokratin och medborgarnas politiska engagemang. Hur kommer det sig att många tycker att de inte längre får se inläggen som de helst vill komma åt på Facebook, X och Instagram? Donald Trumps fokus på uppmärksamhet är hans främsta tillgång men också hans största svaghet. Men vilka är de tre faserna i techjättarnas ”enshittification”?

Statsvetaren och sociala medier-experten Nils Gustafsson intervjuas av Staffan Dopping. Så har sociala medier och algoritmer förändrat demokratin och medborgarnas politiska engagemang. Hur kommer det sig att många tycker att de inte längre får se inläggen som de helst vill komma åt på Facebook, X och Instagram? Donald Trumps fokus på uppmärksamhet är hans främsta tillgång men också hans största svaghet. Men vilka är de tre faserna i techjättarnas ”enshittification”?

Nyheterna Radio 17.00

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

Statsvetaren och seniora forskaren Gunilla Herolf intervjuas av Magnus Thorén. Trumpismens återkomst, Rysslands krig i Ukraina och Kinas hot mot våra jobb och industrier brukar beskrivas som ödesfrågor för EU. Men enligt Gunilla Herolf är en ännu viktigare fråga hur unionen ska kunna fortsätta växa med nya medlemmar som Georgien, Moldavien och Ukraina. Varför ser hon ett växande EU som en ödesfråga för vår framtida säkerhet? Vad skulle Sverige egentligen vinna på det och hur ser hon på risken att länder som Nordmakedonien, Albanien och Serbien snarare skulle innebära mer korruption och ökat ryskt inflytande än välstånd och säkerhet?

ATLs Birgitta Sennerdahl tar en intervjupromenad med statsvetaren Johanna Johansson, som har ägnat en stor del av sin forksning åt politiken i skogen. Här pratar hon bland annat om svårigheten med att få ihop alla olika viljor i skogspolitiken och vad det ändå finns en samsyn kring.  " Ett problem med politiken i dag är att enskilda markägare får ta ett oproportionerligt stort ansvar för klimat och biologisk mångfald", säger hon bland annat i podden.

Den norske statsvetaren Glenn Diesen har anklagats för att vara ryssvänlig. Han menar att den nuvarande världsordningen knakar i fogarna. Erik W. Larsson intervjuar honom. Inläsare: Magnus Thorén

Dessutom om minnet av Förintelsen i Tyskland, krönika av Katarina Barrling och satir med Public service. TIMME 1FN:s generalförsamling har öppnat och statschefer och minIstrar har avlöst varandra i talarstolen under veckan; igår talade den svenska utrikesministern Tobias Billström. USA-korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.När ser vi ett slut på gängvåldet? Fryshusets vd Johan Oljeqvist, polismästare Carin Götblad och kriminolog Amir Rostami ger sin bästa uppskattning.I Tyskland pågår en en debatt om den så kallade minneskulturen, alltså den som handlar om att ta ansvar för och minnas framför allt Förintelsen. Tysklandskorrespondent Daniel Alling rapporterar.Bör kulturen vara en tillväxtmotor eller är krav på tillväxt ett hot mot kulturens frihet? Jesper Lindau rapporterar från Åmål, Uddevalla och Trollhättan där kultur och tillväxt länge gått hand i hand.Krönika av Katarina Barrling om tilliten till samhället - Nordens guld.Panelen debatterar bland annat höstbudgeten i veckans panel som består av Patrik Kronqvist, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, och Göran Greider, Dala-Demokraten.TIMME 2På Malmbanan i Norrbotten är det nu så trångt att det nya stålverket i Boden måste importera malmen från Kanada och Brasilien istället för att få den LKAB i samma region. Reporter Erica Sundén.Satir med Public service!Ukrainska styrkor uppges nu operera bakom Rysslands tredje och sista försvarslinje i västra Zaporizjzja. Samtidigt är landvinningarna i motoffensiven små. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti och överstelöjntnat Joakim Paasikivi.Statsvetaren Francis Fukuyama, är världskänd för att ha utropat historien som slut: Ekots ekonomikommentator Kristian Åström har träffat honom i Ukrainas huvudstad Kiev.Bortom turkosblå laguner och kritvita stränderna trängs invånarna på Maldiverna, och konflikten är tydlig mellan hållbar utveckling och lokalbefolkningens behov. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar.Kåseri av Lotta Erikson om de svenska hemmen.

Mikail Yüksel blev nyligen uppmärksammad för att ha varit med i turkisk statsmedia och sagt att han vill att Sverige ska lära sig att böja sig för Erdogan och Turkiska statens krav. Det ledde i sin tur till att Sverigedemokraten Richard Jomshof kallade Mikail för landsförrädare. Mikail skrev också nyligen ett personligt brev till organisationen OIC(som utgörs av stater som bl.a. Iran, Afghanistan, Saudi Arabien och Syrien) för att uppmana dom att påverka Sveriges lagstiftning. Det är bara några saker i en rad av initiativ som har lett till att vissa har kallat Mikail för extremt starka ord som islamist och påverkansagent.   Men enligt Mikail är det Sverige som blir mer fascistiskt och islamofobiskt och vill göra det brottsligt för svenskar att skända koranen, profeten Muhammed och andra religiösa skrifter och symboler. Men vad betyder det konkret? Hur går det med förtalsanmälan mot Richard Jomshof, vad vill Mikail att Erdogan ska göra av Sveriges NATO-ansökan, hur vill han att OIC-länder ska påverka Sverige, vad är skillanden mellan islamofobi och islamkritik, vart går hans gräns för yttrandefrihet och varför anser han att muslimer och de flesta kristna har avvikande förhållningssätt till sin religion?   Mikail Yüksel är partiledare för Partiet Nyans som han grundade 2019. Partiet har haft stora framgångar, främst bland invandrartäta storstadsområden, och blev Sveriges största parti utanför riksdagen vid senaste valet. Nyans tog sig också in i kommunfullmäktige i Landskrona och Botyrka. Statsvetaren och partiledaren Mikail började sin politiska karriär i Centerpartiet och blev snabbt en toppkandidat inför valet 2018. Men efter interna stridigheter uteslöts han från Centerpartiet med anledning av hans samröre med turkiska Grå Vargarna. Grå vargarna, eller Idealistiska Ungdomar, är en våldsbejakande underorganisation till det turiska ultranationalistiska och högerextrema partiet MHP som har kopplats till flera attentat i Europa och Sverige.   Vi pratar också om varför man ska äta mindre bröd. Hoppas ni gillar samtalet och sprider det till vänner och bekanta!

