Podcasts about skadan

John Dahlström - Skadan, comebacken och receptet för att gå hela vägen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emil Alba är gäst i NWT Istid. FBK-forwarden berättar om sin struliga skadehöst, om rehaben bakom kulisserna – och så svarar han på en drös lyssnarfrågor om allt från favoritpizza till musiksmak och givetvis snackar vi om pappas näsa. Missa inte! Just nu har vi ett grymt erbjudande på vårt digital premium-paket. Läs mer här.

I dagens avsnitt pratar Anna om sitt veterinärbesök med Focus. Han har fått sin första skada på snart 7 år. Bella ska in på 90-dagarskontroll, och vi gör en update på det här med minskade tävlingsstarter. FEI har släppt ett mätverktyg för nosgrimmor, och vi läser upp en artikel om det.Ni hittar oss på Instagram: @systrarnaelfstrand @emmaelfstrand @annaelfstrand Vår Youtubekanal: https://www.youtube.com/user/EmmaElfstrandEftersnacksgruppen på Facebook: https://www.facebook.com/groups/2188017021356231Länk till vår merch: https://shirtpod.se/collections/systrarna-elfstrands-hastpodd/Systrarna-Elfstrands-H%C3%A4stpodd?fbclid=IwAR1tE0cWUz5YGnsO-FxwapBXitw_Cim-cC6mKU7zy3RT6HlBOrK3j3khFX4Vår kollektion hos ZacZess: https://zaczess.com/collections/zaczess-x-elfstrand Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mycket ska man egentligen lyssna på en fysioterapeut som ger ordination om att vila? Finns det någon exakt procentsats? Skadan finns, men den kan ju omöjligen utkonkurrera loppfebern? Lopp i dubbel märkelse stundar. Tobias tar sig an 10 hårda kilometrar på Hässelbyloppet och Kristoffer ska persa på den ädla distansen 18,5 km på Ven Runt. Vi gör oss redo med prylar och de sista passen. I veckans avsnitt pryltestas dubbelt upp av Mizuno, det lastgamla skomärket som gjort riktigt spännande grejer på senaste tiden. Mizuno Neo Vista Mizuno Wave Mujin 10

Ett rykande färskt avsnitt 2 anländer med den kritikerrosade filmen Whiplash som vunnit flera fina priser i olika kategorier men är det tillräckligt för att vi ska tycka den är bra? En nästan lite för ingående genomgång av storyn utlovas och kanske lite utbildning kring Whiplash kan förekomma.

Varje torsdag kommer du som är medlem i Snacka snyggare- klubben ha möjlighet att få din fråga besvarad av Elaine Eksvärd. Det kan handla om precis vad som helst, tex hur man skryter snyggt under en anställningsintervju, hur man minglar avslappnat, eller hur man säger åt sin granne att dämpa sig en sen måndagskväll. Alla frågor är välkomna och du kan självklart vara anonym.I dagens avsnitt får en lyssnare svar på vad man gör när man skitit i det blå skåpet. Hur reparerar man skadan? Vad säger man? Elaine ger svar på tal! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idrott kan vara allt för många barn och ungdomar, med träning, tävling och matcher flera dagar i veckan. Men hur är det att bli skadad och helt plötsligt inte kunna syssla med sin idrott. Juniorsporten har träffat 12-årige Tudor Tocca som bröt armen och nu har kämpat sig tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ingehult 0, Södra Kosciuszko/Edwin Nilssons gård, Rödhöksstigen 12, Skiphult. Måndag eftermiddag, 6 juli 2019 Skogsmullekrustpunkarna som kallar sig själva Taketkollektivet anser att Jerzys grekiska köpekontraktstillägg är en väldigt helig skrift. Samtliga blir varse om att det är sork på menyn via ett otrevligt telefonsamtal. En oklar distans därifrån bläddrar Gabriella igenom hennes mammas gamla fotoalbum som bevarats i en kartong på Edwins lager. Genom ett gammalt brev öppnar hennes vistelse r upp sig mot en telenovelakomplicerad sammanvävning av förvirrade proportioner.  “Ve och Fasa Rollspelspodd” hittar du även på: https://www.facebook.com/veochfasarollspel, https://www.instagram.com/veochfasarollspel/  https://www.youtube.com/channel/UCjjRhnNO7UZlf_jhMW33rPA

Charlie Lindh har varit en stabil toppspelare under flera år och har återhämtat sig starkt efter att ha missat Europatour-kvalet på grund av en ridolycka förra hösten. Lindh vann nyligen sin första och största seger på touren vid Gebwell Championship i Polen och återtog därmed förstaplatsen på rankinglistan i den nordiska ligan. 00:19:47 – Charlie in 01:27:43 – Charlie ut En säsongsbetonad podcast om golf från Vitamin Well. Värdarna sammanstrålar med inspirerande gäster för att håla ut om alla möjliga och omöjliga delar av golfen.  Mycket kretsar såklart kring Andreas touriga drives och Alex avgjort svaga golfpsyke. Men då och då ansluter även en på alla sätt kompetent överlägsen gäst för att bidra med något notabelt. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den påden plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Höstens kanske hetaste SHL-spelare, Theodor Lennström, är gäst den här veckan. Stjärnbacken berättar om hur han mår, om ett mentalt lugn – och så hyllar han sin vän, lagkamrat och förebild i livet. Missa inte vårt erbjudande: Beställ NWT Plus 12 veckor gratis (worldoftulo.com)

I dagens avsnitt får ni höra Amanda och Sebastian berätta om det senaste från det svenska lägret, EM-kollen plus mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skadan på fartyget Estonias skrov är nästan dubbelt så lång som vad den svenska haverikommissionen och dess estniska motsvarighet tidigare har trott. Det visar dom senaste mätningarna som gjordes på fartyget nu i juni, enligt uppgifter till estniska public service-bolaget ERR. Henrik Evertsson är journalisten bakom dokumentären "Estonia fyndet som ändrar allt". Vi ska prata om dom nya uppgifterna, allt som hände kring den uppmärksammade dokumentären och den kommande uppföljningen. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Sex SM-guld och 68 landskamper blev det innan en korsbandsskada satte punkt. Nu är P4 Extra Gästen Hanna Fogelström landslagschef för både herrarna och damerna men att flyttpacka gillar hon inte. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

