Podcasts about petter larsson

Meritokrati och klassresor är en del av det liberala samhällets grundstenar. Vad kan vara fel med att försöka ge alla lika förutsättningar och sedan låta den bäste vinna? Hur hänger meritokrati och ojämlikhet ihop? Och hur är det med den sociala rörligheten egentligen? Katalys och Starta pressarna gästas av kulturjournalisten och författaren Petter Larsson som har grottat ner sig rejält i dessa frågor i sin bok ”Riggat”. Medverkande: Petter Larsson, Enna Gerin, Elisabeth Lindberg och Daniel Suhonen.

Avslöjanden om systematiska övergrepp på ikoniska Harrods skakar Storbritannien. I en ny BBC-dokumentär anklagar över 20 kvinnor lyxvaruhusets tidigare Mohamed al-Fayed för övergrepp och våldtäkt under flera decennier. Sedan dokumentären sändes har närmare 300 kvinnor trätt fram och kommit med liknande anklagelser mot den egyptiske miljardären. Hur kunde kvinnor utnyttjas bakom den lyxiga fasaden utan att någon larmade? Går det att få någon rättvisa nu när Mohamed al-Fayed är död? Och kan den här skandalen blir ännu större? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Hårdare straff, fler fångar och överfulla fängelser är en ekvation som drabbat många länder de senaste åren. I Storbritannien är överbeläggningarna på landets anstalter så stora att tusentals intagna måste släppas ut i förtid. Men lösningen är inte okontroversiell, och kritiker har varnat för vad den kan leda till. Vad är det som skapat krisen från början? Hur allvarligt är läget i de brittiska fängelserna? Och vad kommer regeringens planer att få för konsekvenser? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: The Guardian, Channel 4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

In this episode host Alex Greene sits down with Petter Larsson, a former Swedish national security and intelligence officer turned risk management consultant, leadership coach, and TRE Provider. Petter shares his personal journey of burnout and recovery, and how he came to understand that stress management is risk management.Petter's story is a powerful reminder that even the most resilient among us can be vulnerable to stress and burnout. He offers valuable insights into the importance of self-awareness, self-care, and seeking help when needed. Petter also shares his experience with TRE (Tension and Trauma Releasing Exercises), a somatic therapy that he credits with helping him to heal from trauma and develop a healthier relationship with his body and nervous system.If you're struggling with stress or burnout, or if you're simply interested in learning more about how to manage your nervous system, this episode is for you. Petter's story is sure to inspire and inform, and his insights will give you practical tools to take back control of your life.Key Highlights:00:00 - Introduction04:19 - Petter's Background in Swedish National Security and Intelligence08:00 - Petter's Childhood and Formative Years11:36 - Petter's Career and Burnout13:43 - Petter's First Health Scare16:07 - Petter's Collapse and Hospitalization20:33 - Petter's Anxiety and Panic Attacks25:57 - Petter's Introduction to TRE36:58 - The Power of TRE for Petter48:32 - Integrating TRE into Everyday Life53:58 - Petter's Approach to Helping Others with TRE1:01:21 - Integrating TRE into Yoga and Wellness Practices1:06:12 - TRE as a Preventative and Proactive Approach1:15:58 - Closing Thoughts and Future of TRELinks and Resources: Website: https://www.lizarch.com/ Safe and Sound Protocol: https://www.lizarch.com/safe-and-sound-protocol Instagram: https://www.instagram.com/lizarch Stephen Porges: https://www.stephenporges.com/ 

Lyxbåten Bayesian kapsejsade på bara någon minut utanför Siciliens kust. Båten hade lagt till i en hamnstad utanför italienska Palermo när den uppges ha träffats av en spjutliknande tornado. 15 personer kunde räddas och sex personer har hittats döda. Bland de som bekräftats döda finns den brittiske techmiljardären Mike Lynch. Vem är han? Och vad var det egentligen som hände? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: BBC och SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En maskerad 17-åring tog sig i måndags in på en danskurs med Taylor Swift-tema och började attackera deltagarna med kniv. Tre flickor dog och flera barn och vuxna vårdas på sjukhus med livshotande skador. Staden Southport i England skakas nu av dådet, och kravaller har brutit ut efter att supportrar till organisationen English Defence League attackerat en moské. Både sorg och ilska sprider sig i Storbritannien. Vad kommer det att få för konsekvenser? Vad vet vi om gärningsmannen och motivet till dådet? Och finns det risk att upploppen sprider sig? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets London-reporter. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp från: ITV News och Sky news. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Boken heter "Riggat : hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa" och gäst är författaren Petter Larsson.Undersökningar visar att 65 procent av svenskarna anser att det ekonomiska systemet är i grunden rättvist, eftersom alla har lika möjligheter att lyckas. Men detta är enligt Petter Larsson närmast en myt. Och denna tro på klassresor gör att vi legitimerar den växande ojämlikheten.I boken beskrivs hur den sociala rörligheten inte ökat på 70 år. Statistiken pekar istället på att de högutbildades barn har 900 procent större chans än de lågutbildades att läsa på universitetet. Pengar och status går som regel i arv och klassklyftorna kvarstår. Men samtidigt lever vi i en tid där jakten på meriter och formell utbildning har blivit normen. En situation som snarare får effekter av statusstress, betygshets, psykisk ohälsa och en högerradikal mobilisering. Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Går det inte att göra en klassresa genom hårt arbete och utbildning? Hur tungt väger det sociala arvet för vår chans att "lyckas"? Vad gör idéerna kring klassresor med oss som samhälle? På vilket sätt hänger tron på meritokratin ihop med ökade klassklyftor? Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I maj kom premiärminister Rishi Sunaks överraskande besked: Storbritannien går till parlamentsval den 4 juli. Med 14 år av konservativt styre på spel visar opinionsmätningarna att oppositionspartiet Labour går mot storseger. För det styrande Torypartiet väntas istället en historisk förlust, och en ny skandal bara dagar innan valet har inte gjort saker lättare för Rishi Sunak. Är loppet kört för honom och Tories? Hur tungt har frågan om Brexit vägt inför valet? Och vad skulle ett maktskifte betyda för Storbritanniens framtid? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: BBC och Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

