Podcast appearances and mentions of henrik meinander

Tyskland har fått en nyförbundskansler och omvärlden applåderar den slagkraftiga, självsäkra och modiga kristdemokraten Friedrich Merz. Förhoppningarna på Merz verkar vara höga på alla fronter – han kommer att rädda industrin, få ekonomin på fötter, och han kommer att visa både Trump och Putin att Europa är tillbaka! Men är omvärldens förväntningar på Merz realistiska, och kan han lita på att han har sitt eget folk bakom sig?0 I Slaget – dagens debatt möts Tysklandsexperten och företagskonsulten Anders Ydstedt, professorn i historia Henrik Meinander och Svenska Yles Tysklands-korrespondent Johnny Sjöblom. Maria Nylund fördelar talturerna. E-post: slaget@yle.fi

Henrik Meinander seurasi tehtävässään Helsingin yliopiston historian professorina legendaarista Matti Klingeä. Meinander on juuri julkaissut kirjan Helsinki – Erään kaupungin historia. Se on hänen mukaansa syntynyt rakkaudesta kotikaupunkiin ja se kertoo Helsingin vaiheet perustamisesta tähän päivään. Pysäyttävintä Helsingin tarinassa on se, että kaupunki on hyvin harvoin päättänyt omasta tulevaisuudestaan. Se on pikemminkin ollut lastu Itämeren laineilla, jota suurvaltapolitiikan myrskyt ovat vieneet ja riepotelleet. Tätä ei pidä unohtaa, kun miettii, miten Helsinki jatkossa kehittyy. Puhumme lisäksi siitä, kuinka Helsingin sielu on jatkuva muutos, kuinka Helsinki on aina ollut muuttajien kansoittama kaupunki ja kuinka Helsingin suurin panos kansalliselle kulttuurille on, että se on ollut paikka, jossa Suomen idea on muotoiltu. Hyviä kuunteluhetkiä!