Ljugarbänken är äntligen tillbaka och det i en lite ny skepnad! Transferfönstret har belönat oss med både en ny snackpåse och ett nytt utseende. Jungfrufärden är en genomgång av alla allsvenska lag inför säsongsstarten och i detta avsnitt granskas GIF Sundsvall tillsammans med gästande Johan Martinsson.InkvoteringenNamnen!Skadan som ändrar alltFrån Solna och HaitiOch mycket merPodden klipps av Martin Gustafsson.Följ oss på Facebook, Twitter och Instagram! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Allvarliga brister i anti-dopningsarbetet avslöjas i Radiosportens och Ekots granskning Flera olympier vittnar om tillfällen då dopningskontroller varit så bristfälliga att de hade kunnat fuska, om de velat. "Skadan av att man inte håller en idrottare under uppsikt under en dopningskontroll är potentiellt jättestor", säger skridskostjärnan Nils van der Poel.Dessutom kan ett elektroniskt system från den internationella anti-dopningsbyrån Wada utnyttjas för att förvarna elitidrottare om dopningstester. Wada har avböjt en intervju, men skriver att det finns skyddsmekanismer och att det skulle vara både svårt och arbetsintensivt att utnyttja systemet för att fuska.Emelie Rosén, Ekot emelie.rosen@sverigesradio.seAlexander Lundholm, Radiosporten alexander.lundholm@sverigesradio.se

Sarah Sjöström är nyss hemkommen från VM i Abu Dhabi med tung resväska! Hon tog nämligen medalj i alla grenar hon ställde upp i. Hon är den största simmaren genom tiderna och vi pratar med henne om hur man håller motivationen uppe, om att pengar kan vara en drivkraft, armbågsskadan som såg ut att sätta käppar i hjulet men som kanske förde något gott med sig. Dessutom snackar vi med Sarah om "Slangbellan" och julklappar. Programledare: Nanna Olasdotter Hallberg, Kodjo Akolor och David Druid

Skadan, första segern, galna racet, Indy 500 - och mycket mer. Indycarföraren Marcus Ericsson är på besök hemma i Örebro och tittar förbi hos NA, där han tar en pratstund med reportern Jonas Brännmyr.

Hör Peter Jakobssons ord om varför Johan Pennerborn får fortsätta, vi spår hur långt tålamod Färjestad kan ha – och lyssna till Victor Ejdsell om krisen och skadan som stört honom hela säsongen.

I avsnitt 118 gästas vi av U21-landslagsmannen Anton Eriksson. I podden går vi bland annat igenom: – Skadan han lider av nu och hur det är att spela på smärtstillande. – Den märkliga ögonskadan han spelade med under vårsäsongen. – Omställningen till att bli mittback – och självklar sådan – i GIF. – Förändringarna i … Fortsätt läsa Avsnitt 118 – gäst: U21-landslagsmannen Anton Eriksson Inlägget Avsnitt 118 – gäst: U21-landslagsmannen Anton Eriksson dök först upp på GIF-podden.

Den evighetslånga matchen mot Västerås, Sumar Almadjeds skada och den jämna tabelltoppen. Det är veckans huvudämnen i Landskrona BoIS-podden. Landskrona BoIS–Västerås var matchen som aldrig tycktes ta slut. Men trots en medioker insats lyckades BoIS få med sig tre poäng efter ett avgörande mål från Kevin Jensen - med hjälp av Västeråsförsvaret. I veckans avsnitt av Landskrona BoIS-podden snackar vi ner matchen utifrån följande punkter:– Varför fick BoIS inte till sitt spel som man haft i tidigare matcher?– Borde Billy Magnusson och Max Mölder ha agerat annorlunda i coachningen?– Sumar Almadjed fick utgå skadad och blir borta i fyra till sex veckor. Vilka följder kan detta få för BoIS framöver?Vi tar också ett grepp om den otroligt jämna tabelltoppen, där fem lag återfinns inom två poäng. Härnäst i superettan blir det toppmöte mot Värnamo för BoIS del. Mattias Hjälm och Sebastian Rönström spekulerar i en tänkbar startelva då. Men först ska BoIS åka till Åmål för svenska cupen-match mot division 4-laget IF Viken.

Mr Partido Podcast spinner vidare på den svenska handbollsfebern och den här veckan är det Kiel-stjärnan Niclas Ekberg som gästar för att prata om straffen som tog Sverige till OS i Rio 2016! Dessutom pratar han om: Att vara identitetslös på planen! Att missa årets VM-succé! Skadan som förstörde OS! Den efterlängtade CL-titeln! Att sjunga på torget i Kiel! Och mycket mer! Podden produceras av MpaG Media och Martin Gustafsson. Följ Mr Partido Podcast på Instagram och Twitter!

2021, Superettanåret, och podden är tillbaka med årets första avsnitt. Vi gästar nye målvakten Svante Hildeman i hans 2,5 på Repslagargatan. Skadan som nästan tog hans karriär, om att få en andra chans och vad backblock egentligen betyder. Utöver det får vi reda på varför Svante alltid bokar träningsmatcher mot BBK på Football manager och hör kuriosa om att fotbollsgymnasiet i Kristianstad inte tar in målvakter. Ett avsnitt som, såklart, borde ha blivit två delar men vi tänker att ni, precis som vi, inte får nog av Svante. Kom så Superettan!

I det här avsnittet gästar Alexandra Jonson.Vi pratar om:Atletico Madrids mäktiga säsongBarcelonas presidentvalMessis beslutReal Madrids frågeteckenØdegaards öde+ mycket mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SHL-podden Retro möter den här veckan Djurgårdsikonen Björn Nord för ett samtal om bland annat:Att vara en "jätterolig retrogubbe"!Tradigt branschsnack!Är det för allvarligt för barnen idag?Skadan som förstörde karriären!Att bränna cd-skivor till "Sudden"Ishaveriet i Scandinavium!Och mycket mer!SHL-podden på Twitter!SHL-bloggen på Twitter!SHL-podden är Betssons podcast om svensk hockey och produceras av Med Vän Kommunikation. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Mr Partido Podcast den här veckan möter vi den dubble Guldbollen-vinnaren Patrik "Bjärred" Andersson i ett samtal som kretsar kring den indirekta frisparken som sköt Bundesliga-titeln till Bayern München 2001. Dessutom glider vi in på saker som: Tandläkaren från Kaiserslautern! Oliver Kahns vansinnesutbrott! Nästan-flytten till Real Madrid! Skadan inför VM 2002! Strömavbrottet i Istanbul! Robert Enke! Längdskidåkningen! Och mycket mer! Podden produceras av MpaG Media och Martin Gustafsson. Följ Mr Partido Podcast på Instagram och Twitter!

