Podcasts about blekinges

När passagerarfärjan Marco Polo gick på grund utanför Blekinges kust i oktober 2023 släppte den ut tonvis med olja som sedan dess förorenat stränderna. Nu börjar bilden klarna av utsläppets effekter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det gick att bada på de flesta stränderna denna sommar, och ålfiskarna kunde gå ut som vanligt. Men i havets blåmusslor hittar man nu mycket av hälsovådliga PAH:er och i ett bäckområde är naturen ändrad, konstaterar Maria Granberg på IVL svenska miljöinstitutet, som undersökt effekter på miljön.Olja fortsätter att flyta in till land och sanering av stränderna pågår fortfarande. Samtidigt har fartyget åter tagits i drift och passerar som förut utanför den drabbade kusten – med samma typ av olja ombord.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

#82 Leran i den blekingska myllan – Går den att använda till konst och bruksföremål? Projektet Gräv där du står – leran i Blekinge har varit en resa genom samtida konst, konsthantverk, kulturhistoria och arkeologi i Blekinges lerlager, över yrkesgränser och genom tid och rum. Detta har varit ett projekt i flera delar och som vi också planerar att fortsätta genom flera kunskapsutbyten. Det här reportaget börjar vid ett lerigt dike där grävandet började och följer sedan processen med att bearbeta leran. Ett experimetellt undersökande av materialet lera tog form. Hör om hur arbetet fortlöpte i intervjuer med konsthantverkarna och konstnärerna som deltog i projektet: Anna Jarnestad, Alexander Krohn och Haidar Mahdi. Tillsammans har vi varit ute och grävt lera på tre olika platser under våren 2023 i Ronneby och Karlshamn. Innan dess var Alexander Krohn ute och grävde och föreslog tre olika platser vid diken, åkerkant och i skog. Länsstyrelsen skickade oss också kartor över lerans breda utbredning i Blekinge. Vi fick goda råd, att inte gräva där det finns fornminnen och att be markägare om tillstånd. Efter lerexpeditionen åkte konstnärer och konsthantverkare till sina respektive ateljéer med leran i hinkar. Uppdraget till dem var att ta hand om leran, bearbeta den och experimentera med den. Resultatet skulle sedan presenteras under en utställning och presentation på Kulturcentrum Ronneby konsthall. Lera och arkeologi Samarbetet med arkeolog Mikael Henriksson från Blekinge museum, och arkeolog och keramikexpert Torbjörn Brorsson, har givit alla deltagare en djupare förståelse för krukor, keramik och skärvor ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Genom besök på Föremålsmagsinet i Rosenholm fick vi möjlighet att resa tusentals år tillbaka i tiden och förstå hur materialet kan användas för att utforska och rekonstruera platser, människors liv och arbete över tid. Detta inkluderar också hur mönster, ornament och symboler har påverkats av olika kulturer och tidsperioder. Konsthantverkare och konstnärer har också bidragit med nya perspektiv på hur materialet kan bearbetas. Arrangörer av projeket Gräv där du står: Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge, Kulturarv Blekinge i samarbete med Blekinge museum och Kulturcentrum Ronneby konsthall. Avsnittsinformation Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 25 min 30 sek

Det finns stora fartyg och så finns det små. Fartygspodden har varit på besök i landets norra delar och letat efter Sveriges nordligaste vägfärja, en jakt med varierat resultat. I detta avsnittet hör du dessutom om färjorna som byggs i Finland för trafik i Australien, om världens största kryssningsfartyg som är ute på sin andra provtur och det senaste om tragedin med TT-Lines MARCO POLO som läcker olja som förstör Blekinges kuster. Välkomna ombord!  /Christopher & Patrik

Varje år kalhuggs en yta av Blekinges storlek i Sverige. Det påverkar den biologiska mångfalden, hotar klimatet och är inte ens särskilt lönsamt. Ändå är det en metod som förespråkas av skogsföretag, myndigheter och vissa forskare. Läsarpodden har läst Lisa Röstlunds bok "Skogslandet" och pratar om trädens skönhet och värde – och hur Svenska kyrkan ska vårda sina skogar.

I slutet av februari 2022 hade konstnären och keramikern Elisabet Svensson just inlett arbetet inför en utställning på Karlshamns konsthall, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall på Ukraina. För henne, och kollegan Lotten Pålsson, föll alla dittillsvarande planer ihop. När utställningen så småningom öppnade var det med en helt annan samling verk: mycket svart, och mycket skört. Om den processen, och om sitt arbete i stort, berättar Elisabet Svensson i detta samtal med Susanne Skog. Elisabet Svensson fick Blekinge-Stay-at-Home-Art-Residency som en del av Konst i Blekinges arbete med att stödja konstnärerna under pandemin.

