Podcasts about fyndet

Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 28/11-24 i en omarbetat version från 2007.Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson.Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar.Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.Reporter Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Inläst: Såg bevis för mystiska celler som tros ”stärka moderns hälsa och barnets överlevnad”.

Benbitarna blev avgörande för kunskapen kring människans evolution och för forskaren Don Johanson, som gjorde upptäckten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fyndet av förmänniskan Lucy firar 50 år och en av de som var med och hittade de numera världsberömda benbitarna är Don Johansson. Han var 31 år då när upptäckten gjordes och Lucy skulle bli centrum för hans kommande liv. Fyndet hade också en avgörande inverkan på vår syn på evolutionen. De 3 miljoner år gamla benbitarna blev snabbt världens mest berömda skelett. Men hur gick det till och hur blir en ung forskares liv efter en sådan upptäckt? Don Johanson berättar om sina föräldrar från Norrköping, om ögonblicket då han förstod hur viktigt fyndet skulle bli och om hur han själv vill sluta sina dagar. Vetenskapsradions Björn Gunér mötte Don Johansen och Lucy för 17 år sen, år 2007, på hans Institute of Human Origin i Tempe, Arizona.Reporter Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Are you down for a ride? För i veckans avsnitt blir det åka av! Joanna är på dåligt humör efter att ha vaknat till ett riktigt otrevligt mail. Maya, å andra sidan, har gjort ett riktigt fynd på TikTok och stoltserar öppet med hennes nya diagnos som bara 4% av befolkningen har. Vi river av gamla (unga) legender som Lady Gaga & Katy Perry och beskriver vad som händer bakom kulisserna på våra ”nära vänner”. Ett smaskigt och bjussigt avsnitt onsdagen till ära!

En decembermorgon möts Maruas expojkvän Fredrik av civilklädda poliser på garageuppfarten när han ska åka till jobbet. Han grips misstänkt för mordet på Marua Ajouz – 20 år efter att hon försvann. Det är kulmen på ett flera år långt utredningsarbete hos polisens kalla fall-grupp. De dammar av lådorna i arkivet och söker upp de som hängde runt Zenithgatan i början på 00-talet. Till sist träder en före detta haschförsäljare fram och berättar att han vet vad som hände. Fallet Marua Ajouz går mot en spektakulär upplösning i Malmö tingsrätt. **************************************************** Sydsvenskan Dok – Fallet Marua Ajouz Styckmordet på Marua Ajouz är det enda fall Sydsvenskans krimreporter Joakim Palmkvist aldrig har kunnat släppa. Det handlar om en 18-årig flicka som försvann just när hon skulle bli vuxen. När hennes avkapade huvud hittas i bokskogen 10 månader efter försvinnandet börjar jakten på mördaren. Men trots flera intressanta spår åtalas ingen för mordet. Fallet Marua Ajouz blir iskallt och faller i glömska. Men vissa har svårt att sluta tänka på den styckade flickan. Den gamla spaningsledaren Per Lidehäll har en bild på Marua på sitt skrivbord ända tills han går i pension. Och Joakim Palmkvist gör flera försök att undersöka fallet genom åren. Men så sker det osannolika en vårdag 2017 – 14 år efter att Marua försvann. En grävmaskinist hittar en nedgrävd kropp utan huvud i byn Nordanå utanför Malmö. Fyndet väcker liv i utredningen och polisens kalla fall-grupp plockar fram lådorna med bevismaterial från arkivet igen. Nästan på dagen 20 efter att hon försvann grips Maruas expojkvän misstänkt för mordet. Ska sanningen om vad som hände äntligen komma fram? Reportrar: Joakim Palmkvist och Dan Ivarsson Producent: Gustav Wirtén Grafik och omslagsbild: Johannes Sundblad Ansvarig utgivare: Jonas Kanje

Allt börjar med att 18-åriga Marua Ajouz slutar svara i telefon dagarna före jul 2002. Både familjen och polisen tror först att hon har rymt hemifrån. Men veckor blir månader och inte ett ord hörs från Marua. På kontot ligger hennes lön orörd och i lägenheten hennes pass. Tio månader efter försvinnandet gör en svampplockare i Bokskogen utanför Malmö ett makabert fynd. Ett avkapat huvud insvept i plast. Maruas försvinnande är nu ett styckmord. Men vad har hänt? Och vem är mördaren? ********************************************** Sydsvenskan Dok – Fallet Marua Ajouz Styckmordet på Marua Ajouz är det enda fall Sydsvenskans krimreporter Joakim Palmkvist aldrig har kunnat släppa. Det handlar om en 18-årig flicka som försvann just när hon skulle bli vuxen. När hennes avkapade huvud hittas i bokskogen 10 månader efter försvinnandet börjar jakten på mördaren. Men trots flera intressanta spår åtalas ingen för mordet. Fallet Marua Ajouz blir iskallt och faller i glömska. Men vissa har svårt att sluta tänka på den styckade flickan. Den gamla spaningsledaren Per Lidehäll har en bild på Marua på sitt skrivbord ända tills han går i pension. Och Joakim Palmkvist gör flera försök att undersöka fallet genom åren. Men så sker det osannolika en vårdag 2017 – 14 år efter att Marua försvann. En grävmaskinist hittar en nedgrävd kropp utan huvud i byn Nordanå utanför Malmö. Fyndet väcker liv i utredningen och polisens kalla fall-grupp plockar fram lådorna med bevismaterial från arkivet igen. Nästan på dagen 20 efter att hon försvann grips Maruas expojkvän misstänkt för mordet. Fallet Marua går mot en spektakulär upplösning. Ska sanningen om vad som hände äntligen komma fram? Reportrar: Joakim Palmkvist, Dan Ivarsson och Tobias Barkman. Producent: Gustav Wirtén Grafik och omslagsbild: Johannes Sundblad Ansvarig utgivare: Jonas Kanje

