Podcasts about textilh

Arbetsuniformer kan bäras med stolthet, fungera som inspiration för modeskapare och med tiden komma att betraktas som omistliga modeklassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans program berättar projektledaren Sofia Hedström de Leo om hur studenterna på Textilhögskolan i Borås fick i uppdrag att designa FN-guidernas nya uniformer. Peyvand Ahmedi berättar varför hon gärna går klädd i taxijacka – och varför hennes pappa, som är taxichaufför, inte gillar det. Och så undersöker vi varför vissa yrkesgrupper, som flygvärdinnan, polisen och sjuksköterskan, ofta blir sexualiserade. Har det med uniformerna att göra?

I detta avsnitt möter vi konstnärerna Bianca Maria Barmen och Katja Pettersson som båda har gjort konstnärliga gestaltningar till sjukhuset i Karlskrona. Hur tänker en konstnär kring sin egen process? Hur förhåller de sig i sina gestaltningsuppdrag till en arbetsplats och den personal som jobbar där? Vad går de igång på? Det, och flera frågor, får vi svar på när Bianca och Katja berättar om sin bakgrund och hur de har närmat sig uppdraget för Region Blekinge. Bianca Maria Barmen är främst skulptör med många offentliga verk i brons. Hon målar även i akvarell och tusch. Bianca utbildade sig på Den Kongelige Danske Kunstakademien i Köpenhamn och har sedan dess varit verksam som konstnär. Hon bor idag i Lund. Stillhet och koncentration utmärker Biancas arbeten och närvaron av handen är tydlig. Små figurer av både människor och djur möts i olika scenarion, där även tomrummet spelar en viktig roll. Spejare heter den skulptur som Bianca har skapat för utomhusmiljön till sjukhuset i Karlskrona. Katja Pettersson har en MFA från Konstfack och en BA från Textilhögskolan i Borås. Hon är en av grundarna till designgruppen Front. Sedan hon lämnade gruppen har hon arbetat inom det konstnärliga fältet, med flera institutions- och galleriutställningar, samt många offentliga gestaltningar. Hon är bosatt i Stockholm. Relationen mellan människa och natur är ett övergripande tema i hennes arbete. Till Blodcentralen och Klinisk kemi på Blekingesjukhuset i Karlskrona har Katja skapat en serie av fyra akvareller som kallas Krets. Där har hon inspirerats av blodets färger och former i mikroskop. https://www.biancamariabarmen.se/ https://www.katjapettersson.com/ Avsnittsinformation: Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foton Bianca: Cecilia Sterner Foton Katja: Niklas Hansson Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 28 min 30 sek

High end fashion är motsatsen till fast fashion - vad finns det för förutsättningar och begränsningar? Finns det särskilda aspekter att tänka på när det gäller herrmode? Gäst i dagens avsnitt av Textil managementpodden Magnus Olsson, före detta student och medarbetare i boråsföretaget Care of Carl. Avsnittet programleds av Daniel Ekwall, professor i Textilt management vid Textilhögskolan.

Boken Modeminne handlar om mode som stimuli för minnet: hur ett klädesplaggs design och taktila egenskaper kan frammana hågkomster hos både bärare och betraktare. Författarna Philip Warkander och Hanna Wittrock är också forskare vid Textilhögskolan, i det här avsnittet av Textilt managementpodden berättar de om boken och om sin forskning. Programledare är Agnes Andersson Wänström vid Textilhögskolan.

Hur är det att driva företag och framför allt att driva ett textilt företag? Dennis Lénberg, ordförande för Företagarna Borås och känd näringslivsprofil, diskuterar frågan tillsammans med Daniel Ekwall, professor i textilt management vid Textilhögskolan, Högskolan i Borås.  