Hur gick diskussionerna inne på UD när sovjetiska ubåten U 137 (S-363) gick på grund i Blekinges skärgård 1981? Vilken prägel har Olof Palme satt på svensk utrikespolitik? Och vad var det som gjorde att Sverige bytte till en mer Israelkritiskt hållning? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som handlar om neutralitet, diplomati och politisk styrning. Gäst i programmet är Bo Theutenberg, professor i folkrätt, som har varit folkrättssakkunnig på Utrikesdepartementets och ambassadör från 1976 till 1987.

Varför är det så stort fokus på Magdalena Andersson när valrörelsen drar igång. Kan presidentvalsstrategin fungera? President Andersson Socialdemokraterna verkar ha bestämt sig för att driva valrörelsen som ett presidentval, med fokus på det höga förtroendet för statsminister Magdalena Andersson. Vi fick en föraning om detta i duellen mellan henne och moderatledaren Ulf Kristersson i Aktuellt igår kväll, när redaktionen i det längsta inte visste om hon skulle ställa upp. Vad beror hennes höga förtroendesiffror på? Och brukar det gå bra för partier när partiledarna har så högt förtroende? Vi frågar Toivo Sjörén, opinionschef Kantar Sifo.Bantad AlmedalsveckaTraditionellt har ett stort antal mellanchefer från Sveriges Radio vallfärdat till Almedalen för att konferera och dricka rosévin, men i år har man kraftigt skurit ner på antalet anställda på plats. SR-scenen är borta! Och de rapporter vi får från Visby avbryts av glaskross i bakgrunden. Vanemänniskan Thomas önskar att han var på plats. Vi frågar Ekots inrikespolitiska kommentator Fredrik Furtenbach hur årets Almedalsvecka skiljer sig från tidigare år. Och får en rapport om de politiska turerna - och skvallret.Fjärilsuppfödning och gräsklippningOch hur illa ser det ut för fjärilarna i Sverige? Förra veckan kom en rapport om att fler arter riskerar att dö ut lokalt. I Blekinge har man i flera år försökt rädda mnemosinefjärilen genom att föda upp den i fångenskap och sätta ut den i naturen. Annika Lydänge, naturvårdshandläggare och samordnare för Länsstyrelsen i Blekinges åtgärdsprogram för hotade arter, berättar hur svårt det kan vara att återplantera fjärilar som håller på att dö ut.Lina Herbertsson, expert på insekter och pollinering från Lunds universitet, tipsar om hur vi alla kan öka den biologiska mångfalden omkring oss. Räcker det att låta robotgräsklipparen stå?Dessutom: Irländsk poesi i dagens boktips. Och så undrar vi hur tafsarmbanden på Roskildefestivalen har fungerat i praktiken.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Bokklubben Roddarna är en av de bokcirklarna som i år fått i uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris. Ute i Blekinges skärgård håller bokcirkeln Roddarna till och precis som namnet antyder tar de båten till sina träffar. Trots den geografiska närheten känner deltagarna inte varandra särskilt väl, utan träffarna är också ett sätta att skaffa vänner.Inget bokcirkel är den andra lik. Och precis som böcker ska inte bokcirklar dömas för snabbt. Därför, låt oss lära känna en av cirklarna som i år fått till uppgift att utse vinnaren av Sveriges Radios Romanpris.Roddarna , som reporter Felicia Fritiof valt att kalla dem, eller Verkö bok och bubbel som de själva kallar sig, började i en önskan att fördjupade sociala relationer på gångavstånd, eller ja, roddavstånd.En bokcirkel som ett sätt att bygga rotsystemet starkt på den plats där man slagit ned bopålarna, alltså.Bokcirkeln Roddarna består avÅse NygrenJessica SöderlundUlrica SkagertAndrea JilderHelen SjelvgrenNominerade till Sveriges Radios Romanpris 2022Löpa varg av Kerstin EkmanHölje av Pooneh RohiTvå pistoler av Klas ÖstergrenDen dagen den sorgen av Jesper LarssonOm Sveriges Radios RomanprisSveriges Radios Romanpris instiftades 1993 och delas ut varje år till en framstående svensk roman ur det gångna årets produktion.Prissumman är på 30 000 kronor.En utvald lyssnarjuryn som bestämmer vilken av de nominerade romanerna som ska belönas. 2021 gick Sveriges Radios Romanpris till Hanna Nordenhök för Caesaria.Om Litteraturveckan i P1Litteraturveckan i P1 manifesterar litteraturen, läsarna och läsandet. 2022 genomförs den för sjätte året i rad.Under veckan delas Sveriges Radios tre litteraturpriser ut: Lyrikpriset, Novellpriset och Romanpriset. Vem som vunnit Sveriges Radios Romanpris avslöjas i Lundströms Bokradio den 9 april 2022.