Visste du att Helsingfors en gång var en liten fiskeby innan den växte till Finlands pulserande huvudstad? I det här avsnittet djupdyker vi i stadens dramatiska historia – från svenska rötter och ryska erövringar till självständighet och innovation. Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet berättar om hur staden har formats av krig, handel och platsen vid havet.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tjugotalet Europeiska statschefer möttes i London bara två dagar efter mötet mellan USA:s president Donald Trump och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj möte i Vita huset - ett möte som slutade i ett dramatiskt ordkrig. Budskapet från London är att Europa nu ska utveckla en egen fredsplan tillsammans med Ukraina - och ta ett större ansvar för Ukrainas säkerhet. Men hur långt räcker det och kan man alls längre räkna med ett USA som står på samma sida med Europa och Ukraina i kampen mot Ryssland? Slaget tog upp frågorna tillsammans med de Grönas europaparlamenatriker Ville Niinistö och professorn i historia, Henrik Meinander. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Helsingfors grundades år 1550 av Gustav Vasa, som ville skapa en konkurrenskraftig handelsstad vid Finska viken. Trots detta förblev Helsingfors en liten och obetydlig stad under sina första århundraden.Ett lyft kom dock i mitten av 1700-talet då fästningen Sveaborg började byggas. Detta massiva försvarsverk gav Helsingfors en strategisk betydelse och bidrog till ökad befolkning och handel​. Efter rikssprängningen skulle den ryska tsaren Alexander I göra Helsingfors till huvudstad i Storfurstendömet Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Helsingfors: historien om en stad.Helsingfors födelse var ingen självklarhet. Grundad på Gustav Vasas initiativ 1550 för att utmana den mäktiga hansestaden Reval (Tallinn), mötte staden svårigheter i sin tidiga utveckling och levde länge i skuggan av andra finländska städer som Åbo, Borgå och Viborg.År 1808, under det finska kriget mellan Sverige och Ryssland, brändes Helsingfors av svenska trupper i ett försök att förhindra rysk ockupation. Staden föll ändå i ryska händer och år 1812 utsågs Helsingfors till huvudstad för storfurstendömet Finland.Tsar Alexander I ville bryta Finlands starka band till Sverige och samtidigt skapa en ny administrativ stad som inte hotades av gamla maktstrukturer. Arkitekten Carl Ludvig Engel fick ansvaret för att rita stadens nya ansikte, och Helsingfors omvandlades till en ståtlig huvudstad med klassicistiska byggnader såsom Senatstorget och Helsingfors domkyrka​.Under andra hälften av 1800-talet inleddes Helsingfors industriella expansion. Med järnvägsförbindelser till Tavastehus (1862) och Sankt Petersburg (1870) ökade stadens betydelse som handels- och industristad​. Finlands Bank, Nationalmuseum och Nationalteatern etablerades, vilket gjorde Helsingfors till landets politiska och kulturella centrum. Vid sekelskiftet 1900 hade folkmängden ökat till över 100 000 invånare, och finskan började dominera i en stad som tidigare haft en svenskspråkig majoritet​.Efter Finlands självständighet 1917 fortsatte Helsingfors att växa snabbt. Staden inkorporerade flera förorter 1946, vilket gjorde att befolkningen steg till över en halv miljon invånare. Efter andra världskriget präglades Helsingfors av återuppbyggnad och modernisering, och 1952 stod staden värd för de olympiska spelen, ett symboliskt steg in i den globala gemenskapen​.Bild: Carl Ludvig Engels målning av Stortorget i Helsingfors innan omregleringen till dagens Senatstorget. Till vänster Ulrika Eleonora kyrka och högvakten. Till höger Rådhuset. Tavlan finns hos Helsingfors stadsmuseum. 1816. Källa/fotograf Kerttuli Wessman: Helsinki kehyksis. Wikiamedia Commons. Public Domain.Musik: Finlandia – En låt av Cwmbach Male Choir. Från albumet Legacy (2011). Wikimedia Common. Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna också på Finlandisering – Finlands framgångsrika strävan efter nationellt oberoende.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Suomen historiaa kuvataan yleensä laajempien rakenteiden, sotien ja ajanjaksojen kautta. Sen vastapainoksi kirjoitetaan toki myös paikallis- ja mikrohistoriaa. Historian professori Henrik Meinander yhdistää nämä kaksi eri perspektiiviä ja avaa näkymää siitä, miltä Euroopan historian suuret tuulet tuntuivat Helsingin dramaattisessakin historiassa.

"Av historien lär vi oss att vi ingenting lär oss" heter det. Upprepar vi samma misstag eller förmår vi lära oss av historien? Professorn i historia Henrik Meinander och författaren Kjell Westö (bilden) möts i Slaget – dagens debatt och diskuterar världsläget ur historiskt perspektiv. Bettina Sågbom leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Gustaf Mannerheim's rise from a troubled youth to Finland's great wartime leader illustrates how leadership is forged by both personal traits and the unpredictable tides of history. Read by Helen Lloyd. Image: Field Marshal Carl Gustaf Mannerheim, centre, discusses strategy against the Russians at his field headquarters on the Finnish-Russian border, April 1942. Credit: Associated Press / Alamy Stock Photo

Två av tre finländare är rädda för att Donald Trump ska vinna det amerikanska presidentvalet. Opinionsmätningarna i USA inför valet är oerhört jämna och det är omöjligt att gissa hur det kommer att gå. Vad allt är det som står på spel? Vad händer om Trump urholkar NATO:s sammanhållning och vad innebär det för Finland? Är vår rädsla inför valet befogad? I Slaget efter tolv möts Natoforskaren Albert Weckman från Åbo Akademi, forskaren Tomas Ries från försvarshögskolan i Stockholm och Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