30 000 personer fick HIV eller hepatit C efter att ha fått smittat blod under flera decennier i Storbritannien. Utredningen av blodskandalen i Storbritannien visar nu att myndigheterna gjorde allt för att dölja skandalen. Patienter smittades via blodtransfusioner, främst med blod från smittade blodgivare i USA. 2017 tillsattes en utredning av dåvarande premiärminister Theresa May efter stor påtryckning från allmänheten. Nu är utredningen klar och den visar att myndigheterna försökte mörka skandalen på alla sätt och vis. Hur kunde det här hända? Vad visar utredningen och hur ska Storbritannien hämta sig från skandalen? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent i London. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

I Georgien har parlamentet röstat igenom den så kallade agentlagen. Tusentals personer har under flera veckor demonstrerat mot lagförslaget, som i folkmun kallats för den ryska lagen. Den nya lagen, kommer tvinga alla organisationer i landet som får 20 procent eller mer av sina inkomster från utlandet att klassas som “agenter under utländsk påverkan”. 2022 så ansökte Georgien om EU-medlemskap, men den nya lagen kan försvåra för landet att komma med i EU - man menar att det istället för landet närmare Ryssland. Vad innebär den nya lagen? Hur ser chanserna ut för Georgien att bli medlemmar i EU och hur har omvärlden reagerat? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent, på plats i Georgien. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: AP, BBC News, SR. Kontakt: podcasts@aftonbladet.se.

Storbritannien vill skapa en rökfri generation och har röstat igenom ett nytt lagförslag som ska stoppa unga britter från att ta sitt första bloss. Om lagen blir verklighet kommer det vara förbjudet att sälja tobaksprodukter till alla födda den 1 januari 2009 eller senare – för alltid. Hur ska det fungera i praktiken? Skulle lagen få den effekt som politikerna vill? Och vad tycker britterna om förslaget? Gäst: Petter Larsson, Londonreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: Channel 4, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Dynamitattentatet mot fartyget Amalthea i Malmö sommaren 1908 skakade Sverige. En strejkbrytare dog och attentatsmännen fick hårda straff. Bomben väckte en het debatt om strejkbryteri och våldsmetoder, men också om bristen på rättvisa och demokrati.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Historikern Roger Johansson, professor vid institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds Universitet. Han har bland annat skrivit kapitlet ”Bomben som skakade Sverige” tillsammans med Lars Berggren i antologin ”Ekot från Amalthea” (red. Petter Larsson, utgiven av ABF Malmö) – ett kapitel som delvis ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Spräng Amalthea! – arbete, facklig kamp och strejkbryteri i nordvästeuropeiska hamnar 1870-1914” av Yngve Tidman, utgiven av Lund University Press; ”Dömda till döden – Amaltheadramat” av C.J. Björklund, utgiven på Tiden; och ”Dömd till döden för Amalthea” av Anton Nilsson, utgiven på Albert Bonniers förlag. I podden citeras också bl.a. ur en intervju med Anton Nilsson i Sveriges Radio 1979. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt pratar vi med författaren och journalisten Petter Larsson om hans bok Riggat: Hur tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa. Om evig konkurrens, vad det är att lyckas och vad det är att förlora, och varför vi behöver om inte avskaffa så åtminstone förskjuta familje-konstellationen, eventuellt genom kommunistiska inkubatorer finansierade genom […]

