Podcasts about studierna

Vad kan ett kommunikationsdrivet ledarskap leda till? Alumnen Claes Nordmark blev utsedd till årets förändringsledare i Sverige 2024 av nätverket 4potentials. Idag är han Kommunalråd och Kommunstyrelsens ordförande i Boden, Norrbotten. Studierna i statsvetenskap och engagemang i Utrikespolitiska föreningen och kårstyrelsen lade grunden för hans karriär. Det här är ett samtal med en ödmjuk ledare, som betonar vikten av resultat och kommunikation. Vi får också svar på frågan hur viktig statiskkursen är för en statsvetare, i verkligheten. Här kan du läsa mer om utmärkelsen Årets förändringsledare 2024

Hockeypodden bjöd in Svenska Ishockeyförbundets forsknings- och utbildningsansvarige John Lind för att snacka om de uppmärksammade forskningsrapporterna om biologisk mognad, utveckling och vägen till toppen. Svenska Ishockeyförbundet har i samarbete med Karolinska Institutet nyligen publicerat två betydelsefulla forskningsstudier som belyser hur biologisk mognad påverkar både selektering och framgång inom ishockey. Studierna ger nya insikter om hur unga spelare utvecklas och vilka preferenser tränare har när de selekterar. I det här avsnittet av Hockeypodden berättar förbundets forskningsansvarige John Lind om bakgrunden till studierna, vad vi kan lära av resultaten och hur vi implementerar det i föreningsverksamhet. Trevlig lyssning! Användbara länkar som omnämns i avsnittet: Hockeyakademin - nya samlingsplatsen för all tränarkommunikation Föreläsning av Tommy Lundberg om vilka når NHL Summerande artikel om de två studierna 

Fyra heterosexuella personer snackar homosexualitet! Efter EFKs nya rapport om samkönade relationer så intervjuar Anton och Annika Niclas Öjebrandt om ämnet och om rapporten. Vi snackar vigsel, utsatthet och Paulus. Niclas Öjebrandt var en av de fyra som motionerade till EFK att en arbetsgrupp skulle tillsättas och en process skulle inledas kring EFK och samkönade relationer. Detta har kulminerat i flera träffar och nu en tjock rapport. Niclas är missionärsbarn, teolog, och pastor på fritiden. Han har länge talat för att samkönade relationer ska bejakas inom frikyrkan och skrivit flertalet artiklar, bland annat på ettgotthem.se. Anton och Annika frågar honom bl.a. om hur det gick till när de motionerade, om hans tankar och reaktion på rapporten och vad han har lärt sig från att ha umgåtts med homosexuella kristna i flera år. Dessutom, vi alla outar våran ståndpunkt angående samkönade vigslar, diskuterar om detta kommer leda till splittring och spånar kring framtiden. ---- Gilla oss på ⁠Facebook⁠  Följ oss på ⁠Twitter⁠  Skriv till oss på ⁠atenochjerusalem@gmail.com⁠  Stöd oss på ⁠Patreon⁠  Prenumerera, dela, kommentera, recensera! EFKs slutrapport om samkönade relationer går att hitta här. Boken som Anton varit med och översatt kan man hitta här. P.S. Det finns flera studier om antalet homosexuella präster inom katolska kyrkan, de flesta inom USA, även om det finns vittnesbörd även utanför. Studierna visar på allt mellan 15-50% av präster är mer eller mindre homosexuella. En sammanfattning av studierna på Wikipedia och en artikel i NYT. D.S.

Denna vecka gästas vi av Erik Arnesen som tillsammans med Linnea har varit med i framtagandet av delar av de Nordiska Näringsrekommendationerna 2023. Erik var bland annat med och tog fram riktlinjerna för hur de forskare som blir ombedda att genomföra en systematisk översiktsartikel i samband med NNR bör gå tillväga. Efter det fokuserar vi mer specifikt på Erik och Linneas nypublicerade systematiska översiktsartikel på hälsoeffekterna från nötter och frön. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider ·         (00:00:00) Erik Arnesen om framtagandet av NNR 2023 ·         (00:03:15) Vem beslutar vad man ska utföra en systematisk review på? ·         (00:04:10) Eriks tidigare bakgrund innan han började jobba med NNR ·         (00:07:44) De första kostråden togs inte fram med en systematisk och kontrollerbar metod ·         (00:09:47) En scoping review kontra en systematisk review ·         (00:11:58) De olika formerna av reviews som finns ·         (00:15:52) Riktlinjer för hur man utför en systematisk review inom NNR ·         (00:19:43) Man kan läsa och kommentera utkast till färdiga kapitel på helsedirektoratet.no ·         (00:22:48) De nio systematiska översiktsartiklarna som forskar har utfört för NNR kommiten ·         (00:24:31) Erik och Linneas senaste systematiska översiktsartikel på nötter och frön ·         (00:27:20) Stökigt att hitta artiklar så de fick läsa igenom 23000 abstrakt ·         (00:31:53) Studierna som inkluderas skulle vara på människor som åt efter hunger ·         (00:34:38) Intag av nötter korrelerade med lägre risk för hjärt- och kärlsjukdom ·         (00:35:23) Det verkar räcka med ganska lite nötter för en effekt men doserna i studierna är osäkra ·         (00:39:18) Interventionsstudierna visar på förbättrade blodfetter ·         (00:44:01) Vad har man jämfört nötterna emot i interventionsstudierna? ·         (00:45:42) Det har utförts väldigt lite studier på hälsoeffekterna från frön ·         (00:48:04) Olika typer av nötter har troligen olika effekter ·         (00:52:34) Nötter är kaloririka men verkar inte ge viktuppgång när folk äter efter hunger