I de känsliga förhandlingarna om vänskaps-, samarbets- och biståndspakten mellan Finland och Sovjetunionen 1948 fruktade finländarna att Finland skulle förlora sin självständighet i avtalet som länderna i Centraleuropa och Baltikum gjort.I delegationen ingick de två framgångsrika juristerna och politikerna Urho Kekkonen och JO Söderhjelm – den förste från ett småbrukarhem och den senare från den finlandssvenska akademiska eliten – som trots olikheterna samarbetade väl under förhandlingarna. Gemensamma hemligheter skapade ett starkt band mellan dem som bar genom det kalla kriget. Detta är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet utifrån böckerna Makten, marknaderna och presidenterna – En biografi om J.O. Söderhjelm av Esko Vuorisjärvi samt Kekkografi och andra politiska spånor av Henrik Meinander.Finland skulle under 1900-talet tvingas förhandla vid flera tillfällen med en hotfull granne där insatserna var Finlands självständighet. Här skulle två bemärkta jurister, som i sin ungdom stod långt ifrån varandra politiskt, framträda: den äktfinska Urho Kekkonen samt finlandssvensken JO Söderhjelm. Men bägge närmade sig varandra eftersom de tillhörde den så kallade fredsoppositionen under fortsättningskriget.Den svensksinnade J.O. Söderhjelm föddes 1898 i en känd akademisk familj och gjorde sig tidigt ett namn inom politiken. Han var en skämtsam sällskapsmänniska som samtidigt fick fiender för att han uppfattades som högdragen och formell. Han valdes till Svenska folkpartiets riksdagsman och satt i riksdagen i över 17 år. Han var justitieminister i sex olika regeringar mellan åren 1939 och 1966.Söderhjelm deltog i förhandlingar i Moskva, Berlin, London och Stockholm. Han spelade en central roll i förhandlingarna om nickelfyndigheterna i Petsamo under mellankrigsperioden 1940-1941 och var en av nyckelspelarna 1948 i förhandlingarna med Sovjet om VSB-pakten.Urho föddes den 3 september 1900 på en gård kallad Lepikko torp i Pielavesi. Fadern, Juho Kekkonen, hade avancerat från dräng och skogsarbetare till skogsarbetsledare och timmeragent. Modern, Emilia Pylvänäinen, var dotter till en hemmansägare. Urho Kekkonen kom att studera juridik. Hans ideologiska rötter fanns i den nationalistiska studentpolitiken i det nyligen självständiga Finland. Folkets enande, kampen för det finska språket och frågan om Östkarelen var också viktiga för honom och han drevs dessutom av ett rysshat.Kekkonen hörde till första generationens intelligentia från landsbygden. Han anslöt sig till Agrarförbundet 1933 och kandiderade till riksdagen. Kekkonen valdes in i riksdagen vid andra försöket 1936 och blev genast justitieminister i Kyösti Kallios regering. Kekkonen togs inte med i regeringen under vinterkriget.VSB-pakten skulle bli den karta som Finland navigerade i säkerhetspolitiken efter landets svåra erfarenheter under andra världskriget. Urho Kekkonen, som var president från 1956 fram till 1981, kom också att utnyttja pakten och sina kontakter inom den sovjetiska säkerhetstjänsten för att stärka sin egen maktposition.Bild: Ministrarna Urho Kekkonen och J.O. Söderhjelm vid förhandlingsbordet strax före vinterkrigets utbrott 1939. Museiverket, Historiska bildsamlingarna, CC BY 4.0Musik: Sibelius "Finlandia", OP. 26 av The Philharmonia orchestra; His Master's Voice 1948, Internet Archive, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Riksdagens grundlagsutskott skall säga sitt om utkastet till ny gränslag idag tisdag 18.6. Vem vinner dragkampen, då de juridiska experter som utskottet hört anser att lagen är problematisk, medan andra anser att den är nödvändig? Professorn i filosofi Thomas Wallgren, författaren och journalisten Lasse Lehtinen samt professorn i historia, Henrik Meinander, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. På bilden asylsökande vid gränsstationen i Vartius november 2023. E-post: slaget@yle.fi