Tron på meritokratin minskar chansen till en klassresa, menar författaren och journalisten Petter Larsson.I veckans avsnitt samtalar vi med Petter om hur spelet om jobben, pengarna och makten är riggat med viktade tärningar. Där vissa förlorar, och andra blir vinnarna.Vad är viktigast - resor i hierarkin, eller att få bort klassorättvisorna helt och hållet?Boken "Riggat" går att hitta här: https://bokforlagetatlas.se/bocker/riggat/Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är det klart att 33-åriga Lucy Letby, som går till historien som Storbritanniens värsta barnseriemördare i modern tid, kommer att få tillbringa resten av sitt liv bakom galler. Hon har dömts för sju fall av mord och sex mordförsök på nyfödda bebisar, mellan juni 2015 och juni 2016. Rättegången varade över 10 månader och Lucy Letby har hela tiden nekat till brott. Hur kunde sjuksköterskan fortsätta med sina våldsdåd mot bebisar under arbetstid? Vad gjorde att hon slutligen åkte fast? Och hur har fallet Lucy Letby påverkat landet? Gäst: Petter Larsson, reporter på Aftonbladet. Programledare: Ellen Lundström. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Med hjälp av Petter Larsson fick vi oss en pratstund med Allsvenskans bäste spelare. Detta har varit tillgängligt för alla Patreons ett tag men vi ville testa hur det fungerar i detta forumet. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/daniel-ekberg/message

Vårt stenhårda klassamhälle bärs upp av tron på Meritokratin. En ideologi som får vinnarna att tro att de förtjänat sin position och förlorarna att tro att det är rättvist att de befinner sig på botten.Men meritokratin är en bluff, säger Petter Larsson som skrivit boken ”Riggat”. En stenhård uppgörelse med systemet som får oss att tro att vi gör det vi gör för att vi har kompetens för det. Ett system som bärs upp av skolval, tester och litterära myter.Vi pratar Nepo babies, Alex Schulman, familjen Skarsgård och Édouard Louis och synar våra egna klassresor. Är de rena självbedrägerier? Hur vet man ens att man gjort en klassresa? Med: Selma Brodej, Martin Aagård och Petter Larsson

Snart flygs asylsökande iväg 650 mil till Rwanda där de uppmanas åter bygga upp sina liv. Detta till följd av ett kontroversiellt avtal som Storbritannien och Rwanda slöt i april i år. 
Syftet sägs vara att stoppa människosmuggling över Engelska kanalen, som den brittiske premiärministern Boris Johnson menar har förvandlats till en ”blöt kyrkogård”. Men avtalet har fått skarp kritik från många olika aktörer. Vad kommer avtalet innebära i praktiken? Vilka är det som kommer skickas iväg? Får man överhuvudtaget skicka iväg asylsökande på det här sättet? Det talar vi om i dagens Aftonbladet Daily. Gäst: Petter Larsson, Londonreporter på Aftonbladet Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sen krigets början har det pratats en hel del om vad Rysslands president Vladimir Putin kan tänkas vilja göra härnäst. Vill han få tillbaka det gamla Sovjet? Vilket är nästa land på hans erövringslista? Spekulationerna och diskussionerna har gått varma på alla håll. Ganska tidigt så pekades ändå Moldavien ut som nästa mål. Moldavien tillhörde det gamla Sovjetunionen och är ett av Europas fattigaste länder med runt fyra miljoner invånare. Den senaste tiden så har det återigen börjat pratas om att en invasion av Moldavien närmar sig. Man spekulerar i att Ryssland kommer börja med att invadera Transnistrien, den lilla utbrytarregionen på gränsen mellan Moldavien och Ukraina. Hur är läget i Transnistrien och Moldavien? Vad händer om Putin invaderar? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets korrespondent på plats i Transnistrien. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Skandalen som kallas "partygate" går vidare. Kort efter att Storbritanniens premiärminister Boris Johnson bett om ursäkt i parlamentet kom nästa avslöjande. Under pandemins gång har det uppdagats att det har varit både julfester och vårparty i regeringshuset i London trots strikta restriktioner för det brittiska folket. Johnson har sagt att han inte varit närvarande vid alla tillfällen och att det i vissa fall ingått i arbetet. Vad är det premiärministern anklagas för och varför har det genererat sådan kritik? Är det rimligt att Johnson får klä skott för hela staben? Kan han tvingas avgå? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets Londonkorrespondent. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Premiärminister Boris Johnson befinner sig mitt i en storm av kritik, omikron-kaos och interna partistridigheter. I takt med att coronasmittan ökar i Storbritannien ökar också pressen på honom. I det här avsnittet av Aftonbladet Daily ska vi förklara bakgrunden till alla rubriker. Varför skakar marken under Boris Johnson? Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets London-korrespondent. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Kommer friheten till Storbritannien den 21:a juni? Ja, i landet går man nu och väntar på besked från regeringen om landet ska öppna upp helt och hållet på dagen som fått namnet ”freedom day”, frihetsdagen. Storbritannien ligger långt fram i sin vaccinationsplan och över 50 procent av den vuxna befolkningen har redan fått två doser. Samtidigt hotas frihetsdagen av den indiska dubbelmutationen, som fått ordentligt fäste på de brittiska öarna. Hur är läget i Storbritannien nu och hur oroliga är man för den indiska dubbelmutationen? Kommer landet öppnas upp 21:a juni och hur tänker Boris Johnson att G7-länderna ska hjälpa resten av världen med vaccineringen? Det snackar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare: Jenny Ågren.