När polisens söker igenom Maruas expojkvän Fredriks lägenhet börjar likhundarna skälla i köket. Grannar berättar att de har sett blodstänk i trappuppgången. Och Fredrik och hans vänner ska ha burit en ut en tung matta till en skåpbil. Kompisgänget plockas in och häktas. Men mordutredningen havererar. Fallet blir iskallt och faller i glömska – utom hos några poliser och journalister som inte kan sluta tänka på den styckade flickan. Fjorton år efter försvinnandet sker till slut det osannolika: En grävmaskinist hittar kroppen av en tillfällighet. Ska det äntligen gå att lösa mysteriet? ******************************************* Sydsvenskan Dok – Fallet Marua Ajouz Styckmordet på Marua Ajouz är det enda fall Sydsvenskans krimreporter Joakim Palmkvist aldrig har kunnat släppa. Det handlar om en 18-årig flicka som försvann just när hon skulle bli vuxen. När hennes avkapade huvud hittas i bokskogen 10 månader efter försvinnandet börjar jakten på mördaren. Men trots flera intressanta spår åtalas ingen för mordet. Fallet Marua Ajouz blir iskallt och faller i glömska. Men vissa har svårt att sluta tänka på den styckade flickan. Den gamla spaningsledaren Per Lidehäll har en bild på Marua på sitt skrivbord ända tills han går i pension. Och Joakim Palmkvist gör flera försök att undersöka fallet genom åren. Men så sker det osannolika en vårdag 2017 – 14 år efter att Marua försvann. En grävmaskinist hittar en nedgrävd kropp utan huvud i byn Nordanå utanför Malmö. Fyndet väcker liv i utredningen och polisens kalla fall-grupp plockar fram lådorna med bevismaterial från arkivet igen. Nästan på dagen 20 efter att hon försvann grips Maruas expojkvän misstänkt för mordet. Fallet Marua går mot en spektakulär upplösning. Ska sanningen om vad som hände äntligen komma fram? Reportrar: Joakim Palmkvist och Dan Ivarsson Producent: Gustav Wirtén Grafik och omslagsbild: Johannes Sundblad Ansvarig utgivare: Jonas Kanje

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en ny bok berättar Måns Ivarsson om sina möten med en drös legendariska artister. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 80-90-talet var Ivarsson en ledande pop- och rockskribent för bland andra Sydsvenskan och Expressen, idag är han gäst i P1 Kultur.MUSEERNAS HEMLIGHETER: SILVERHJÄRTATS MYSTERIUMÅr 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum. Hör första delen i serien Museernas hemligheter av Mattias Berg.ESSÄ: VAD PRECIS MENAR VI MED PRECISION?Att gestalta just det som ska gestaltas är en svår konst. Det som brukar hyllas som konstnärlig precision. Men vad är det då egentligen som avses? Boel Gerell reflekterar över ett svårfångat begrepp.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Precis när allting verkar hopplöst hittas ett fynd som kanske kan ge lite klarhet i vad som har hänt Lisanne Froon och Kris Kremers. Scarlets blogg med alla bilderna i fallet: https://koudekaas.blogspot.com/2019/12/the-disappearance-of-kris-kremers-and_11.html1Manus av Sofie Karlsson och Dan Hörning. Klippning av Josefine Molén.Om du gillar Mördarpodden och vill att podden ska fortsätt att komma ut varje vecka: Var med och sponsra podden på Patreon: https://www.patreon.com/user?u=10466265Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X (tidigare Twitter): @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/eriksegerstedt?utm_source=ig_profile_share&igshid=1fq6m5mmt5rxi Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allsvenskan är igång igen och Ljugarbänken firar som firas bör - nämligen med ett nytt fullmatat avsnitt. Den här veckan blir det bland annat:FCZ-nivånMål på A-planChilavert som sexaAlisson tror att han är OrtmarkLappen kvarFotbollens WikegårdKårandanCypriotiska bragdguldetHold my beerOch mycket merUngefärliga hålltider:1.25: Elfsborg-Bajen24.50: Mjällby-KFF28.10: Peking-Häcken36.50: Speltips39.10: HBK-Blåvitt51.50: BP-AIK1.10.40: DIF-Varberg1.22.45: MFF-Sirius1.28.45: Degen-VärnamoPodden klipps av Martin Gustafsson.Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I slutet av 60-talet upptäcktes en mumie vid en utgrävning i västra Kina. Fyndet chockade arkeologerna. Kroppen såg helt ny ut, det satt hår kvar på huvudet och huden var elastisk och mjuk. Trots att det gått mer än 2000 år sedan begravningen. Hur var det möjligt? Kan det ha något att göra med den mystiska vätskan som upptäcktes i graven? Det här är berättelsen om Lady Dai, världens bäst bevarade mumie.Oförklarliga fenomen på social medier: IG: @oforklarligafenomenTikTok: @oforklarligafenomenProgramledare – Evelina Johanna och Tom Schaeferdiek. Manus – Matilda Johansson. Originalmusik – Adam Bejstam. Huvudtema – Oscar Wendel. Ljuddesign – Adam Renström. Exekutiv producent – Daniel Murberg. Oförklarliga fenomen görs av podcastbolaget Qast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag hade jag det stora nöjet att samtala med Henrik Sennelöv, en tungviktare på den svenska klätterscenen med närmare 35 års erfarenhet, många SM-medaljer, otaliga förstabestigningar och främste svensk i VM Chamonix 2003. Senaste SM i bouldering 2017, tog Henrik tredje plats med dubbla åldern av de andra på pallen! I detta avsnitt pratar vi om Henriks långa klätterkarriär, gamla goa gryniga beta-videos, förstabestigningar som Olo, Abstrakt och Labyrint samt kampen om Alla vill till himmelen, Magic Wood innan massorna, djuren i naturen, den bristande etiketten och den förbestämda graden, göteborgsprofiler, Trainspotting och vad det egentligen handlar om! ⭕️ Mail-lista: www.nilsasken.com/mail – TIME-STAMPS – (00:00) – Intro (01:22) – Olo, 8A FA (06:14) – Gamla goa gryniga beta-videos (10:03) – Konsten att leta beta (13:56) – Tävlingsformat (16:53) – Början på Klättringen (22:38) – Första problemen i GBG (25:24) – Pryl-sport (27:49) – Vita Lögner (29:31) – Magic Wood innan Massorna (34:52) – Fyndet av Korridoren (37:47) – Djuren i Naturen (47:21) – Fortsättningen på Klättringen (50:36) – Tillväxten och Ansvaret (56:47) – Abstrakt och Labyrint (1:03:31) – Göteborgsprofiler (1:07:24) – Den Bristande Etiketten (1:14:30) – Manuel Marques (1:20:31) – Charles (1:25:13) – Den Förbestämda Graden (1:28:48) – Alla vill till himmelen (1:31:01) – Patrik Linds Enarmare (1:35:05) – Tävlingsklättring (1:39:23) – VM i Chamonix (1:44:24) – Minnet och Bestigningarna (1:50:30) – Historier från Fontainebleau (1:59:03) – Trainspotting och grader (2:10:55) – Vad handlar klättring EGENTLIGEN om? – SHOWNOTES – Henriks instagram: https://www.instagram.com/henrik_sennelov/ Olo, 8A FA: https://vimeo.com/76049976 Sideways Daze broken: https://bleau.info/rempart/1250.html – PODCAST INFO – Alla avsnitt: https://anchor.fm/nilsasken Instagram: https://instagram.com/carl.nilsask/ YouTube: https://www.youtube.com/@nilsasken Hemsida: https://nilsasken.com – ÖVRIGT – YouTube - Carl Nilsask: https://youtube.com/@carl.nilsask

