Podcasts about ingvars

Från 2018: Hör hans egna ord om hela Bingolotto-härvan. Har han varit för auktoritär? Är han en diva? Snart 73 år, hänger han med i den nya tekniken? Vet han var Snapchat är? Hur om Ingvars kärlek till den röda lampan och direktsändningar. Har han svårt att slita sig från strålkastarljuset? Fler än någonsin ringer och vill engagera Ingvar efter Bingolotto, men vad är han sugen på att göra nu, saknar han sportjournalistiken? Hör också historien om när han försökte köpa Lennart Hyland och vilka han hellre sett som programledare i På Spåret. Och hur många miljoner fick han för att göra Bingolotto egentligen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Staffan Oldsberg om sin pappa, den kända tv-mogulen Ingvar. I decennier ledde han stora folkkära tv-program. I skuggan fanns Staffan, både i kulisserna i tv-huset på Delsjövägen i Göteborg men flera år senare också själv som programledare framför tv-kamerorna på både TV3, TV4 och Kanal 5. Hör honom berätta om sin utåtriktade och kontaktsökande pappa, om deras otroliga röstlikhet, om Ingvars arv i svensk tv, om deras såriga relation som far och son och om mamma Lailas roll. Vi pratar också om Staffans egna tv-karriär, nepotism-anklagelserna, hans dåliga självförtroende och om varför han inte fick fortsätta som programledare. Saknar han tv? Vill han tillbaka? Och vad gör Staffan idag. Det handlar också om dokumentären om Ingvar, vad tyckte han om den? Och hur ser han på kritiken mot sin pappa? Och så har Staffan valt ut sina 3 bästa tv-ögonblick med Ingvar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gestur Tuðsins í dag er meintur grínisti, Stefán Ingvar Vigfússon. Við ræðum græna vegginn við Álfabakka, Valkyrjustjórnina sem Stefán heldur að muni ekki lifa kjörtímabilið, líf listamannsins og og fleira og fleira og fleira. Þemalag þáttarins er Grætur í hljóði með Prins Póló. Gleðilega hátíð.

Ingvars mamma Britta Holmberg berättar julen 1998 om två egna julminnen: Från barndomen i Norrköping i 1920-talets början och från första julen i Yunnan i Kina 1947 som ung missionärsfamilj i bambuhyddan med två barn (Foto från 1999)

In der aktuellen Folge von **Abenteuer Wellness** feiern Pauline und Ingvar ein besonderes Jubiläum: **5 Jahre Abenteuer Wellness**! In der Episode **"5 Jahre Abenteuer Wellness und Ingvars Wellness Abenteuer auf Texel"** blicken die beiden auf fünf Jahre voller spannender Saunamomente und inspirierender Begegnungen zurück. Sie erzählen von ihren persönlichen Highlights und den vielen wertvollen Lektionen, die sie im Laufe der Zeit über die Welt der Sauna gelernt haben. Ingvar berichtet dabei begeistert von seinem jüngsten Urlaub auf der wunderschönen niederländischen Insel **Texel**, wo er im **Nieuwleven Texel** übernachtet hat. Besonders beeindruckt war er von der privaten Sauna direkt im Zimmer – eine Erfahrung, die das Wellness-Herz höherschlagen lässt! Doch das ist nicht alles: Ingvar war auch im stylischen **Hotel Jaz in the City** in Amsterdam zu Gast und teilt seine Eindrücke von diesem außergewöhnlichen Aufenthalt. Natürlich kommen auch die Begegnungen mit inspirierenden Menschen nicht zu kurz, die sie im Laufe ihrer Podcast-Reise getroffen haben. Pauline und Ingvar reflektieren über das, was sie aus diesen Begegnungen gelernt haben und wie diese Menschen ihre eigene Wellness-Reise bereichert haben. Hört rein und feiert mit uns dieses besondere Jubiläum, während wir die vergangenen fünf Jahre Revue passieren lassen und einen Einblick in die nächsten Abenteuer geben! Vielen Dank an alle Menschen, die uns auf diesem Weg begleitet haben, an die tollen Zuhörer:innen und die tolle Saunacrew auf der ganzen Welt.  Ob Sauna-Liebhaber oder Wellness-Neuling – diese Folge steckt voller Inspiration und Entspannung! In diesem Sinne: Immer schön entspannt bleiben! Pauline und Ingvar

Ingvar Holmberg i en ny programserie av halvtimmesavsnitt med sina egna sånger, dikter och andra texter och personliga kommentarer. Första programmet "Presentation" ger Ingvars bakgrund och början till skrivandet.

Jón Björgvinsson, frétta- og myndatökumaður, er gestur Ingvars Þórs Björnssonar í Sunnudagssögum.

Darba intervijas laikā kandidātus vizina pa autotrasi;Īstu darba interviju ieraksti – klausies un atpazīsti pats savas kļūdas;Kandidāti uzreiz pēc intervijas vērtē savas izredzes kā ļoti labas,bet ir pieci kandidāti Kalvis, Guntis, Lāsma, Ingvars un Sendija, un tikai divi no viņiem tiks aicināti uz fināla pārbaudījumu TV studijā.Praktikants par vadītāju – miniseriāls par to kā vienā gadā pārlēkt desmit gadu karjerai.Management trainee ir unikāls projekts, kura laikā jauns cilvēks bez darba pieredzes iegūst apmaksātu vadības praktikanta darba vietu Tele 2 un gadu strādā par uzņēmuma departamenta vadītāja dubultnieku.Par MGT projektu https://www.tele2.lv/karjera/tele2-mng-programma/Miniseriālu "Praktikants par vadītāju" mēs sākām ierakstīt 2022. gada februārī.Divu gadu garumā piedalījāmies kandidātu atlasē un pavadījām gadu kopā ar praktikantu un mentoru – jauno censoni un pieredzējušo vadītāju Sadarbībā ar Tele2Idejas autors un producents Juris GarjānsAizkadra balss Pēteris GalviņšSkaņas identitāte Mikael LandenPodkāsts tapis ar biedrības "Skanda" atbalstu.