I detta poddavsnitt möter vi Brendan Rajakumar Joseph som parallellt med sina läkarstudier är volontär för Röda korset i Uppsala. Ett samtal om glädjen av att kunna ge till andra och att med små medel kunna göra stor skillnad i andra människors liv. Men även om att möta likasinnade och med gemensam kraft nå längre och se större resultat. Vi pratar om vikten av ett hållbart engagemang, att hitta sina hjärtefrågor och engagera sig i dem.Uppsala universitet samverkar med Volontärbyrån, en webbplattform där du som student kan söka ideella uppdrag. Kanske det på www.volontarbyran.org finns ett uppdrag som passar just dig?

Oscar Horwarth, doktorand och forskarassistent från GiH gäster Tyngre Träningssnack den här veckan för att berätta lite om studierna som han har utfört och varit en del av. Vi får höra om hur Oscar har gått från att mer utföra praktiska studier till att mer och mer intressera sig för det mekanistiska delarna kring hur våra muskler svarar på träning. Det blir bland annat diskussioner kring varför äldre personer svarar sämre på träning, vilken funktion de så kallade satellitcellerna har i våra muskler och vilken effekt som kvinnor får från små doser av testosteron. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Varmt i Sverige och Wille har fått till lite cykling 00:04:35 Jacob hittade ett gym (Reebok Hybrid) som ägdes av en tidigare elev på Eleikos PT-utbildning 00:06:24 Jacobs klocka säger att han är mindre stressad nu 00:12:46 Veckans gäst, Oscar Horwarth 00:15:25 Magister inom biomedicin, sen forskarassistent och nu doktorand 00:18:34 Större intresse för mekanistiska studier än praktiska studier 00:22:25 Oscars avhandling kring varför vissa svarar sämre på anabola stimuleringar likt träning och protein 00:25:10 Studierna som är med avhandlingen och syftet med dem 00:31:07 Vad skulle möjligen kunna bli den praktiska nyttan med kunskapen i framtiden? 00:35:16 Hur ser man på anabola steroider för att minska risken för sarkopeni? 00:36:35 När vi har en lösning som fungerar ok är det svårt att se nya lösningar utan kunskap om varför problemet uppstår? 00:39:05 Satellitceller och deras funktion i våra muskler 00:45:51 Kvinnor har färre sattelitceller men det förändras när de börjar styrketräna 00:47:40 Effekten av låg dos testosteron på kvinnors prestationsförmåga 00:56:34 Det är svårt att överföra resultatet till situationer där man sänker testosteronet till samma nivåer 01:00:38 Det är inte så underligt att det inte sen tidigare fanns studier på lågdostestosteron hos kvinnor

Boken heter "Äldres lärande : utblickar och insikter" och gäst är författaren Cecilia Bjursell.I boken sammanställs aktuell svensk forskning om äldres lärande. Studierna som presenteras har bland annat titta på utbildningsaktiviteter som studiecirklar, senioruniversitet, högskolestudier, graffitikurser och stickkaféer. En aspekt som lyfts i boken är att intresset för lärande tycks explodera efter att många gått i pension. Vad beror detta på och vad kan vi dra för slutsatser av det?I programmet pratar vi bl.a. om vad som kännetecknar äldres lärande. Vi pratar om vilka det är som ägnar sig åt lärande på äldre dagar och i vilka sammanhang det sker. Och vi pratar om vad lärande på äldre dagar får för positiva effekter. Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I samarbete med Svenska Lottakåren producerar Folk och Försvar ett podcastavsnitt där vi diskuterar försvarsviljan med ett särskilt fokus på gruppen unga kvinnor. Avsnittet tar avstamp i de studier som Ungdomsbarometern gjort om unga kvinnors försvarsvilja på uppdrag av SLK. Studierna ger en inblick i de uppfattningar och kunskaper som unga kvinnor i åldersgruppen 15–17 har om demokrati, försvar och om de egna möjligheterna att vara en del av totalförsvaret. Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren, och Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern, berättar om hur studierna gått till, vad som varit syftet med att genomföra dem och vad resultaten kan säga om unga kvinnors försvarsvilja. I avsnittet deltar även Louise Olsson som är forskningschef vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) och expert på agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Louise har bland annat gjort en studie för Försvarsmakten där hon tittat på jämställdheten i totalförsvaret. Vi pratar om resultaten av studien, den svenska försvarsviljan och hur FN resolutionerna för kvinnor, fred och säkerhet kan appliceras i en svensk kontext. När vi talar om ungas möjligheter att bidra till totalförsvaret så går förmodligen mångas tankar i första hand till mönstring och värnplikt. Samtidigt är det lätt att glömma bort att många unga också bidrar till att öka samhällets robusthet och motståndskraft genom sitt engagemang i civilsamhället. I ett avslutande panelssamtal diskuterar representanter från Pliktrådet och LSU ungas inställning till och delaktighet i totalförsvaret samt ungas möjligheter att påverka i frågor som rör försvar och säkerhet. MEDVERKANDE Maria Öst, kommunikatör på Svenska Lottakåren Jessica Åkerström, analyschef på Ungdomsbarometern Louise Olsson, forskningschef vid PRIO (Peace Research Institute Oslo) Katja Holböll, LSU:s talesperson för unga, fred och säkerhetsagendan Sven Blomberg, representant för Pliktrådet *** Avsnittet är producerat av Henric Svenningsson. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Vår kropp är fantastisk på att anpassa sig och att jobba för att hålla oss viktstabila. Men vad är det för verktyg den använder för att hålla oss viktstabila? Vi snackar energiförbrukning, diet tillsammans med träning och julbord. Efter detta hinner vi med ett par lyssnarfrågor.   Tidsschema: 03:20 NEAT/NEPA & energiförbrukning 07:05 Studierna på sänkning av NEPA 29:00 Vad innebär det för kroppen att äta livsmedel med ett högre GI-värde? 34:45 Insulin går det att använda som doping?   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se    