Als Tochter eines wohlhabenden jüdischen Textilhändlers ist es eigentlich abwegig, dass Alice Urbach Köchin wird. Doch sie bietet Catering an und schreibt ein Kochbuch, dass später die Nazis "arisieren". Ihre Enkelin sorgt nun für späte Anerkennung.Heise, Katrinwww.deutschlandfunkkultur.de, Im GesprächDirekter Link zur Audiodatei

Deutschlands größter Textilhändler Peek und Cloppenburg hat Insolvenz angemeldet. Woran liegt es, dass Kaufhäuser in Schieflage geraten? Gäbe es eine Chance, diese Fehler nicht zu machen? Ein Gespräch mit dem Handelsexperten Gerrit Heinemann von der Hochschule Niederrhein.

Anne Søgni Flatvad fra www.multemo.com og Unni har vært på tekstil studietur til Borås.Hør om tekstilmaskinmesse, svensk plukkegodt, Textilhögskolan med mer. Support the show

Der Online-Handel weiß alles über seine Kundinnen - der stationäre Handel nichts? Wie können die Stationären hier aufholen und Kundendaten sammeln? In dieser Folge des #ZukunftdesEinkaufensPodcast erhalten wir Einblicke in Tipps und Tricks des Textilhändlers Ernsting's Family. Stephanie Wölfel, Head of Digital Business plaudert ein bisschen aus dem Nähkästchen.

Midhat fühlt sich unsicher. Sein Vater, ein reicher Textilhändler, hat ihn nach Frankreich geschickt. Er soll dort Medizin studieren. In seiner Gastfamilie lernt er die junge Jeanette kennen. Vorsichtig nähern sich die beiden jungen Leute an. Autor: Stefan Keim

Det här är avsnittet som går på i ullstrumporna om hur vi benämner kläder. Vem bestämmer vad en ny modestil ska heta och varför finns det så många bildliga uttryck om saker man kan ha på sig? Veckans språkfrågor Varför heter den korta jackan bolero? Har det något med kompositören Maurice Ravels musikstycke Boléro att göra? Vad har brackor i ordet borgarbrackor för betydelse? Och har ordet brats någon koppling? Varför började gymnastikskor kallas sneakers? Hur viktigt är det för modeindustrin att sätta namn på trender och plagg? När och varför dök ordet trosor upp? Vad är bakgrunden till att man säger ärm istället för arm som i skjortärm? Var kommer paj i skinnpaj ifrån? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Hanna Wittrock, socialantropolog och lärare i modevetenskap på Textilhögskolan i Borås. Programledare Emma Engström.

Neben der Reisebranche ist der Handel besonders von den Covid-19 Folgen betroffen. Doch während die gesamte Reisebranche leidet, gibt es im Einzelhandel Profiteure und Verlierer. Während Lebensmitteleinzelhändler Sonderschichten einlegen, müssen Textilhändler Kurzarbeit anmelden. In der heutigen Podcast-Folge analysiert Martin Schulte, Partner bei der Beratung Oliver Wyman, wie nachhaltig die aktuellen Entwicklungen im Einzelhandel sind. Wie gehen die Menschen nach der Krise einkaufen? Und was bedeutet das für die Innenstädte von morgen? Hier können Sie manager magazin Premium kostenlos 4 Wochen lang testen.

I veckans Stil ska vi berätta om fyra modetecken i tiden om människor som på olika sätt försöker hitta nya vägar till en mer hållbar kläd- och textilindustri. I veckans program ska vi titta närmare på just kreativitet och innovationer när det kommer till vårt sätt att konsumera kläder. Vi pratar med skräddaren och författaren Kerstin Neumüller, aktuell med boken Lappat och lagat. Är det dags att vi lär oss bli bättre på att ta hand om våra plagg och laga dem när de går sönder? Vi träffar också tre studenter från modeutbildningen vid Textilhögskolan i Borås, som i veckan visade sina examenskollektioner i Stockholm. Hur ser de på framtidens modeskapande? Vi pratar också om begreppet slow fashion med författaren Johanna Nilsson. Och så besöker vi Smart Textiles i Borås, där framtidens smarta textilier tas fram.