Nyheterna är fyllda med krig och lidande, berättelser om misslyckat klimatarbete och skrämmande analyser om hur världen snart kan bli en ännu värre plats. Situationen vid den östra gränsen verkar oberäknelig, vad betyder det för världen om Trump vinner valet, tänk om Ukraina förlorar kriget? Hur ska vi orka med alla hemskheter i världen och ändå behålla sinnesfriden? I Slaget efter tolv den 21.11 möts författaren och psykologen Pekka Sauri, klimatambassadör Kerstin Stendahl från Utrikesministeriet och professorn i historia Henrik Meinander för att diskutera vår oroliga värld, Maria Nylund leder diskussionen. . E-post: slaget@yle.fi

Henrik Meinander har skrivit en biografi över Gustaf Mannerheim, den mest kända finländska statsmannen i modern historia. Efter 30 år i den kejserliga ryska armén återvände han hem till Finland 1917. Justin Webb intervjuar den finländske historikern Henrik Meinander om Mannheim och hur en geopolitiker blir till.

Då drygt fem månader återstår till presidentvalets första omgång har de flesta partier utsett sina kandidater - och kampen ser ut att bli tuff, framförallt mellan de borgerliga kandidaterna. De Grönas Pekka Haavisto har tillsvidare behållit sin position som förhandsfavorit, men vem har bäst förutsättningar att utmana honom? Vad vill folket ha, vad kommer att avgöra valet - och vad ska presidentens roll egentligen vara? I debatten deltar statsvetaren Åsa von Schoultz, historikern Henrik Meinander och politiska journalisten Magnus Swanljung. Ordet leds av Åsa Thodén. E-post: slaget@yle.fi

I årets sista Slaget efter tolv diskuterar författaren Kjell Westö och historikern Henrik Meinander vad året 2022 gör med oss som människor och som samhälle. Programledare Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Miten kahtiajakautunut Ruotsi rakentaa itseään tästä eteenpäin? Vieraina historian prof. Henrik Meinander ja Pohjoismaiden tutkimuksen apulaisprof. Johan Strang, Helsingin yliopisto. Puhelimessa poliittinen päätoimittaja Heidi Avellan, Sydvenskan. Kiinan ja Venäjän johtajat tapaavat. Pekingistä raportoi Kirsi Crowley. Kiinan johtaja Xi Jinping ja Venäjän presidentti Vladimir Putin tapaavat tänään ensi kertaa sitten Venäjän hyökkäyssodan alkamisen. Mikä merkitys tapaamisella on ja millaisiksi maiden suhteet nyt arvioidaan? Vieraina tutkijatohtori Kristiina Silvan, Ulkopoliittinen instituutti ja prof. Lauri Paltemaa, Itä-Aasian tutkimus- ja koulutuskeskus, Turun yliopisto.  Italian vaalit lähenevät. Ulkomaanlehtikatsaus Jenna Vehviläinen. Juontaja Mira Stenström, toimittajat Janette Leino ja Atte Uusinoka. Tuottaja Hanna Juuti. 

Urho Kekkonen served as President of Finland between 1956 and 1982. Kekkonen towered over the Finnish political system, creating a complex system whereby he co-opted his potential adversaries into an ever-larger coalition, such that at election time, he was safe from serious political opposition. Early on in his political career, Kekkonen decided that faced with a much larger much stronger neighbour, Finland's best hope was to give the Soviet Union just enough control over Finland that the Soviets wouldn't lose their temper with them.  As you're about to hear, this had mixed results, but succeeded in its principal aim of maintaining Finland's de facto independence. My guest today points out that Finland cannot have a bad relationship with Russia; their proximity to each other makes this utterly out of the question. My guest today is Finnish historian Henrik Meinander, who is a professor at the University of Helsinki. Henrik's English-language book, A History of Finland, was released in 2011 and updated in 2019. As well as discussing Kekkonen's life and politics, I asked Henrik what he thought of Finland joining NATO, and whether he really thought the Finns are the happiest people in the world, as they're often designated. 

Finlandisering blev under det kalla kriget en nedsättande beteckning på mindre staters följsamhet mot större grannländer. Men Finland lyckades trots allt upprätthålla ett nationellt oberoende till skillnad mot Baltikum och Östeuropa som hamnade under Stalins stövel.Efter fortsättningskriget 1940-44 tvingades Finland till stora eftergifter och betala ett högt krigsskadestånd till Sovjetunionen. Det var osäkert om Finland ens skulle överleva som självständig stat. Spelreglerna för relationerna till Sovjetunionen kom att kodifierades i Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades i april 1948.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet och författare till böckerna Finlands historia samt Finland 1944 – Mellan Hitler och Stalin.Efter rikssprängningen 1809 blev Sveriges östra rikshalva storfurstendömet Finland inom det ryska imperiet. Men Finland fick behålla Gustav III:s lagstiftning och från 1863 tillät tsaren Alexander att den finska lantdagen kunde sammanträda regelbundet. Finland kom att utvecklas till en autonom del inom kejsardömet ända fram till att Finland utropade sin självständighet den 6 december 1917 i kaoset efter den Oktoberrevolutionen i Ryssland.Under vinterkriget 1939-40 och fortsättningskriget 1940-44 slogs Finland tappert mot Röda armén för sitt oberoende. Efter stilleståndet ställdes Finland under de allierades kontrollkommission som helt kontrollerades av Sovjet. När fredsfördraget undertecknades 1947i Paris tvingades Finland tillbaka till 1940 års gränser, förlorade Petsamo i norr och tvingades betala ett krigsskadestånd på 300 miljoner dollar. Finland tvingades upplösa 400 föreningar och lagföra de som Sovjetunionen uppfattade som skyldiga till kriget. I detta läge stod Finland risken att sovjetiseras som Baltikum och Östeuropa. Stalin yrkade att Finland skulle sluta ett avtal med Sovjetunionen om ”samarbete och vänskap” för att förhindra att Finland blev en del av Nato. Finland tvingades också tacka nej till Marshallhjälpen.I Vänskaps-, samarbets- och biståndspakten som undertecknades 1948 förband sig finska staten att avvärja varje angrepp som riktades mot Finland eller Sovjetunionen via finskt territorium. Resultatet blev en stor följsamhet från Finlands sida mot Sovjetunionens intressen under perioden 1948 till 1991 när Sovjetunionen kollapsade. Till den följd att parlamentarismens principer kom att frångås då Moskva gärna såg att president Urho Kekkonen, som hade kontakter med Sovjetisk underrättelsetjänst sedan 1944, skulle sitta kvar.Efter att krigsskadeståndet var betalt kom också Finland att tjäna ekonomiskt på handelsutbytet med Sovjet. Samtidigt som man kunde ha ekonomiska relationer till Västeuropa.Bild: Undertecknande av VSB-pakten mellan Finland och Sovjetunionen i Moskva den 6 april 1948. Undertecknad av den sovjetiske utrikesministern Vyacheslav Molotov, följt av den sovjetiske statschefen Josef Stalin. Till vänster om Stalin står Finlands statsminister Mauno Pekkala, till höger om Stalin utrikesministrarna Carl Enckell och Reinhold Svento, inrikesminister Yrjö Leino och riksdagsledamöterna Urho Kekkonen, Onni Peltonen och JO Söderhjelm. Wikipedia. Public Domain.Musik: Pisces av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I Finland bär varje familj på en egen historia av krig mot den stora grannen i öster. Finland har en 130 mil lång gräns mot Ryssland och nu står ett NATO-medlemskap för dörren. Hör om hur finländare präglats av relationen till Ryssland och vad den betyder idag. Henrik Meinander professor i historia vid Helsingfors UniversitetSusanna Ginman, politisk redaktör på HufvudstadsbladetBengt Linderoth, författare och journalistClaes Aronsson, programledare