Peter Edholm gästar Tyngre Träningssnack och berättar om sin väg från svensk elitlöpare och många års studier till både idrottslärare och läkare till att sedan börja doktorera och forska. Du får en inblick i forskningsfält så som hälsosamt åldrande, förbättrad återhämtning inom lagidrott och varför det inte är bra att sitta still i 15 minuter när det är paus i en idrott. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Alexander Gudiol är med 00:02:14 Jacob har cyklat i bergen på Mallorca 00:07:08 Veckans gäst, Peter Edholm PhD 00:08:35 Peters tidigare karriär som löpare på 800 och 1500 meter 00:15:00 Idrottslärarutbildningen som en start på den akademiska banan 00:17:50 Medicinstudier efter idrottslärarutbildningen 00:19:27 Forskandes påbörjades efter ytterligare några år med studier 00:21:27 Re-Warm Up för bättre prestation i andra halvleken i fotboll 00:33:57 På elitnivå känner man till det här men det implementeras sporadiskt 00:37:19 Påbörjan av doktorandstudier på hälsosamt åldrande och inverkan från träning och kost 00:39:59 Sarkopeni som en diagnos och ett nytt forskningsfält 00:42:59 Studierna som ingick i doktorsavhandlingen 00:46:02 Balans är viktigt och behöver troligen tränas mer specifikt 00:53:45 Fysisk aktivitet tidigare i livet verkar ha positiva effekter långt senare 00:56:11 Studie nr3 och försök att förbättra den fysiska förmågan hos äldre 01:03:31 Hur högt kan en pensionär hoppa? 01:18:29 Nya studier på att försöka titta på hur kost och träning påverkar åldrande 01:24:28 Postdoctjänst på återhämtning inom fotboll  

I veckans avsnitt berättar vi om hur det är att driva eget företag. Vi ger en bakgrund till hur Rookie Student kom till och vad vi gör på Essentiq. Är det möjligt att driva eget företag samtidigt som man studerar? Räcker tiden till?

Ett par procent av befolkningen har återkommande sexuella tankar om barn. Långt fler kollar på övergreppsmaterial på barn. Tillgången till övergreppsmaterial har ökat explosionsartat och konsumtionen växer snabbt. Vad är pedofil störning, vad kan vi påverka och finns det ljusglimtar i allt det mörka? Christoffer Rahm, chefsöverläkare, psykiatriker och en av Sveriges främsta forskare inom ämnet pedofili. Han och hans team har utfört två forskningsprojekt för att behandla personer med sexuellt intresse för barn. Studierna är både innovativa och okonventionella. Varför? Den ena utförs på internets mörkaste bakgård – Darknet. Där rekryterar Christoffer och hans team på Karolinska Institutet frivilliga personer som vill sluta konsumera övergreppsmaterial på barn (s.k. barnporr). Den andra studien gick ut på att försöka minska deltagarnas sexuella intresse för barn med en befintlig medicin ämnad för prostatacancer. Alltså en form av tillfällig kemisk kastrering. Den sistnämnda studiens resultat har påvisat helt banbrytande positiva resultat. Efter ett par veckor visade sig läkemedlet dämpa både sexuell lust och sexuell attraktion till barn, och flera av deltagarna sa sig känna ett inre lugn.   Christoffer gästar LoungePodden och berättar om allt kring ämnet pedofili, det politiska runt ämnet, senaste forskningen och sina spännande personliga tankar om psykiatrin i stort. Vi hann också prata lite FIFA. Det blev ett unikt medryckande samtal som ledde Christoffer till flera fascinerande resonemang om vad fri vilja är, godhet, ondska och våld. Både på ett fysiskt och filosofiskt plan. Ett viktigt avsnitt om ett viktigt ämne.   GILLAR DU DET VI GÖR? Bli Patreon och stötta LoungePodden med valfri summa per månad på: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️   FÖLJ @loungepodden PÅ ALLA SOCIALA MEDIER! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

De flesta har nog upplevt känslan av att ha ett berg med plugg framför sig. Att kugga en tenta är aldrig roligt och en vanlig reaktion är att klandra sig själv och gräva ner sig. Hur undviker man att kugga tentor? Hur gör man om man kuggar en tenta trots att man gjort sitt bästa? 