SHL-podden möter är tillbaka med en ny säsong och ett lite nytt format. Den här säsongen möter Mårthen Bergman före detta spelare, ikoner och legendarer inom SHL-hockeyn och först ut är Luleå-ikonen, tillika klubbens nuvarande general manager, Stefan "Skuggan" Nilsson. Han pratar bland annat om:Klubbhjärta!Nummer 4!Varför blev det "Skuggan"?Att vara en egoistisk passningsläggare!Att köpa ut sig själv!Att bli beskriven som en balettdansös!Skadan som avslutade karriären!Och mycket mer!SHL-podden på Twitter!SHL-bloggen på Twitter!SHL-podden är Betssons podcast om svensk hockey och produceras av Med Vän Kommunikation. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

EP 127 Att äga sina åsikter och inse ev skada acast.com/ansvarspodden Lyssna, dela, reflektera Detta kan vara vårt bästa avsnitt hittills..? Och tyvärr väldigt dålig inspelning då allt gick emot oss…Lyssna i hörlurar. Vi diskuterar åsikter och huruvida dessa är personliga Har man rätt till en åsikt och vilket ansvar har man Olika regler för åsikter som skadar andra kontra harmlösa Självklart blir Trump ett exempel Generationen som ”har rätt till…” Fördomar och att bolla tillbaka Ernst Billgrens böcker Vi pratar rasism och polarisering Människosyn och att vara på sin vakt

Reformen gav oss 90-tals krisen, mindre investeringar i den reella ekonomin och ökade skuldsättningen. Vi har pratat med en av tre som var i rummet när Palme såg ner i bordet och lät det passera: Ulf Dahlsten. Skadan är skedd, men går det att ta sig ur situationen nu? Som vanligt med Sandro Scocco och Alicia Heimersson. Den sistnämnda ber också som vanligt om ursäkt för ljudkvaliteten.

Allt oftare får vi höra att vi mitt i den pågående coronapandemin också befinner oss i en infodemi. Cecilia Blomberg har valt infodemi som Veckans ord: I människors desperata behov av förklaringar är all information något att hålla sig i. Och då finns det också många som tar chansen att sprida sina egna sanningar som inte nödvändigtvis har med ordet sant att göra. Infodemi handlar om global masspridning av rykten och även falska nyheter. Om att så små frön av ovisshet som i bästa fall ger oss ett gott skratt - i värsta fall kan leda oss i helt fel riktning. Det här är inget nytt fenomen. Det brukar dyka upp i stora kriser. Vid ett utbrott av Gula Febern i Angola för fem år sedan spreds ett rykte att den som vaccinerade sig inte skulle kunna dricka öl på en hel vecka. Det ledde till en katastrofal nedgång av antalet vaccinationer. Så vid sidan av att försöka förstå den nya sjukdomen Covid-19 och hitta strategier för att minska den virala smittspridningen - måste världshälsoorganisationen WHO också ägna sig åt att stävja rykten som kan utvecklas till infodemier. Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik. Men infodemin har - inte minst med sociala mediers hjälp - redan hunnit sprida en mängd falska rykten. Institutet för språk och folkminnen har samlat in en del av dem. En av de första historierna som blev viral på nätet var en film om fladdermussoppan som en ung kinesisk kvinna skulle ha ätit i Wuhan. Men soppan åts för fyra år sen på en ö i Stilla Havet. Den hade visserligen en hel fladdermus i sig men hade ingenting med vare sig coronaviruset eller Kina att göra. Skadan var ändå redan skedd. Infodemin hade gjort sitt jobb. En annan berättelse handlar om hur ett avsnitt om den gula tecknade familjen Simpson förutsåg coronaviruset. Infodemispridarna hänvisar närmare bestämt till ett avsnitt från 1993 då Homer Simpson nyser i ett moln av röda partiklar som kommer ur ett paket levererat av två asiater. Så en hashtag på det och så var det ryktet på drift. Andra virala historier har varnat för att dricka öl av märket Corona Extra, men det förblir lite oklart hur själva smittspridningen gått till där. En annan infodemi satte igång ett rykte om att oskyddat sex med djur var en smittspridare, något en fejkad WHO-folder skulle varnat för. Det är som om vårt behov av tydliga svar kring det för våra ögon osynliga coronavirusets framfart får oss att gripa tag i vad som helst som möjlig förklaring. Det diffusa i hotet gör oss rädda. Det kan i sin tur leda till en känsla av panik och då är vi på en gång ett lättfångat villebråd. Om så många delar samma information - hur kan det då vara fel? Det bästa skyddet mot infodemier är säkert en kurs i källkritik. Att hela tiden fråga sig vad som är rimligt.

Veckans gäst är Sveriges just nu främsta skidåkare, Ebba Andersson. Hör henne berätta om skadorna som höll på att ta knäcken på henne och att hon kan tänka sig att springa Finnkampen framöver. Dessutom berättar hon vem som är hennes största inspiration samt om den något annat ovanliga detaljen hon alltid packar med i väskan. Förutom att prata med världens bästa Ebba diskuterar vi Coronarädsla och listar Sveriges bästa mulitsportare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Varför attraherar jag fel män?” & Hen är trevlig utåt men träig hemma! Siffror: Växelboende mer undantag än regel & Trick för att nå fram i låsta lägen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Villa Lidköpings Bandypod – säsong 2 avsnitt 4: "Man hade en dröm att spela på Studenternas" Vi möter Erik Rosengren och Gustav Fabiansson som tar med oss på en gripande resa genom den dubbla korsbandsskadan som tvingade Erik att avsluta karriären. 18 mars 2012. Ett datum som Erik Rosengren och Villa Lidköping aldrig kommer att glömma, på både gott och ont. Det var dagen då Villa Lidköping tog sig till sin första SM-final på 29 år men även dagen då Erik Rosengrens karriär skulle få ett slut, men det var inget man visste där och då. I Villa Lidköpings fjärde avsnitt av säsongens bandypod så får vi för första gången lyssna till Erik Rosengrens egna ord om skadan, kampen för att komma tillbaka och stödet från Villa Lidköping som förening. Vi har även besök av klubbens fystränare Gustav Fabiansson som berättar om sin synvinkel på skadan och även sitt arbete för att få en bättre träningskultur i Villa Lidköping. Vill du ta del av fler avsnitt? - Klicka här >> Vill du kontakta oss med idéer eller frågor? Rasmus Abrahamsson Rasmus.abrahamsson@vlbk.se Villa Lidköping BK.