Där de ryska trupperna dragit sig tillbaka har obeskrivliga grymheter mot civilbefolkningen i Ukraina avslöjats. Avrättningar, våldtäkter, tortyr. Vad händer med människans psyke och själ i en belägringssituation? Är det här ryssarnas sätt att kriga eller finns ondskan i oss alla? Kriminalöverkommissarie Thomas Elfgren, som lett utredningar om folkmordet i Rwanda, journalisten Yrsa Grune-Luoma, ordföranden för Reportrar utan gränser och historikern Henrik Meinander diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Kansan isä vai julma valtias? Urho Kekkonen lähti kesken lukion taistelemaan Suomen sisällissotaan, nousi 56-vuotiaana presidentiksi, ja oli suosionsa huipulla, kun suomalaisia alkoi muuttaa pois Suomesta. Urho Kekkonen syntyy ja kasvaa lapsesta nuorukaiseksi venäläisessä Suomessa. Joulukuussa 1917 17-vuotias Urho Kekkonen kirjoittaa päiväkirjaansa:  Hurrei! Suomi Itsenäinen! Se on jotain!Seuraavana vuonna Kekkonen jättää lukion kesken. Suomessa syttyy verinen sisällissota, ja Kekkonen liittyy valkoisten joukkoihin. Hän lähtee sotaan suoraan lukiosta, kesken latinan tunnin. "Ja sitä kun ajattelee, niin 17-vuotias poika on todella, todella nuori, ja sitten ollaan ase kädessä... Ja hänhän koki ja näki traagisia asioita sisällissodan aikana", sanoo historiantutkija Kati Katajisto. Valkoiset voittavat sodan ja Kekkonenkin osallistuu valkoisten voitonparaatiin Helsingissä toukokuussa 1918. Sen jälkeen hän matkustaa 150 kilometriä itään Haminaan ja joutuu tilanteeseen, josta hän vaikenee vuosien ajan. Se, mitä keväällä 1918 Haminan valleilla tapahtui, taikka se mikä minulle siellä silloin tapahtui, ei ole koskaan jättänyt minua rauhaan, vaikka olenkin sitä häädellyt pois mielestäni", Kekkonen muistelee myöhemmin muistelmissaan.Vuosikymmeniä myöhemmin, vuonna 1956, Urho Kekkonen valitaan Suomen presidentiksi ja hän pysyy presidentin paikalla 25 vuotta. Hän johtaa Suomea kylmän sodan aikana, saunoo neuvostojohtaja Nikita Hrutovin ja muiden vallanpitäjien kanssa ja luo ympärilleen ajan hengen, jossa presidenttiä ei saa julkisesti kritisoida. Kaljun presidentin valtakauden aikana myös yli satatuhatta suomalaista muuttaa Suomesta Ruotsiin. Vaikka monet erilaiset seikat, satunnaisetkin, saivat ihmiset liikkeelle. Meidän on rehellisesti myönnettävä, sekä itsellemme ja sanottava se toisillemme, että näin laaja maastamuutto merkitsi julkista epäluottamuslausetta Suomen yhteiskunnalle", Kekkonen sanoo Tukholman konserttitalolla ruotsinsuomalaisten kansalaisjuhlassa vuonna 1974. "Tällaiseen elinvoimansa jatkuvaan menetykseen Suomella ei ole varaa."Mitä Haminan valleilla tapahtui keväällä 1918 ja miten Kekkonen neuvoi ruotsinsuomalaisia 70-luvulla, sen kuulet ohjelmassa Kekkonen teinisotilaasta Suomen presidentiksi.Lähteet ja haastateltavat:Kati Katajisto, historiantutkija, Helsingin yliopisto Henrik Meinander, historiantutkija, Helsingin yliopisto Eeva Lindh, tukholmalainen eläkkeellä oleva toimittaja Timo Kekkonen, Urho Kekkosen pojanpoika Kekkosen vaalielokuva vuodelta 1956, Keskustan ja maaseudun arkisto, Helsinki Suomen yleisradion arkisto Urho Kekkonen: Vuosisatani, 1981, OtavaOhjelman on tehnyt: Hanna Sihlman, hanna.sihlman@sverigesradio.se   Tuottaja: Lotta Hoppu  Loppumiksaus: Girilal Baars Lainaukset Kekkosen muistelmista lukee Tuomas Ojala.  Ohjelma on tehty vuonna 2021.   