#51 PIA KÖNIG Under 2020 fick konstnären Pia König chansen att utveckla en idé med rottrådar till hennes uppväxt i Blekinge, en röllakansmatta med namnet Blekinge trädgård och farmor Karins vävstuga i Karlskrona. König arbetar vanligtvis inte så mycket med textil konst – men den här gången blev resultatet en matta, framställd i samarbete med Hitex Robot Tuft Sweden AB i Svängsta. Susanne Skog träffade henne i december 2021 på konsthallen Passagen i Linköping, där mattan visades för första gången. I februari 2022 visas verket på Kulturcentrum Ronneby konsthall i utställningen ”Art Mesh”. Produktionerna i utställningen har genomförts inom ramen för Konst i Blekinges projekt Art Eco System med stöd av Kulturrådet. Art Mesh är en del av Art Eco System. Produktionerna inom Art Mesh innebär konstnärliga möten mellan industrier i Blekinge och konstnärer. Både konstnärer och ingenjörer formar vår värld och vår världsbild och inspirerar oss till nya perspektiv på vardag och framtid. Konst och teknik kan öppna våra ögon för nya förhållningssätt och möjligheter. Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge

Om du gillar P4 Dokumentär kanske du gillar P4 Story! Det här avsnittet handlar om Mikael Petersson som mördas av sin son och sonens pojkvän. Men polisen har svårt att få dem att berätta sanningen. P4 Story berättar om två unga förälskade män som blir en livsfarlig duo som triggar varandra att döda 57-årige Mikael Petersson, stycka honom och gräva ned honom på en ö i Karlskrona skärgård. I månader håller de båda tyst om brottet de begått och under tiden pågår den största sökinsatsen i Blekinges historia för att hitta Mikael.Reporter: Andrea JilderProgramledare: Linn ElmstedtTekniker: Kristoffer HjälmbergAnsvarig utgivare: Peppe AlfieroP4 BlekingeProgrammet är gjort 2021Här hittar du sidan till P4 Story

I säsongens andra avsnitt reser vi till berggrunden som David vuxit upp på! Blekinge imponerar framför allt med sina magmatiska och metamorfa bergarter av olika - väldigt höga - åldrar, men överraskar även med spännande vattendrag. Ett inte så vanligt fenomen i den här podden! Och den som känner att ”Oj vad mycket vi fokuserar på Davids gamla grejer” kan trösta sig med att Johanna faktiskt är döpt precis bredvid Veckans Sjö! Rättvisa är viktigt och sjön är otroligt cool!

18-åriga Tove Karlsson tog en förkrossande seger i sin ultradebut i Vemdalen Fjällmaraton. Ultradebut gör även maratongiganten Mikael Ekvall i Ultravasan på söndag, där polska världslöparen Dominika Stelmach går för banrekord. Dessutom massor av ultranyheter både från den internationella arenan och Sverige. I tävlingsväg nämner vi Karlstad Backyard Ultra, Adolfsberg Backyard Ultra, Trail Genom Skåne, Vemdalen Fjällmaraton och Marsliden Seven Summits, samt Scania Road Runners sociala 6-timmarsevenemang på Viadal och mysbackyard i Segersta. 0:34 Daniel tillbaka från semestern 1:33 Sverige näst bäst i världen i antal runstreakare 2:15 Rap för Sten 3:22 Trail-VM uppskjutet 4:15 Scott Jurek avbröt FKT-försök på Appalachian Trail 4:50 Tre löpare till VM efter två nordiska golden ticket-backyards 6:58 Ivan sprang över 200 i Finland 7:25 19-årige Isak fastpackade på historisk ultramark längs Hälsingeleden 8:24 Anders springer Big Foot 200 miles 9:02 Victor sprang från Skånes västkust till Blekinges östkust 9:30 Björn närmar sig slutet på sin Nils Holgerssonlöpning 10:42 Mysbackyard i Segersta 11:16 Svea blev ultralöpare i Scania Road Runners klubbevent på Viadal 12:49 Marsliden Seven Summits fick avbrytas på grund av åska 13:59 18-åriga Tove vann överlägset i Vemdalen Fjällmaraton 15:57 Intervju med Tove Karlsson 19:45 Eftersnack Tove 20:47 5 mil Trail Genom Skåne 22:28 Lisa vann Adolfsberg Backyard Ultra 23:46 André vann Karlstad Backyard Ultra 25:10 Inför Ultravasan Elit 27:27 Damerna 30:11 Intervju med Dominika Stelmach 36:51 Eftersnack Dominika 38:48 Herrarna 42:06 Intervju med Mikael Ekvall 47:35 Eftersnack Mikael 50:14 Fler tävlingar nästa helg https://ultramarathon.se/