En förvärvad hjärnskada är en skada på hjärnan som inte är medfödd. Skadan kan orsakas av exempelvis stroke, hjärntumör eller fallolycka och leder till olika typer av funktionsnedsättningar. Berit Burström och Marie-Louise Kunkel från Hjärnskadecenter berättar hur en hjärnskada påverkar de som drabbas och vad det finns för stöd att få.

Det är inte alltid lätt att erkänna för sig själv och andra att sakre man gjort blivit fel. Ännu svårare kan det vara att reparera den skada som blivit gentemot andra men också mot sig själv. Varje fredag lägger vi ut ett nytt avsnitt av Bönepodden. Varje avsnitt ger möjligheten till reflektion och stillhet över avsnittets innehåll. Starta helgen med en lugn och meditativ stund. Musiken framförs av Nóra Johansson Abaffy och Jacob Mólen.

Peter Poles prihaja iz Skadanščine pri Hrpeljah. Je rokometaš in študent kemijskega inžinirstva. Vsakodnevno se zaradi svojega slavnega soimenjaka srečuje s pripombami sogovornikov. Ogovarjajo ga prijatelji, natakarji, profesorji … Sicer gre za večinoma pozitivne izkušnje, a sam pravi, da si nikoli nebi želel biti slaven – všeč si je, takšen kot je.

Zlatan öppnar för en framtid som skådespelare. Han berättar om hur hans första allvarliga skada ledde till en närmast existentiell kris 2017. Programledare: Johar Bendjelloul.

Vi gästas återigen av en Olympier i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack men avsnittet fokuserar trots det på någonting helt annat, nämligen betydelsen av idrott och hälsa i skolan. Jesper Fritz berättar om sin avhandling på det så kallade Bunkefloprojektet där man testade att införa skolidrott varje dag i för eleverna i grundskolan över flera år. Du får veta hur detta har påverkade barnens motoriska förmåga, styrka och bentäthet samtidigt som det minskade antalet frakturer. Dessutom tittade Jesper på hur barnens betyg i skolan samt behörighet till gymnasiet påverkades och där kunde man se att pojkarna på studien gick från att tillhöra medelskiktet i Sverige till att bli högpresterande. Det här är inga definitiva resultat då studiens upplägg har lite begränsningar men det är definitivt intressant och något som man bör fundera kring extra mycket när man bestämmer hur mycket barnen ska röra på sig i skolan. Du får utöver den här fantastiskt intressanta informationen även lära dig en hel del kring stavhopp i detta avsnittet när Jesper berättar lite från sin karriär som stavhoppare och om grenen i sig. Du får även höra hur hans pappa byggde upp så de kunde hoppa stavhopp hemma i trädgården På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Jesper Fritz 00:03:21 Hur och varför börjar man med stavhopp? 00:04:46 Vad krävs det för förmågor för att bli bra i stavhopp? 00:06:10 Stort inslag av gymnastik inom stavhopp 00:09:32 Finns där något överlapp mellan stavhopp och andra grenar inom friidrotten? 00:10:56 Träningen för en stavhoppare 00:15:16 Skadan som stoppade karriären 00:17:27 Vägen till att börja på läkarprogrammet 00:19:42 Forskarstudier på gymnastik i skolan och studieresultat 00:24:21 Bunkefloprojektet och dess upplägg 00:29:37 Stort arbete med att mäta och följa upp barnen 00:34:24 Färre frakturer och högre bentäthet efter mer skolidrott 00:36:53 Stora effekter på ändå ganska lite fysisk aktivitet 00:40:52 Ökar risken kortsiktigt för att minska på lång sikt? 00:44:45 Påverkan på ungdomarnas betyg av extra skolidrott 00:47:08 Pojkarna höjde sig från genomsnitt till toppen 00:50:25 Reaktioner från media och politiker efter studien publicerades 00:53:26 Den lilla höjningen av skolidrott som infördes tidigare i år 00:55:19 Vad tycker eleverna om så mycket skolidrott? 00:58:24 Responsen från andra forskare inom området 00:59:26 Vad kan man mer studera med den här datan? 01:04:33 Finns det några liknande studier från andra platser? 01:08:02 Intressant trivia kring stavhopp 01:12:40 Tidig specialisering med stavhopp i trädgården 01:14:40 Tappa knän på vätska kräver en stor spruta men gör inte ont  