Urho Kekkonen charmade kvinnorna, han var atleten som krossade sina konkurrenter och han var Finlands mångårige och nästan mytomspunna president. Han personifierade den politiska makten under flera årtionden och lyckades med det omöjliga; att hålla Sovjet på gott humör, men till vilket pris? Var han i själva verket en marionett och envåldshärskare eller var det tack vare hans politiska skicklighet som Finland behöll sin självständighet och inte ockuperades?Kekkonen var både älskad och föraktad, samtidigt som hans privatliv fylldes av festande och otrohetshistorier. Efter årtionden vid makten kantades hans sista tid i livet av sjukdom. Han lämnade ifrån sig makten för 40 år sedan, men hans ande vilar fortfarande över republiken Finland. Medverkande:Timo Kekkonen, barnbarn till Urho Kekkonen.Henrik Meinander, professor i svenskspråkig historia, Helsingfors universitet.Kati Katajisto, historiker vid Helsingfors universitet.Pär Stenbäck, före detta politiker (SFP) och kollega till Urho Kekkonen.Jaakko Iloniemi, tidigare toppdiplomat.Staffan Bruun, tidigare journalist vid Hufvudstadsbladet. Programmet har gjorts av Julia Wiræus.julia.wiraeus@sverigesradio.seProducent var Lotta Hoppu. Källor: Hyvärinen, Pekka: Suomen mies - Urho Kekkosen elämäMattson, Anne: Sylvi Kekkonen - Kiteitä, Sylvi Kekkosen elämäkertaMeinander, Henrik: Finlands historia.Venho, Johanna: Ensimmäinen nainenYle:s tv-serie Kekkonen av journalisten Jari Tervo. 

Då Finland år 1809 övergick från svensk till rysk överhöghet stod landet inför nya utmaningar i många avseenden. Arvet efter skilsmässan från vårt flera hundra år långa förhållande med Sverige blev bl.a. en svenskspråkig minoritet utbredd i samhällets alla klasser, och under 1800-talet blev nationalitetsfrågan en het potatis. Då den nationella identiteten skulle konstrueras, var det inte alla som var överens om att ett folk kan tala två språk - finska och svenska. Under slutet av 1800- och början av 1900-talet utvecklades målmedvetet en identitet för Finlands svenska befolkning - finlandssvenskarna. Huvudsakliga källor: Max Engman, Språkfrågan. Finlandssvenskhetens uppkomst 1812–1922, 2016. Henrik Meinander, Nationalstaten. Finlands svenskhet 1922–2015, 2016. Anna Öhman, "Bland de svenskatalande i Finland västanvindens sus aldrig skall överröstas af de finska skogarnas brusande” : Studenter och svenskhetsrörelsen : Nylands nation och de stora studentbesöken i Uppsala och Helsingfors 1909 och 1910, Pro gradu-avhandling 2017.

Statyer över personer som förknippas med ett rasistiskt och kolonialt förflutet ifrågasätts och rivs ner över hela världen, inspirerat av Black lives matter-rörelsen. Hur ska vi hantera ett förflutet som tyckte annorlunda än vad vi gör i dag? Bevara och minnas som en förmaning eller riva och sudda ut? I Slaget efter tolv diskuterar professorerna i historia Henrik Meinander och Laura Kolbe. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Vi lever nu snart två veckor med undantagstillstånd i Finland. Vad ska man likna läget vid? Kan man jämföra inskränkningen av fri- och rättigheter med läget under kriget? Och vad gör coronasmittan så annorlunda att vi stoppar en stor del av alla aktiviteter i samhället, något vi inte har gjort i samband med andra sjukdomar som skördar långt flera dödsfall? I Slaget efter tolv på skärtorsdagen diskuterar professor Henrik Meinander och Marcus Rosenlund, vetenskapsredaktör på Yle. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I oktober 1918 utsågs den tyska prinsen Friedrich Karl av Hessen till kung av Finland. Knappt ett år tidigare hade Finland utropat sig självständig republik. Vad var det som hände? Vem var Friedrich Karl och varför är Finland inte en monarki idag? Veronica Aspelin och Anna Öhman djupdyker i de intensiva politiska svängningarna kring regeringsformen i den unga staten Finland. I avsnittet medverkar Henrik Meinander som är professor i historia vid Helsingfors universitet. Som röstskådespelare hörs Benjamin Aspelin. Avsnittets huvudsakliga källor: Vesa Vares – Kunikaan tekijät. Suomalainen monarkia 1917–1919. Myytti ja todellisuus. Anders Huldén ¬– Kuningasseikkailu suomessa 1918.