Jón Ólafsson, prófessor við Háskóla Íslands og fyrrverandi fréttaritari RÚV í Moskvu, er gestur Ingvars Þórs Björnssonar í Sunnudagssögum.

I direktsändning 13 jan 2024 berättar Ingvar för Stig Junaeus om tolkuppdrag för förkunnarna David Wilkerson, Reinhard Bonnke och Nicky Cruz m fl. Han ger också glimtar från sitt liv som förkunnare, sångare och sångförfattare. Tre av Ingvars bibelvisor finns med i programmet.Använt med tillstånd från TV Vision Sverige.

Dominos

Ingvar läser och kommenterar Ingvar bibeltexter och i det här programmet behandlas Apostlagärningarnas 8:e kapitel. Några sånger som knyter an till innehållet finns också med bl.a. Ingvars sång "Filippus kom ner till Samarien".

När Ingvar Carlsson, nu 89 år och märkt av ischias, kommer till Alzheimer Lifes poddstudio är det för att gå in i sitt livs verkliga smärtpunkt. Sveket mot hans livspartner sedan 63 år, hans fru Ingrid som drabbats av Alzheimer. Ordet svek är hans eget. När Ingvar Carlsson kommer till punkten när han ska berätta om att han själv höll på att gå under, då brister det. Orden grötar ihop sig i halsen. Känslorna övermannar honom. Politikern är här och nu bara en ledsen make som kämpade så hårt för att vårda sin sjuka fru. Och som kom till vägs ände när han själv gick in i väggen. ”Det är så svårt…bara den som är anhörig kan förstå hur det är att stå vid sidan om”, säger Ingvar Carlsson. I det här poddsamtalet är den förre statsministern unikt öppen och känslosam, och ger en inblick i att vara anhörig till en livspartner som sakta glider in i en demenssjukdom. Vi får följa med Ingvars och Ingrids resa in i Alzheimerland. Och han deltar för att kunna hjälpa alla andra anhöriga som inte har en röst. Tipsa gärna andra om detta unika poddsamtal.

I Lundströms Bokradio berättar tidigare statsministern Ingvar Carlsson öppenhjärtigt och nära om sina svåraste stunder i livet. Om hur döden påverkat honom på olika sätt sedan barndomen. Ingvar Carlssons nya bok heter "I sällskap med döden", som han själv kallar sitt bokslut. I år fyller han 89 år. Han var 23 år när han började arbeta i Statsrådsberedningen med statsminister Tage Erlander och en ung Olof Palme. Det var 1958. År 1986 blev han själv statsminister efter Olof Palmes död. Ingvar Carlsson har skrivit andra böcker men ingen så personlig som denna. I den nya boken går han systematiskt igenom sitt liv för att försöka förstå vad döden betytt för honom, skriver han. En sommar när han är tolv år går hans pappa plötsligt bort, en händelse som förändrar hans och familjens liv. Pappan Olof är den yngste sonen Ingvars stora trygghetsgestalt i tillvaron.– Jag har insett nu i slutet av mitt liv att min pappas död påverkade mig väldigt mycket som människa. Så klart den omedelbara chocken och saknaden. Men det innebar också att jag tidigt tog ansvar som kanske inte är vanligt för ett barn. Jag lärde mig att människan är väldigt stark. Det är en paradox men det kanske har gjort att jag klarat mig lättare i livet, säger Ingvar Carlsson i Lundströms Bokradio.Detta är det första av två program med Ingvar Carlsson i Lundströms Bokradio. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell

Kornhall & Netz bjuder in till livepodd och gästas av forskaren Ingvar Nilsson. Ingvar Nilsson är nationalekonom och har omkring 40 års erfarenhet av att arbeta med frågor som berör social utsatthet, utanförskap, utsatta områden och samverkan. Skolor larmar om hur allt yngre barn dras in i kriminalitet och lokalt kämpar samhällsinstanserna tillsammans med civilsamhälle och föreningsliv för att förhindra att ännu fler unga förlorar hoppet om sin egen framtid. Går det att förhindra och förebygga utanförskap och ohälsa på systemnivå? Det blir ett samtal om Ingvar Nilssons mångåriga forskning och om skolans uppdrag att utbilda och fostra unga människor som ”kan delta i samhället genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet” (Lgr22), och om vilka effektiviseringsbeslut på lokal och nationell samhällsnivå som verkligen skulle kunna leda till både hållbar förändring och sparade pengar. Till sist får vi även höra Ingvars medskick till skolminister Lotta Edholm. Vad Lotta svarar får du höra i nästa avsnitt.

Ingvar Holmberg läser ett blogginlägg från 25 febr 2023 om sin barndoms troll från 1950-talet och om de moderna och mer kusliga trollen i dagens värld - på nätet och i världspolitiken. Läsningen är inspelad vid Ingvars födelsedagsfest för några vänner- Den är gjord av Philip Holmberg via mobilkameran 26 febr 2023

Ingvar Ómarsson tileinkar lífi sínu því að fara hraðar á hjóli. Það gengur þokkalega en Ingvar er 32x Íslandsmeistari í hjólreiðum og okkar eini atvinnumaður í sportinu. Við ræðum hvernig Novator gerði honum kleift að gerast atvinnumaður, óhefðbundið mataræði Ingvars og lífshættulegan árekstur sem hann lenti í við mótorhjól á 80 kílómetra hraða.