De blev lovade upprättelse - barnhemsbarnen skulle få ekonomisk ersättning för de kränkningar de utsattes för i statens vård. Över hälften fick nej. Kaliber nyhetsdokumentär - om det dubbla sveket. Barn i Sverige misshandlades och utsattes för övergrepp på fosterhem och institutioner. Staten lovade att de så kallade barnhemsbarnen skulle få en upprättelse och skadestånd. Men över hälften nekades ersättning. Kaliber handlar idag om barnhemsbarnen som blev utan upprättelse. Jag har fortfarande ett märke i höger öga. Kan man se det? Ja, jag har vita droppar så att det inte ska synas så jag har en skada i högra ögat. Jag har en halv framtand. Jag har lite ärr på kroppen, här och där. Pernilla Forssell visar upp ärr från tiden som hon fått när hon bodde i fosterfamilj. Skadan i ögat fick hon efter ha blivit slagen med ett blixtlås. Hon var bara fem år gammal när hon blev omhändertagen av socialtjänsten. Hennes föräldrar hade missbruksproblem. Jag minns att vi var hemma och gömde oss, och att det knackade på dörren, och så kom polisen och socialtjänsten. Jag kommer ihåg att jag kröp under min lillebrors spjälsäng och gömde mig, och höll i mig krampaktigt i sängen, och kände hur någon drog fram mig. Pernilla och hennes två syskon omhändertogs och placerades på olika hem. Pernilla hamnade hos en fosterfamilj på landet.   Det var strängt. Mycket regler. Och kärlekslöst. Dina syskon hade du någon kontakt med dem? Det var knappt. Jag träffade min lillebror några gånger, han kom utanför Östhammar, och min syster, hon bodde först hos mormor i några år, sen blev hon också fosterhemsplacerad. Så de splittrade oss, och vi hade inte mycket kontakt. "Nej, jag har aldrig känt kärlek"  Under de åtta åren Pernilla var placerad kom hennes biologiska föräldrar bara och hälsade på några enstaka gånger. Hon hade ett stort behov av närhet. Något som inte uppskattades av de nya föräldrarna. Det var ett problem att jag ville sitta i knät och att jag sökte närhet.   Uppväxten hos familjen var traumatisk. Pernilla Forssell berättar om de hårda reglerna. Fosterfamiljens biologiska dotter favoriserades och Pernilla blev slagen. Ofta vid matbordet. Då hon hade svårt att få i sig maten. Det gick inte att svälja. Och man försökte verkligen. För svalde du inte det så fick du en smäll i bakhuvudet. Hon tvångsmatade så då fick du ju äta det du hade på tallriken, så hade du spytt upp så fick du ta ner det igen. Så fick du sitta där tills du var klar. Förklarade hon någonsin varför? Nej, det hon sa var bara att förhålla sig till.   Hon berättar också hur hon straffades med iskallt vatten i duschen, att hon blev inlåst som straff, och att hennes fostermamma tryckte ner henne i sitt eget kiss när hon började sängväta. Varför gjorde de på det här sättet, tror du? Var det för att de inte visste bättre, eller var det för att kände du kärlek från dem någon gång? Jag har tänkt många gånger på det här Nej jag har aldrig känt kärlek. Jag har aldrig känt kärlek. Jag vet jag höll min fosterpappa i handen för jag har alltid sagt att min fosterpappa var ändå snäll eller snällare. Men då vet jag någon gång, vi var vid korna och jag var inte så van vi djur eftersom jag var en stadsjänta, och så var vi vid korna och jag höll honom i handen och rätt som det är så känner jag hur det ont det gör i handen som jag håller honom i, och det sticker. Då har han tagit tag i elstängslet och håller mig i handen. Det var för att jag höll honom i handen, att jag skulle lära mig att sluta hålla i.   Pernilla Forssell är ett av de så kallade barnhemsbarnen. De som staten skulle ge upprättelse efter att de vanvårdats på institutioner eller i fosterhem. Så här lät det i september 2011 då staten bad om en offentlig ursäkt. Från ceremonin i stadshuset i Stockholm. Per Westerberg, dåvarande talman: Det svenska samhället ber idag er kvinnor och män som drabbats om ursäkt. Stockholms stadshus är fyllt till brädden. På tillställningen bjuds det på snittar och alkoholfritt bubbel. Drottningen är här och flera riksdagsmän och ministrar. Talmannen Per Westerberg är den som framför ursäkten. Det är en ursäkt utan förbehåll eller förmildranden. Den vanvård ni utsatts för är en skam för Sverige. Den här ursäkten hade föregåtts av flera års statliga utredningar. Även en ersättning på 250 000 kronor har efteråt betalats ut till många av de som drabbats. Hela den här processen har rivit upp sår hos dom som blivit tvungna att väcka de gamla minnena till liv. Av de 5 300 som sökt ersättning har över hälften nekats. Tragiskt med så många avslag Kaliber handlar idag om de som lovades upprättelse - men som inget fick. Domaren Göran Ewerlöf var ordförande för ersättningsnämnden - den nämnd som skulle godkänna utbetalningarna. Så här efteråt tycker han att det är tragiskt att det är så många som har fick avslag. De känner sig dubbelt kränkta. Först har de upplevt att de blivit kränkta som fosterbarn och sen så kommer de och begär ersättning och upprättelse av staten, och så säger staten nej till det. Då upplever många det som att staten inte trott eller tagit till sig av det man har berättat. Så har många framställt det till mig. Hela den här processen började efter att SVT:s Dokument inifrån sände dokumentären Stulen barndom som visade att många av dem som placerats på institutioner och barnhem behandlades illa. Så här lät det i dokumentären: De 40 nu vuxna skärsbobarn som vi talat med vittnar samtliga om att de blivit slagna åtminstone någon gång på barnhemmet. En berättar att han fick bröstbenet avslaget av en vårdare, en annan att han fick trumhinnan spräckt med en smäll. En pojke berättar att han blev sparkad i baken med en träsko för att han inte förmådde svälja en filmjölk som han bett om att få slippa, men tvingades äta. Dokumentären som sändes 2005 handlade om ett boende - Skärsbohemmet. Ett barnhem för pojkar utanför Alingsås. Vi har talat med flera vårdare som inte vill bli intervjuade men som säger att de ofta använde våld mot barnen. När jag tänker på det idag skäms jag, säger en av dem. Skärsbo var den svartaste tiden i hela mitt yrkesliv, säger en annan. Johnny Lindén tar fram lunta med papper. Här är hela arkivhandlingen från Göteborg. Johnny Lindén - nu en bra bit över 60 år - var en av pojkarna som placerades Skärsbohemmet. Han och många av de andra som sökt ersättning har fått hjälp med att begära ut barnavårdsnämndernas handlingar från Riksarkivet, så att de kan bevisa att de varit placerade. Här finns beslut och dagboksblad. Det är inte mycket som står. Hjärnskadad pojke. Ja. Dålig kamratkontakt. Men vadå hjärnskadad? Det vet inte jag vad det kommer från. Men har du någon hjärnskada? Nej. Det tycker jag inte själv. Haha. Kletar i barnbespisningen i skolan. Ja, ja. Att du hade dåligt bordsskick? Det kan det ha varit.   När Johnny Lindén var elva år var det mycket bråk hemma. Hans föräldrar höll på att skilja sig och han hade börjat slåss i skolan. 1961 tog barnavårdsnämnden i Göteborg beslut om att Johnny skulle omhändertas. Han placerades på Skärsbohemmet utanför Alingsås. Det var ju mycket slag och så däruppe. Vi blev inlåsta i bastun ibland. Det var ren, ram pennalism. På Skärsbo använde föreståndaren en särskild behandlingspedagogik - en slags sysselsättningsterapi. Pojkarna sattes i hårt trädgårdsarbete.   