Idéen planterades i Kalifornien, växte i Västerås och fortsätter att blomma. Alice Moradian berättar om hur hon byggde upp Earth Bite som gör häslosamma ätbara produkter. Dessutom berättar hon om hur man kan kombinera studier med att starta företag. 

Nu börjar hösten och terminsstart närma sig och vi förbereder oss genom att diskutera studieteknik och hur man pluggar smart.

Hur länge kan man vänta? Hur vet man om man om man ens kan få barn? Kan man ta reda på chanserna? Flera studier har gjorts för att se om det är möjligt att hjälpa män och kvinnor med att planera sin fertilitet och sitt familjebildande. Studierna har visat att många uppskattar verktyg och rådgivning kring fertilitetsplanering. Dr Christina Persson har genomfört en studie på området tillsammans med Livio och Merck och i det här avsnittet är Christina med oss i studion! I en livsplan ingår det att man svarar på frågor som bland annat vikt, rökning, sjukdomar och sin fertila historia . Vidare gör man undersökningar och man tar blodprov. Parets eller kvinnans faktorer sorteras in i färgkoder som baseras på de fertilitetsstudier. Man visualiserar hennes eller parets fertila situation. Christinas studie visar att 30% av deltagarna har ändrat sin livsstil efter att ha varit med i studien, 20 % har tidigarelagt sin familjebildning. Vi pratar även vi lite extra om AMH som är ett väl omtalat och debatterat prov som vissa tänker sig kunna svara på kvinnans fertila möjligheter. Vi pratar om mannens fertilitet och hur en fertilitetsrådgivning kan ge oväntade besked. Tack till Christina som kommit till oss hela vägen från Malmö och tack till Merck som bidrar till att öka kunskaperna kring kvinnor och mäns fertilitet.

Något som jag finner väldigt fascinerande inom sparande och ekonomi är den, från tid till annan, totala avsaknaden av argument baserade i fakta, forskning och akademiska studier. Få andra områden är så känsloladdade och inte minst kopplade till vår mänskliga irrationalitet. Det är ingen hemlighet att jag är ett stort fan av sparande i indexfonder. En indexfond är per definition det genomsnittliga resultatet av alla aktörer på marknaden. Hälften ska vara bättre och hälften ska vara sämre. Men ställ den enkla frågan: "Är du en bättre bilförare än genomsnittet?" och en klar majoritet av de tillfrågade kommer att svara ja. Försäkringsbolaget IF, som ställde den frågan 2017, konstaterade att endast 4 procent av svenskarna upplevde själva att de körde sämre än genomsnittet och hela 61 % körde bättre eller mycket bättre än genomsnittet. Resultaten verkar tyvärr inte vara helt olika det jag möter i olika spar- och investeringssammanhang. För att citera IF:s informationschef: "Lite självinsikt skulle inte skada på vissa håll..." Med tanke på de senaste veckornas artiklar om de bästa fonderna 2020, om portföljerna för 2020 och bästa strukturen för ens ekonomi, upplever jag att det här är ett bra tillfälle att komplettera med en artikelserie om de akademiska studierna som ligger till grund vår sparfilosofi. Jag brukar ofta referera till "Forskningen säger att .... " och ofta länka till källan men vi har faktiskt aldrig haft ett avsnitt där vi systematiskt gått genom studierna till grund för vår investeringsstrategi. Något som faktiskt är både spännande och intressant. Att jag dessutom i veckan skulle delta i en paneldebatt hos Aktiespararna med en känd aktieboksförfattare gjorde det möjligt att slå två flugor i en smäll. Resultatet blev att du får det här och kommande poddavsnitt om de viktigaste akademiska studierna och de fördelar dessa kan ge i ditt sparande. Jag fick ett tillfälle att plugga på ordentligt. Paneldebatten var en, hmmm, hur ska jag uttrycka det, en intressant upplevelse jag säkert kommer få möjlighet att återkomma till. De studierna vi går genom i dagens avsnitt berör: - Harry Markowitz, "Portfolio Selection", 1952, Nobelpris 1990 - William Sharpe, "Capital Asset Prices", 1964, Nobelpris 1990 - Eugene Fama, "Behavior of Stock Market Prices", 1965, Nobelpris 2013 - Daniel Kahneman, "Prospect Theory", 1979, Nobelpris 2002 - Litteraturgenomgång av Martijn Cremers, 2019 Vi hoppas att du kommer att uppskatta dagens avsnitt vars syfte är att ge både en introduktion och allmänbildning kring den forskning som faktiskt finns. Det är ju den som vi och kanske du också faktiskt investerar enligt. Särskilt om du har valt en fondrobot som vi brukar rekommendera. Tack för den här veckan och på återhörande nästa söndag! Jan och Caroline --- Eugene Fama-videon: https://www.youtube.com/watch?v=RVgsLWor3TQ --- Grov innehållsförteckning: 00:06:10 - Några generella fördelar med akademiska studier. 00:09:49 - Några generella nackdelar med akademiska studier. 00:18:20 - Det perspektiv du har på sparande är viktigt. 00:24:35 - Tillbakablick med disclaimers kring studierna. 00:28:35 - “Portfolio Selection” - Risken hänger ihop med avkastningen. 00:33:53 - William Sharpe - Indexfondernas förfader 00:38:05 - Vad får vi ut av att läsa de här studierna? 00:41:47 - Efficient Market Hypothesis-Teorin 00:45:16 - Att titta bakåt ger inte en fördel för framtida investeringar 00:50:03 - Prospekt-teorin och mänskligt beteende 00:52:02 - Tänka snabbt och långsamt 00:57:16 - Förlustaversion - vi plockar ut pengar från vårt sparande när det går dåligt på börsen. 01:01:07 - Du kan ha fel 1000 gånger, och fortfarande säga att du tagit rätt beslut. 01:03:25 - Hur vi faktiskt beter oss i förhållande till börsen. 01:05:45 - Avslutning