Vi pratar om de rasistiska påhoppen på de Engelska spelarna efter förlusten i EM-finalen mot Italien, HBTQ-protesterna, de kritiska rösterna mot kommande fotbolls-VM i Qatar och den historiska politiken inom fotbollen där sporten använts som ett nationalistiskt maktmedel. Statsvetaren och fotbollsnörden Ekim Çaglar tar upp den uråldriga debatten om fotboll och politik hör ihop eller inte i böckerna "Fotboll i krig och fred: hundra år av konflikt och dialog" och "Propagandafotboll". Programledare: Anis Don Demina, Margret Atladottir och Ison Glasgow

Statsvetaren och författaren Jennifer Anglade Dahlberg är aktuell med boken Sommaren på Nornö och berättar för Titti Schultz om arvet från Haiti och USA, flytten till Sverige och hur hon ser det som en superkraft att vara en outsider.

I detta avsnitt pratar jag med traktens politikprofessor Joakim Johansson. Han är docent och universitetslektor i statsvetenskap på Mälardalens högskola. Han har gjort flera forskningsrapporter om hur manliga och kvinnliga politiker uppfattas och bedöms olika i media, som jag ville veta mer om. Vi pratar om det hårdnande debattklimat som finns på sociala medier och vad det kan leda till, om glappet mellan folket och politiker och så ger han sin syn på goda exempel på politiska framgångar och hur man blir en bra politiker. Han svarar också på om Sverige är redo för en kvinnlig statsminister och om utgången i valet 2022 blir. Spännande avsnitt som ger både politiker och medborgare information om det politiska läget. Varmt välkomna!  

Ångbåtar, tåg och döda kungar. Statsvetaren och miljöforskaren Björn Forsberg tar sig tid att prata om boken Fartrusiga: om en gränslöst massmobil tid och vår fossilfria morgondag.

Förra veckan gick turkiska styrkor in i norra Syrien för att trycka tillbaka kurdiska styrkor samtidigt som USA drog sig undan från området. Något som EU har fördömt. Ekim Çalar är statsvetare och Turkiet-expert. Han ska hjälpa Kalle, Hanna och Victor förstå bakgrunden till konflikten.

Statsvetare, terrorexpert, 54 år. Född i Hästveda, bosatt i Stockholm, Skyrup och Köpenhamn. Debuterar som Sommarvärd. Det är som att milstolparna i mitt privata liv vävs samman med milstolparna i terrorismens utveckling, konstaterar Magnus Ranstorp i sitt Sommar i P1. Statsvetaren och terrorexperten tar oss från uppväxten på skånska landsbygden till Belfast, Gaza och CIA-högkvarteret i Langley. Han berättar om sin väg till en idag mycket framskjuten position i den internationella forskningen och nyhetsbevakningen men hur han samtidigt själv hamnat på USA:s svarta lista och hudflängts i svensk debatt. Ranstorp skildrar hur han som ung och lätt naiv lockades till farorna, men med tiden fått mer fokus på terrorismens offer, de större mekanismerna och oror för den egna familjen: Terrorismen blir alltmer globaliserad, urskillningslös och dödlig. Den är en spegelbild av vår globaliserade och teknikutvecklade värld. Idag är det lättare för terrorister att kopplas samman virtuellt, gömma sig för säkerhetstjänster och sprida sin hatiska ideologi, säger Magnus Ranstorp i sitt program som också ger en lätt dyster bild av framtiden: Jag tror inte längre att terrorismen går att eliminera. Det går bara att leva med den. Det viktigaste är ändå att vi som samhälle står samman och inte låter hatet splittra oss. Om Magnus Ranstorp Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan. Doktorerade vid St. Andrews universitet i Skottland med avhandling om shiamuslimska Hizbollah och har under en period agerat hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah. Ledde Köpenhamn Stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism inom EU-kommissionen. Skrivit ett flertal böcker. Arbetat som CNN:s Mellanösternexpert och på Dagens Nyheters ledarsida. Ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Producent: Amanda Glans

Hök och konservativ, abortliberal och Reagan-kritiker. John Tower var karriäristen som nobbades av kollegorna i senaten, förhandlade med Sovjet och vars liv slutade med en krasch. Statsvetaren och Tower-nörden Olle Nykvist berättar senatorns historia, vars ekon ljuder vidare i våra dagar.