A pint of lager, please! Ja, äntligen fick britterna samlas på sina älskade pubar igen, efter en lång lång lockdown. Pandemin har hållit ett hårt grepp om hela världen, men nu, i takt med att fler länder ligger bra till i vaccineringen mot covid-19, så börjar man så sakta öppna upp igen. Storbritannien öppnade inte bara upp sina pubar, utan nu går det också att besöka bibliotek, gym och temaparker. Men den senaste tiden har det varit oroligt på de brittiska öarna. Våldsamheterna på Nordirland och prins Philips bortgång har såklart påverkat stämningen i landet, så frågan är hur det påverkar återöppnandet av pubarna? Vi tar tempen på Storbritannien i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare: Jenny Ågren.

Tisdagen den 8:e december 2020 kommer gå till historien. Dagen då de första människorna började vaccineras mot covid-19. Efter nästan ett år med coronapandemin så kunde man i Storbritannien äntligen börja vaccinera sina invånare. Hur gick det under första dagen av vaccineringen och vad kan det här betyda för smittspridningen i landet? Betyder det här att britterna kan fira jul som vanligt? Det här pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily. Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare: Jenny Ågren.

Harry Potters skapare är i rejält blåsväder. J.K. Rowling har på Twitter delat inlägg och skrivit om saker som skapat debatt och upprört hbtq-rörelsen, fans och filmbolag. Hon anklagas bland annat för transfobi.Vad är det egentligen som succéförfattaren uttalat sig om och hur kan det här komma att påverka hennes miljardimperium? Det här tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.Gäst: Petter Larsson, Aftonbladets reporter i London. Programledare: Jenny Ågren.

Det stormar kring parlamentet i Storbritannien - och i centrum står Dominic Cummings, en förhållandevis anonym rådgivare till Boris Johnsons regering. Vad handlar den här historien om, varför har det blivit en så stor grej i Storbritannien och hur kan det påverka landets försök att stoppa smittspridningen? Det pratar vi om i dagens Aftonbladet Daily. Gäst är Petter Larsson, programledare är Marcus Ulvsand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Boris Johnson ser ut att gå mot seger i det brittiska valet men kommer Labours sista kraftsamling att förändra opinionsläget? Europapodden har tagit sig till London inför det brittiska valet och med ett drygt dygn kvar till att vallokalerna stänger leder fortfarande Tories i opinionsmätningarna. Men oavsett vem som vinner väntar en lång och smärtsam skilsmässa från EU och ingen av toppkandidaterna verkar vara särskilt förberedd på den. I dagens podd går vi dessutom igenom hur Liberaldemokraterna misslyckats med att samla väljare trots ett nästan öppet mål, varför Boris Johnson gömmer sig i en mjökbil och vad näringslivet är mest rädda för: en hård brexit eller Jeremy Corbyn vid makten. Medverkande: Cecilia Nikpay, egenföretagare, Magdalena Frennhoff Larsen och Petter Larsson, stringer för Aftonbladet. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Europapodden europapodden@sverigesradio.se