Marigold och Rose är poeten Louise Glücks första prosabok. Lina Kalmteg blir glad av en personlig berättelse, som också avslöjar nya och lekfulla sidor av författaren. Amerikanska Louise Glück fick Nobelpriset i litteratur 2020. Förra året kom hennes första diktsamling sedan priset och nu debuterar hon också som prosaförfattare. Kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg har läst Marigold och Rose, en berättelse om tvillingarnas första levnadsår och berättad av de båda bebisarna. Översatt till svenska av Jonas Brun.VAD DÖLJER DET MYSTISKA SILVERHJÄRTAT PÅ GÖTEBORGS STADSMUSEUM?I vår nya reportageserie Museernas hemligheter undersöker kulturredaktionens Mattias Berg mystiska föremål på svenska museer. I första avsnittet handlar det om ett silverhjärta från 1500-talet. År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum. I del 1 av Museernas hemligheter tar Mattias Berg hjälp av museipedagogen Håkan Strömberg på Göteborgs stadsmuseum samt arkeologikonservatorn Inger Nyström Godfrey och Claes Gejrot på Riksarkivet, som är specialist på medeltida latin, för att komma närmre svaren på gåtan om silverhjärtat och dess hemligheter.DIREKTRAPPORT FRÅN FOLK OCH KULTURKl 13 idag inviger kulturminister Parisa Liljestrand årets upplaga av konventet Folk och Kultur. Jens Möller är på plats i Eskilstuna och rapporterar. Vad säger kulturministern i sitt tal?ESSÄ: NORRMÄNNEN FÖRSTÅR ATT HAVET GER BLANKA FAN I OSSSvensk sakprosa, och norsk, skiljer sig åt på det viset att människan i svenska essäer och fackböcker ofta framstår som förgörande, och naturen som sårbar, medan författarna i Norge har en helt annan blick för människans litenhet och naturens brutala överlevnadskraft. Författaren Fredrik Sjöberg inleder OBS essäserie "Under ytan" med att ta en titt på vårt grannlands förhållande till havet och naturens krafter.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Ett smycke, med symboler och bokstäver, i form av ett hjärta har varit en gåta för experter i över hundra år. Det är första mysteriet som Mattias Berg tar sig an i reportageserien Museernas hemligheter. År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum.Lyssna på hela reportaget via länken nedan.

Hösten 2022 är Åke Göransson aktuell med en utställning på Liljevalchs, "Färgens tröst". Hör vännen Arne Stubelius berätta när han hittade hans målningar i början av 1940-talet, gömda i en kökssoffa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna, gick på Valands konstskola på 1920-talet men insjuknade tidigt och bodde med sin mamma i en etta i Landala i Göteborg. Hans motiv blev interiörer, utsikten på gatans husgavlar och porträtt av modern. Hemmet blev ett skimrande töcken av färger. I ett reportage av Anna-Karin Djurberg från 1976 berättar konstnären och vännen Arne Stubelius om Göranssons måleri och hur det gick till när han fann 180 målningar i en kökssoffa hemma hos Göranssons mamma.