Begreppet "rasism" kan vara förvirrande då det ofta används på olika sätt av olika människor. När vi pratar om rasism finns därför risk för missförstånd för att vi helt enkelt inte pratar om samma sak.I poddavsnittet gör statsvetaren Anders Hellström ett försök att reda ut begreppet genom att inventera och beskriva olika slags rasismer så som de ofta diskuteras i samhällsvetenskaplig forskning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetaren och författaren Jonas Nilsson kommer förbi studion för ett specialavsnitt där han får tillfälle att berätta om sitt närmaste projekt som kommer vara en dokumentärfilm om boernas situation i Sydafrika. Det blir ett samtal om vad anarkofascism egentligen innebär, vad den liberala högern får fel om vad frihet är för något och sedan en hel del om boernas situation ser ut idag och hur den kunde uppstå. Trevlig lyssning! Länk till dokumentärprojektet:  http://boerproject.com/  Donera gärna till Radio Frihetligt! Om du uppskattar denna podcast så swisha vad du känner för till 0723271989

I det här avsnittet samtalar Karin med statsvetaren Jason Brennan, George Washington University, bokaktuell på Timbro förlag med “Efter demokratin”. I “Efter demokratin” utvärderar Jason Brennan demokratins meriter. Resultatet är nedslående: demokratiskt beslutsfattande leder till sämre beslut. Och värre än så, vi blir sämre människor av att engagera oss politiskt. Lyssna på ett spännande samtal om demokratins svagheter, politiska eliter och populism. Har folket alltid rätt? Vill du läsa Brennans argument mot demokratin? Boken finns att köpa här https://timbro.se/forlag/efter-demokratin-argument-ett-nytt-styrelseskick/

I det här avsnittet samtalar Karin med statsvetaren Jason Brennan, George Washington University, bokaktuell på Timbro förlag med “Efter demokratin”.I “Efter demokratin” utvärderar Jason Brennan demokratins meriter. Resultatet är nedslående: demokratiskt beslutsfattande leder till sämre beslut. Och värre än så, vi blir sämre människor av att engagera oss politiskt.Lyssna på ett spännande samtal om demokratins svagheter, politiska eliter och populism. Har folket alltid rätt?Vill du läsa Brennans argument mot demokratin? Boken finns att köpa här https://timbro.se/forlag/efter-demokratin-argument-ett-nytt-styrelseskick/