Talvisodan päättymisestä tulee perjantaina 13.3. kuluneeksi 80-vuotta. Miten sodan loppuminen otettiin vastaan kotirintamalla, ja miksi niin moni suomalaisista odotti sodan päättymiseltä toisenlaista tulosta? Studiossa vieraana historian professorit Maria Lähteenmäki, Itä-Suomen yliopisto ja Henrik Meinander, Helsingin yliopisto. Jakson juontaa Tuomas Lähteenmäki.

Den ryska presidenten Vladimir Putin besöker Finland och tas emot av president Niinistö. Hur mår det finsk-ryska förhållandet år 2019? Vilka frågor tas upp när presidenterna möts och vilka tas inte upp? I Slaget efter tolv diskuterar Anna-Lena Laurén (bilden), moskvakorrespondent för Dagens Nyheter och Hufvudstadsbladet samt professor Henrik Meinander från Helsingfors Universitet. Programledare: Stefan Winiger slaget@yle.fi

Mitä Venäjän keisarin armeijassa tsaaria uskollisesti loppuun saakka palvellut Mannerheim näki ja teki punaisen vallankumouksen pyörteisiin joutuneessa neuvostojen maassa? Mannerheim neuvostojen maassa -osan vieraana on professori Henrik Meinander. Lukunäyte on kirjasta V.I. Lenin Valitut teokset (vuodelta 1947) Teoksen suomentajaa ei tunneta. Lukijana on Anu Heikkinen. Äänisuunnittelu Joonatan Kotila. Toimittaja Jukka Kuosmanen. Sarjassa tulevat tutuiksi luhistuvan keisarikunnan ja neuvostojen maan kummallisimmat kohtalot ja tarinat. KUVA: YLE/Raili Tuikka & Jukka Kuosmanen

Kuinka paljon Mikael Agricola ja uskonpuhdistus muuttivat suomalaisten elämää ja arkea? Missä määrin keskikaikaiset tavat ja traditiot elivät syrjäisessä ja vähäväkisessä Suomessa vielä keskijaan jälkeen? Kuinka merkittävä uudistaja Agricola Suomen kulttuurille oikein oli? Näitä kysymyksiä pohditaan nyt Roman Schatzin Maamme-kirjassa. Vieraina ovat Helsingin yliopiston yleisen kirkkohistorian emeritusprofessori Simo Heininen ja historian professori Henrik Meinander.

Suomessa uuden Kalevala -elokuvan tehnyt ohjaaja Jari Halonen on sitä mieltä, että Kalevala on tulkittu täysin väärin. Väärille vesille lähdettiin jo silloin kun Elias Lönnrot kokosi, muokkasi ja osin myös kirjoitti Kalevalan. Missä sitten mentiin pieleen, annetaan ohjaajan selittää. Jari Halosen Kalevala -Uusi aika -elokuva tulee Suomessa valkokankaille huomenna perjantaina marraskuun 15. päivänä. [Duration:15:11] Keskustelu Kalevala-elokuvasta jatkuu huomenna (perjantaina 15.11.) Sisuradiossa, kun kantansa asiaan tuo historioitsija Henrik Meinander. Toimittajana edellisessä oli Katri Nisula.