Amanda går till slut med på att träffa mannen som hotar henne, för att hindra honom från att sprida nakenbilder. Mannen åker iväg med Amanda till ett hus utanför stan. Hon är 14 år och inser att nu kommer det allra värsta att hända.Senare gör polisen ett fynd hos en man. 300 mappar - en mapp med information om varje tjej. Fyndet gör också att mannens före detta sambo får sina misstankar bekräftade.Manipulatören är en berättelse som sträcker sig över 20 år tillbaka i tiden. En berättelse om hur samma man gång på gång kan återfalla i brott mot barn, utan att någon stoppar honom.Utsatt? Hit kan du vända digVid fara för liv: ring larmnumret 112 Bris: bris.se barns telefon 116 11, vuxnas telefon 077 150 50 50 Ecpat: dittecpat.se Jourhavande medmänniska: jourhavande-medmanniska.se  telefon 08 702 16 80Reporter: Daniel VelascoSerien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.Research: Victoria Gaunitz och Daniel Velasco.Slutmix: Nima ShamsProducent: Ylva LindgrenManipulatören är en serie i fem avsnitt från 2021

När de första kroppsdelarna hittades fanns det fortfarande ingen uppgift om någon saknad person. Än mindre någon misstänkt förövare. Fyndet var en gåta och polisen fick skriva i sin anmälan: Okänd gärningsperson misstänks för mord genom att ha berövat en människa livet på okänt sätt. Detta har inträffat vid okänd tid och på okänd plats. Men när en granne sedan slog larm om att en man i huset inte varit synlig på flera dagar satte det polisens utredare på rätt spår. Reporter: Anders Johansson Producent: Marcus Ulvsand Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dagens gäster är Janne Grönroos och Tiina Fjellander. Janne delar med sig av berättelser från hans tv-program Succékväll, sin intervju med Sanna Marin i "Efter nio" och låten Drottningen av Åland som firar 10 år. Visste du att miljöpartiets Maria Wetterstrand hjälpte till att övertyga Pandora att spela in låten tillsammans med Janne? Eller att han öppnar upp för att besöka Rockoff, om priset är det rätta? Dagens andra gäst, Tiina Fjellander, är programledare för Åpodi, en podcast om Åland på finska. Hon delar, bland annat, med sig av de största fördomarna och skämten om Åland. Carl Lönndahl & Daniel Dahlén diskuterar om Jan-Erik "Jenkki" Rask ska bli servitör till sommaren, Viking-Glorys premiär på Åland och helgspaning med bio, konst och utställningar. Carl delar också med sig av sitt egna recept på Praliner, som han gjort med tillbehör och smaksättare från Fyndet i Mariehamn. Programledare: Carl Lönndahl & Daniel Dahlén

Skogsarbetare som anlitats för att röja upp efter stormen Gudrun gör plötsligt ett viktigt fynd, och det verkar nu som att Therese blivit mördad. Become a member at https://plus.acast.com/s/motiv. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

14 lag, 14 analyser. I veckans avsnitt skärskådas alla allsvenska klubbar utifrån fem rubriker: MVP, Genombrottet, Jokern, Fyndet och Tabelltipset. Johan Svensson och Johanna Dahlén tar plats vid poddmickarna för att tillsammans med Adam Johansson leverera det längsta avsnittet någonsin om Hockeyallsvenskan. Här får du allt om ligan inför säsongen 2021/2022.

Över 2 timmar om SHL? Jajamen. I poddens längsta avsnitt någonsin gästar Johan Svensson och Johanna Dahlén för att ge sina tankar om säsongen 21/22. V-a-r-j-e klubb i ligan skärskådas och Adams kollegor från Expressen analyserar också lagen utifrån fem olika fack: MVP, Genombrottet, Jokern, Fyndet och Tabelltipset. I det här avsnittet får du allt du behöver veta om den kommande SHL-säsongen.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Minst 50 poliser har skadats under flera kvällars oroligheter i Nordirland. Bussar, däck och bråte har satts i brand och våldsamheterna beskrivs som de värsta på 20 år. Vad handlar konflikten om, och varför blossar den upp just nu? Sen pratar vi om en 3 000 år gammal stad som grävts fram ur ökensanden i Egypten. Arkeologer kallar fyndet för det största som hänt sedan fyndet av Tutankhamons grav. Vilka fynd har de gjort bland de välbevarade ruinerna?

Den 6:e november 1922 går ett telegram iväg från Luxor i Egypten: Äntligen gjort underbar upptäckt i dalen. Stopp. Magnifik grav med sigillen intakta. Stopp. Övertäckt densamma i väntan på er ankomst. Stopp. Gratulerar Det är Howard Carter som skickat iväg telegrammet. Efter flera års utgrävningar i Konungarnas dal har han äntligen hittat det han så länge letat efter – farao Tutankhamons grav. Fyndet skulle visa sig vara större och mer magnifikt än vad man hade kunnat drömma om, och räknas som 1900-talets största arkeologiska upptäckt.