I det här avsnittet tar vi utgångspunkt i något jag utvecklar i boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Det är ju så att saker aldrig funkar riktigt som man tänkt. Läraren gör si, universitetet vill ha det så. Det är dömt att misslyckas att försöka ändra på ditt lärosäte så att upplägget passar dig. Då är det vettigare att analysera dig själv och hur du funkar i dina studier, och anpassa situationen efter det. Här får du lära dig hur du går till väga! Bonusmaterial för patrons Bli patreon: https://www.patreon.com/studieteknikheltenkelt Länkar Boken: Studieteknik - så lyckas du med dina studier Hemsida och kontakt: Studieteknik helt enkelt Facebook: Studieteknik helt enkelt Instagram: @Studieteknikheltenkelt Twitter: @SEnkelt

Mentol, pepparmint eller spearmint är säkerligen något du provat x antal gånger halstabletter eller tuggummi. Pepparmint (Mentha Piperita) och Spearmint (Mentha Spicata) är ört/kryddväxter innehållandes mintoljor som ger en karakteristisk arom/smak. Ur dessa mintoljor får vi fram mentol, eller mint som det kallas i mer dagligt tal. Mentol kan även framställas syntetiskt vilket är det mest vanliga sättet att få fram mintsmaken/doften.   Men mentol kan även ha en prestationshöjande effekt i värme. Detta är vad veckans podd handlar om.    Tidsschema:  01:32 Dagens avsnitt mentol/mint för prestation  03:55 Bakgrund 09:50 Studierna på mentol, cyklister och löpare  15:50 I praktiken för prestationen    Lyssnarfrågor  27:34 Hur ökar man förmågan att cykla länge på 80-90% av FTP? 33:40 Kolhydratladdade inför cykelvasan med bra resultat under loppet men mådde dåligt dagen innan loppet. Hur gör jag en kolhydratladdning så snäll mot magen som möjligt? 39:25 Kreatin för effektiv återhämtning?  42:10 Hur mycket påverkar dålig sömn natten innan en tävling prestationen?        Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

I veckans avsnitt snackar vi om att träna till fail. När kan det vara bra, för vem och hur tänker vi med de vi tränar - när får de träna till fail? I samarbete med Vuxen.se snackar vi om glidmedel. Vi listar sex punkter som kan vara bra att veta om glidmedel och ger även ett recept på hur du kan göra ditt eget. Fram till sista augusti kan du som använder koden STYRKEBYRÅN hos Vuxen få 20 procent rabatt på alla ordrar över 500kr. När du använder koden stöttar du också podden. Glid loss! Hålltider 0.00 Intro och sommarsnack 10:42 Sex saker som kan vara bra att veta om glidmedel 26:05 Träna till failure. Vilka kan ha nytta av att träna till fail i en övning? Vad finns för fördelar och nackdelar? Vi har tittat på två studier om att träna till fail. I den ena fick två grupper träna tre gånger i veckan i tio veckor. Den ena gruppen till fail och den andra stanna före fail. Gruppen som inte gick till fail fick större muskler. I den andra studien fick en testgrupp köra till fail på sitt uppskattade 10RM. 13.8 procent gjorde 20 reps eller fler på en vikt de trodde de skulle klara en tia på. Studierna https://www.mdpi.com/2075-4663/7/7/169/htm https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/29112055  

Jonas tog sina första steg mot ingenjörslivet på KTH där han pluggade maskinteknik och industriell ekonomi. Studierna på KTH varvade han med ekonomi, juridik och det något otippade ämnet journalistik. När det var dags att söka jobb letade han efter branscher som kändes heta - något som har följt med i hela karriären. Från första jobbet på Ericsson gick resan via London och tillbaka till Stockholm för att ansluta till Spotify-grundaren Martin Lorentzons Tradedoubler. Sex år senare jobbade en produktfokuserad Jonas på Videoplaza, och efter ett uppköp för en halv miljard gick flyttlasset till Silicon Valley, där Jonas bor än idag. Hur kommer det då sig att Jonas karriär har utvecklat sig som den har gjort? Enligt honom själv så är en nyckel att vara öppen för nya utmaningar, att inte vara rädd för att hoppa ner ett pinnhål i karriärstegen och börja om någon annanstans, och att göra det bästa där man är. I avsnittet pratar vi också om att bygga upp en erfarenhetsbank, produktutveckling i Sverige och Silicon Valley, journalistikens lärdomar för ingenjörsskapet och lärorika motgångar. Hemsida: http://www.mittlivsomingenjor.se/ Facebook: https://www.facebook.com/mittlivsomingenjor/ Instagram: https://www.instagram.com/mittlivsomingenjor/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/mittlivsomingenjor/