Viðmælandi þessa þáttar er Árdís Kristín Ingvars, félags- og mannfræðingur, sem er aðjúnkt í félagsfræði við Háskóla Íslands. Árdís fæddist í Reykjavík árið 1970. Hún lauk BA prófi árið 2010 í mannfræði við Háskóla Íslands og diplómu í hnattrænum tengslum, fólksflutningum og fjölmenningarfræðum árið 2013, frá HÍ. Árdís lauk MA námi í mannfræði við HÍ ári seinna. Árið 2019 lauk Árdís doktorsprófi í félagsfræði frá HÍ. Árdís hefur einkum rannsakað málefni flóttafólks, en einnig stöðu fatlaðra og atvinnuþátttöku þeirra á Íslandi. Ein helsta áhersla Árdísar hefur verið staða ungra karlkyns innflytjenda og flóttamanna, bæði hinsegin og gagnkynhneigðra, og mótun kyngervis þeirra í nýjum og framandi félagslegum og menningarlegum aðstæðum, og skörun þessara þátta við neikvætt pólitískt andrúmsloft gagnvart flóttafólki og vaxandi þjóðernishyggju. Þessir þættir hafa tengst aukinni öryggisvæðingu Evrópu þar sem ímynd karla frá Miðausturlöndum er í auknum mæli glæpavædd. Út frá þessum þáttum hafa rannsóknir Árdísar einkum fókuserað á hvernig ungum körlum á flótta hefur gengið að fóta sig í breyttum aðstæðum í framandi samfélagi sem virkir þátttakendur.

Gestur vikunnar er Jón Ingvar Kjaran, prófessor við deild menntunnar- og margbreytileika á menntavísindasviði Háskóla Íslands. Rannsóknir Jón Ingvars eru á sviðum kynjafræði, hinsegin fræða og réttindum samkynhneigðra, en hann beitir þverfaglegu sjónarhorni í sínum rannsóknum en leitar oft í smiðju félagsfræðinnar. Þau Sigrún ræða rannsóknir hans sem að tengjast meðal annars upplifun hinsegin nemenda í íslenska skólakerfinu og ofbeldi, bæði út frá reynslu þolenda og gerenda. Að auki ræða þau rannsóknir hans þar sem alþjóðlegur veruleiki kemur við sögu og hefur hann þar til að mynda borið saman íslenskan veruleika við Suður-Afríku og skoðað kyn og kynhneigð í Íran.

Theories of hauntology emphasize how past experiences leave an imprint by re-appearing in people's present lives, affecting emotions and gendered reactions. This talk draws on these theories to illuminate how the mother's ghostly presence, intertwined with the long spectre of the border regime, affects men's masculinities as they un-settle in European countries. Dr. Ingvars' work […]

Ingvar debuterer med sin egen liten spalte i Smipodden! I Ingvars lille varieté pod får vi servert historier fra virkeligheten og et innblikk på hva som beveger seg inn i hodet på Ingvar. Og alt har en start, så i første episode blir vi servert en historie fra barndommen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingvars berättelse för radiolyssnarna i Norrköping vårterminen 2015. Första delen av tre med barndomen i Kina och Indien och ungdomstiden i Norrköping och början på den livslånga yrkesrollen som predikant / pastor / missionär / sångare och sångförfattare.

Ingvars berättelse för radiolyssnarna i Norrköping vårterminen 2015. Andra delen av tre med från starten på förkunnarbanan och i början av 1968 om församlingsarbete i Gävle och Eskilstuna och missionärsliv i södra Indien fram till 1978 med flyttning till Örnsköldsvik och Pingstkyrkan där.

Ingvars berättelse för radiolyssnarna i Norrköping vårterminen 2015. Tredje delen av tre med glimtar från åren i Örnsköldsvik med början på de många resorna till Sovjetunionens kristna, Om boende och arbete i Strängnäs, Jönköping, Lund och Vetlanda samt fortsatta missionskontakter i olika ryskspråkiga områden. Åren 1978 - 2013 med flyttning tillbaka till hemstaden Norrköping

Under ett återbesök i Strängnäs 1 augusti 2021 predikar Ingvar om "Det viktigaste i livet" i Pingstkyrkan, där han var pastor under fem år på 1980-talet. De fyra viktiga lärdomarna i livet han poängterar är "Glädje över naturen och livet.och som uttrycker sig i tacksamhet till Gud", "Lovsång och glädje mer och mer, ju längre man får leva", "Gärna djurvän men fram allt människovän" och "Att vara med bland 'Jesusfolket' och låta det andliga livet vara en källa inombords som flödar ut till andra". Predikan avslutas med Ingvars egen sång "Det finns en källa i mig".

Fegurðardrottningin, áhrifavaldurinn og flugfreyjan Fanney Ingvarsdóttir kíkti til mín í skemmtilegt spjall ásamt sínum betri helmingi, Teiti Páli Reynissyni.  Eins og margir vita hreppti Fanney titilinn “Ungfrú Ísland” árið 2010 sem opnaði fyrir hana ýmsar dyr og varð hún fljótlega í kjölfarið  afar áberandi á samfélagsmiðlum þar sem hún leyfir fólki að skyggnast inní líf sitt sem móðir, fagurkeri og tískumógúll með meiru. Fanney hefur einnig starfað sem flugfreyja um árabil en hefur nú sagt skilið við háloftin í bili og hlakkar til að takast á við nýjar áskoranir á jörðu niðri.Teitur er viðskiptafræðingur og vinnur hann í Landsbankanum, nánar tiltekið í eignastýringu, þar sem hann hjálpar fólki að breyta einum dollara í tvo. Teitur er einnig mikill áhugaljósmyndari og stendur hann sig svo sannarlega í stykkinu í hlutverki sínu sem “insta husband”. Í þættinum sögðu mér meðal annars frá afar óvæntum og örlagaríkum hitting þeirra í lyftu í Bandaríkjunum,  dálæti Fanneyjar á pizzum,  skósafn þeirra beggja sem er sennilega það stærsta á landinu og sögðu þau mér einstaklega  skondna sögu af óförum þeirra í brúðkaupi aldarinnar á Ítalíu þar sem þau misstu sig aðeins í gleðinni, eins og gengur og gerist. Njótið vel!Þátturinn er í boði:Blush.is -     https://blush.is/Spaðinn -    https://spadinn.is/AjaxInstagram:https://www.instagram.com/betrihelmingurinn_/

Ingvar Holmberg med en liten krönika om att frivilligt avstå och att ibland ödmjukt och med glädje ta emot det som bjuds. Från Valborgsmässoafton 2021