Regeringsbeslut om Estoniakatastrofen borde inte styras av konspirationsteorier och rykten på sociala medier. Och inte heller av ensidiga vittnesuppgifter och oseriösa antydningar – som den senaste dokumentären som hävdar att en hittills okänd skada har bidragit till att sänka fartyget. Anders Hellberg går igenom vad vi verkligen vet och vad som är spekulationer om den nu 26 år gamla katastrofen på Östersjön. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I februari 1869 hittas den hittills största guldklimpen någonsin i Australien. Fyndet göras av två utvandrade gruvarbetare från Cornwall, och det här är berättelsen om dem lika mycket som historien om varför guldruscher var något helt nytt i vår historia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Filterredaktionen diskuterar vår granskning av den prisbelönta dokumentärserien om Estonia och redogör för den skakiga grund som serien vilar på. Ur innehållet: frågetecken kontra utropstecken, juryarbete och Janne Josefssons ilska. Läs granskningen »Bländverk« här: https://magasinetfilter.se/reportage/blandverk/

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. Programledare Agnes Faxén agnes.faxen@sverigesradio.se Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

En 160 000 år gammal käke från en släkting till oss moderna människor, en denisovamänniska, har hittats i en grotta i Tibet. Fyndet kan säga mer om hur de såg ut, och visar att de var tuffa nog att överleva i en väldigt karg och syrefattig miljö. Det är första gången som spår av denisovamänniskor hittats utanför den grotta i södra Sibirien som gett dem deras namn, något som professor Svante Pääbo vid Max Planckinstitutet i Leipzig i Tyskland har väntat på. Han tror att de kan ha fört vidare förmågan att klara den syrefattiga luften på höga höjder, för liksom neandertalarna lever denisovanerna fortfarande vidare i vårt nutida DNA. I veckomagasinet hör vi också om utmaningar med de nya malariavaccin som nu testas i Afrika och om hur risodlare i Bangladesh har gått över till att odla krabbor när klimatförändringar försaltat risodlingarna. Vi hör hur ett nytt supermaterial kan skörda vatten ur ökenluft, om det stora mötet i Paris där hotade arter ska kartläggas globalt, och om hur vågor och vindar ökat i världens oceaner. Och så söker vi svar på vilken sorts paus som egentligen gör störst nytta. Programledare: Lena Nordlund.

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live. En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

När St Petri kyrka i Malmö skulle få en av världens mest moderna orglar gjorde arkeologer en upptäckt som skrev om Malmös historia. Det här är en berättelse om hur den senaste tekniken på orgelområdet mötte Medeltiden. Den handlar om hur en 14 meter hög och 25 ton tung orgel, med sex manualer och styrning via touchscreen-skärmar, skulle byggas in i S:t Petris kor från år 1319. Orgelns tyngd gjorde att korets golv behövde säkras och under 2018 gjorde arkeologer fynd som skrev om Malmös historia: i en grav mer än två meter under korgolvet hittades skelettet efter en 40-årig kvinna som kan ha varit den allra första malmöbon. - Fyndet visar att det är mycket sannolikt att staden Malmö är äldre än vi hittills vetat, säger Malmös tidigare stadsantikvarie, arkeologen Anders Reisnert i programmet. I dokumentären medverkar också organisten Carl Adam Landström som varit drivande i projektet, prästen Albin Tanke, kyrkorådets ordförande socialdemokraten Claes Block, fastighetstekniker Magnus Friberg, arkeologerna Rikard Hedvall, Caroline Arcini och Sofia Lindberg samt geofysikern Sara Johansson. Orgeln invigdes den 27 april under en orgelfestival i St Petri och konserter därifrån sänds i mitten av maj 2019 i P2 Live.  En P2 Dokumentär av Lotta Malmstedt.

I veckans avsnitt pratar vi om att spela Anatolij, fynda på second hand och 50 gränsen   Följ oss gärna på instagram och vår facebooksida, där vi såklart heter - Musikalfamiljenpodden

För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Agnes Faxén vet@sverigesradio.se

Podcast med Adam Alsing, Vanessa Falk och Daniel Breitholtz, inspelad som live, d v s helt utan efterhandsredigering. Ur innehållet: Allt om Vanessas olycka. Lasse Kronér och os i porr. Hällristning goes wrong eller? Vanessa ger oss Aftonbladet Plus-nyhet gratis! Ricci Martin är död. Lur-tid! Etc. Trevlig lyssning! Maila oss på adamochkompani@gmail.com Tack Spotify!