I det andra avsnittet av Bakom bokhyllan ska vi prata framtid. Vad händer efter studierna? Som i förra avsnittet ska vi få träffa studenterna Avin Kadir, Anna Börjesson, Christian Mazarov och Sara Kullström, och vi ska göra ett besök i Studenthuset för att få tips på vad man kan göra för att välja rätt, välja om eller boosta sitt CV inför arbetslivet. Vi ställer frågan om man ens behöver ha ett mål med sina studier och så kommer Avin att utveckla varför det aldrig, aldrig är onödigt att plugga.

Det är fortsatt stekhett ute, men det hindrar inte oss från att podda. Vi berättar om en spekulation som nu har bekräftats, hur värmen påverkar produktiviteten, vad man kan jobba med under studierna mm. Har du en fråga eller något ämne du vill att vi tar upp i podden hör av dig till oss, vi svarar på allt! Twitter: @csnmiljonarerna / CSNmiljonärerna Instagram: @csnmiljonarerna / CSNmiljonärerna Mail: csnmiljonarerna@gmail.com Facebook: www.facebook.com/csnmiljonarerna  

I det här avsnittet träffar Madelene och Sara Guri Blomqvist. Guri  jobbar som samordnare för studenter i behov av särskilt stöd på Studentavdelningen vid Uppsala universitet. Det finns en ständig efterfrågan på studenter eller andra som kan vara mentorer för studenter i behov av stöd. Hur blir man en mentor? Lyssna på avsnittet så får … Fortsätt läsa Mentor – ett stöd i studierna

Emma Engdahl blev ombedd att skriva en liten text om kärlek. "Men Gud vad tråkigt", tänkte hon först, men blev övertalad, smickrad och tackade ja. I litteraturen upptäckte hon att det ändå fanns något som var intressant med kärlek - varje gång handlade det om både kärlek och depression, samtidigt. Studierna blev till en hel en bok, Depressiv kärlek - En social patologi, om sambandet mellan kärlekens och depressionens uttryck. Emma Engdahl är docent i sociologi vid Göteborgs universitet. RadioScience hittade henne på ett seminarium om kärlek, som Kungliga Vetenskapsakademiens Nationalkommitté för biologi anordnade tidigare i våras. Lyssna på vårt samtal med Emma!

Samtal med Bengt Skough, Far. Han ger dig de viktigaste insikterna och rubrikerna från Far:s framtidsstudie del 2 som presenterades i samband med Branschdagarna 22 september 2016. Framtidsstudien del 1 kom 2013 och berättar om branschens resa fram till år 2025. Studierna tas fram i samarbete med Kairos Future. Extra långt poddavsnitt på 30 minuter. 

Solstormen varnades för i veckan och att den skulle träffa jorden i tisdags. Flygplan dirigerades om, men annars verkar det mest ha lett till vackra norrksen och ett gyllene tillfälle för solfysiker att frossa i data. Lars Broström tog kontakt med solfysikern Henrik Lundstedt i Lund. Är det censur? Tidskrifterna Nature och Science har stoppat publiceringen av två studier för att resultaten anses för farliga. Studierna visar på hur man skulle kunna få fågelinfluensaviruset att mutera så att det lättare skulle kunna spridas mellan människor. Idag sprids det endast mellan djur och människor. Forskare och tidskrifter har efter påtryckningar från amerikanska myndigheter accepterat att under ett par månader stoppa aktiviteterna. I veckan protesterade en av forskarna. Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och Göran Herméren, senior professor i medcinsk etik vid Lunds universitet, och under många år ordförande i den etikgrupp som ger råd till EU kommittionen om vetenskap och nya teknologier. Först ut Göran Hermerén. Reporter Annika Östman. Problem med gula fläcken leder ofta till att synen försämras dramatiskt. I veckan rapporterades om kliniska försök med stamcellsbehandling av det som kallas åldersrelaterad makuladegeneration. Det är en sjukdom som främst drabbar äldre med en nedbrytning av syncellerna kring gula fläcken i ögat. Försöken har det rapporterats om i tidskriften The Lancet. Fredrick Gosch är docent och överläkare vid ögonkliniken i Lund. Reporter Per Helgesson. I Davos i Schweiz möts över 2 600 företagsledare, akademiker och politiker, och i år är det många vetenskapliga ämnen som är på tapeten. Bland annat handlar det om antibiotikaresistens. Men också andra ämnen tas upp. Johan Rockström är chef för Stockholm Environmental Insitut, och Ekots ekonomikorrespondent Staffan Sonning träffade honom i Davos, och undrade vad det betyder att vetenskapen tar större plats.