Þessi þáttur er í boði Chitocare Beauty og Dominos - Fyrir ekki svo löngu heyrði ég þetta hugtak, gaslighting eða gaslýsing eins og hægt er að kalla á íslensku. Ég varð forvitinn og kynnti mér þetta örlítið og vissi að ég þyrfti að vita allt, enda var þetta eitthvað sem ég sjálfur en ekki haft hugmynd um það. Ég fékk til liðs með mér Esteri Ingvars sem er sálfræðingur og snillingur með meiru. Hún fræðir okkur um gaslighting, tilfinningalega kúgun, ráð, afleiðingar og allt þar á milli. Mér fannst sláandi að heyra allt þetta og finnst magnað að þetta sé ekki meira rætt og hvað við vitum lítið um þessa aðferð af andlegu ofbeldi. Vona að þessi þáttur nýtist einhverjum til góðs. Afsláttakóði á chitocare.is: Helgaspjallið / Helgaspjallid www.instagram.com/helgiomarsson www.instagram.com/chitocare www.instagram.com/dominos_iceland

Ingvar kåserar om sin relation till de trädgårdar han har haft och läser också dikterna "Maskrosglädje" och "Purjolökspoesi" apropå trädgårdar. Den nyskrivna dikten och sången "Alla trädgårdar är mina" avslutar inlägget. Inspelat 14 juli 2020.

Ingvar Holmberg kåserar, läser egna dikter och spelar "somrig" musik i sitt eget radioprogram "Toner & tankar" från 2 juni 2020

Ingvar funderar kring begreppen "online" och "offline" apropå Covid-19 och karantän och att hålla distansen. Dikten "Bildskärmar" och diktsviten "Jag är i telefon". Ingvars egen bibelvisa "Till dig, Herre, ropar jag" med klagan och bön - 3000-åriga ord av Bibelns David.

Ingvar Holmberg läser Tre försommardikter - "Oxlarnas tid och oxlarnas stad", "Försommarens färger" och "Man borde inte vara inomhus". Så sjunger han sin egen sång "Som gåva" och läser den underhållande berättelsen "En annan har ju inbyggt lokalsinne".

Ingvar Holmberg delger några egna "bitar ur livet": Dikterna "Fönstersmyg" och "Där nymånen ligger på rygg". Han sjunger också sin sång "Jag vill jubla i Herren" och läser prosastycket "Berättelserna i vårt liv".

In der heutigen Folge verrät Ingvar seine absoluten Duftfavoriten. Und er erklärt, warum ein Saunameister wie ein DJ ist. Ingvars Duftfavoriten sind von Spitzer und vom Deutschen Saunabund zertifiziert. Das hier sind Ingvars Top 3 der Duftsorten: Platz 3. Schwarze Johannesbeere Cassis: ausgleichend und stimmungshebend Platz 2. Alpenkräuter: Frisch und belebend Platz 1. Sanddorn: energiespendend und vitalisierend Grundsätzlich liebt Ingvar alles, was nach Sanddorn duftet. Auch das Öl von Primavera und das Duschgel von Weleda. Außerdem plaudern wir über Düfte von Achammer und den Duft SaunaMed, an dem sich die Geisterscheiden. Aber letztendlich ist ein_e Saunameister_in ja auch einfach eine Art von Duft-DJ_ane. ;-) Bei „Abenteuer Wellness“ nehmen dich Pauline und Ingvar mit auf eine Reise voller (Ent)spannung. Denn Saunieren ist hipper als du denkst! Ingvar ist Lehrer und Saunameister, Pauline ist Psychologin und Autorin. Zusammen sind sie verheiratet. In ihrem Podcast klären sie auf: Gibt es einen Dresscode in der Sauna? Funktioniert Wellness in allen Ländern gleich? Was ist eigentlich ein Aufguss? In welche Wellness-Oase sollte man unbedingt mal gehen? Welche Verhaltensregeln gibt es in einer Therme? In ihrer Freizeit finden sie den perfekten Ausgleich zum vollen Arbeitsalltag beim Saunieren in Thermen und Wellness-Hotels. Hier berichten sie von ihren Wellness-Städtetrips durch Deutschland und Europa und manchmal sogar die ganze Welt. Und sie verraten dir, wie und wo man am besten Saunieren kann. Andere nennen es Achtsamkeit und Selfcare, Pauline und Ingvar nennen es „Abenteuer Wellness“. Nur in einer Sauna wird eine Sache von allen Menschen akzeptiert: Handy aus, Digital Detox an! Denn Saunieren ist Fitness für Körper und Geist. Saunieren ist ein Lebensgefühl und kann schnell süchtig machen und zum Lifestyle werden. Und so ist das Motto von Ingvar und Pauline: Immer schön entspannt bleiben! www.abenteuerwellness.com

Med byäldstens hatt i säkert förvar, och lite rikare efter att ha länsat Ingvars gömmor, fortsätter äventyrarna för att söka efter Vavavooms tempel. Men skogen är full av vättar, orcer och… clowner? Music from https://filmmusic.io ”Fluffing a Duck” by Kevin MacLeod (https://incompetech.com) License: CC BY (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/) Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-IngaBearbetningar […]