De etablerade partierna underskattade göteborgarnas ilska över trängselskatten. Ett färdigförhandlat väg- och järnvägspaket och en skatt som tagits ut i över ett och ett halvt år hjälpte inte. Det blev ett tydligt nej i folkomröstningen på valdagen. Kaliber nyhetsdokumentär: Käftsmällen som kom som en kalldusch. Det skulle bli en enkel match i folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg. De etablerade partierna räknade med ett ja. Men göteborgarna ville annorlunda. Dagen efter folkomröstningen vaknade Göteborgs etablerade partier med en baksmälla. - Alla seriösa partier var för att behålla trängselskatten. De, som vi säger i Göteborg, fepplade eller schabblade bort det här. - Som många var jag nog förvånad över att det blev ett sånt beslut och väldigt fundersam om hur fan det här ska gå. - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det västsvenska paketet.  - Men borde ni ha gjort mer? - När man har resultatet i hand borde man förstås ha gjort mer. Det här är några röster i Kalibers nyhetsdokumentär om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Vi kommer återkomma till dem, men först ska ni får träffa Kaj Helenius. Han bor med sin fru och två katter  i Backa Röd på Hisingen i Göteborg. Han har jobbat på Volvo och byggt bilar sedan 1963, men nu är han pensionär sedan 15 år. Kaj Helenius visar upp de senaste räkningarna för trängselskatten från Transportstyrelsen. - Vi har två stycken här, den första är min. Jag betalar 137 kronor för att jag har kört min dotter till hennes arbetsplats på Tagenevägen på torsdagar och hämtar henne på torsdagar. Jag åker tolv kilometer fram och tillbaka och det har kostat mig så mycket pengar.  Han kör fram och tillbaka för att hämta och lämna sin dotter och passerar kamerorna som tar betalt för trängselskatten.  - Min fru jobbar inom störningsjouren, det är en kommunal instans, hon har 179 kronor här i augusti månad.  Strax över 300 kronor för augusti månad betalar Kaj Helenius och hans fru för trängselskatten.  De bor i ett lummigt hyreshusområde i norra Göteborg, där moståndet mot trängselskatt är som kraftigast. 91 procent i Backa Röd röstade nej på frågan ”Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?”  - Ingen politiker hade fattat hur mycket det drabbade gemene man, det tror jag inte.  Kaj Helenius tror inte att politikerna förstod hur trängselskatten drabbar folk. Det blev ett nej från göteborgarna till trängselskatten med 57 procent mot 43 procent ja. Göteborgarna röstade nej till de pengar som ska betala en stor del av olika väg- och järnvägsprojekt. De röstade nej till trängselskatt som inblandade politiker redan är överens om och har beslutat om.  Och betalstationerna sitter redan uppe och tickar in pengar.  Det som har väckt många göteborgares ilska är bland annat betalstationernas placering. I Backa Röd till exempel måste de som bor där betala trängselskatt för att åka och handla i sitt eget område, alltså utan att åka in till centrala stan.    - Till exempel här i Backa, här är mycket arbetare och invandrare. Jag tror att många inte förstod vad syftet är med det här. När de gjorde det på ett så klumpigt sätt när de satte spärrarna på såna ställen. Då drabbade det människor. De som kanske inte i grunden inte förstod vitsen med trängselskatten.  - När du åker till Bäckebol och handlar då klarar du dig inte på en timme, det finns så mycket annat att titta på också. Då åker du på samma avgift igen. -Finns det ingen annan affär? -Det finns Netto, men människor åker inte och handlar mat i första hand, utan de åker till de affärer som säljer kläder och allt möjligt.  Hur kommer det sig att göteborgarna röstade nej till trängselskatten? Och hur kunde politikerna missa hur vindarna blåste? Nu står politikerna med resultatet från göteborgarna att de inte vill betala de här vägsatsningarna med trängselskatt - hur ska de hantera det?  Kaliber nyhetsdokumentär. I dag om folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg.  För att förstå varför en folkomröstning överhuvudtaget hölls när trängselskatten redan var på plats måste vi gå tillbaka flera år.  Det har tidigare varit tradition att staten står för notan när stora satsningar på infrastruktur ska göras i Sverige. Men numera ställs det ibland krav på kommunerna att själva stå för delar av kostnaden. Först ut att införa trängselskatt i Sverige var Stockholm 2006 för att få pengar till  bland annat vägar. Styrande Socialdemokraterna i Göteborg lovade tidigt en folkomröstning om det skulle bli vägavgifter. Det här för att betala stora väg, järnvägs- och tunnelprojekt. Det som senare kom att kallas Västsvenska paketet och som beräknas kosta 34 miljarder kronor. När staten 2008 var beredd att skjuta till pengar för fick politiker i Göteborgsregionen bråttom och de kom överens om att trängselskatt skulle betala en del – 14 miljarder kronor. Då ändrade sig Socialdemokraterna i frågan om att hålla en folkomröstning för göteborgarna och både Göteborgs kommunfullmäktige och riksdagen klubbade igenom det hela 2010.  I Stockholm tog beslutsprocessen om trängselskatt flera år och man genomförde en testperiod innan folkomröstningen, där stockholmarna sa ja. Det gick betydligt snabbare i Göteborg och de styrande skippade en folkomröstning. Kritiken lät inte vänta på sig. Från P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Motståndet mot trängselskatten har nu lett till ett nytt politiskt parti. Partit kallar sig Vägvalet och ställer upp i kommunalvalet i höst.  Göteborgs enda kvällstidning, Göteborgs-Tidningen, GT, startade en kampanj för att samla in namnunderskrifter så att man den vägen skulle få till en folkomröstning om trängselskatt. Och det gick vägen. P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Ett 100-tal åskådare lämnade mer än 55 000 namnunderskrifter till ordförande för kommunfullmäktige.  GT fick in det antal röster som krävs för att frågan skulle beslutas om av Göteborgspolitikerna. Och efter timmar av manglande i kommunfullmäktige i maj 2013, där moderater vände i frågan om folkomröstning och var oeniga inom partiet, beslutades att en folkomröstning skulle genomföras i Göteborg. Det blev 28 röster mot 53 i beslutet i kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras.  När beslutet om en folkomröstning togs hade betalstationerna suttit uppe i Göteborg och tickat in pengar i nästan ett halvår. På valdagen den 14 september i år röstade så göteborgarna om trängselskatt. Och det blev alltså ett nej till med drygt 73 procent valdeltagande. Då hade betalstationerna suttit uppe i över ett och ett halvt år.  