De svenska arkiven ligger och ruvar på otaliga berättelser om livsöden från förr. Karin Edvall som arbetar på Landsarkivet i Göteborg har ägnat mycket tid åt att forska i olika kvinnors öden. Hon har skrivit tre skönlitterära böcker som alla baseras på fynd i olika arkiv. Den första boken hon skrev handlade om tio kvinnor i olika delar av landet. ”Med den ondes hjälp” heter hennes nästa bok och den handlar om Anna Britta Persson som på 1860-talet begick så hemska handlingar att det till och med diktades visor om dem. Men det tog lång tid innan hon åkte fast, för ingen trodde en kvinna om att kunna utföra så blodiga handlingar. Karin Edvall har gjort sig en bild av Anna Britta Persson utifrån handlingarna i arkiven. -På ytan var hon en ganska vanlig 1800-talsmänniska, berättar Karin. Hon var född i en fattig arbetarfamilj, hon hade arbetat som piga i Göteborg och när hon var 30 gifte hon sig med en man som arbetade på gasverket. De bodde i ett spisrum i Haga i Göteborg. De levde av mannens arbete och drygade ut kassan med att Anna Britta gjorde en del sömnad på beställning. -Så på ytan såg det ut som vilken familj som helst – men, vad de flesta inte visste var att Anna Britta hade en hemlig verksamhet – hon stal, säger Karin Edvall. Det började med att hon stal pengar hon fann i hemmen hon arbetade i, med tiden blev hon allt djärvare och lyckades lura till sig tyger i handelsbodar, tyger som hon sedan sålde vidare. Till slut gick det så långt att hon stal från sina vänner och snart sagt alla hon kom i kontakt med. Hon kom i kontakt med en ganska rik hemmadotter från Mark, som gick omkring och sålde tyger, Lotta. -Anna-Britta lyckades lura till sig 100 riksdaler och en del tyger av Lotta, berättar Karin, och under hösten 1862 så sökte Lotta upp Anna-Britta gång på gång för att få tillbaka det som var hennes. -Och till sist så mördade Anna Britta Lotta för att få tyst på tjatet, säger Karin. Ett ovanligt blodigt mord blev det dessutom. Anna Britta passade på en natt när mannen var och arbetade och samtidigt Lotta sov över. Med makens rakkniv som vapen skar hon halsen av Lotta. Hon försökte bära upp kroppen till ett litet lönnutrymme på vinden, men kroppen var för tung. -Då sågade hon helt sonika av benen, varefter hon bar upp kvarlevorna till rummet på vinden, berättar Karin. Det tog två månader innan kroppen hittades. Under tiden hade Anna Britta angivits för stöld av en god vän och satt häktad. Hennes man hade börjat fundera på vart Lotta tagit vägen och det var han som fann kroppen på vinden. Under ganska lång tid blev han anklagad för att ha varit med vid mordet. -Man ansåg att en kvinna inte hade kunnat utföra ett så hemskt dåd, det stred mot den kvinnliga naturen, berättar Karin Edvall som läst alla rättegångsprotokoll i ärendet, och hon fortsätter: -Man resonerade vidare att OM hon var skyldig till mordet så måste hon haft hjälp eftersom detta var alldeles för tungt arbete för en kvinna. Mannen kunde bevisa att han arbetat natten då mordet skedde och blev med tiden friad från alla anklagelser. Anna Britta sann häktad i nästan två år, och blånekade till mordet nästan hela tiden. Hon drog flera olika versioner av historier men till sist fick hon frågan: ”Har du inte haft hjälp?” ”Jo”, svarade hon ”av den onde”. Hade Anna Britta levt idag hade hon nog diagnostiserats som psykopat, tror Karin Edvall. -Hon stal från vänner som hade det lika besvärligt som hon själv hade, och hon hade ju ingen som helst kontroll över sina impulser, utan röjer Lotta ur vägen när hon börjar bli för besvärlig. Anna Britta blev dömd till döden, men senare blev hon benådad till livstids fängelse, ett straff hon avtjänade i Norrköping. Efter fyra nådeansökningar blev hon till sist fri efter 30 år i fängelse och hon levde resten av sitt liv i samma stad. -Men under fängelsetiden fortsatte hon sin verksamhet och stal saker som hon sedan sålde vidare, berättar Karin Edvall. Karin fann berättelsen hon Anna Britta genom en visa som sjöngs av positivhalare i Göteborg länge efter mordet och som väckte hennes nyfikenhet för att börja nysta upp historien. ” Vid det mord som begicks i Haga Artonhundrasextiotvå Anna Britta Persson slog Marbolotta så att hon dog   Tralledida trallelila Tralelalala, trallelia Trallelalalala” Den egendomligt trallande visan om Anna-Britta och hennes förfärliga brott sjöngs av positivhalare i Göteborg många år efter mordet på Lotta. För Karin Edvall blev umgänget med Anna-Britta Persson till sist ganska tungt. Hon var en svår människa att förstå sig på, ännu mindre möjlig att tycka om. Så för att få en chans att läka sig och vila sig från alla grymheter valde Karin att skriva ännu en bok om en alltigenom god person. Hon valde sin egen farmor Tora från Obbola i Västerbotten. Och det var, berättar Karin, en helt annan sak att skriva en bok om en älskad farmor än en om en i alla avseenden