I dagens daily slår vi en signal till Aftonbladets London-reporter Petter Larsson, som ger en lägesrapport från en politisk cirkus.Reporter & producent: Marcus Ulvsand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är han en underhållande superfilosof som kittlar medelklassen med kommunistiska slagord, eller har han något viktigt att säga? Petter Larsson och Mattias Svensson läser båda Slavoj iek "First as Tragedy, Then as Farce" i detta avsnitt från 2010. ESSÄ: Detta är texter där skribententerna reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribenternas egna. Avsnittet är från 2010. Petter Larssons: Uppfriskande och förvirrande om liberalismens kriser Hemma på väggen har vi ett vykort där det på tyska står ungefär att den som inte kan övertyga, kan åtminstone skapa förvirring. Jag vet inte varifrån citatet kommer, men det stämmer ganska bra på den slovenske filosofen Slavoj iek. I sin nya bok påstår han utan att blinka att framtidens kamp står mellan socialism och kommunism. Bara en sån sak. Boken heter First as Tragedy, Then as Farce, först som tragedi, sedan som fars. Det syftar på ett gammalt Marx-citat om hur historien upprepar sig. Här handlar det om liberalismen, som fick en första knäck i kriget mot terrorismen, när våra demokratiska ledare i snabb takt började upphäva just de rättigheter man ville försvara. En andra knäck kom med finanskraschen, där marknadsliberalismen dog som ekonomisk doktrin. Visst, de pratar fortfarande om marknadens välsignelser. Men samtidig öser de skattepengar över bankerna, tar över bilföretag och dammar av idén om en Tobinskatt. De tror inte längre på sin egen doktrin. Däri ligger det farsartade. Och vad är dessa statsingripanden om inte just ett slags socialism, frågar iek? Själv skulle jag inte kalla det socialism, utan estatism, eftersom socialism måste innehålla en politik för jämlikhet. Men strunt samma. I ljuset av finanskrisens räddningspaket åt kapitalet kan man inte längre låtsas att politik och ekonomi är olika saker. Det är det viktiga. Och just när detta sker, så står vänstern handfallen. Chansen att förvandla finanskrisen till revolution går oss ur händerna. Det är till denna fantasilösa och fega vänster iek riktar sig, inte bara med en utskällning, utan med ett förslag: bli kommunister igen. Jag blir alltid både misstänksam och upprymd när någon vågar ta det förbjudna ordet i mun. Att bara två årtionden efter Sovjets fall entusiastiskt proklamera kommunismens återkomst är ju ett djärvt tilltag. Å andra sidan så är det ju ofarligt just därför att det inte finns någon hotfull kommunistisk rörelse på riktigt. Man kommer undan som drömmare eller clown. Så vad menas? Ja, vi står inför fyra stora konflikter som marknadsliberalismen inte kan hantera: den ekologiska krisen, bioteknikens möjligheter att förändra människans natur, privatiseringen av intellektuell egendom och ett globalt apartheidsystem, där en majoritet av jordens befolkning inte behövs i produktionen. De tre första kan nog lösas med mer statsingripanden, tror iek. Att vara kommunist innebär helt enkelt att insistera på att det fjärde problemet  rättvisan  måste lösas samtidigt. Frågan om hur lämnas som vanligt därhän. Men han föreslår att vi ska tänka oss, att vi befinner oss i ett framtida globalt monstersamhälle av ekologisk kollaps, där miljarder fattiga hålls i schack med vapenmakt. Från den positionen ska vi anklaga våra förfäder, oss själva alltså, för att de inte gjorde något. Och sedan göra detta. Som i filmen Terminator, där kriget i framtiden avgörs genom att man sänder maskiner tillbaka i tiden för att ändra historien, för att nu använda en egen popkulturell liknelse. Ja, det är kanske mer förvirrande än övertygande, särskilt som han lägger mer krut på att berätta anekdoter än på att underbygga sina idéer med fakta. Men kanske är förvirring inte så dumt för den som vill bryta med de dagliga lögnerna om att allt kommer att fortsätta ungefär som vanligt och att det skulle duga gott. Petter Larsson   Mattias Svensson: Osminkad kommunistisk våldsporr som kultursidesvänstern går igång på Att läsa Slavoj iek känns lite som att ha kommit på kulturvänstern med byxorna nere. Generande, men också en inbjudan till skratt på deras bekostnad. Den slovenske superfilosofen, med DN kulturs Sverker Lenas ord, varnar redan i inledningen av sin bok First as Tragedy, Then as Farce för att den som likt undertecknad hyser vulgäruppfattningen att kommunismen genom sina över 100 miljoner dödsoffer skulle ha spelat ut sin roll inte ska läsa hans bok. Jag förstår honom. Boken är nämligen en farsartad predikan för de redan troende, som landar i den tragiska slutsatsen att kommunister ska utnyttja kriser för att etablera proletariatets diktatur i en extremt våldsam samhällsomdaning. Nu mer än någonsin, hävdar iek, behövs disciplinerande terror av samma slag som under Lenin och jakobinernas skräckvälde. Jo, det är sådan osminkad kommunistisk våldsporr som kultursidesvänstern går igång på och hyllar i eufemismer om att det är befriande att höra iek efterlysa disciplin, organisering och ledarskap för att citera Sverker Lenas recension. Lenas är bara en i mängden av akademiker och kulturskribenter som villigt omtolkar Zizeks brutalitet som en uppriktighet de själva inte riktigt vågar uttrycka, annat än som superlativer över författaren. Välviljan behövs om man ska få ihop ieks resonemang. Det här måste vara den enda bok om den nuvarande finanskrisen som helt missar att ta upp exempelvis Greenspans lågräntepolitik eller de halvstatliga bostadslåneföretagen Fannie och Freddie som bidragande till krisen. Och trots att iek med rätta gör sig lustig över de massiva miljardpaketen till misskötta banker, så är han i slutändan för dem. Radikaliteten inskränker sig till den hägrande revolutionen och jag vet över huvud taget inte när jag läste en tänkare som så flitigt helgarderar sig i alla dagsaktuella frågor. En sann vänster tar en kris på allvar som en chans som fullt ut måste utnyttjas, skriver iek. Det är också så han nyttjar finanskrisen. Den blir i ieks värld ett järtecken om liberalismens och tillväxttankens förestående kollaps, inte en tillfällig nedgång i tillväxt som vi upplevt många gånger i historien. På samma sätt varnar iek för ekologisk kris, kris för upphovsrätten och människor som separeras av murar och gränser. Definitivt mer eller mindre allvarliga problem, men iek har i stort sett ingen sakkunskap att bidra med eller några ambitioner att göra problemen intellektuellt hanterbara. Visst reser han vissa relevanta frågeställningar. Viktigast är den radikala kritiken av socialism i form av en ekonomiskt interventionistisk och nationalistisk välfärdsstat som öser miljarder över misskötta företag, bibehåller jordbruksstöd och spelar på rädsla för invandring.  Krishanteringen i många länder följer dessvärre detta mönster. Men medan liberalen mot detta hävdar friheten som mänsklig rättighet och universellt värde, är allt iek har att erbjuda tanken att hatet mot utlänningar borde ersättas av hatet mot kapitalister. Men liberalismen är omöjlig, hävdar iek och plockar fram de dubbla måttstockarna. Att vi som individer inte har full kunskap om hur det går när vi väljer väg i livet blir ett tillräckligt argument för att marknadens frihet och den liberala demokratin är förljugen. Några sidor senare medger han obekymrat att hans tänkta diktator inte heller har någon kunskap om vad det är för liv han med våld tvingar på alla sina undersåtar. Det stannar inte där. I vad som kan vara bokens ofrivilligt komiska höjdpunkt klagar samme man som vällustigt beskriver den nödvändiga terrorn, våldet och diktaturen under kommunismen, på pressen att i en välbärgad marknadsekonomi välja mjuk eller hård kudde på hotellrummet. Detta har en terroriserande dimension och fyller oss med existentiell oro. Så ser logiken ut i superfilosofens värld. På sin höjd och inte utan besvär lyckas han brotta omkull en och annan reklamslogan. Men det räcker uppenbarligen för att Sverker Lenas på DN kultur ska säga sig ha bevittnat ett vidunderligt, intellektuellt fyrverkeri och ett pärlband av lysande analyser. Frågan varför finanskrisen inte har lett till något uppsving för den intellektuella vänstern torde med detta vara besvarad. Mattias Svensson     Litteratur: Slavoj iek: First as Tragedy, Then as Farce (Verso Books, 2009)