#37 Vågorna från Stora Hammar, del 2 av 2 - ett samtal mellan poeten Lars G. Persson och konstnären Xenia Klein Av: Xenia Klein / www.xeniaklein.com Musik av: Johan Stohne Xenia Klein är konstnär och är verksam i Blekinge och Stockholm. Johan Stohne är musiker och studerar ljuddesign vid Stockholm Dramatiska Högskola / STDH. Musiken som spelas i avsnittet är komponerad utifrån östra Blekinges skärgård och den lilla byn Stora Hammar på Torhamnslandet. Johan Stohne besökte Xenia Klein och Artist in Retreat under sommaren 2019. Längd: 32:17

#37 Vågorna från Stora Hammar, del 1 av 2 - ett samtal mellan poeten Lars G. Persson och konstnären Xenia Klein Av: Xenia Klein / www.xeniaklein.com Musik av: Johan Stohne Xenia Klein är konstnär och är verksam i Blekinge och Stockholm. Johan Stohne är musiker och studerar ljuddesign vid Stockholm Dramatiska Högskola / STDH. Musiken som spelas i avsnittet är komponerad utifrån östra Blekinges skärgård och den lilla byn Stora Hammar på Torhamnslandet. Johan Stohne besökte Xenia Klein och Artist in Retreat under sommaren 2019. Längd: 28 min 49 sek

Det fanns en tid i historien då vi började hålla höns inne i burar för att försörja Sverige med ägg, det var enkelt och effektivt så. Det fanns samtidigt människor som ville vara en motpol till det genom att släppa hönsen fria och Peter Fransson var en sådan person. Han har växt upp i en familj som drev hönseri och när han själv blev vuxen så valde han att gå samma väg till mötes men med en klar ledstjärna att inga höns skulle leva i burar. Den gången Peter startade sin verksamhet 1994 så var det inte så vanligt. Vi hör Peters fru Anna-Lena berätta om hur Äggaboden gick från att vara enbart ett hönseri till att idag vara ett av Blekinges mest populära besöksmål. Vi talar om hållbarhet och om hur alla aktörer i en näringskedja måste få rätt betalt för att initiativ ska vara meningsfulla. Vi talar om hur det är att arbeta med den man älskar och om hur kunder över tid blir till vänner. Linjerna mellan privatliv och jobb suddas ut och jag tycker det finns något vackert i det. Håll till godo med detta strålande avsnitt om en magisk plats i Blekinges kustlandskap.

I det första avsnittet får ni träffa tre chefer inom Region Blekinges olika kulturområden. -Malena Sandgren enhetschef Kultur- och bildningsenheten -Morgan Carlsson Avdelningschef Musik i Blekinge -Kristina Hedberg Avdelningschef Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg

I Biarritz i Frankrike väntar alla på att stormaktsledarna ska landa inför G7:s toppmöte. Niklas Ekstedt är dagens gäst och har sjösatt en gastronomisk festival på skärgården. Finnkampen avgörs för 77:e gången och det är nu 20 år sedan den första Harry Potter-boken kom ut. Dessutom får vi lära oss vad en guldgubbe är och varför de grävs upp ur Blekinges åkrar. P4 Extra

Idag gästas Idrott och politik av Olof Ljungberg från Blekinge Idrottsförbund som berättar om Blekinges prisbelönta satsning Hälsa för alla. Träning kombineras med samhällsorientering vilket leder till snabbare etablering för nyanlända.

I detta avsnitt har Anna och Rebecca bjudit in Sebastian Sjöberg och Fredrik Andrén från 10X Labs, som är Dans i Blekinges samarbetspartners i MCC. De pratar om kartläggning och digital organisering av scenkonstpublik. Om du vill bli del av projektet, eller bara hålla dig uppdaterad så skriv upp dig här: 10xlabs.typeform.com/to/Up0v5F Musiken i podden är tagen från verket The Silver Bullet av KLO productions av Fia Janninge och Sara Jefta. Projektet har stöd av Kulturrådet och Region Blekinge.

Blekinges egen e-sport stjärna, Julia Kiran, lever sin dröm genom att spela och tävla i Counter Strike. Vi pratar om vägen dit och baksidan av att vara tjej i en mansdominerad bransch och vilka fördomar hon möter i sitt val av yrke. Och sist men inte minst; hur hanterar hon galna fans? Foto: Daniel Stigefelt

Jonas och Blekinges teknikorakel Andreas Eklöv firar in fredagen med snack om skrotningen av Nvidias Geforce Partner Program samt den föreslagna utredningen av privatkopieringsavgiften.