Vi var i princip livegna. De hyrde ut oss till kringboende som arbetskraft. Vad fick ni göra då? Kratta och städa. De utnyttjade oss till gratis arbetskraft. En del av pojkarna blev slagna av föreståndaren på Skrärsbo. Ofta var det föreståndaren själv som inne på sitt kontor slog barnen, enligt vittnesmål från de placerade pojkarna. Man var ju livrädd för att göra någonting. Jag kommer ihåg det som igår. Man väntade bara på att han skulle gå gång. Det var ett jädra liv på honom där inne. Det var precis som han fick överslag ungefär. För han hade någon form av aggressivitet, aggression inom sig som han fick utlopp för. När Johnny blev inkallad till föreståndaren blev han inte slagen. Istället gjorde föreståndaren obehagliga undersökningar, enligt Johnny. Jag fick dra ner byxorna och han kände på mig i underlivet. Föreståndaren var inte läkare. Men undersökningarna av Johnnys underliv var återkommande. Det tillhör ju inte hans jobb som föreståndare att undersöka oss i underlivet. Det låter ju helt absurt, tycker jag. Det var som en skyddad verkstad däruppe. De bodde där. Vi bodde där. Det fanns ingen insyn vad de höll på med. I den så kallade vanvårdsutredningen framgår det att en vanlig bestraffning på barnhemmen i Sverige var isolering. Johnny Lindén bodde på fyra olika barnhem. På ett av hemmen blev han inlåst i ett rum i nästan en hel vecka. På Skärsbo hände det flera gånger. Han och de andra pojkarna låstes in i en bastu som låg i hemmets källare, enligt Johnny Lindén.   Som en straffåtgärd. Det gjorde de rätt ofta, låste in oss i bastun. Det behövde inte vara några större grejer utan det var för att markera sin makt. Men vad gjorde ni då? Det var inte mycket mer än att sitta därinne bara. Vi satt bara därinne och väntade på att bli utsläppta. Men hur var det för dig att sitta inlåst? Det var ett helvete var det. Det var väldigt otäckt faktiskt. Fostermamman dömdes I vanvårdsutredningen framgår det också att det var många omhändertagna barn som utsattes för sexuella övergrepp på barnhemmen. I den statliga utredningen kan man läsa att drygt åtta av tio blivit utsatta för fysiskt våld eller sexuella övergrepp. Även Pernilla Forssell drabbades. Hon berättar att övergreppen började när hennes fosterfamilj köpte en sommarstuga. Den låg jättevackert till. Det var vid en sjö. Alla tyckte att det var en sommaridyll. Då var Pernilla nio år. I sommarstugan spenderade familjen hela somrarna och många helger. Här bodde också en äldre manlig släkting till familjen.   Det började oskyldigt vid matbordet. Och då kunde han sitta och ta på mig på benet, upp på låret. Och han tog mig och kladdade på mig. Alla såg, men det var ingen som gjorde någonting åt det. Under flera år pågick tafsandet som sen övergick i allvarliga övergrepp, enligt Pernilla Forssell. Hon säger att hon tvingades till oralsex. Det blev bara värre och värre. Sen när jag blev 12 så blev det fullbordat.  Efter så, jag skämdes jättemycket, jag tog på mig skuld.   Enligt Pernilla, så visste hennes fosterföräldrar vad som hände. De är fortfarande i livet. Hennes fosterpappa säger på telefon att allt bara är påhitt. Han säger att de sa till släktingen när han tafsade på Pernilla. Men att det skulle ha skett allvarliga övergrepp vill han inte kännas vid. Han säger att de behandlade Pernilla väl, och att hon till och med fick följa med på familjens semestrar. Men det finns bevis på att Pernilla blev misshandlad. Sommaren när hon fyllt 14 år var det dags att återvända till sommarstugan. Men Pernilla vägrade. Och fostermamman blev arg. Och hon slog och hon slog och hon slog. Pernilla rymde och polisanmälde sin fostermamma som dömdes för misshandel. Enligt fosterpappan slutade familjen då att ta emot barn. De säger att de gått vidare och att saken är utagerad. Men för Pernilla skavde såren länge efter de åtta åren som hon var placerad. Hon kommer ihåg hur hon påverkades efter placeringen. Mera rädd, man var mer försiktig. Man drog sig undan, samtidigt som man var bland folk. För att hålla sig lite säker. Idag är hon 42 år. Försiktigheten gör sig fortfarande påmind. Nu bor hon i ett litet hus långt ute på landet.   Från det jag var 20 till det jag var 40 så hade jag fortfarande mardrömmar om det. Jag hade ångest. Svårt med relationer. Svårt med tillit. Alltså det har satt så djupa spår. Även Johnny Lindén säger att han påverkats mycket av tiden på som han varit placerad på barnhemmen. Jag känner mig inte trygg i mig själv, och det bottnar mycket i den här bakgrunden man växte upp i. Men då 2005 - efter att dokumentären Stulen barndom sändes i SVT väcktes ett hopp hos många att få upprättelse. I programmet uttalade sig Morgan Johansson - då socialdemokratisk folkhälsominister: Det är självklart så att staten måste ge en oförbehållslös ursäkt för de övergrepp som de här råkade ut för under den här tiden. Flera andra länder har samma skandaler lett till utredningar om vanvård på barnhemmen. I t ex Norge, Island, Danmark, Irland, Storbritannien, Australien och Kanada. Morgan Johansson tillsatte en kommitté för att ta reda på hur man bäst kan ge de nu vuxna barnen upprättelse. Han berättar idag om varför han tyckte att det var så viktigt. Många hade blivit så pass illa behandlade att det hade fått det svårt att klara ett vanligt liv, att det innebar en ren ekonomisk skada för dem. Om du känner att du har blivit orättvist behandlad så för att du ska kunna gå vidare då krävs det att den som har behandlat dig orättvist faktiskt erkänner det och är beredd att ta ansvar. Men Morgan Johanssons arbete med att ge barnhemsbarnen upprättelse avbröts i och med   Alliansens valseger 2006. I och med maktskiftet landade frågan hos den kristdemokratiska äldreministern Maria Larsson. Enligt Morgan Johansson så förhalade hon frågan. Det drog ut på tiden väldigt långt. De tillsatte bara fler och fler utredningar. Det drog ut väldigt långt på tiden. Väckte nytt hopp Det tog flera år för Maria Larsson att komma fram till ett beslut om hur man skulle göra. Maria Larsson har nu lämnat politiken och säger att hon inte vill medverka och berätta om den här tiden. Men hon skriver i ett mail att hon inte förhalat frågan. Först hösten 2011 var de många utredningarna klara. Och många upprördes av beskedet hon gav. Ekot, Maria Larsson: 10 september 2011: Sammantaget efter att ha gjort en väldigt noggranna bedömningar, att verkligen ha gått till botten med den här frågan, så har vi kommit fram till att vi inte kan utge någon ersättning. Eftersom det inte kan ske på ett rättssäkert sätt. Eller på ett rättvist sätt. Jag blev också väldigt beklämd när jag fick höra att nu tänker inte regeringen gå fram med någon ekonomisk ersättning, säger Morgan Johansson, som var missnöjd. I opposition hade han fått andra arbetsuppgifter, men tillsammans med en partikamrat i socialutskottet lyckades han till slut få upp frågan i riksdagen. Så jag agerade då att vi som parti skulle pressa fram ett sådant agerande från regeringen. När sen frågan kom upp i riksdagen, då blev det en majoritet. Beslutet i riksdagen gav nytt hopp för dem som drabbats. I november 2012 instiftade en ny tillfällig lag som skulle ge dem som drabbats rätt till ersättning. Kravet var att försummelserna eller övergreppen skulle vara av allvarlig art. Och att de som skulle få ersättning skulle ha varit placerade någon gång mellan åren 1920 och 1980. Ersättningsbeloppet fastställdes till 250 000 kronor. Jag tyckte att det lät positivt när man hörde det. Så då hade man förhoppning om att man kanske skulle få upprättelse så småningom. Det är någon form av erkännande att det man har gått igenom stämmer, säger Jonny Lindén.  Det var mäktigt. Äntligen så är det någon som lyssnar. Nu får folk se hur det faktiskt har varit, säger Pernilla Forssell. I den nya ersättningsnämnden tillsattes 16 personer och som skulle ta beslut i fallen. Man räknade med att så många som 20 000 före detta barnhemsbarn skulle ansöka om ersättning. En första budgetering gav nämnden 1,2 miljarder kronor att betala ut till de drabbade. Göran Ewerlöf var nämndens ordförande. Så här säger han idag:  Det har varit det svåraste uppdrag jag har haft under hela min domarkarriär. Ersättningen skulle betalas ut till dem som varit utsatt för allvarlig vanvård. Det kunde handla om, misshandel, sexuella övergrepp, isolering eller barnarbete.   Det har varit otroligt gripande och även jobbigt att behöva hantera de här ärendena och varje dag träffa människor som är mer eller mindre trasiga i själen på grund av att man blivit utsatt för i sitt liv och som ska berätta under ganska stor vånda vad man blivit utsatt för, det har varit otroligt jobbigt. Det måste jag säga och sen försöka då göra en rättvis bedömning. Det har varit mycket svårt. "Vi litade på vad sökanden sa" En sak som var viktig, enligt Göran Ewerlöf, var att man skulle tro på de sökandes berättelser. Det var sökandens egen berättelse som fick ligga till grund för vår prövning. Så vi lyssnade på vad sökande hade att berätta om. Vad han eller hon hade blivit utsatt för, och sen gjorde vi bedömningen om det som han eller hon hade berättat var av tillräcklig allvarlig art för att man ska kunna få ersättning. Så det var vår prövning. Vi litade på vad sökanden sa, sen fanns det vissa undantag, men utgångspunkten var att vi litade på vad folk berättade.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell kallas till nämnden i Stockholm för en halvtimmes långt förhör. Det var på försommaren 2013. Bara några dagar senare får de beslutet i sina brevlådor. Det var väldigt kortfattat. Det var inte många rader. De ansåg att de inte hade något skäl att ge mig ersättning. Då faller allt som ett korthus. Man kan inte lita på beslutsfattare, politiker och talmän. Det är bara ordklyschor. Man känner precis som man inte blir betrodd att de inte tror på en, säger Johnny Lindén. Trots allt som Johnny Lindén berättat för nämnden ansåg de inte att omvårdnaden han fick som barn var vanvård av allvarlig art. Det kändes som ett dubbelt svek. Allt man hade tagit fram från arkiven. Man har återupplivat de här dåliga sakerna igen. Jag tycker det är inte pengarna i sig själv, utan det är ett symbolvärde. Pernilla letar i sina papper. Så vad står det här i beslutet? Har inte rätt till ersättning enligt ersättningslagen. Pernilla Forssell placerades 1979 - alltså innan tidsgränsen gick ut den 31 december 1980. Men misshandeln hennes fostermamma dömdes för skedde efter 1980. Nämnden skriver också att det hon utsattes för var av allvarlig art, men eftersom just de sexuella övergreppen, som hon berättat skedde efter 1980 hade hon inte rätt till ersättning. Jag var så otroligt förstörd. Jag satt i tre dagar och bara grät och grät och grät, och kände att Det är så här att det är ingen som tror en. Det är exakt samma sak som före 1980 eller efter 1980. Om du blir våldtagen tio gånger. Det kan handla om andedräkten, dofter, någonting som sätter en trigger. Så det blir som en trigger i många år efteråt. De andra sakerna Pernilla Forssell vittnat om och som skedde före 1980 ansåg nämnden inte var av tillräcklig allvarlig art. Och det är tydligen inte allvarligt med alla slag, nedtryckt ansikte i kissfläcken i sängen det är inte allvarligt. Jag förstår inte.   Kraven stränga I juni i år lades nämnden ner och arbetet ansågs vara klart. Totalt sökte 5 300 personer ersättning. Över hälften - 54 procent - fick avslag på sina ansökningar. Att det var så många som fick avslag, menar ordföranden i nämnden, Göran Ewerlöf, beror på att lagstiftaren valde att ha stränga krav på vad som skulle ge ersättning. Nu valde man i Sverige att ha en hög ersättning, men att ställa stränga krav för att få den ersättningen. Man hade också kunnat välja att ha lägre ersättning och med lindrigare krav, så hade fler fått ersättning, men inte lika mycket. Det hade ju kunnat vara en väg man hade kunnat gå också om man hade velat. Av de 1,2 miljarder nämnden hade att dela ut gjorde de bara av med knappt hälften. Resten av pengarna återfördes till staten. Så här efteråt tycker Göran Ewerlöf att processen inte varit rättssäker. Ja, jag tycker det är ett stort problem med den här typen av förfaranden att det förorsakar en dubbel kränkning hos väldigt många människor. Där tycker jag att man måste vara väldigt försiktig när man ger sig in på en sån här prövning, en kränkningskompensation, just för det här skälet att det blir inte riktigt en rättssäker och hållfast prövning utan det blir ju utifrån vad varje person kan delge omgivningen som blir avgörande. Bland de länder som har betalat ut ersättning - så sticker Sverige ut - men den höga avslagsprocenten. I till exempel Norge fick 93 procent av de som sökte ersättning. Morgan Johansson som var den minister som inledde den här processen är idag missnöjd med hur det till slut blev. Jag kan nog säga att jag är glad över att vi lyfte upp frågan. Men jag är inte nöjd med hur den till slut kom att utformas. Och du själv då, vilket ansvar har du över de upprivna såren och den utbredda besvikelsen efteråt?   Jag skäms inte ett ögonblick för att vi tog det steget då vid det tillfället, alternativet hade varit att inte göra någonting och låta det här förbli glömt. Hade jag fått vara kvar, då hade jag sett till att, dels att vi hade hanterat det här snabbare och sedan hade förmodligen också regelverket varit mer generöst än vad det till slut blev. Maria Larsson som var den ansvariga ministern när ersättningsnämnden inledde sitt arbete, vill ju inte låta sig intervjuas, men skriver i mail att ansvaret hur det blev - lika mycket ligger på Socialdemokraterna som var med och tog beslutet, och även på nämnden som hade till uppgift att sätta praxis. Rättsfall drivs i tingsrätten Men sista ordet är inte sagt i frågan om ersättningarna. Nu under hösten avgörs ett rättsfall i Stockholms tingsrätt. Det är Johnny Lindén, Pernilla Forssell och tio andra före detta barnhemsbarn - som fått avslag av ersättningsnämnden - som kräver staten på 100 000 kronor vardera eftersom de inte fått möjlighet att överklaga. Något man ska ha rätt till enligt Europakonventionen. Staten har via Justitiekanslern, JK, bestridit skadeståndskravet och menar att ersättningen har varit extraordinär. Och därför kan betydande avsteg göras från de principer som normalt gäller. Barnhemsbarnens advokat Jens-Victor Palm håller inte med. Man ska ju ha rätt till en rättslig överprövning och man ska ha ett effektivt rättsmedel, och på både dom punkterna fallerar, skulle jag säga, både ersättningsnämndens arbete och den här lagen, ersättningslagen som stiftades. Målet är intressant för alla dem som fått avslag. I praktiken skulle det - om de vinner målet - betyda att alla som fått avslag skulle kunna stämma staten på samma grund.   Jag tycker det är rätt vidrigt att man inte ger en bättre rättslig prövning av det hela. För de här personerna, de har drabbats nog som det är. De har kommit från tuffa situationer. De har omhändertagits för vård. Och sen när man ska säga att vi gjorde fel. Nu ska vi sätta klockorna rätt så mycket vi kan och där har man ju misslyckats totalt.   Både Johnny Lindén och Pernilla Forssell är försiktig hoppfulla inför den nya rättsprocessen. Även om de båda längtar efter att få ett avslut. Jag ville bara att någon myndighet skulle höra min historia. Och att det ska bli en förändring. Men jag har haft en så otrolig sorg inom mig. Själen har ju varit halv. Min biologiska familj. Jag har nästan ingen kontakt alls med dem. Jag hade kunnat ha haft en massa syskon. Det har varit svårt, säger Pernilla Forssell. Man ser konsekvenserna och i backspegeln så tänkte man många gånger, varför ska de in och rota i det här för det har inte avslutats än. Det är en pina, inte bara för mig och även för många andra människor som inte får något avslut. Jag tycker det är en skam över hur det här har skötts. Man ville liksom få ett avslut på det här innan man lämnar detta jordeliv, Johnny Lindén.   Reporter: Mikael Funke Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Stefan Ladhe och Ulf Lundberg samtalar om hockey ur Svenska Ishockeyförbundets perspektiv. Våra landslag har just kommit hem från träning och spel på olika håll i världen, du får bl.a en inblick i J17 resa till Kanada. Tre Kronors och Färjestads back Magnus Nygren beskriver sin tid i Montreals organisation då han var skadad under lång tid. Magnus berättar för Pär Pettersson (psykologisk tränare i Tre Kronor) om hans långa väg tillbaka. Erika Holst och Ylva Lindberg följer upp det samtal de hade i förra HockeyPodden om J18 Dam landslaget. Detta och mycket annat får du ta del av i HockeyPodden #7! Välkommen!