Anders Peter Glader och hans familj var tidiga emigranter. De åkte 1853 från södra Småland till Amerika. Men den fasansfulla resan tog två av barnens liv och deras mor återhämtade sig aldrig. Från mitten av 1800-talet fram till tiden för första världskriget emigrerade mer än en miljon svenskar till Amerika. Ju längre fram i tiden vi kommer desto mer organiserade och välfungerande blev resorna, men för de tidiga emigranterna gjordes resorna över haven ofta under vidriga förhållanden i fraktfartyg som inte alls var avsedda för passagerare. Så var det för Anders Peter Glader och hans hustru Elin som reste från södra Småland till en liten plats i Minnesota som hette Ki-Chi-Saga. Och det var just den plats där författaren Wilhelm Moberg lät sina romanfigurer, utvandrarna Karl Oskar och Kristina, bosätta sig. Bodil Stefansson i Torekov hade precis som så många andra svenskar läst Vilhelm Mobergs böcker och därför blev hon extra intresserad när hennes man Ingvar Malmberg berättade att det i hans småländska släkt fanns en emigrant som hette Anders Peter Glader och som hade bosatt sig just i Ki-Chi-Saga. När han berättade det för Bodil blev hon eld och lågor, och ville genast fara till USA. - Vad spännande, tyckte jag, det här måste vi ju undersöka! Och så började vi, med att ta kontakt med Ingvars släktingar i USA. Till slut sa de "Det är lika bra ni kommer hit, så att ni kan få svar på alla era frågor." Så vi blev inbjudna till Chisago county som det numer heter, och såg alla platser som Anders Petter varit på. - Och när vi kom hem igen så satte jag igång att försöka ta reda på allt om varför de for sin väg, vilket liv hade de levt här hemma, hur var överfarten och hur blev deras liv i Amerika, säger Bodil Stefansson. Anders Peter Glader från Furuby socken i södra Småland föddes i december 1806 som sjätte barnet i en torparfamilj. Hans start i livet var inte enkel, hans mor dog när han var bara fem år gammal. Han tjänade några år som dräng och när han blev vuxen fick han en bra tjänst som rättare på en gård. - Jag tror det var en man som levde livet. Han hade nog en stark sexualdrift om man ser till hur många barn han fick senare, säger Bodil Stefansson, och fortsätter: - Jag tror också att han var en ledargestalt som hade lätt att ta människor. Han var glad och positiv, och berättade gärna historier, därtill var han stark en människa både fysiskt och psykiskt. Men Anders framgångar fick sig en knäck när det plötsligt visade sig att han väntade barn med två kvinnor på samma gång. I april 1835 födde Elin, hans trolovade, deras första barn, och en månad senare födde pigan Maria som tidigare hade arbetat på gården en son som också Anders var far till. - Hon föder ett barn och Glader blir stämd inför tinget. Barnet dör dock efter tio månader så han får chansen att åstadkomma en förlikning. Han får betala skadestånd och uppnår förlikning med kvinnan. Om inte barnet dött så hade sannolikt blivit dömd till dryga böter. Visserligen var Anders känd som en man som hade framgång hos kvinnor, men detta var ändå mer än hans arbetsgivare, godsägaren Aschan, kunde tåla, berättar Bodil. - Anders fick kicken. Bara en månad tidigare hade han fått en lönebonus av Aschan för att han hade uppfört sig så bra, men nu ser man plötsligt i gårdens räkenskaper att Anders krävs på en avgift på 90 riksdaler för "skämd potatis". - Jag har tolkat det som ett slags bötesstraff för hans skamlösa beteende. Man skulle ju kunna tänka sig att de pengarna hade gått till Maria, men det tror inte Bodil på. - Ånej, säger hon och skrattar, det gjorde de säkert inte. Strax efter fick dock Anders Peter erbjudande om arbete på en annan gård som Aschan nyligen köpt. Anders jobbade sig upp och kunde till slut köpa en egen gård och titulera sig hemmansägare. Men i takt med att Elin och han fick allt fler barn, så växte Anders Peters oro för framtiden. - Familjen klarade sig ju, men problemet var ju de sju barnen som nu fanns i familjen. Hemmanet var bara stort nog för att ett av dem skulle kunna ta över det. Anders hade inte råd att låta sönerna studera eller hemgift åt flickorna. - Anders Peter Glader ville nånting med livet, han ville framåt - och så fick han höra talas om Amerika. Det var ju de driftigaste som åkte först, menar Bodil Stefansson, de som hade ett visst kapital, som var framgångsrika och ambitiösa, de såg att det fanns en chans att få ett bra liv för sig och sina efterkommande i det nya landet. Anders och Elin kom iväg på våren 1853, men hade de haft en aning om hur resan skulle bli så hade de kanske ändå valt att stanna hemma. Nu blev första anhalten på resan Göteborg. Där fick de kontakt med en före detta murarmästare som hette Jonsson, och som hade börjat befrakta folk. Han gav dem ett jättebra erbjudande. De skulle åka med en snabbgående postbåt från Liverpool. Det irländska fartyget skulle bara behöva fyra-fem veckor för resan, och mat skulle ingå i priset. Ett hundratal svenskar åkte ångbåt till en sydlig hamn i England, varifrån de fick åka tåg till Liverpool. Där lämnade Jonsson dem, men innan han gjorde det hade han köpt det mesta av den mat som svenskarna hade med sig till resan, den skulle inte behövas, menade han. Tillvaron på båten blev en mardröm. Svenskarna kunde inte engelska och de kunde inte göra sig förstådda. Den irländska besättningen både stal från passagerarna och misshandlade dem. Och värst av allt; matransonerna var så ynkliga av svenskarna snart började svälta. - Efter sex veckor till sjöss så är nästan allihop sängliggande för att de är så svaga, berättar Bodil Stefansson. Det fanns andra nationaliteter på båten, men deras befraktare har gett dem extra mat för de visste hur dåligt det brukade vara. Ovanpå alla dessa påfrestningar så råkade båten ut för en tyfon på havet. - Det blev rigghaveri, seglen skörade och det värsta av allt - de flesta vattentunnorna slogs sönder. Svenskarna var nu så försvagade att de inte förmådde slå sig fram till positioner där de kunde få vatten. Ammande mödrar sinade, och man ser i fartygsdokumenten att tretton eller fjorton småbarn dör, och de är alla svenskar. Ett av dessa barn är Anders Peters och Elins yngsta dotter Petronella, som sänks i havet. Väl framme i USA dör ännu ett av deras barn på tåget till Chicago. Han hette ju Jonsson, den där murarmästaren som organiserade resan som Anders och Elin gjorde, och bara ett år senare skrev en annan svensk-amerikan en artikel i en svensk tidning för att varna för Jonssons illa skötta resor. Redan första aftonen blev de flesta av dem bestulna på allt av värde, såsom pengar och klockor. Besättningen på såna här skepp består vanligen av tjuvar och skälmar, eftersom ingen bättre sjöman vill segla på dessa fartyg, om han inte blir tvungen därtill i brist på annan hyra. Alla besättningsmän var irländare och hjälpte naturligtvis sina landsmän och eftersom svenskarna inte kunde klaga sin nöd för kaptenen, så kunde de inte på något sätt få upprättelse. Ja, oförskämdheten gick så långt att fastän irländarna helt fritt och öppet visade de stulna sakerna vågade ingen kräva dessa tillbaka. ()  Men detta var inte det värsta. Förutom att svenskarna dagligen tilldelades hugg och slag av de råa och enväldiga maktfullkomliga sjömännen, så var den så rundligt utlovade kosten så snålt tilltagen att jag inte kan förstå hur någon människa kunde överleva på denna under överfarten. Mat utdelades endast en gång i veckan. Sammanlagt var detta inte mer än man hade kunnat äta vid en enda måltid, och ändå måste detta fördelas över en hel vecka. Det finns inget mänskligt språk för att uttrycka allt det elände som blev följden. För varje dag blev situationen allt värre. Det var