PM Nilsson på Dagens Industri är en av de politiska skribenterna som oftast — och med stort genomslag — använder sin ledarsida för att argumentera för att ett större fokus på klimat och miljö är smart, både för politiken och för industrin. Vi träffade PM och pratade om höghastighetståg, elektrifiering av (västsvenska) transporter, och tyska solskenshistorier. PM delade även med sig av vintercykeltips och om varför han väljer att spendera sin semester med att rensa en ö i Blekinges skärgård från skräp.  

I dagens avsnitt av Konst i Blekinge-podden möter vi konstnärer och funktionärer på Supermarket 2018 Stockholm Independent Art Fair. Länet var representerat av Land404 som drivs av och Christopher Landin och Simone Aersø på Gullholma på Blekinges östkust. Producent för detta avsnitt är levnadskonstnären Casandra Cornelio som känner utställningen på pulsen när landsbygden möter huvudstaden. Låt er sugas in i mässans virrvarr och kom ut nyfiknare på andra sidan.

“Det är en tunn gräns mellan komedi och tragik”. Det menar Jacob Taekker, dansk konstnär som vi möter i Konst i Blekinge-podden. Han kallar sig själv visual artist och arbetar med videokonst och installationer. Han var en av de fem inbjudna till Konst i Blekinges satsning A.I.R. Blekinge Baltic One - ett konstnärsresidens som ägde rum under hösten 2017. Under sin vistelse i Blekinge satte han bland annat igång arbetet med ljudkonstverket Sound displacement. Vår producent Susanne Skog mötte honom för att få veta mer om Jacob Taekker. Musik: Jesper Norda

Att Anna-Lena Fransson skulle lämna sitt jobb som lärare var inte alls aktuellt. I stället försökte hon, så gott det gick, hålla sig borta ifrån både hönseriet och maken Peters arbete kopplade till landsbygden och lantbrukarlivet. - Men så åkte Peter iväg med sitt fotbollslag på en resa till Ukraina. Och då var jag ju tvungen att rycka in. Jag fick mersmak och sen har det bara blivit mer och mer, berättar Anna-Lena Fransson som tillsammans med maken Peter blev Blekinges mest företagsamma människor 2014. Deras resa har gått från en obemannad äggbod huserad i en lekstuga till en populär gårdsbutik, restaurang i nära anslutning och ett Bed & Breakfast. Allting möjliggjordes när de köpte gården med alla byggnaderna. - Att se det växa fram och skapa en verksamhet som folk gillar och som folk vill komma till, det är jätteroligt. JOBBSKAPARE: Anna-Lena Fransson (tillsammans med maken Peter) ÅLDER: 59 (född 1956) BRANSCH: jordbruk, lanthandel, restaurang, hotell och konferens ANSTÄLLDA: 6

Är Karlskrona HK hockeyns Falkenbergs FF? Jens tror det. Kan KHK överraska? Tommy tror det. Älskar Lasse judo? Nej, inte ännu. Dessutom spelar en vek Sudden en viktig roll.

Vi träffar Sven-Olof ”Berka” Bergman som arbetar på Blekinges fotbollförbund. Med Berka pratar vi om BFFs verksamhet och nämner Västergötlands nya selektionsfria utbildningssystem. I övrigt pratar vi uppvärmning i ungdomsfotboll i frågelådan och i hatten drar vi två nya namn. … Läs mer →

Den som vet vilken skalbagge som är Blekinges landskapsdjur är en värdig mästare.