Om snabba trender - och går det att kombinera med hållbarhet? Gäst i detta avsnitt är ingen mindre än Carl Malmgren - före detta creative director på nu nedlagda jeansmärket Cheap Monday. Calle guidar oss igenom hur trender uppstår och hur trend som fenomen skapats genom historien. Vi snackar kläder som en spegling av samhällets förändringar och hur trender är ett uttryck för allt det och att vi, än hur gärna vill låta bli, uppenbart har ett stort behov av nyheter och uppdateringar. Vi pratar om att modesystemet går snabbare och snabbare för varje år - och hur jakten på nästa trend skapar ohållbara konsumtionsmönster. Men, något Calle återkommer till flera gånger, att det egentligen inte finns något som säger att trend måste vara synonymt med konsumtion av nyproducerade produkter. Han menar att med smarta affärsmodeller borde det vara noll problem att möta lusten till trend samtidigt som att vi köper färre grejer. Lyssna på avsnittet för att få veta exakt vad han menar! Mitt i avsnittet ringer jag upp Mats Johansson, projektkoordinator för Smart Textiles på Textilhögskolan i Borås, och vi snackar material! Går det trender i material och varför är det mest bomull och polyester ute i butikerna? Och vad tror han, som är forskare, blir nästa stora grej när vi snackar just textila material? Allt detta är det som det bjuds på i det här avsnittet (och om jag får säga det själv: ett oerhört tankeväckande och intressant avsnitt!) Producerat av Beppo Ljudstudio. Slow fashion görs av mig Johanna Nilsson Blogg: www.slowfashion.nu. Instagram: @johannanswe

.. .. . Borås . . .. . Framtidens textil & kreativt skrivande Mer återvinning och mindre plast! Vi möter textilforskaren Nawar Kadi som jobbar för en mer miljövänlig textilproduktion. Dessutom gästar författaren och poeten Suzanne Ibrahim programmet Hur kan textilproduktionen bli mer hållbar? Hur kan vi återvinna mer och vad är framtidens textil gjord av? Nawar Kadi som är professor i Textilteknologi på Textilhögskolan i Borås berättar om de stora utmaningarna inom textilproduktion och vilka lösningar som är på gång I programmet möter vi även kulturjournalisten, författaren & poeten Suzanne Ibrahim som hittade tillbaka till inspirationen och lusten att skriva när hon kom till Sverige. Suzanne berättar också om sin kommande roman och hur olika former av skrivande fyller olika funktioner

Helsyskon, halvsyskon, bonussyskon. Hade Jesus några? Och hur ser utsikterna ut för svenska ullkläder? Hade Jesus syskon? Thomas och Louise blev osäkra i gårdagens program. Hade Jesus syskon? Flera lyssnare har hört av sig och påpekat att så var fallet. Vi reder ut med biskopen i Luleå stift, Åsa Nyström.   Städmetod för böcker? Konmari-metoden, den populära japanska städfilosofin, sprider sig över hela världen och städgurun Marie Kondos tv-serie har fått många att börja sortera i sina hem. Men Louise är tveksam till om filosofin kan appliceras för att rensa ut gamla böcker. När är det läge att göra sig av med en gammal bok? Henrik Einarsson, antikvariatshandlare, gästar programmet. Bä, bä, vita lamm Våra ullplagg kommer ofta från utlandet. Och samtidigt slängs över tusen ton ull från Sverige varje år. Hur kommer det sig? Stig Nilsson, lärare och samverkansansvarig för forskning på Textilhögskolan i Borås, och Claudia Dillmann, från Svenska fåravelsförbundet, kommenterar.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Hallo liebe Hörer, der Hemdenhersteller Seidensticker, die Fluggesellschaft Air Berlin, der Textilhändler Steilmann-Boecker, das Startup-Unternehmen PosterXXL und der Fußballverein Schalke 04 haben eine Gemeinsamkeit. Sie alle nutzen ein Finanzierungsinstrument, das es vor wenigen Jahren in Deutschland noch nicht gab: die sogenannte […]

I veckans Stil ska vi svepa in oss i mjuka pälsar av akryl, det vill säga fuskpälsar som nu gör ett slags segertåg inom dagens alltmer medvetna modevärld. Fuskpäls är ett mode som bara ökar och ökar i popularitet, och det tack vare en lika ökande opinion mot äkta päls, och hanteringen av djuren som bär den, ledd av en ung generation. Tack vare förmåga att snabbt och skickligt förmedla sina synpunkter på sociala medier har de fått alltfler modemärken att sluta använda päls från djur. Det är också en mycket köpstark grupp. Stor, och växande, är den också. Så om inte de etiska argumenten tidigare vunnit gehör bland modemärken, så gör de ekonomiska det. Det populära italienska märket Gucci som så sent som 2015 lanserade en populär toffelliknande sko, fodrad med kängurupäls lät nyligen meddela att nu är det slut med äkta päls från modemärket. Från nästa år med början redan av vår och sommarkollektionen 2018 är det fuskpäls som i framtiden gäller. Märkets VD Marco Bizzarri säger i en intervju i tidningen Business of Fashion att: päls är inte längre modernt, det känns gammalmodigt. Det är anledningen till att vi beslutat oss för att sluta använda oss av äkta päls. Men han tillägger också att: vi måste sluta med päls, annars kommer vi inte att kunna knyta till oss framtidens talanger. Från Gucci meddelar man att päls kommer att ersättas av produkter gjorda av ull, nya sorters textilier och syntetisk fuskpäls. Men märket är inte först på det pälsfria tåget som nu rusar fram i hög hastighet. Om den saken berättar vi mer i veckans program. Vi pratar också med Yvonne Taylor, talesperson för djurrättsorganisationen PETA, som berättar varför det idag är vanligt med äkta päls som etiketteras som fuskpäls och hur vi som konsumenter kan lära oss att skilja dem två åt. Vi tar också en närmare titt på företaget Steiff, som är världens mest exklusiva mjukisdjursföretag. Och så undersöker vi en subkultur som tar intresset för fuskpälsklädda djur ett steg längre så kallade furries. Veckans gäst är Jonas Larsson, lektor vid Textilhögskolan i Borås.

Under visningarna av höst- och vintermodet 2016/2017 skickade mängder av modeskapare ut täckjackor på catwalken i alla möjliga former, färger och mönster. Dagens täckjackor kan se ut lite hur som helst. De kan vara tjocka, tunna, korta och långa som sovsäckar och stora som tält. De kan även vara de-konstruerade, och se ut som om de sytts ihop i mörker. Eller, så kan påminna om fint broderade täcken av siden, ur vilket huvudet sticker ut. Dagens täckjackor kan även vara fyllda med fjädrar, eller syntetmaterial. Men det är inte jackornas innehåll som vi ska fokusera på idag, utan deras stil.I programmet pratar vi med modeskaparen Ella Boucht som nyligen tog examen från Textilhögskolan i Borås och vars karriär fick en rivstart när megastjärnan Rihanna valde att bära en av hennes täckjackor på en modevisning i Paris. Vi tar även en närmare titt på den amerikanska modeskaparen Norma Kamali och hennes signaturplagg The Sleeping Bag Coat en täckjacka, eller kappa rättare sagt, som hämtat sin inspiration från en sovsäck, bokstavligt talat.Vi pratar också med Ryan Gellert, Europachef för märket Patagonia, ett företag som inte bara blivit känt för sina täckjackor och sport- och friluftsmode, utan även för sitt stora miljöengagemang. Hur går det ihop? Och så ställer vi oss frågan: hur påverkar våra överfulla garderober våra hjärnor?

Det Parisbaserade modemärket Vêtements har på bara ett par år lyckats med att skaffa sig så hängivna anhängare att det ibland liknas vid en kult. Bakom märket finns en brokig internationell samling av medarbetare, som inte nödvändigtvis alla jobbar med kläder utan är stylister, artister, festfixare, modeller och dj:s. Den gemensamma nämnaren är att de förkastar det sätt på vilket de anser att modebranschen traditionellt har förkunnat i vilken stil och på vilket sätt man bör klä sig. Istället har de valt att förvalta och förfina kritikerna hävdar förfula den vardagliga stil med jeans och tröja, boots och hoodies som många redan har. För det handlar om kläder vêtements, på franska som de säger.Vêtements chefsdesigner heter Demna Gvasalia, är 35 år och född i Georgien, uppvuxen i Düsseldorf, utbildad i mode på Royal Academy of Fine Arts i Antwerpen och har arbetslivserfarenhet från Paris, där han jobbat på både Maison Martin Margiela och Louis Vuitton. Det är med andra ord ett märke med många, långa och olika sorters tentakler ute i världen. Inte minst är dess medarbetare väl bevandrade i moderna subkulturer, vilket gjort att de omfamnas lite extra av ung generation som gärna betraktar märket som sitt.Så när Demna Gvasalia förra året, 2015, blev utnämnd till ny chefsdesigner för det anrika modemärket Balenciaga vid sidan av sitt vanliga jobbn var det många som utbrast: äntligen en frisk fläkt av streetwear i salongerna, och applåderade att den etablerade modebranschen började tänka lite nytt.Det finns förstås även de som har en något mer kritisk inställning till Vêtements, och deras förhållningssätt till mode, som kanske kan beskrivas som en sorts variant på vad man kallar för de-konstruktion, och som var i ropet på 90-talet inom modet att man använder sig av befintliga vardagsplagg som man klipper sönder och sätter ihop på nya sätt, eller vrider till och förvränger, på olika vis. Långt ifrån alla går förstås igång på Vêtements luvjackor i storlek extra-extra-extra-large med ärmar som släpar i golvet, långa t-tröjor som ser ut att vara bakochfram, skevt skurna klänningar, läderhandskar utformade som diskhandskar eller boots med klackar i form av cigarettändare.I veckans program berättar vi mer om detta för tillfället omtalade märke. Vi pratar med Magnus Söderlund, professor i marknadsföring på Handelshögskolan i Stockholm, om varför ett modemärke kan ta flera tusen kronor betalat för en enkel t-shirt. Vi träffar också den nybakade modeskaparen Julia Falkhorn som, precis som Vêtements, hämtar inspiration från gatans mode. I veckan visade hon sin examenskollektion från Textilhögskolan i Borås på Stockholm Fashion Week. Och så tar vi en närmare titt på så kallade pins det vill säga en sorts billigare broscher, som vunnit i popularitet. Veckans gäst är Jörgen Andersson, konsult och rådgivare i modebranschen.

Måndag innebär ny vecka, nytt tema. Teknik kastar vi oss ann den här gången! Anna Hedlund, från bloggen "Stil och teknik", och Nils-Krister Persson, från Textilhögskolan i Borås, gästar.

Ny vecka nytt tema. I karriärtemats första avsnitt diskuterar Melina och Linnea varför de bestämde sig för att plugga på Textilhögskolan, Linneas rädslor för höjder och Melinas filmregissör-drömmar. https://ia801503.us.archive.org/4/items/Mandagsbabbel7/Del%207%20Textilho%CC%88gskolan.mp3 https://archive.org/details/Mandagsbabbel7

I juni 2016 disputerar konstnären, designern och forskaren Maja Gunn vid Textilhögskolan. I sin avhandling har hon i en rad projekt provocerat och tänjt på gränser kring hur det går att arbeta med mode för att utmana det heteronormativa synsätt som är dominerande i dag. Tillsammans med Camilla Larsson , som är doktorand i konstvetenskap och tidigare curator på Bonniers konsthall, diskuterar Maja Gunn sina olika projekt som är tänkta att betraktas som vägar att föra in feministisk och queer teori i kreativa designprocesser.

I det här avsnittet av Jämställdhetspodden träffar vi konstnären och kostym och modedesignern Maja Gunn, som doktorerar i mode vid Textilhögskolan i Borås. Hon berättar för oss om sitt forskningsprojekt "If You Were A Girl I Would Love You Even More" i vilket hon experimenterar med en vanlig, amerikansk mans könsidentitet, genom att klä honom i klänningar, blusar och kjolar.

Programledaren Sagal Hussein Omar reser till Textilhögskolan i Borås. Tillsammans med designstudenter undersöker hon hur framtidens kläder och textila material kan komma att se ut.