Det blev alltså ett nej, trots opinionsundersökningar som visat motsatsen. Det blev ett nej, trots att samtliga partier, utom Sverigedemokraterna och det lokala enfrågepartiet  Vägvalet, var överens om trängselskatten som en del av betalningen av Västsvenska paketet. Mikael Gilljam är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Kaliber träffar honom vid Hagakyrkan, den plats där en planerad underjordisk pendelstation beräknas byggas och stå klar om dryga tio år. - Jag blev förvånad. Jag trodde att det var en lätt match för hela etablissemanget, de etablerade partierna, att de skulle kunna brotta ner Vägvalet och Sverigedemokraterna. Hade de bedrivit någon form av kampanj hade de säkert gjort det också, säger professor Mikael Gilljam och  ifrågasätter alltså att de etablerade partierna fört någon kampanj för att göteborgarna skulle rösta ja till trängselskatten. - Och jag kan inte förstå varför de inte gjorde det, utan de, som vi säger i Göteborg, ”fepplade” bort, eller schabblade bort det här. Och nu sitter de där med…i någon slags rävsax och det är därför det blivit alldeles tyst. Ingen säger någonting, om varken situationen i Göteborg som parlamentariskt är krånglig, det kan ju vara en bidragande orsak. Men inte heller hur man tänker gå vidare med att hantera det här besvärliga folkomröstningsresultatet. - De schabblade bort det säger du? - Ja, jag tror att, hade man bedrivit en kampanj och gått ut och bett sina egna väljare att rösta ja och förklarat varför man ska rösta ja. Jag kan knappt minnas att jag såg någon kampanj över huvudtaget. Och det kan ju finnas skäl till att man inte bedrev någon kampanj. - Man kanske trodde att det skulle ordna sig ändå. Man kanske tänker att man ska lämna väljarna i fred och inte blanda sig i. Men jag tror att frågan är alldeles för viktig. Det kan inte ha varit det. Det fanns opinionsmätningar som pekade på att ja-sidan skulle vinna och att man då slog sig till ro med det. Jag gissar att det är samma fenomen som med Sverigedemokraterna. Vissa saker är svårare att mäta än andra och har man inte mätt det förut så kan man inte kalibrera sina mätinstrument. Opinionen om trängselskatt är någonting nytt, precis som Sverigedemokraterna är ett nytt parti, och opinionsinstituten är inte så duktiga att man kan lita på dem, säger Gilljam och fortsätter:  - Det jag hoppas att det inte var, men som jag inte kan utesluta, det är väl att man tänkte sig att ”den här folkomröstningen tänker inte vi bry oss om i alla fall så varför ska vi gå ut och lägga tid på att kampanja när vi kan bedriva valrörelse för att bli återvalda till fullmäktige istället. Och sen, även om folket röstar nej så tänker vi köra över den folkomröstningen i alla fall.” Jag har inga belägg för att det är så men, jag förstår inte varför man inte la mer kraft.  Men det är fler som är kritiska. Gunilla Grahn-Hinnfors är politisk reporter på Göteborgs-Posten; Göteborgs största tidning. Hon visar mig runt på redaktionen som ligger ett stenkast från nybyggda Gamla Ullevi och med fönster mot Centralen. Gunilla Grahn-Hinnfors har skrivit mycket om frågan om trängselskatt. - När det gäller trängselskatten och det Västsvenska paketet har de etablerade partierna haft samma åsikt och det har inte varit en fråga som har splittrat dem. Då har man valt bort,  i alldeles för högutsträckning tror jag, och trott att man skulle kunna glida igenom och få ett ja, utan att anstränga sig, säger hon. - Jag tycker att det är allvarligt att man dels inte haft någon plan B eller strategi för vad som skulle hända om det blev ett nej, för det verkar man inte ha haft utan man har bara trott att det skulle gå att köra igenom och att man i så liten utsträckning nu pratar om hur vi ska hantera detta. Det man säger nu är att vi ska tillbaka till parterna. Så får vi se vad som händer sen. Hade man tagit ansvar lite tidigare hade man ju tagit några underhandskontakter. - Frågan är så infekterad också så det här påverkar hela politiken. Det ställer tilliten till våra valda politiker inte i ett så klädsamt ljus. Det är ett jätteproblem att man på vägen förlorar så hemskt mycket av tilltro till andra politikområden också. Det här gäller inte bara trängselskatt, utan det här gäller väldigt mycket mer. Professorn i statsvetenskap, Mikael Gilljam och Göteborgs-Postens politiska reporter Gunilla Grahn-Hinnfors tycker alltså inte att det förts någon större ja-kampanj för trängselskatten inför folkomröstningen. Kaliber ringer runt till de partier som var för trängselskatten. De håller inte med om att kampanjen saknades.  - Vi har ju debatterat och diskuterat den här frågan varje dag, till exempel på Kungsportsplatsen, där vi hade valstuga och där vi också hade eget material just om detta som vi hade tagit fram som vi satte Folkpartiets logga på, säger Pär Gustavsson från Folkpartiet.  - Min upplevelse var att det var svårt att föra en diskussion om trängselskatten i valkampanjen. Väljarna var inte så intresserade av att diskutera just den frågan med oss verkar det som, säger Max Reijer från Miljöpartiet.  - Om det finns en kritik mot oss som var ja-partier för att det inte fanns några praktiska insatser så tycker jag inte att den kritiken träffar oss i Socialdemokraterna först, säger Moa-Lisa Fransson, Socialdemokraterna.  - Vi har ju drivit en valrörelse till kommun, region, riksdag och folkomröstning och då har vi lagt fokus på de frågorna som vi framför allt tycker är viktigast. Då handlar det om barn och ungas uppväxtvillkor, det handlar om valfrihet och värdighet i äldreomsorgen, om behovet av ett nytt ledarskap i Göteborg och så vidare. Men självklart har vi haft med att vi är för det Västsvenska paketet och säger ja till trängselskatten just för att vi behöver satsningar på infrastrukturen. - Hade ni någon kampanj enbart om trängselskatten? - Nej det har vi inte haft, säger Jakob Hallman från Kristdemokraterna.  Partierna som varit för trängselskatten tycker alltså att de fört kampanjer.  43 procent av göteborgarna röstade ja till att ha kvar trängselskatten och mest positiva var de i centrum. Jag beger mig uppåt Johanneberg i centrala Göteborg, där flest röstat ja till att ha kvar trängselskatten, som i nuläget ligger på mellan 8 och 18 kronor vissa tider på vardagar. En av de som röstade ja till den var Anna Åhlund.  - För att jag tror att det behövs. Vi måste finansiera de stora samhällsbyggnadsprojekten i Göteborg de närmaste åren och jag har inte sett några andra förslag om hur man ska finansiera det, säger hon.  Anna Åhlund är civilingenjör, och jag träffar henne en onsdagskväll, när hon är på språng, iklädd träningskläder en onsdagkväll ett stenkast från där hon bor. Hon pendlar 14 mil med bil varje dag till och från jobbet och betalar ungefär en femhundring i trängselskatt varje månad. Trots att hon påverkas ekonomiskt av trängselskatten genom bilpendlingen är hon alltså positiv till trängselskatten och att den finansierar Västsvenska paketet. Och för Anna Åhlunds del behövdes ingen folkomröstning. - Ärligt talat tyckte jag att det var onödigt med en folkomröstning för politikerna hade redan tagit sitt beslut och satt upp alla stationer. Sätta upp stationer är inte ett gratis projekt det heller och det tror jag många glömmer bort. Tar vi bort det är det flera miljarder av våra egna pengar som vi bara kastar i sjön. - Det var väl bra på så sätt att det väckte en debatt om hur man ska göra och det gav väl någon signal till politikerna, men så långt som till folkomröstning tycker jag inte att det behövde gå för min del i alla fall. -Har du sett någon kampanj kring folkomröstningen? - Nej jag har inte sett någon kampanj alls, vare sig Nej eller Ja.  Lou Hedström Bokinge är på väg att hälsa på sin dotter i Johanneberg när jag träffar henne utanför en matbutik. För henne var det självklart att rösta ja till trängselskatten. Hon tror att det är olika anledningar till att göteborgarna röstat nej.  - Det kan ju bero på massa olika saker, det kan bero på att man inte är insatt eller har samma värderingar som jag har. Det kan också vara ett självändamål, att det kostar pengar, då brukar  man rösta för att det inte ska drabba en själv då rent ekonomiskt, då kanske man skiter i miljön, säger hon. Anna Åhlund och Lou Hedström Bokinge röstade ja kring trängselskatten för miljön och för att väg- och tunnelprojekt ska kunna finansieras. Men vad säger de som röstade nej? Vad ligger bakom det? - Ja, jag sa nej till trängselskatten för att jag tycker att den drabbar orättvist, säger Susanne Eriksson, som också bor i Johanneberg, grejar med sin telefon när jag stör henne för att fråga om trängselskatten. Hon himlar lite med ögonen när jag tar upp ämnet, som stötts och blötts så mycket i Göteborg senaste åren. I hennes familj, som pendlar med bil, innebär det ökade kostander och  hon nämner just orättvisan, som hon upplever med trängselskatten. - Att vi inte har kunnat välja, vi bor ju i centrum och har på något sätt blivit instängda av trängselskatten om man jobbar utanför den zonen så att man varken kommer till eller från jobbet utan att få en ökad kostnad som ligger på 600-700 kronor i månaden vilket drabbar väldigt snett. -Har du sett någon kampanj kring trängselskatt? - Jag har sett kampanj om både och, avslutar Susanne Eriksson.  Nej-sägaren Kaj Helenius: - När en så stor ändring görs i samhället som med trängselskatten måste den informationen vara så tydlig att alla människor förstår den.   Vi är tillbaka hos Kaj Helenius i Backa Röd och jag vill veta mer om vad som ligger bakom hans motstånd till trängselskatt. Han har länge röstat på Socialdemokraterna men han ser en förändring som av partiet som gör honom tveksam.  - Jag röstade på sossarna sista valet också, men ärligt talat tog det emot. -Varför då? - Invandringen och trängselskatten, det drabbar arbetarklassens människor mycket mer än de som bor inne i Haga. Kaj Helenius som alltså under många val tillbaka röstat på Socialdemokraterna är mer tveksam till partiet nu på grund av frågor som handlar om trängselskatten, invandringen, de socialdemokratiska idéerna som han tyckte var tydligare förr. Han tror att folk lagt in något mer i frågan om trängselskatt än frågan som stod på röstsedeln.  Det är dags för en sammanfattning. Statsvetaren på Göteborgs universitet, Mikael Gilljam, och Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors, ifrågasätter Göteborgspolitikers kampanjande av trängselskattsfrågan. Och göteborgare jag pratat med som röstat, varje sig det är ja eller nej, har också funderat kring kommunikationen som kommit från politikerna. Vad säger då politikerna? Anneli Hulthén är socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen och moderaten Jonas Ransgård vice ordförande.  Jonas Ransgård  blev liksom många andra förvånad över att vakna upp till ett nej till trängselskatten dagen efter göteborgarna fått säga sitt. Men kritiken mot att de inte fört någon tydlig kampanj för varför trängselskatten behövs håller han inte med om. - Jag tycker att vi vid alla tillfällen frågan kommit upp på har varit mycket  tydliga från alliansens sida vad vår linje var, att vi förespråkar ett ja i folkomröstningen för vi behöver de här investeringarna till Västsverige. Jag tycker inte att vi har darrat på det här alls. -Det är ju en skillnad att svara på frågan när man får den och driva en kampanj? - Ja, vi har ju också i våra debattartiklar framhållit att vi tycker att det Västsvenska paketet är viktigt, sen går det alltid att prata mer om frågor, men vi har varit tydliga med vår linje. -Men borde ni gjort mer? -  När man har resultatet i hand så borde vi förstås ha gjort mer. -Hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Det är svårt att säga, det kan ju också vara att vindarna ändrade sig. Normalt pekar ju opinionsundersökningarna hyfsat rätt, men det händer mycket i en valrörelse också. - Men det visade sig också att det var splittrat i ert parti? - Ja, jag tror att alla partiers sympatisörer utom i Miljöpartiets och Vägvalets är en väldigt splittrad bild hur man ser på detta. Jonas Ransgård pratar om en splittrad bild om hur man ser på trängselskatten och Västsvenska paketet. Drygt tre veckor före valet visade sig en splittring inom partiet, där en ledande moderat ifrågasatte vissa delar av järnvägsprojektet i motsats till egna partiet. Det här medförde uppmärksamhet kring frågan. Moderaterna är ett av de partierna som backade i Göteborg, med tre mandat. Socialdemokraterna, som styrt Göteborg under de senaste 20 åren, backade ännu mer och förlorade fem mandat. Jag träffar Anneli Hulthén, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, i Rådhuset, där kommunledningen numera håller till. Hon vill i likhet med Moderaterna, inte heller kännas vid att Socialdemokraterna inte fört någon ja-kampanj och därmed sjabblade bort frågan om trängselskatt. - Det var flera partier som drog ett stort lass. Socialdemokraterna gjorde det och Miljöpartiet drog också ett stort lass när det gällde det Västsvenska paketet i valrörelsen och gav ett tydligt besked. - Däremot är jag skarpt kritisk till moderaternas icke-kampanj och ibland dubbla budskap som man förde under hela valrörelsen. - Hur såg er kampanj ut då? - Då handlade det om att Johan Nyhus, som är ansvarigt kommunalråd, var uppe i alla debatter som fanns. Vi försökte att bemöta den kritik som fanns till exempel mot Västlänken i debattartiklar. Vi sökte också stöd med andra partier i fullmäktige i debattartiklar men fick nej på det för då skulle det upplevas som ett etablissemang sades det. - Mikael Gilljam sa till mig att jag hoppas att de inte struntade i att kampanja för att de ändå inte kommer att bry sig om resultatet? - Den tolkningen får stå för Mikael Gilljam, jag skulle nog aldrig kunna uttala mig eller tänka någon tanke så ens som politiker. - Men hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Jag tror inte att vi missade vart vindarna blåste. Däremot hade vi inte räknat med att de sista 14 dagarna inte bara handlade om trängselskatten, utan en ihop koppling mellan trängselskatten och Västlänken och helt plötsligt så blossade det upp en jättediskussion om Västlänken. Västlänken som Annelie Hultén pratar om är en stor