2009 gjorde Gabriella Samuelsson landslagsdebut på terräng-NM och slutade fyra i loppet. Då var hon också på sin topp men sedan har det gått tungt för henne. Denna vecka möter du henne i "Möt löparen".  Under 2009 gav äntligen den hårda träningen resultat och Gabriella Samuelsson slog till med en fjärdeplats under sin landslagsdebut på terräng-NM. Året efter kvalade hon även in till EM men tvingades åka hem från mästerskapet efter att ha dragit på sig en stressfraktur. Skadan läckte snabbare än väntat och många trodde hon snabbt skulle komma tillbaka igen, men så blev det tyvärr inte. Istället har hon under de senaste åren fått kämpa i motvind.  Gabriella har tagit ett steg framåt för att sedan få ta två tillbaka i sin träningen. Enligt läkarn har detta berott på den överträningen som hon drog på sig under 2009 men de har inte hittat vad som varit det egentliga felet utan det har hon fått göra själv. Nu har hon upptäckt att hon inte tål gluten och har därför lagt om sin kost vilket påverkat till det bättre. Under 2014 har hon också kommit igång med sin tränings och nått den nivå som hon strävat efter.  Denna vecka får du höra henne egna ord om vägen tillbaka, bemötandet från sjukvården och så lite motocross.  Trevlig lyssning!