främmande kvinna. -Det var en väldig skillnad, jag kände mig mycket mera styrd av Anna Britta är farmor Tora. Och Tora tyckte jag ju kolossalt mycket om medan med däremot var jag mest arg på Anna Britta och tyckte att hon var förskräcklig, säger Karin. Ändå finns det, om hon tänker efter, vissa förmildrande drag även hos Anna Britta Persson. -Det var ju verkligen en förtvivlans tid när hon rannsakades. Och hon var ångestfylld den där hösten då snaran drogs till om henne allt mer. -På ett sätt var ju hon också ett offer, slutar Karin Edvall. Kvinnors liv efter brott- en hopplös historia? Det är ont om kriminella kvinnor genom historien, berättar Lotta Vikström som är historiker vid centrum för befolkningsstudier vid Umeå Universitet. Hon har studerat hur livet gestaltade sig för de unga kvinnor och män som häktades i sågverksboomens Sundsvall under andra hälften av 1800-talet, både före och efter brottet. Eftersom Lotta Vikström valt att titta på Sundsvallsregionen har hon speciella problem. Domböckerna finns inte längre, de försvann i den stora branden 1888. Därför är hon hänvisad till fångrullorna. I fångrullonra för perioden 1840- 1880 återfinns endast 60 kvinnor bland totalt 460 personer som i åldern 15- 25 år arresterades i Sundsvall. Mer än varannan häktad kvinna hade stulit eller snattat, vilket tyder på försörjningssvårigheter. Män däremot häktades främst för ordningsbrott. För att se vilket pris de häktade fick betala har Lotta Vikström studerat de häktades levnadsbanor 15 år efter gripandet. Studierna visade dels att kvinnor var mycket mer sårbara. Till exempel var de inte lika lyckosamma på äktenskapsmarknaden efter arresteringen. Många förblev ogifta, fick försörjningsproblem och levde ohälsosamt. En annan sak, berättar Lotta Vikström, var att kvinnorna löpte större risk att gå en tidig död till mötes i unga år, vilket också berodde på levde under knappa omständigheter och hade ett ringa nätverk. Det här gäller inte de unga männen gick det överraskande bra i livet efter arresteringen, berättar Lotta Vikström. Det vet hon eftersom hon jämfört dessa män med icke- kriminella män under samma tid. De det går sämst för bland männen är de som arresteras för stöld. -Det är inte alltid det finns dödsorsaker angivna i kyrkoböckerna. Och dessutom var det prästen som bestämde vad de dog av, och han var inte läkare och kunde ibland ha fel, berättar Lotta Vikström. Men kvinnorna fick alltså betala ett högt pris för sin tid i häktet med försörjningsproblem och ohälsosam livsstil. För att finna information om de människor som varit i klammeri med rättvisan kan man enklast vända sig till landsarkiven där det för det mesta finns bevarat så kallade fångrullor, dvs en förteckning över de som sitter i häkten och fängelser. Lotta Vikström arbetar med material som registrerats på Demografiska Databasen. Klicka på den här länken för att kika in i deras kyrkobokföringsmaterial:   En del av sidorna är gratis, andra kostar en liten summa för att använda. Fångrullorna började upprättas under tidigt 1800- tal. De fördes för att serva kriminalstatistiken på nationell nivå och innehåller uppgifter så som namnet på den häktade, födelsdata, yrke, var personen arresterades, vilken typ brott personen begick och vad personen döms till. Söker man efter äldre material är det bäst att söka sig till Riksarkivet i Stockholm där justitiekanslerns arkiv finns. Från 1750 och framåt skickade alla institutioner som kunde gripa och fängsla människor statistik. Länk till Riksarkivet: Den stora poängen som släktforskare med detta arkiv är att när man funnit namnet man söker så får man ett datum för när han eller hon fick sin dom. På så sätt kan man alltså slippa ett ofta besvärligt och tidsödande arbete med att leta i domböcker, som har ett annat arkiveringssystem. Fångrullorna som vi hörde Lotta berätta om kompletterades i många län med fotografier från och med slutet av 1800- talet. Foton som idag återfinns på landsarkiven. Och på SVAR, Svensk Arkivinformation, finns också bilder på fångar att söka. Det är ett register över frigivna straffarbetsfångar som suttit mer än två år i fängelse. Om du klickar på den här länken:  finner du ett register över de databaser som finns att söka på SVARs webbsidor. De kräver ett abbonemang som kostar från 50 kr för tre timmar. Men under två veckor från dess att programmet sänts; vecka 44 och 45,  är det fritt att titta i kyrkböckerna över fångar. Gå in på SVARs första sida där finns en direktlänkt för Släktbands lyssnare till arkiven. Man får i sammanhanget inte glömma kyrkboken när det gäller fångar eller fångvård. De faktauppgifter fängelsets kyrkbok ger är ofta lika informativa som fångrullorna. Man kan skapa sig en ganska klar bild av en människa både socialt och bildligt. Som exempel kan nämnas Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv över kvinnliga fångar