Statere. Så kallas de lantarbetare som arbetade för slavlön. Statarna är förmodligen den grupp arbetare som skildrats mest i litteraturen. Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson och Jan Fridegård bidrag genom sina böcker till statarsystemets avskaffande. Statare kallades de jordbruksarbetare som arbetade för jordägare och i huvudsak fick betalt i natura, alltså i form av mat och boende istället för pengar. Det innebar stora begränsningar i statarnas möjligheter att förändra sin tillvaro. Arbetsvillkoren var ofta usla; man arbetade hela dagar utan någon form av ledighet och när man slitit ut sin kropp var fattigstugan i många fall det enda alternativet. Vid nittonhundratalets början levde ungefär en kvarts miljon människor som statare. Statarskolan Arbetarlitteraturen skildrar ofta samhället realistiskt. Det har varit ett sätt att belysa människors villkor för att åstadkomma en politisk förändring. Den här podcasten handlar om litteraturen, men också om det litteraturen skildrar. Många arbetarförfattare har skildrat statarnas liv. 1933 utkom tre författare med varsitt verk om statarna. Författarna kom att kallas för "statarskolan". Det var Ivar Lo-Johansson, Moa Martinson och Jan Fridegård. Ivar Lo-Johansson skrev under 30- och 40-talet fyra statarromaner och ett stort antal statarnoveller. 1945 avskaffades statarsystemet i en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, men mycket tack vara böckerna som uppmärksammat statarnas villkor. Vilka var statarna, hur levde dem, och kan man göra paralleller till dagens arbetsmarknad där bemanningsföretagen växer sig allt starkare? Jag har träffat Petter Larsson, museipedagog på Statarmuseet. Petter Larsson, museipedagog på Statarmuseet Statarmuseet Statarmuseet är inrymt i en gammal statarlänga från 1886. Den ligger i Torup öster om Malmö. Är du intresserad av att veta mer och se hur statarna levde rekommenderar jag ett besök. Surfa in på statarmuseet.com och läs mer. Musik och bilder Intro: Jahzzar – Lift off Musik: Jahzzar - The Wrong Way Foto: Nordiska Museet/Wikimedia