hjärtslitande att se på hur de små utsvultna barnen vid utdelningen begärligt grep efter de hårda brödkanter som spreds på däcket och då hjärtlöst slogs på fingrarna av de råa matroserna. () Hur man än ser på saken ligger skulden på herr Jonsson -  och stackars honom om han en gång kommer att få genomlida alla de förbannelser som uttalades över honom av hans mördade landsmän ända in i dödsstunden. Anders Peter Glader, Elin och deras barn hade rest i nästan ett halvår när de till sist kom fram till sitt mål, Ki-Chi-Saga. Två barn hade de mist på vägen och Elin var mycket försvagad. Väl framme fick de hjälp att bygga sig en första liten stuga, och inte så långt senare byggde svenskarna upp en kyrka i det nya landet. Och den blir en viktig centralpunkt för dem. Vid det första konstituerande mötet för kyrkan så var Glader och barnen med, men Elin saknades. - Hon var för svag för att kunna ta sig till kyrkan och 1855 dog hon, berättar Bodil Stefansson. - Det är en total katastrof för Anders Peter. Hans två äldsta söner får nu klara sig själva, och den äldsta flickan har just konfirmerats och får ge sig ut att tjäna som piga. Men vid den här tiden behövdes en kvinna för att göra se sysslor som kvinnor gjorde, och tre år senare hämtade Anders Peter en från sin hemsocken Furuby i Småland. - Hon var 25 år yngre än Anders Peter, och när hon kom var hon höggravid. De gifter sig och Anders tar barnet som sitt eget. Anders Peter Glader startar alltså om och skaffar en ny, stor familj. Han och hans nya fru får sju barn tillsammans, och Anders blir snart en aktad person i Ki-Chi-Saga. De lever ett hårt, men ganska bra liv. Och så, när Anders just ska bli far igen, så är det är dags att rida in en unghäst. Men det bär sig inte bättre än att han blir avkastad. - Livet leker och Anders ska bli far igen vid 69 års ålder - och så blir han avkastad och dör strax efteråt, säger Bodil. Anders begravdes intill Elin på den lilla kyrkogården i Ki-Chi-Saga, en kyrkogård som det sägs att Vilhelm Moberg besökte. Han lär ha utbrustit: "Här ska jag begrava Karl-Oskar". Långt senare, på 2000-talet har den amerikanska och den svenska släktgrenen återknutit kontakten med varandra. Bodil Stefanssons berättar hur hennes man Ingvar tog med sig små träbitar från torpet där Anders Peter Gladers fötts, för att ge som presenter till de amerikanske släktingarna. -Vi gav en av träbitarna till en av Ingvars släktingar. Hon är rik och har allt man kan önska sig, men när hon fick träbiten som kom från hennes släkting Anders Peter Gladers hus hemma i Småland, då rann tårarna på henne, och så sa hon: "This is a thing money cant buy" - detta kan inte köpas för pengar. Nya sökmöjligheter i svensk amerikanska kyrkböcker och tidningar De svenskar som kom till Nordamerika gick ofta med i svenska församlingar där man fortsatte att föra kyrkböcker precis som de gjort hemma i Sverige. Inte för att de måste utan mer för att de bar med sig den traditionen. De svensk-amerikanska kyrkböckerna har precis digitaliserats och finns nu tillgängliga för emigrantforskare. Det är något som Ted Rosvall, rutinerad släktforskare och författare, välkomnar. - Det här är något revolutionerande för oss som håller på med emigrantforskning. Och nu har de äntligen blivit digitaliserade och är dessutom indexerade, vilket betyder att det finns ett personregister som man kan söka i.  Ted Rosvall berättar att en svårighet i forskningen kan vara emigranternas namnbyten. Kvinnor kanske gifte sig och bytte efternamn och män kanske bytte till ett lite mer engelskklingande namn. - Ett exempel jag hittat är en båtsman från Blekinge som hette Åke Bengtsson som tog namnet John Brown. Precis som i svenska kyrkböcker hittar man hela familjegrupper. Där syns bland annat när de är födda, döpta, gifta och var de bodde. Men i USA var det frivilligt att gå med i församlingen. Det kostade pengar och inte alla hade råd eller lust att vara med. Då skrev man oftast in "dropped" eller "utesluten ur församlingen" i anmärkningskolumnen i kyrkboken.  Det kan också finnas små berättelser om kyrkans historia i kyrkboken och där kan man hitta fakta om de som grundade kyrkan eller om kyrkvärdarna till exempel.  - Men egentligen är det nog inte kyrkoböckerna som man hittar så mycket kött på benen om enskilda människor. De hittar man snarare i de digitaliserade tidningarna. Och det är också en revolution, berättar Ted Rosvall. De digitaliserade tidningarna finns på nätet och finns delvis gratis. En sådan söksida är Chronicling America där man gå in och söka på namn och ort och begränsa i tid. Tidningssidorna är OCR tolkade vilket betyder att varje ord blir sökbart. (Se sökbar länk längre ned på sidan.) - I tidningarna får man verkligen "kött på benen". Det kan handla om små enkla händelser, trafikolyckor, bråk och rykten och mycket annat. Tidningarna och kyrkböckerna kompletterar varandra.    Minnenesota Stats tidning onsdagen den 30 oktober 1901 Allmänna nyheter. Staden Rockford, IIIinois, har på den senare tiden gjort sig sorgligt ryktbar genom de många skilsmessomålen. Under endast 2 dagar beviljades helt nyligen icke mindre än sjutton ansökningar om äktenskapsskillnad, och ytterligare femtio mål af samma slag komma inom kort att företagas till behandling inför domstolen. Bland dem, hvilkas äktenskap nu upplösts, äro Emma och Olof Månsson samt Johanna och Rufus Anderson. Dödsfall Mary Olson, dotter till Nils Olson, afled den 21 dennes i sitt hem i en ålder af 28 år. Den hädangångna var en mycket begåfvad ung dam och hade aflagt afgångsexamen vid såväl Lichfields högskola som vid statsuniversitetet. Begrafningen hölls i torsdags, då likpredikal hölls i den svenska lutheranska kyrkan. Olof Wallins dotter Eina fick också sluta denna sorgedals vandring efter några månaders sjukdom. Hon var vid sin död 13 år. Herren tröste sörjande föräldrar och syskon. John Fredrik i La Crosse hade härom dagen den ovanliga lyckan att finna en äkta perla i en portion ostronsoppa, som han höll på att förtära på Merchants restaurant derstädes. Pärlan har ett värde af $200. De här korta notiserna kom alla från Minnesota Stats tidning en svensk tidning som gavs ut under sex år, 1877-1882. Ted Rosvall berättar hur han gjorde en sökning på sitt familjenamn Sandgren i Philadelphia där hans morfars far och hans bror Ture bodde under en tid. Sökningen gav genast resultat. - Min morfarsfar och hans storebror bodde på 1850-talet i Philadelphia. Jag visste inte så mycket mer än att de kom tillbaka kring 1860 och gifte sig så småningom och fick familjer och därifrån härstammar jag. - Men så upptäckte jag för länge sedan att det fanns en Mrs Ulrica Sandgren i Philadelphia. Och mig veterligt så var varken min morfarsfar eller hans bror gifta, det blev de först när de kom hem igen. Ulrica hade en dotter som hette Fransisca Sandgren. - Jag tyckte det var jättekonstigt och jag funderade om någon av bröderna varit gifta en gång tidigare och har barn och tidigare familj. Ted Rosvall hittade inga vigselbevis eller andra dokument och började därför fundera om det dottern kanske hade gift sig.  - Så jag gick in i tidningsarkiven och sökte på "Sandgren", "Philadelphia" och tidsperioden "1870-1880". - BANG! så kom det en träff. Helt oförmodat! Ett bröllop 1872 mellan Mayor Wells och Miss Fransisca Thurena Sandgren.  - Det var det beviset jag behövde för min morfars storebror hette Thure Sandgren. Och naturligtvis har hans illegitima dotter i Philadelphia fått namn efter pappa Thure. - Så tack vare en ynka tidningsnotis så fick jag det bevis jag behövde, avslutar Ted Rosvall.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Tommy Engman slaktband@sverigeradio.se

Gestur þáttarins er hin ljúfa og yndislega Fanney Ingvars. Hún ræður Ungfrú Ísland ævintýrið og áhrif keppninnar á lífið hennar. Móðurhlutverkið, andlegu hliðina og lífið eins og það leggur sig.

Hör hans egna ord om hela Bingolotto-härvan. Har han varit för auktoritär? Är han en diva? Snart 73 år, hänger han med i den nya tekniken? Vet han var Snapchat är? Hur om Ingvars kärlek till den röda lampan och direktsändningar. Har han svårt att slita sig från strålkastarljuset? Fler än någonsin ringer och vill engagera Ingvar efter Bingolotto, men vad är han sugen på att göra nu, saknar han sportjournalistiken? Hör också historien om när han försökte köpa Lennart Hyland och vilka han hellre sett som programledare i På Spåret. Och hur många miljoner fick han för att göra Bingolotto egentligen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ingvar Mar Jónsson er flugmaður og fyrrverandi þáttarstjórnandi spurningakeppninnar SPK sem naut talsverðra vinsælda á tíunda áratugnum. Nú er Ingvar oddviti Framsóknarflokksins fyrir næstu borgarstjórnarkosningar. Stóru málin fóru yfir helstu áherslur Ingvars og þar kom í ljós að flokkurinn hyggst greiða kennurum sérstaka uppbót og gefa öllum frítt í strætó í heilt ár. Sem er ansi Framsóknarlegt loforð. Þegar farið var í velferðarmálin þá svaraði Ingvar því til að áherslan væri á kennurunum. Þá vill hann byggja fleiri þjónustuíbúðir og hjúkrunarheimilum fyrir eldri borgara, án þess þó að græða á eldri borgurum. Ingvar er svarinn andstæðingur þess að fjarlægja flugvöllinn úr Vatnsmýri en sjálfur hefur hann starfað sem flugmaður í 22 ár. Stóru málin gerðu engu að síður strangheiðarlega tilraun til þess að sannfæra hann um annað.

Við héldum áfram að forvitnast um stöðuna á skíðasvæðum landsins í þáttarbyrjun. Nú var athygli beint að Böggvisstaðafjalli við Dalvík. Einar Hjörleifsson var til svara. - The Doors fluttu Hello, I love you. - Stjórnmál vikunnar voru krufin með Jóhönnu Vigdísi Hjaltadóttur. Forseti Alþingis tilkynnti að ekki yrði unnt að leggja fyrir Alþingi tillögu til þingsályktunar um fjármálaáætlun fyrr en 4. apríl næstkomandi og var það harkalega gagnrýnt. Í vikunni gerði forsætisráðherra hinsvegar góða ferð til Þýskalands, eins og við sögðum frá. Jóhanna Vigdís ræddi gildi ferðarinnar. - Margir leggja land undir fót í páskafríinu og ferðast ýmist innanlands eða út í lönd. Í fyrra fylltust bílastæðin við Leifsstöð! Ætli hætta sé á að það gerist líka núna? Páskaferðalög voru rædd við Kristján Sigurjónsson, ritstjóra túrista.is og ferðamálasérfræðing Morgunvaktarinnar. Hann sagði líka frá því að forystufólk í norskri ferðaþjónustu ku vera búið að fá nóg af stefnu- og aðgerðaleysi stjórnvalda í málefnum greinarinnar. - IKEA er stærsta verslunarkeðja heims með húsgögn og húsmuni. Fyrirtækið var stofnað í Älmhult í Smálöndunum í Svíþjóð árið 1943. Stofnandinn, Ingvar Kamprad, var 17 ára gamall. Nú, 75 árum síðar, eru verslanir IKEA að finna í 49 löndum heims, þar á meðal auðvitað á Íslandi. Ingvar lést í janúar síðastliðnum, 91 árs að aldri. Staða og framtíð arfleifðar hans var rædd við Þórarin Ævarsson, framkvæmdastjóri IKEA á Íslandi. Þættinum lauk á því að Lisa Ekdah flutti lag sitt På jakt efter solen.

Hans Rosenfeldt ny programledare. "Det ska bli fantastiskt kul att ta över som programledare för På Minuten, ett program jag älskat sedan jag var liten och haft förmånen att få vara en del av i mer än 20 år nu. Samtidigt är det lite läskigt eftersom programmet varit väldigt mycket Ingvars, men jag tror att lyssnarna kommer att känna igen sig och förhoppningsvis fortsätta tycka om det vi gör."  Olof Wretlings debut i På minuten.Panelen: Pia Johansson, Peder Falk, Marie Göranzon och Olof Wretling. Notarius Publicus: Helge Skoog. Musik Erland von Heijne. Pris: Salmbärssylt och honungssenap från Vamlingsbo.

Hans Rosenfeldt ny programledare. "Det ska bli fantastiskt kul att ta över som programledare för På Minuten, ett program jag älskat sedan jag var liten och haft förmånen att få vara en del av i mer än 20 år nu. Samtidigt är det lite läskigt eftersom programmet varit väldigt mycket Ingvars, men jag tror att lyssnarna kommer att känna igen sig och förhoppningsvis fortsätta tycka om det vi gör."   Panelen: Pia Johansson, Peder Falk, Marie Göranzon och Olof Wretling. Notarius Publicus: Helge Skoog. Musik Erland von Heijne. Pris: Salmbärssylt och honungssenap från Vamlingsbo.

101 Reykjavík er jólamynd, samkvæmt víðri skilgreiningu stjórnenda, og er því til umfjöllunar í hátíðaþætti Bíó Tvíó. Fyrsta kvikmynd Baltasars Kormáks fjallar um hinn ósympatíska Hlyn, sem lendir í ástarþríhyrningi með móður sinni. Er Hlynur hin raunverulega söguhetja? Stenst þessi svipmynd af aldamótadjamminu í borg óttans tímans tönn? Og hver er saga Ingvars Þórðarsonar, framleiðanda myndarinnar og meðeiganda Kaffibarsins?Allt þetta og meira í Bíó Tvíó!

101 Reykjavík er jólamynd, samkvæmt víðri skilgreiningu stjórnenda, og er því til umfjöllunar í hátíðaþætti Bíó Tvíó. Fyrsta kvikmynd Baltasars Kormáks fjallar um hinn ósympatíska Hlyn, sem lendir í ástarþríhyrningi með móður sinni. Er Hlynur hin raunverulega söguhetja? Stenst þessi svipmynd af aldamótadjamminu í borg óttans tímans tönn? Og hver er saga Ingvars Þórðarsonar, framleiðanda myndarinnar og meðeiganda Kaffibarsins?Allt þetta og meira í Bíó Tvíó!

"Det som i mig är planterat från mina föräldrar - hur yttrar det sig? Och mina mor- och farföräldrar; från så extremt olika miljöer Hur har deras liv format mig? En hel del tror jag." Stina Wollter Söndagens gäst Ingvar Thörn menar att det var hans föräldrar och den generationen som byggde det nya Sverige - det välfärdssamhälle som han själv växte upp i. Ingvars pappa började som dräng och eldare och slutade som vagnmästare. Drivkraften var viljan att få det bättre än tidigare generationer.  "Behovet att lära sig måste ha varit enormt," säger Ingvar som fick ta studentexamen vilket var något stort och viktigt. Av pappan, född 1892, fick Ingvar med sig en känsla för rättvisa och ärlighet. Böcker och bildning var viktigt i hemmet i den nybyggda HSB-lägenheten på yttre Kungsholmen där innergården var en skyddad lekplats för barnen. En av lekkamraterna på gården blev Ingvars bäste vän genom livet. I Ingvars sällskap gör Stina på söndag 1 maj kl 22.05-23.00 en tidsresa som handlar om arv och miljö och värderingar. Ingvar kan själv se tillbaka efter ett långt liv här på jorden. Du som lyssnar, vilken tidsanda har präglat dig? Hur mycket påverkas man av samhällsandan enligt dig? Vilka är dina drivkrafter?  Vad har vi kvar att kämpa för? Vad står "bättre" för idag? Om du skulle demonstrera på 1 maj, vad skulle det stå på din banderoll? Hur hedrar du dina föräldrars kamp eller liv? Ring på söndag kl 22-00 för att komma till slussen på nummer 018 - 17 40 20 eller skicka ett mail till sondagsstina@sverigesradio.se och skriv ditt telefonnummer om du vill bli uppringd och prata med Stina kl 23-00!