Ingeborg Jönsdotter levde i Stockholm i mitten av 1500-talet. Hon ansågs förlora sin heder när kungen våldtog henne. Och de döttrar Ingeborg fick ärvde omvärldens syn på mamman. Kvinnor hindrades ofta från att sköta sin egen ekonomi och att utöva yrken. Deras roll blev istället en annan. Inom framförallt adeln och borgarklassen blev kvinnornas roll att binda samman familjer genom giftermål, men som personer ansågs de inte tillräckligt viktiga för att nämnas vid namn i olika dokument. Genom ett historiskt fynd har plötsligt några kvinnor som levde i skarven mellan 15 och 1600 blivit synliga för oss. I finska Riksarkivets gömmor fann den finska forskaren Tiina Miettinen för några år sedan ett dittills okänt manuskript som skrevs av Johan Bure och som handlar om den kända Bureätten. Urban Sikeborg i Sollentuna fick uppdraget att tyda texten och där fann han ett unikt material som visar hur livet kunde te sig för kvinnor vid den här tiden. Det handlar om Ingeborg Jönsdotter, hennes tre döttrar och deras förlorade heder. Allt börjar med att kungen, Erik den XIV, fick syn på Ingeborg. - Hon blev våldtagen av kung Erik och efter det blev hon ”bolerska” alltså älskarinna till en högt uppsatt adelsman som hon fick ett barn med, berättar Urban Sikeborg. Till slut blev hon bortgift med en person som var klädskrivare på slottet, en viktig position som innebar att man  hade hand om tygförråden. - Man ser att hon har blivit omhändertagen i den meningen att hon blir bortgift och alltså får sin försörjning när man tycker att hon har använts tillräckligt, säger han. Ingeborg som alltså redan har en utomäktenskaplig dotter, får två till med klädskrivaren på slottet. Och Urban Sikeborg menar att man ser på döttrarnas liv att deras mamma inte hade något särskilt högt anseende. Den äldsta dottern Elisabeth blir bortgift med en fin karl, Jacob Larsson, son till borgmästaren. Men äktenskapet blir olyckligt. Han far bort till Frankrike i flera år och lämnar henne utan några andra möjligheter att försörja sig än att ge sig i lag med en annan man. 1599 får Elisabeth höra att hennes man är på väg tillbaka, och då är hon gravid. Hon tar då kontakt med en trollkunnig kvinna och tillsammans klipper de ut en bit tyg ur makens byxor som de bränner, allt för att han inte ska komma tillbaka. - Men han kommer tillbaka, och då stämmer han henne inför tinget för hordom med en rad män, berättar Sikeborg. Elisabeth svarar att det är sant att hon levt i hor med den siste mannen, men det var makens fel eftersom han lämnat henne och barnen utan möjlighet till försörjning. Han har ju dessutom levt tillsammans med en prostituerad kvinna kallad ”kanariefågeln”, under sina år i Frankrike. Men Elisabeth fängslas i väntan på rättegång. Kanske blev hon straffad för hor, hennes vidare öde är försvunnet ur historien. Det går illa också för Ingeborgs dotter Margareta. Hon hamnar inför rätten, när man finner ett dött, nästan fullgånget barn som hon har fött.  Margareta blir anklagad för mord på barnet, men hon säger själv att hon fått missfall. Fadern till barnet är en gift man och en viktig person på slottet, som tjatat på Margareta länge, berättar hon för rätten. - Hon säger att ”han har gått efter mig länge och väl och bett mig att jag ska ligga med honom”, hon berättar hur hon fått gåvor av honom. När hon sedan blir gravid så har hon inte berättat det för mannen. - Nu sprids ett rykte i Stockholm som säger att mamma Ingeborg nog varit med om att ta livet av barnet, berättar Urban Sikeborg. Hon råds att skaffa fram personer som kan tala för henne och hennes oskuld, men det verkar inte lyckas. Också den tredje dottern, Britta, lever i skam,  ogift tillsammans med en man med  hög position i samhället. - Hon var frilla åt en kronans fogde i Uppsala. Därefter hade hon ett förhållande med en person på slottet som hon fick barn med. Det är tydligt hur de här kvinnorna hela tiden finns i sfären runt slottet, påpekar Sikeborg. Britta blir till sist bortgift med en ryttare från Västergötland. Att de tre systrarna fick svårt att leva ”hedervärt” i samtidens ögon hänger ihop med det faktum att deras mor Ingeborg ansågs förlora sin heder när kungen förgrep sig på henne. - De blev lovligt byte. Så fort en person hade halkat ner på en viss nivå, så behandlades hon därefter, kommenterar Sikeborg. Kvinnor hade det särskilt besvärligt i det hänseendet, eftersom de inte hade stora möjligheter att försörja sig själva utan var beroende av män för sin försörjning. Urban Sikeborg menar att det rådde en hederskultur i Sverige på 15- och 1600talen. - Hedern och äran är din sociala förmögenhet. Den som inte åtnjöt samhällelig heder och status kunde bli utesluten från samhället. - Ta alla bråk man läser om, som handlar om vem som ska sitta var i kyrkbänkarna. Det visar ju hur hedern måste manifesteras utåt. Inte nog med att det var viktigt för egen del att man blev betraktad som en hedervärd person, varje skugga som föll över enskilda personer föll också över hennes släkt. - Dygder och ära kan ärvas till barn och barnbarn, särskilt inom adeln. Det innebär också att du kan födas med ett minuskonto, om du till exempel är född utom äktenskapet eller om du kommer från en familj som anses belastad. Kunskapen om de fyra kvinnornas öden i 15- och 1600talets Stockholm, kommer alltså från ett fynd som gjordes för några år sedan i Finlands riksarkivs gömmor. Fyndet är sensationellt i sig, det är nämligen en originalutgåva från 1613 av Johan Bures släktforskning om den enormt stora Bure-släkten. Det är en av de mest kända släkterna i Sverige, och det beror huvudsakligen på att Johan Bure, som levde mellan 1568 och 1652,ägnade mer än fyrtio år åt att forska i och skriva sin släkts historia. Men hittills har man fått lita till ett par ofullständiga exemplar från 1700-talets början. Nu har Urban Sikeborg  rekonstruerat släkttavlorna, som snart kommer att ges ut på skiva. Johan Bures forskningsmetod var mycket egenartad för sin tid, vi skulle nog kunna frestas att kalla den modern. Släktforskning vid den här tiden handlade mest om att höja hederskontot, och gick ut på att beskriva adelsmännens ståtliga anor från kungar i en dimmig forntid, och helst skulle man kunna spåra anorna ner till Adam och Ev. Det är nog inte fel att kalla släktforskning vid den här tiden för ett slags sagoberättande. Också Johan Bure ägnade sig åt en del sådana överdrifter, men Urban Sikeborg menar att det faktiskt finns skäl att tro på det allra mesta han skrev. Det beror på att Johan Bure INTE gjorde som andra - han tog med också personer som inte höjde hedern för kommande släkter. Han tog med oäkta barn, och dödfödda barn, han tog med kvinnor, vilka annars inte ansågs föra anor vidare och han tog med personer som dömts för olika brott. Och framför allt så valde han att släktforska om en ofrälse släkt, och detta i en tid då anor per definition var något som bara adeln hade. Under året kommer en DVD med sökbart material från den nyfunna släktboken att göras tillgänglig. 1500- tals handlingar på Riksarkivet De svenska kyrkböckerna blev obligatoriska 1686 när en lag kom som ålade prästerna att föra bok över sina församlingsmedlemmar. Det är dom som är grunden för de flesta släktforskare. Och för många slutar spåren av anorna när de tittat igenom den tidigaste kyrkböckerna. Men faktum är att det finns material även från tiden före 1600, men de handlingarna är upplagda på ett helt annat sätt eftersom de skrevs av en andra anledningar än församlingsböckerna. Framförallt är det Gustav Vasas period som lämnat mycket material efter sig i form av olika räkenskaper som var till för att få in så mycket skatt som möjligt av befolkningen. När man möter människor i det här materialet så är det i första hand som skattebetalare. På Riksarkivet i Stockholm, sex våningar ner under jorden finns många hyllmeter med de här unika dokumenten. Jan Brunius var länge ansvarig för de här handlingarna och tar oss med ner i hissen för att visa några av de många handlingar som vittnar om hur kungens fogdar for runt i riket och samlade in skatt från vanligt folk till kronan.  - Här sex våningar ner finns Gustav Vasas fogderäkenskaper som gjordes åren mellan 1530- 1630, berättar Jan Brunius. Varje fogde hade ett område på ungefär tio till tolv socknar som de skulle sköta. De skötte räkenskaperna och skickade dem till Kammaren som låg på Stockholms Slott där kungen själv deltog personligen i granskningen av räkenskaperna. Jan Brunius berättar att de som blev fogdar inte var adelsmän, utan exempelvis soldater eller bönder. Det viktiga var att de kunde läsa och skriva, vilket var ovanligt på den tiden. Fogdarna stannade i regel inte mer än fem år på samma ställe eftersom Gustav Vasa inte ville att de skulle bli lierade med folket. Det förekom också en hel del klagomål på fogdarna eftersom många var hårda och skodde sig också på böndernas bekostnad till exempel genom att lura till sig spannmål och annat. Om skatten inte kom in från fogden blev han personligen skyldig och även när han dog fick arvingarna ta över skatteskulden. Ett exempel som Jan berättar om var en fogde i Västmanland som tänt eld på ett hur och våldfört sig på husets kvinna. En del fogdar blev avsatta och till och med avrättade. - 1500-talet är spännande eftersom det är en övergångstid mellan Medeltiden och 1600- talet så den modena statsapparaten byggs upp med exempelvis länsstyrelserna. Det är ett mycket rikt material som finns här, berättar Jan Brunius och säger också att det är unikt att vi har så mycket sparat, ända uppemot 80% av allt som en gång fanns. I arkivet finns också dokument för de oxar som betalades som skatt och drevs från södra Sverige upp genom landet mot Stockholms slott. Jan Brunius har nyligen gett ut boken Vasatidens samhälle, En vägledning till arkiven 1520-120 i Riksarkivet.     