Vad är en åsikt, hur skaffar man sig den och under vilka förutsättningar är vi beredda att byta? Samtal mellan Ann Heberlein, Petter Larsson och Åse Innes-Ker. Det enda som jag vet är att jag ingenting vet. Denna paradox tillskrivs Sokrates. Och även om det saknas belägg för att han verkligen ska ha sagt just så, är detta möjligen en vis, ödmjuk attityd till sina åsikter och övertygelser. Enligt socialpsykologerna Justin Kruger och David Dunning är det i alla fall personer med lägst förmåga att resonera logiskt som mest överskattar sin kompetens, och tvärtom de mest kompetenta som underskattar sin. Tre kompetenta personer diskuterar förutsättningarna för att byta åsikt: Etikforskaren och debattören Ann Heberlein, journalisten och debattören Petter Larsson samt psykologilektorn Åse Innes-Ker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Nästa år äger den rikaste procenten av jordens befolkning mer än alla andra tillsammans, enligt hjälporganisationen Oxfam. Petter Larsson, Johan Norberg och Lena Halldenius diskuterar om det är ett problem. Oxfam beräkar vidare att världens åttio rikaste personer snart kommer att äga mer än den fattigaste hälften av alla människor. De exakta siffrorna kan diskuteras, men faktumet tycks obestridligt: skillnaden mellan de rikaste och de fattigaste ökar. Är detta också ett rättviseproblem? Diskussion mellan vänsterdebattören Petter Larsson, den liberale debattören Johan Norberg och filosofen Lena Halldenius. Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Torpare och andra yrken som var knutna till jord- och skogsbruk har dominerat vårt arv ända fram till modern tid. Därför är det nästan oundvikligt som släktforskare att stöta på de yrkeskategorierna i sin forskning. Men det är inte alltid helt klart vad de olika benämningarna innebär. Torp har till exempel haft olika innebörd genom tiderna och det har också funnits skillnader geografiskt i landet. Karl- Ingvar Ångström som är både släktforskare och lantmätare berättar att man lite förenklat kan säga att det tidigare fanns torp och hemman i en by.   Hemmanen, som var böndernas gårdar, hade inte fasta ägor. Gränserna ändrades lite då och då före storskiftet som skedde i mitten av 1700- talet. -Det var egentligen bara gårdstomterna som var fasta, resten av jorden brukades nästan som ett kollektivjordbruk. Ett torp var ett mer bestämt markområde med gränser omkring. Och rätt tidigt, berättar Karl- Ingvar Ångström, bestämdes att bönderna inte skulle upplåta alltför mycket torp eftersom det försämrade möjligheterna för bönderna att betala sin skatt. På 1800- talet blev det nästan tvärtom. Då uppmanades hemmansägarna att upplåta torp på grund av den stora befolkningstillväxten. -Och då var det framförallt de sämsta delarna av byn som styckades av till torp, berättar Karl- Ingvar. Marken som odlades var mark som tidigare inte varit uppodlad och begreppet ”att odla från ris och rot” innebar att man helt enkelt odlade ute i skogen. Om man är intresserad att söka information om ett torp finns det några bra råd att följa berättar Karl- Ingvar Ångström. Allra bäst är att gå in i laga skifteshandlingarna. Laga skifte var Lantmäteriförättningen från 1828 till slutet av 1800- talet. I slutet av protokollen finns en redovisning med de torparkontrakt som fanns och hänvisning till de kartor som finns. Dessa handlingar finns dels i Lantmäterimyndigheternas arkiv som finns i residensstäderna, och dels i Lantmäteriverkets arkiv i Gävle. Tidigare har man behövt besöka arkiven, men just nu pågår ett arbete med att lägga över alla kartor och handlingar på en kartsida på internet. Genom att klicka på den här länken kan du söka dig vidare i Historiska kartor gratis. Det kan också löna sig att leta i toraparresulutionerna. Eftersom torparna ofta sökte skattefrihet de första åren kan man leta i Länsstyrelsernas torparresultutioner. Då besöker man respektive Landsarkiv där det finns sökregister över torparresolutionerna. Där finns också ofta torparkontrakten. Dessutom kan det vara bra att leta i mantalslängderna. De finns dels på SVARs hemsida fram till 1825. Efter det är det Landsarkiven som gäller. I småprotokollen som finns i Häradsrättsarkiven på Landsarkiven kan man också finna torparkontrakt. Torpinventering Arnold Tunström har sedan 1980- talet ägnat sig åt att inventera torp. - Det började som en studiecirkel då vi intervjuade minnesgoda äldre människor här i bygden som kände till vilka som bott på torpen från början. Men idag är det många av de som inte längre lever, berättar Arnold, som lagt upp två tjocka pärmar på köksbordet. Pärmarna har detaljerade uppgifter om alla torp i Ljustorp som ligger i Medelpad. De innehåller dels information om alla som bott på torpen och också hänvisningar till kartor med exakta tomtgränser. -De första torpen här var dagsverkstorp. De som kom över några tunnland skrev avtal med hemmansägaren om att göra ett visst antal dagsverken hos honom. Ofta fick de på kort varsel infinna sig och utföra hårt jobb. Normalt byggde man ladugården först berättar Arnold Tunström. Där bodde de tillsammans med husdjuren fram till dess att boningshuset byggts. -Att som nygift komma över en markbit och mötas av grov granskog utan hus och kreatur måste ha varit en fruktansvärd situation, säger Arnold. Men samtidigt var det en oerhörd lycka att överhuvudtaget ha en markbit att odla på. -Det var kö hos hemmansägaren som bestämde hur avtalet skulle se ut. Hade man en bra relation till markägaren kunde torparen succesivt köpa torpet och få äganderätt, men oftast hade de inga pengar och behövde låna av bonden. På så sätt var de riktigt i klorna på bonden, berättar Arnold. För det mesta hade torparna en eller ett par får som de använde ullen att göra vadmalskläder och sticka plagg med. De som inte hade råd med en ko skaffade i regel getter istället. Statare Den som börjar släktforska får lära sig att börja med att intervjua äldre släktingar om sådant de varit med om, hört berättas och vet har hänt. Men det är inte alltid enkelt att intervjua äldre om gamla tider– inte om det liv de levt varit skambelagt på något sätt. Så var det ofta med dem som arbetade som statare. Den perioden ligger inte så långt borta i tiden, men eftersom statarna hade så låg status i samhället ville de flesta gamla statare inte prata om det livet med sina efterkommande. Så var det för Kjell-Åke Larsson. Han växte upp som statarunge på en gård strax utanför Malmö. Nu som pensionär jobbar han som en av många frivilliga på statarmuseet som ligger i Bara tre mil från hans egen barndoms huslänga. Och nu när han tillsammans med andra försöker rekonstruera statarlivet grämer det honom att han inte frågade sina föräldrar mer. -Han man vetat då vad man vet idag så skulle man ju pratat med dem, det skulle varit gjort för 15 år sedan, då levde fortfarande många gamla statare, min egen mor tillexempel, säger han. Statarsystemet fick sitt genombrott i början av 1800-talet och det avskaffades först 1945. En statare var lantbruksarbetare anställd ett år i taget på en stor gård. Stataren fick fri bostad i speciella arbetarbostäder och lönen utgick i natura, eller stat. Därav namnet statare. Ett bestämt mått av varor som råg, vete, rovor, socker, och emellanåt brännvin det var lönen. Senare utgick en del av lönen i pengar, men naturadelen var alltid den avgörande. Karin Rydahl och Petter Larsson visar mig runt i den gamla statarlängan som utgör museet i Bara. Här finns ett par lägenheter inredda precis som de som en gång bodde där minns det.  I en liten fönsterlös skrubb inredd som sovkammare, sitter ett papper på en vägg. Pappret finns kvar där efter en av de många statare som passerat traktens gårdar, han hette Janne Larsson. Det är hans så kallade orlofssedel som sitter på väggen. -Man kan översätta orlofssedeln med en kombinerad frisedel, arbetsintyg och betyg, berättar Karin Rydahl. Men det i handen kunde man söka ny plats, det visade att man inte hade förlupit sin gamla plats. Vi läser Janne Larsson Orlofssedel från 1906. Han får betyg i flit, arbetsförmåga, trohet mot husbonde, nykterhet, hövlighet och lydnad, månhet om husdjuren, stadighet vid hemmet, ordningssinne, aktsamhet om husgeråd, dito om maskiner och redskap, dito om eld, renlighet och snygghet, förnöjsamhet med husmanskost, och hälsotillstånd. Men sedeln talar i kodad form också om att Janne var fackligt ansluten till det nystartade lantarbetarförbundet. Tvärs över ena hörnet står det nämligen ”lantarbetare”, vilket var ett meddelande till nästa arbetsgivare att den här personen var en pontentiell bråkmakare. Statarmuseet i Skåne började som studiecirklar efter modellen gräv där du står. Cirklarna blev ett bygdespel, och till slut bildades museet som idag tar emot besökare hela året, inte minst skolbarn som får prova på en gnutta statarliv. Och studiecirklarna fortsätter oavbrutet - så länge det finns människor som kan berätta sin histora så ska den skrivas ner. Kjell-Åke Larsson är en av dem som berättar om sina minnen som statarunge. -Far var första kördräng på gården där han var anställd. Där fanns sammanlagt 12 par hästar. Och mor mjölkade ju fram till dess att jag var 10 år ungefär, tre gånger om dagen. -Men jag kommer inte ihåg så mycket av det, vi sov ju alltid när hon gav sig av, säger Kjell-Åke. När jordägarna sökte efter statare som arbetskraft ville de helst få tag i gifta karlar. Kvinnorna behövdes nämligen också för den så kallade mjölkningsplikten, det som Ivar Lo Johansson kallade den vita piskan. Statarna fick ju fri bostad men statarlängorna var ökända för sina usla förhållanden. Kalla, dragiga, skitiga och fulla med loppor och löss. Kjell-Åke minns än idag när man försökte röka ut vägglössen som på skånska heter skäktor ur 2 rumslägenheten där han bodde med föräldrar och nio syskon. Kjell-Åke själv fick börja jobba tidigt, han hjälpte till i betlandet.  -Och på somrarna fick jag vakta de 80 korna på gården där mor och far var statare. Arbetsdagen började klockan sju och slutade halv tre på eftermiddagen för den 12-årige Kjell-Åke. Att vara statarunge kunde vara knepigt i småskolan, berättar han.  -Bondbarnen kom till skolan på måndagar och hade med sig stekar, smör och bröd till läraren. -Vi statarungar hade aldrig råd att ge henne någonting. De minnen som kommit upp till ytan i studiecirklarna handlar ofta om statarnas dåliga anseende. Kyrkans företrädare till exempel var ofta avigt inställda -Statarna arbetade ofta på söndagarna, de var ju tvungna att jobba när de fick order om det, och det tyckte inte prästerna om berättar Petter Larsson. Men konfirmera sig måste alla göra. Inne i museet finns ett citat från en gammal statare. ”När vi hade konfirmationsavslutning stod alla bönderna i byn i kyrkan och pekade på vem de kunde tänka sig – vem som var starkast och vilken familj man kom ifrån.” -Det är ganska magstarkt, kommenterar Karin Rydahl. Många av de minnen som berättats i studiecirklarna handlar om situationer som den här, förnedrande och lite skamliga. Men det handlar också om försöken att bevara den mänskliga värdigheten trots alla svårigheter. Det är vackert vid statarlängan i Bara, den här strålande höstdagen. Tvättem fladdrar i vinden på ett tvättstreck, höstblommorna sprakar av starka färger. Det kan vara lätt att glömma vilket slitsamt liv man faktiskt levde här som statare. Klicka på den här länken om du vill titta på Statarmuseets hemsida