järnvägstunnel som ingår i det stora infrastrukturpaketet. - Det finns också en kritik från Mikael Gilljam, men även Gunilla Grahn-Hinnfors om att det varit tyst från er politiker. Vad är din kommentar? - Det kanske har varit tyst men det är faktiskt så att det inte bara har varit den här frågan som ska avhandlas efter valet och vårt besked har varit att det är bra att ha majoritet på plats både här, i regionen och i riksdagen innan vi diskuterar hur vi ska ta frågan vidare. Och vi Socialdemokrater och rödgröna har vid upprepade tillfällen sökt kontakt med övriga partier för att få ett samtal om just denna fråga. Nu står politikerna i Göteborg alltså inför att omförhandla om trafiksatsningarna man redan beslutat om, inte bara inom alla etablerade partier, utan även staten, Västra Götalands-regionen och Region Halland. Eller att inte lyssna på folkomröstningen och riskera att det blir en svekdebatt. - Svekdebatt om man uppfattar folkomröstningen som definitiv, men det är fortfarande en rådgivande folkomröstning och svekdebatten har väl funnits med hela tiden, eftersom diskussionen om folkomröstning har funnits med redan från start och när vi avvisade det så fortsatte diskussionen. Så den svekdebatten har ju redan diskuterats i många år redan. Då får man ta ställning som politiker, vad är det du ska göra, ska du bara avbryta, ska du låta detta bara försvinna eller ska du stå upp för det som du skrivit på en gång i tiden. - Vad lutar det åt för dig? - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det Västsvenska paketet. - Då är det bättre att köra över göteborgarna? - Nej, det är det inte. Men vi ska ju träffa parterna och se, finns det några andra varianter på att skaffa 14 miljarder kronor och senast idag så såg jag att den statliga budgeten såg ju inte fullt så frisk ut som man skulle kunna tro. Jag tror att det är rätt många runt om i landet som ser att ska det mer infrastrukturpengar ut, så är det kanske inte på Göteborg det ska falla utan det finns andra hål att fylla också. - Det låter lite som att det lutar åt att vi får köra på? - Det är ju det avgörandet vi får ta som politiker. Men jag kan inte säga det för det är inte bara jag som ensamt bestämmer över paketet. Det är fler parter i det här, det är därför vi ska sätta oss med parterna och jag tror att ingen av de andra parterna upplever att de har 14 miljarder över. Och moderaternas Jonas Ransgård, vad tycker han om hur göteborgarnas nej till trängselskatt ska hanteras? - Vi behöver få till viktiga investeringar, vi behöver respektera folkomröstningsresultatet och det behöver kombineras på något sätt. Hur det är möjligt det får nog de här samtalen med parterna visa, vi kan ju inte bestämma över detta helt själva, säger Jonas Ransgård. Jonas Ransgård, moderat vice ordförande i kommunstyrelsen, vill alltså kombinera att lyssna på folkomröstningen och satsa på infrastrukturen. Kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten, Anneli Hulthén vill stå upp för redan påskrivna avtal. Det finns fortfarande många frågetecken kring politiken i Göteborg. De rödgröna vill styra staden i minoritet med stöd av Feministiskt initiativ. Vilka som får igenom budgeten avgörs i november och trängselskattmotståndarna Sverigedemokraterna och Vägvalet är tillsammans tungan på vågen.  Kaliber är strax slut. Du har hört om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Där göteborgarna röstade nej. Och de etablerade partierna missade vart valvindarna blåste. Nu slickar de såren och funderar på hur ska hantera folkomröstningsresultatet.  Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors,  pekar på problemen. - De sitter i ett klassiskt dilemma där det verkligen inte finns en bra lösning. Hur de sen än gör kommer det att bli svek. Det handlar om att stan förtvivlat väl behöver den här typen av infrastruktur. Man har låst varandra vid ett paket där ingen är helnöjd men alla har fått något. Man har ett jätteproblem, samtidigt som man har ett nej och samtidigt måste man ju finansiera detta paket och hur ska man göra det? Från Anna Åhlund som röstade ja och Kaj Helenius som röstade nej kommer tydliga svar. - Jag tror inte att man kommer att ta bort det helt men jag tror att man kommer att förändra det. Man måste ju lyssna på folkomröstningen på något sätt, men det vore dumdristigt och slopa helt och hållet, eftersom man redan investerat så himla mycket i det, säger Anna Åhlund. - Jag tror att de kommer att köra över nejet, det är en så ekonomisk och politisk så stor sak att de sparkar sig själv i röven om de låter nejet få full verkan och det är jag rädd för, avslutar Kaj Helenius.  Reporter: Sylvia Dahlén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Spritnotor, nyttiga idioter och mörkningar I måndags sparkade näringsministern och centerledaren Annie Lööf generaldirektören på Tillväxtverket, som varit lite för duktig på det här med representation. Men den här historien skulle inte sluta med en partiledare och näringsminister som visade moralisk resning och handlingskraft. På onsdagen tog det fart igen. Då gick Ekot ut med nyheten att Annie Lööf granskat sitt eget departements spritnotor och hittat några felaktigheter, som rättats till. Men var det verkligen så? Inte enligt Aftonbladet i alla fall. Bladets version handlar om att deras reporter Richard Ashberg begärt ut representationsnotorna från Annie Lööfs näringsdepartement. Det här skrämde ministerns stab som ringde Ekot, för att själv berätta hur det låg till.Så mörkade Annie Lööf de egna spritnotorna skrev Aftonbladet. Erik Hedtjärn berättar om smart skademinimering och om hur Ekot ställde upp som näringsministerns nyttiga idiot. Eller i allmänhetens tjänst. Mediaspinn och Sveriges minsta hatrörelse Förra helgen fick Sveriges kanske minsta hatrörelse - Swedish Defence League - mer utrymme i medierna än de vågat drömma om. Den lilla rörelsen - ingen vet exakt hur stor den är, inte ens grundaren själv - är en svensk falang av den aggresiva anti-muslimska organisationen English Defence Leauge. Deras demonstrationer och möten brukar leda till våldsamheter.Förra helgen laddade journalister för att något liknande kunde hända i Sverige, under Swedish Defence Leauges allra första möte.Inte på 2000 år har en enmansrörelse fått så mycket uppmärksamhet, kritiserade Alexander Bengtsson, reporter på Expo. Statsvetaren och experten i nationalism Andreas Johansson Heinö menar att medierna har en fascination för extremister och anti-invandrarpartier som ger en felaktig bild av högervindar i Europa.I själva verket har stödet för anti-invandrarpartiet legat still de senaste 10 åren, säger han.Reporter Katarina Andersson. Porrbilden som nästan knäckte ETC Mediernas serie om klassiska tryckfrihetsmål om en bild och en rättegång som höll på att knäcka den då unga kaxiga tidningen ETC. Det är en historia om folkmoral, porrmotstånd och ett foto på en ung pojke med erektion. Reporter Terje Carlsson.

Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren är inbjuden till fredagens program med Robert Aschberg och Shabnam Mahmoudkhan. Ämnet är svensk politik - och du kan som vanligt se programmet i webb-tv här på hemsidan och chatta direkt med redaktionen.

"Knapptryckarkompaniet" - är det en film med Janne Loffe Karlsson? Eller en korrekt beskrivning av Sveriges riksdag? Statsvetaren förklarar.Efter sverigdemokraten som vill använda n-ordet gör vi en guide, hur bemöter man n-ordetkramarna. Och politikernas nya favoritsvar - "Jag vill inte recensera" - vi förklarar vad det betyder och hur journalister ska få ett svar i alla fall.

Oppositionen sjabblade bort omröstningen om småviltsjakten - det berodde så klart inte på klantighet utan på det så kallade kvittningssystemet. Dålig ursäkt eller legitim kritik? Statsvetaren avgör! /// Uppdrag granskning handlade igår om att svenska ungdomar tvingas skala bananer under kassa arbetsvillkor. Men vi fick aldrig svar på den viktigaste frågan: Vad ska norrmännen ha alla bananer till?! Sonja ringer Norge! /// Och så undrar vi vad Vetlanda kommun håller på med när de vill sammankoppla sig med en gammal nazist. Är det verkligen bra PR?

I Tunisien förbjuds det gamla regeringspartiet. Är förbud rätt väg att nå frihet. Statsvetaren ges oss svar. /// Julian Assange jämför Sverige med en bananrepublik. Har han rätt? Eller tokfel? Sonja Leister hjälper oss att utvädera Assanges liknelse. /// Sossarnas kravprofil för sin nya ledare är alldeles för okonkret. Vi tar saken i egna händer och skriver om, skriver rätt och berättar vad de egentligen vill ha för ledare. /// Å Henrik möter nyethspanelen å frågar Viktor Barth-Kron om när ett svenskt barn är fattigt och vem Ametist Azordegan kommer avguda när Mandela dör.

Greklands lössläppta beteende riskerar att spridas till oss andra. Vi utreder riskerna för att drabbas av Greklansmittan - krävs ett ligg eller räcker det med ett oskyldigt hångel? /// Är det sant som grekerna säger att Tyskland mobbar dem efter att de fått punka ut med Euro-hjälp? Vår tyska vän Sonja Leister tjuvlyssnar på vad tyskarna egentligen säger om grekerna. /// Regnväder sägs gynna Tories i det brittiska valet. Är det för att de konservativa är så bra på det där med oljerockar? Statsvetaren svarar!