Den senaste tiden har det rasat in anmälningar mot förmedlingsbolaget Konsumentspar från konsumenter som på ett eller annat sätt känner sig inlurade som kunder och som sedan har fått sitt el och telefonabonnemang utbytt. Nu kommer krav på hårdare tag mot oseriösa förmedlare. Gång på gång hör man miljölarm från textil och klädproduktionen, men hur kan man som konsument veta hur mitt klädesplagg påverkar miljön? Jonas Larsson är universitetslektor på Textilhögskolan i Borås och han gästar studion för att prata om klädindustrins miljöindex och hur den kan komma att hjälpa oss i klädbutikerna framöver. Servicen i butiker har förändrats de senaste åren och med inspiration från USA har blivit allt mer personlig, men hur pass effektivt är det att sälja genom att bli kompis med kunden? Plånbokens expert på pensionsfrågor Mikael Nyman svarar på lyssnarnas frågor.

Var det en slump att den amerikanska artisten Lady Gaga valde att bära en kreation skapad av en elev på Textilhögskolan i Borås? Eller är det något på gång i staden? I veckans STIL har vi rest västerut för att ta en titt på en stad som fått en nytändning och inte längre betraktas som präktig och tråkig, utan som progressiv och trendkänslig - i synnerhet inom ämnet textil. Det är förstås inte första gången som Borås gör sig bemärkt i modesammanhang, även om tyngdpunkten kanske har legat mer på ”textil” och ”kläder”, än trend och couture. Något Paris har Borås aldrig varit.  Men Borås har haft andra kvaliteter. En sedan länge välutvecklad textilindustri till exempel.  Man skulle kunna påstå att det är här som grunden till dagens svenska modefenomen lades – redan i mitten av 1800-talet. Det då som Borås började ta fart som textilindustristad med spinnerier, väverier och färgerier – och en aktiv handel med textilvaror som gett upphov till uttrycket ”knalle”, som fortfarande är överallt förekommande i Borås. I programmet berättar vi mer om Borås som modestad.   Just i år är det trettio år sedan Textilhögskolan i Borås blev en del av stadens Högskola och kommer till hösten att utgöra ett helt kvarter, en ny textil stadsdel, som man valt att kalla för ”Fashion Textile Center”. Förra veckan var det dags för årets kull av skolans studenter inom mode och textil att visa vad de lärt sig. Då var det examensutställning, och visning. Vi besökte skolan ett par dagar före den stora examensdagen. Det får vi höra mer om i programmet. Vi har också besökt ett av dagens allra mest snabbväxande företag inom mode i Sverige med miljardomsättning. Ett företag vars enorma huvudkontor – designat av arkitekten Gert Wingårdh–dominerar Borås stadsbild. Det är förstås Gina Tricot. Hur de tänker och jobbar får vi också höra. Och så har vi rest till Japan och pratat med textilmakaren och tillika konstnären Reiko Sudo, grundare av märket Nuno. En innovatör när det kommer till att blanda högteknologi med urgamla japanska vävtraditioner. Veckans gäst är Margareta Oudhuis, docent i arbetsvetenskap vid Högskolan i Borås och en av författarna till boken Uthålligt företagande, om regionala förutsättningar och förhållningssätt.

På måndag startar MTG en privat pratradiostation, Radio1. Kanalen sänder över Stockholm och kommer fokusera på nyheter och aktuella händelser. En av kanalens programledarprofiler blir Alexander Schulman och han gästar dagens program tillsammans med programdirektören Christer Modig. I Japan funderar myndigheterna på att stoppa strålningen från de havererade kärnkraftverken genom att klä in dem med tyg. Vilka högteknologiska textila material finns det nu för tiden? Vi söker svar hos Textilhögskolan i Borås. Om Sverige skickar Jasplan till Libyen, är vi då i krig? ÖB har gett sin syn på det hela men redaktionen söker ändå svar av Ove Bring, professor emeritus i folkrätt. Bisittare är Natalia Kazmierska.