I vår historia finns otaliga exempel på sjömän av alla nationer som hoppat av sina skepp och levt sina liv långt borta från hemmet. I Släktband hör vi berättelsen om den engelske sjömannen Thomas Johnson som under stor dramatik lyckades fly från sitt örlogsskepp till det svenska fastlandet. Än i dag har han ättlingar i Sverige. Thomas Johnson flydde 1810 och vid den tiden var det ingen som krävde att han skulle skaffa svenskt medborgarskap. Så länge han inte han låg något till last fick han stanna. Gunvor Gustafsson i Falun och hennes kusin Margareta Thomasson från Hjärup har länge funderat över sin anfader Tomas Johnsson. Det mesta har hon fått berättat för sig av hembygdsforskare i Asarum. För det var där han slog sig ner sedan han rymt från skeppet. Han var inte den ende som försökte rymma från den många engelska fartyg som låg vid blekingekusten under några år i början av 1800 talet. Och det fanns en förklaring till att de låg där. I början av 1800-talet pågick Napoleonkrigen som bäst i Europa. England var Napoleons värste motståndare, och han hade varit ytterst framgångsrik till lands. Men på havet var England de obestridliga herrarna. Napoleon gjorde vad han kunde för att försvåra Englands möjligheter till framgång. Den så kallade Kontinentalblockaden, ett slags handelskrig, blev ett viktigt medel i den kampen. Alla Europeiska länder förbjöds att handla med England. Att lasta eller lossa engelska skepp skulle ses som en krigshandling av Frankrike. Sverige försökte i det längsta att hålla sig utanför. Engelska fartyg trafikerade regelbundet svenska hamnar och inte minst Göteborg fick i början av 1800-talet ett enormt uppsving tack vara det här. Men till slut fick Napoleon nog. Sverige tvingades förklara England krig, ett krig där det dock aldrig utväxlades ett enda skott och där bägge sidor var lika ointresserade av att strida inbördes. Under den här kontinentalblockaden la sig stora delar av den engelska flottan utanför Blekinges kust. Det gjorde de för att låsa och säkra infarten till Östersjön och de varor i form av skeppsbyggartimmer och tjära som var livsviktiga för att hålla sig med en stark flotta. Under nästan två år kunde de boende på blekingekusten se silhuetterna av de engelska fartygen. Och de syntes inte bara på avstånd - engelsmännen hämtade färskvatten och mat till sina sjömän, uppemot 15.000 lär de ha varit. De engelska sjömännen betalade oftast för sig, de var väl sedda av folket i trakten som ofta gjorde goda affärer med dem. Men de vanliga sjömännen hade ett hårt liv. Skeppsdagböckerna från de engelska fartygen vittnar om ständiga rymningsförsök med svåra bestraffningar som följd. Skeppet St George 22 juni 1810 Bestraffat Slate, Togard och Fischer med 36 spöslag var för desertering. Mason med 36 för olydnad och uppvigling. Lewis och Lewis med 24 för dito. William Wield dito för fylleri, George Ceolas med 24 för att han stuckit en av besättningen med en märlspik. Skeppsdagböckerna berättar om hur nästan alla förrymda sjömän infångades. Men det var alltså en som klarade sig. Johnson blev med två prickar Jönsson Gunvor Gustafsson berättar att när det gick upp för henne att världshistorien och hennes anfader Thomas Johnson strålade samman blev hon fashinerad. - Jag gick och fundrade på Thomas i flera år, och tänkte att det kanske var ett Handelsfartyg han kom till Sverige med. I själva verket var det ett örlogsfartyg, berättar Gunvor Gustafsson. Gunvor fick ingen ro och åkte därför till Asarums hembygdsförening, för det var till Asarums socken, drygt tre mil från skeppet, som Thomas Johnson så småningom slog sig ner. Och på Hembygdsföreningen i Asarum lever minnet av Thomas Johnson fortfarande kvar. Där berättas det om Thomas finurliga flykt från fartyget. Om hur han kröp under de stora vida kjolarna på en kvinna vid torget och hur vaktmanskapet förgäves letade efter honom. Hur han sen smet iväg från Hanöbukten till Asarum är det ingen som vet idag. Men i Gungvala finns lämningarna av hans bostad. När Gunvor besökte Asarums hembygdsförening träffade hon Nils Magnusson som sedan barnsben fått höra om engelsmannen Tomas. Han blev lycklig att få träffa den ditresta Thomasättlingen. I dag finns endast en ruin kvar efter Thomasalyckan som gården benämndes. Men det är inte bara Gunvor som faschinerats av Thomas historia. Även hennes kusin Margaretat Thomasson som är ättling i rakt nedstigande led på fädernas sida har sökt efter dokument och annat som kan berätta mer om hans liv. Thomas som föddes 1785 var bara 25 år när han rymde. Kanske blev han tvångsrekryterad och såg sin chans att fly när han skulle hämta vatten och proviant på land funderar Margareta som också rest till England för att söka efter hans historia i arkiven. - Vi åkte till Hartford norr om London, men där kunde de inte hjälpa oss. Thomas har berört mig mycket, säger Margareta Thomasson. Så småningom träffade Thomas en piga som hette Kjerstin Olsdotter som han gifte sig med. Kjerstin Olsdotter hade hade sedan tidigare en utomäktenskaplig dotter som hon tog med sig i den nya familjen.Med Thomas fick hon fem söner Jöns, Ola, Fredrik, Johannes och Henrik. När sedan Kjerstin dör vid 74 års ålder bor redan i hushållet en annan kvinna, Sara Lisa Johansdotter som står noterad som krympling i kyrkboken. - Han var 75 och hon 36 när de gifte sig, berättar Gunvor och tänker att hon hon nog av nog mycket stöd till honom på ålderns höst efter ett hårt och slitsamt liv. Hur blev man svensk? Det kan kanske för oss idag verka konstigt att en person från utlandet så lätt kunde glida in i det svenska samhället. Men det var alls inget ovanligt säger historikern Elisabeth Reuterswärd. -Thomas Johnson kunde bli svensk när han bosatte sig här och blev accepterad av lokalbefolkningen. Kunde han bara klara sin försörjning så fanns det ingen anledning för honom att speciellt ansöka om att bli svensk – den möjligheten kom för övrigt inte förrän senare, på 1840-talet, berättar Elisabeth Reuterswärd som i många år var arkivarie vid Landsarkivet i Lund, och som särskilt studerat utländska influenser i det gamla Sverige. Den första författningen om svensk medborgarrätt kom 1858, och bara två år senare avskaffades passtvånget mellan Sverige och stora delar av omvärlden. -Från 1840 så kan man se i de bevarade ansökningshandlingarna hur allt fler börjar ansöka om att bli svenska medborgare, säger Reuterswärd. Hon tror att det hänger ihop med det ökande resandet, som innebar att man kunde behöva papper på att man hörde hemma i Sverige, även om man alltså kunde ha annat ursprung. Nationaliteten spelade mycket mindre roll än idag, utom möjligen i orostider då man ville ha kontroll på utlänningar. -Men när det lugnade ner sig då brydde sig ingen längre om ifall man var utlänning eller inte. Det finns massor med exempel på utlänningar som kommit hit till Sverige, de bodde här, kanske blev näringsidkare av något slag, men aldrig kom frågan upp om att söka medborgarskap. Så när det gäller sjömannen Thomas Johnson som blev Jönsson, så tvivlar jag starkt på att han någonsin tänkte ens tanken på att söka svenskt medborgarskap, säger hon. Och så länge han kunde försörja sig var allting lugnt. Men om han låg samhället till last, då kastades han ut, tillägger hon. Religionen var på många sätt viktigare än nationaliteten. Den som kom från ett annat land till Sverige på 16- och 1700-talet hade oftast inga problem så länge han eller hon tillhörde den lutherska läran. Fortfarande på 1800-talet spelade religionstillhörigheten stor roll. -Det kunde vara knepigare för den som var katolik, men det fungerade sannolikt så länge man inte missionerade eller på annat sätt lockade andra till sin tro. Det fanns en katolsk kyrka i Stockholm där katoliker tilläts fira mässa, men i övriga landet fick man hålla sin tro ytterst privat. På samma sätt hade judar som kom till Sverige anledning att ligga mycket lågt med sina religiösa uttryck. Det fanns gränskontroller, berättar Elisabeth Reuterswärd, men inte av det slag som finns idag. -Mycket av den kontrollen gick ut på att hindra svenskar från att ge sig iväg utomlands, förklarar hon. Ändå fanns det grupper man var angelägen om att hålla hård kontroll över. Givetvis fanns rädslan för spioner men också för judar och zigenare som man uppfattade som främmande element.  -Och cirkusfolk, tillägger hon. De ansågs inte försörja sig på ett ”ärligt” sätt. -Det var ju inte vilka utlänningar som helst som kom till Sverige. Många var värvade krigsfolk, därutöver var det mycket handlare och företagare. De sökte och fick burskap, dvs borgerskap i städerna, vilket gav alla rättigheter, fortsätter Reuterswärd. 16- och 1700- talsmänniskan förväntades inte i första hand ha sin lojalitet med sitt land, sin nation, utan mer med sin härskare. Redan innan det fanns en möjlighet för utlänningar att bli formella svenska medborgare så hade de möjligheten att byta sin lydnadsed, från en utländsk herre till den svenske kungen. -Det kallades neutralisation och det handlade om att man avsvor sin trohet till en annan furste. Man ska ju visa tro och huld gentemot sin nya kung, berättar Reuterswärd. På 1840-talet blev till slut möjligt att söka och få svenskt medborgarskap om man kom från ett annat land. Men Elisabeth Reuterswärd har sett i arkiven att det var väldigt få personer som ansökte om detta de första åren. -I början är det kanske ett 40-tal personer om året, och det fanns ju långt, långt