Många gånger presenteras aldrig resultaten från tester av nya läkemedel eller behandlingsmetoder aldrig presenteras. En tredjedel av forskare som fått statliga pengar i USA hade inte publicerat något från sina kliniska prövningar efter tre år, fast själva undersökningen var avslutad. Genom att läkemedelsindustrin är global så får det effekter över allt. Hör vad flera kunniga i området har att säga. Mats Eliasson är överläkare på Sunderbyns sjukhus utanför Luleå, och även professor i medicin vid Umeå universitetssjukhus är en av dem. Reporter Annika Östman. En ny köttätande växt har hittats i Brasilien Philcoxia minensis. Den fångar och äter maskar med hjälp av sina klibbiga blad som växer under marken. Fyndet tyder på att kanske fler växter än man tidigare trott kan vara köttätare. Trädgårdsintendent Jesper Kårehed vid Uppsala botansik trädgårdar om varför växter överhuvudtaget äter djur? Reporter Hanna Westerlund Ny forskning kring bilkörning presenterades i veckan på Väg och transportforskningsinstitutets årliga arrangemang,Transportforum. Bland annat om att bilarna i framtiden troligen kommer att kommunicera med vägbanan och själva kunna se och följa linjer för att hålla sig på vägen, dom kommer till och med och kunna bromsa om det skulle behövas. Att tekniken blir allt mer viktig i trafiksäkerhetsarbetet är uppenbart, men kanske allra viktigast är ändå att föraren är koncentrerad på att köra bilen och ingenting annat. Någonting som blev uppenbart när vår reporter Pelle Zettersten försökte göra en intervju samtidigt som han provade att köra bil i en simulator på Transportforum. Psykiatriska diagnoser värderas. Ulrika Björkstén kommenterar rapporten om brister i vetenskapen kring diagnos och behandling av olika psykiatriska diagnoser, som bla ADHD