fler utlänningar i Sverige precis som idag, tillägger hon. Det var alltså formellt sätt lätt att vara utlänning i Sverige väldigt länge. Detta får ett abrupt slut 1914 då första världskriget bryter ut. Då avskaffas passfriheten som hade rått i sedan 1860, och kontrollen av utlänningar blir viktig. -Nu gjorde man listor över alla utlänningar, var de bodde, var de kom ifrån, och under hela kriget höll man stenhård kontroll på dem, en kontroll som delvis fortsatte också senare. Det blev tydligt hur ointressant det varit tidigare med medborgarskap, för plötsligt visade det sig att det fanns många svenskar som inte var medborgare eftersom deras föräldrar kommit från andra länder. Elisabeth Reuterswärd har stött på dem. -Det var människor som alltid bara levt i Sverige och talade svenska och som inte hade en aning om något annat, som fick order om att regelbundet anmäla sig till myndigheterna eftersom de plötsligt var att betrakta som utlänningar. De flesta i den här gruppen ansökte om svenskt medborgarskap, och fick det. Men det fanns de som fick avslag – det var de som hade brutit mot någon regel eller lag. Många svenska släktforskare har hört berättelser i sin släkt, om hur släkten stammade från en ilandfluten sjöman långt tillbaka i tiden. Säkerligen är många av dessa berättelser skrönor, men rent skulle i alla fall vara möjligt rent tekniskt att en sjöman från främmande land blir anfader till en helt ny släkt, precis som  fallet med Thomas Johnson som blev Jönsson, tror Elisabeth Reuterswärd. Historikerbesök i Släktband Under den här säsongen har Släktband bett två av våra mest lästa historiker att ge sina råd och tips och tankar om släktforskning och annat letande i arkiven. Häromveckan hörde ett första avsnitt med Peter Englund. Idag är det historieprofessorn och författaren Dick Harrisons tur. - Jag brukar säga att om du inte själv känner till vad du kan fråga om, är steg ett att skaffa en ganska sent utgiven litteratur om epoken. På så sätt får du veta vad man gjorde i Sverige just då och vad man kan förväntas hitta. Pågår det till exempel krig? Ja, då är en viktig fråga att ställa: var någon av mina förfäder soldat? Eller pågick det i den bygden intensiv sjöfart, sillfiske eller något annat? Då bör man ställa frågor relaterade till det. - Den översiktliga forskningen hjälper på så sätt till att veta vad som är intressant att leta efter, berättar Dick Harrison. Det är mycket ovanligt att ha en familj som inte lämnat spår och som levt ett liv utan att ha gjort något dumt, säger Dick Harrison. Det finns nästan alltid något att hitta OM källorna är bevarade. - Även till synes helt vanliga bönder har historier, som i min egen familj berättar Dick Harrison och ger exempel på en kvinna på 1800- talet som var piga och blev gravid utanför äktenskapet. Sonen emigrerade till Amerika och blev där boskapsbaron och deltog i inbördeskriget. Historien har inte berättats i famljen utan tystats ner genom åren. - Men i våra suveräna arkiv har historier likt denna överlevt berättar Dick Harrison. Rättsliga dokument och tidningar är suveräna källor till kusligt många skvallerdetaljer. 1800- talet hade en stor blomstrande tidningspress som är alldeles för underutnyttjat av släktforskare. Hur ska man då förhålla sig till arkivhandlingar? Formella källor är de bästa eftersom de oftast varit korrekta och därför att möjligheten att ljuga varit liten. Misstänksam ska man vara när man läser historiker från förr. De kan ha haft en uppdragsgivare och diktat ihop historier. - Fram till 1900- talet kunde historieskrivandet ibland ha tjänat kyrkan, statsmaktens eller den egna lokalpatriotismens intressen.  En tumregel kan vara att så fort det kommer in en berättarröst, när det inte är ett tråkigt protokoll, skattelängd eller likanande, då ska man vara skeptisk, avslutar Dick Harrison som återkommer i kommande program.

Pernilla Näsfors var länge sugen på att ta steget från anställd till entrepenör. Sweden Social Webcamp är en av platserna där hon hittat både inspiration och mod att ta det sista avgörande steget. Att våga tro sina egna idéer... Nu förvaltar hon sitt kunskapskapital genom att driva de frågor som hon alltid drömt om. Att försöka göra något för att rädda världen. Men vilken roll har tre dagar på en ö i Blekinges skärgård spelat och vad gynnar det andra som inte varit där? Medieormen 20110813 Medverkande: Pernilla Näsfors Reporter: Ronnie Ritterland

Första rapporten från Ellen Andersson och Ronnie Ritterland som befinner sig på Tjärö i Blekinges skärgård för att bevaka SSWC - Sweden Social Webcamp - ett digitalt sommarkollo och webbnördarnas paradis. Medverkande: Joakim Jardenberg, Brit Stakston, Kristin Heinonen Medieormen 2011-08-11