Kan det vara så att en potatis kan påverka hur en människas gener fungerar. Ja, kanske kan den det, i alla fall om man får tro ny spännande forskning från en grupp kinesiska forskare. Fast då handlar det om ris, och om hur kopior av arvsmassa från ris kan leta sig in i människans celler. För forskarna har hittat kopior av arvsmassa, så kallat mikro-rna, från ris inuti både möss och människors celler och det verkar som risets mikro-rna här kan påverka generna i kroppen. - Om det här nu håller är det jätteintressant, säger Fredrik Söderbom som är mikro-rna-forskare på SLU, vi har växt mikro-rna som faktiskt kan ta sig in genom maten, in i våra kroppar och faktiskt reglera gener. Vetenskapsradions Ulrika Björkstén kommenterar den kinesiska mikro-rna-forskningen: "Det här är ytterligare ett exempel på det fina samspel som finns mellan generna som vi ärvt och omgivande miljö. Länge lärde man inom molekylärbiologin ut den gyllene regeln att dna styr alla processer. Man fick lära sig rita pilar som visade att all information gick ut från dna som omvandlades till rna som vidarebefordrade budskapet ut i cellerna, och kroppen. Men nu är vi mitt inne i en utveckling där det här ställs på huvudet. I själva verket är våra arvsanlag, som alltså byggs upp av dna-molekylen helt beroende av input utifrån för att gener ska slås på och av vid rätt tillfällen, och där har rna visat spela omvänd roll som informationsbärare, och tala om för genen att den ska slås på, inte bara transportera ut informationen från arvsanlagen." Vi får också en kommentar om den omskakande nyheten att CERN-forskare har gjort experiment som visar att neutriner kan färdas snabbare än ljus. Om det stämmer skulle Einsteins relativitetsteori omkullkastas. – Nu väntas inom kort andra forskargrupper försöka upprepa CERN-forskarnas försök, för att se om det stämmer, säger Ulrika Björkstén. Den största utredning om forskningsfusk i Sverige har Vetenskapsradion rapporterat om i veckan. Det gäller en professor i Göteborg, som anklagats för forskningsfusk på sin tidigare arbetsplats, Karolinska institutet. Vetenskapsrådets expertgrupp utredde frågan och konstaterade att professorn gjort sig skyldig till flera fall av grov vetenskaplig oredlighet. Forskarens anslag drogs in, och Göteborgs Universitet begärde att få avskeda personen - men på grund av pappersslarv på Vetenskapsrådet så har ärendet nu tagit en ny vändning. Theres Bergstedt intervjuar Mille Milnert, generaldirektör på Vetenskapsrådet. Brittiska vulkanforskare undersöker möjligheterna att släppa ut svavel från gigantiska ballonger högt upp i himlen. Nästa månad, i oktober, skickar de upp en testballong, förankrad till marken med en 1000 meter lång slang. De ska försöka trycka upp vatten genom slangen och spruta ut vattnet från ballongen. Om det fungerar vill de skicka upp ballongen på ännu högre höjd och undersöka om det går att sprida ut svavel från ballongen, syftet med det här är att svavlet ska reflektera solljus och på så vis sänka temperaturen på jorden. – Den här idén att sprida svavel på hög höjd är det närmsta man hittills har kommit i ambition att genom jättelik ingenjörskonst mildra växthuseffekten, säger Anna Rutgersson, som är professor i meteorologi på Uppsala universitet. Det är väl belagt att vulknautbrott kan sänka jordens medeltemperatur genom sina utsläpp som reflekterar solljuset. Men det finns potentiellt stora risker med att försöka manipulera klimatet på det sättet, enligt Anna Rutgersson. Arkeologer har hittat märkliga rester av människor som dog utanför Motala för 8000 år sedan. Fyndet består av elva stycken människoskallar. Åtminstone två av dem spetsades på trästavar innan de sänktes ner i en sjö. --Det här handlar om en unik stenåldersritual, enligt Fredrik Hallgren, som är projektledare för den arkeologiska undersökningen. Man har aldrig tidigare hittat den här typen av ritualfynd från just stenåldern.

På Evolutionsmuseet i Uppsala har man hittat ett fossilfynd av en liten barnskalle, som har legat bortglömt på museet sedan 1930-1940-talet. Fyndet tillhör den stora samling fossil som togs hit från Kina på 1920-talet. Men att ingen intresserat sig för det under alla år är en gåta, säger professor Per Ahlberg, eftersom det hittats i samma trakter som Pekingmänniskan. Kärnkraft har diskuterats flitigt veckan som gått, 25 år efter Tjernobyl. På Vetenskapsradion har vi fördjupat oss i  säkerhetsfrågor och forskning. Vi samtalar här med Gustaf Klarin, som varit i kärnkraftlandet nr 1 i Europa – Frankrike, och Pelle Zettersten, som fokuserat mer på säkerhetshot och mellanlagring. Varför gör man ibland så konstiga saker när man är trött? Ställer mjölken i frysen, tar med soppåsen till jobbet eller helt enkelt tappar saker och fumlar mer? Ja, kanske för att man helt enkelt kan vara vaken på utsidan, alltså se helt vaken ut och till och med känna sig vaken, samtidigt som vissa delar av hjärnan har stängt av. Lokal sömn, kallar forskarna det, och så blir det i alla fall hos råttor som har hållits vakna alldeles för länge, har forskarna sett i studien som publicerades i tidskriften Nature i veckan. Men det är ganska troligt att det också fungerar så hos oss människor som sovit för lite, säger sömnforskaren Jan-Erik Broman, som är chef för sömnutredningsenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala.