Podcasts about yles

Den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj är på statsbesök tillsammans med sin fru Olena Zalenska i Helsingfors, dagen efter det omtalade telefonsamtalet mellan den amerikanska presidenten Donald Trump och Rysslands Vladimir Putin. Vilka är reaktionerna på telefonsamtalet och Putins spel ute i Europa? Vilken betydelse får den stora nyheten från Tyskland igår där man godkände att enorma satsningar kan göras på försvaret, och varför tycker balterna att Macrons beslutsamhet att skicka trupper till Ukraina är bara trams? I Slaget deltar Gustaf Antell, svenska Yles medarbetare i Estland, Johnny Sjöblom i Tyskland och Europakorrespondent Rikhard Husu. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Den första skolskjutningen och den värsta masskjutningen i svensk historia. Hur klarade svenska medier sitt uppdrag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ägnar hela veckans program åt det fruktansvärda dådet i Örebro och besöker flera av de stora mediedrakarna för att få svar på frågan: Hur klarade medier stresstestet under en, för Sverige, närmast unik nyhetshändelse?Vi träffar Aftonbladets tillförordnade ansvarige utgivare Martin Schori för att ställa frågor om deras enormt kritiserade publicering där pappan till den misstänkta gärningsmannen intervjuas. Han är tydligt i chock, och det framstår som att han från Aftonbladet får både sitt sons dödsbud och beskedet om att sonen är Sveriges värsta massmördare. Hur kunde det här ske? TV4 Nyheternas nyhetschef Fredrick Malmberg får frågor om en annan kritiserad publicering från veckan - den där deras egen ljudanalys av en mobilfilm landat i att någon mellan skottsalvorna skriker ”ni ska bort från Europa”. Nyheten har spridits som en löpeld - till och med till tidningar som The Telegraph och Daily Mail. Men går det verkligen att slå fast det som TV4 så tvärsäkert hävdar?På finska public service-kanalen Yle delar Jonas Jungar, innehållschef för journalistik och etik på Yles svenska avdelning, med sig av Finlands erfarenheter av mediebevakning kring skolskjutningar. Där har det skett flera gånger, och det finns numera tydliga direktiv för hur medier ska gå till väga. Och så hör vi om plattformar som Flashback och X-kontot Existenz.se, som får ett enormt genomslag när informationen från myndigheter och medier är som mest knapphändig.

Det har gått drygt 13 år sedan folket i Syrien spontant reste sig mot Bashar Al-Assads regim och krävde demokratiska reformer och Al-Assads avgång. Upproret slogs ner med hård hand och sedan dess har miljoner människor tvingats fly från Syrien, många familjer också till Finland. Nu är diktatorn störtad, men en hurdan framtid vågar syrierna hoppas på? En hur viktig pusselbit är Syrien i det instabila Mellanöstern och vad innebär kollapsen för Al-Assads långvariga vän Ryssland? I Slaget efter tolv möts direktören för Finlands Mellanösterninstitut Susanne Dahlgren, Yles reporter Tom Kankkonen med lång erfarenhet av att bevaka Turkiet och Mellanöstern, och minister Pär Stenbäck, med lång erfarenhet av arbete i Mellanöstern. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Send us a Text Message.

Det lilla landet Georgien, EU-kandidatland, på gränsen mellan Europa och Asien har hamnat på första sidorna. Det här i samband med att parlamentet röstat igenom en så kallad agentlag. Det har utbrutit tumult och stora demonstrationer på gatorna i huvudstaden Tbilisi och i parlamentet, där drabbade regerings- och oppositionsledamöter samman handgripligen. Vad är det som sker i Georgien och varför är det så viktigt även på EU-nivå? I debatten deltar Yles utrikeskorrespondenter Mette Nordström i Bryssel och Antti Kuronen på plats i Georgien. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Lucas Dahlström och Siri Fagerudd möter Elinor Svensson och Johanna Hurtig Wagrell Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lantzkampen à la vecka 6 gästas av Yles nordenkorrespondentstjärna Lucas Dahlström och stjärnskådelspelaren Siri Fagerudd. De möter stjärnkomikerna och poddstjärnorna Elinor Svensson och Johanna Hurtig Wagrell.I vanlig ordning reder vi ut veckans viktigaste frågor: Hur ser Gunnar Strömmers hårdvårdsrutin ut? Vill var femte kille att deras mammor helst ska styra landet? Varför bjöd Ebba Busch in Muharrem Demirok och Daniel Helldén till barnkalas? Varför är folk så olyckliga i Skaraborg och vad är egentligen en ”glufsglufsmaskin”? Dessutom blir det storslagen comeback för ronden ”Vad pratar hen om?”Detta och så mycket mer hör du i veckans avsnitt!Programledare: Annika LantzDomare: Sara Lövestam Producent: Rickard Nerbe Redaktör: Julius BäckmanPraktikant: André KrispingTekniker: Jari Hänninen

ÇÜRÜMENİN BÖYLESİ BABAYA MAKAM ODASI, KORUMA VE ARAÇ TAHSİS ETMİŞ!

Den finlandssvenska lyrikskatten är stor och betydelsefull. Maria Küchen reflekterar över en rik poesi som skrivs på ett ifrågasatt språk. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-01-22.2015 debuterade den finlandssvenska poeten Martina Moliis-Mellberg med diktsamlingen ”A”, en prosalyrisk triptyk som skildrar längtan efter överskridande och förvandling.Titanen som bär upp himlen på sina axlar längtar efter att vara något annat än det han är. Dykaren Jacques Costeau vill bli en haj. En älskande vill bli en del av sin älskades kropp.Den älskade har en stjärnas namn, Alfa Cassiopeia. ”Blommorna klöser sig fram över huden” står det i 'A', ”och Alfa Cassiopeia börjar prata i sömnen, hon skriker och vänder sig i förtvivlan medan huden hotar att spricka.”Att försöka tala, kan vara att gå sönder – särskilt om språket som åläggs dig inte är ditt eget.finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Hösten 2017 intervjuades Martina Moliis-Mellberg i Sisuradio, Sveriges Radios programavdelning för finskspråkiga och finländare i Sverige. Hon berättade att finskan för henne, hela livet, har varit någonting hon har skämts över att hon inte kan. Först när hon flyttade från Finland till Malmö började hon se finskan som en möjlighet i stället för ett misslyckande.Diktsamlingen ”A” fick strålande kritik just för språkkänslan, men i Martina Moliis-Mellbergs hemland Finland krymper rummet för hennes språk, svenskan.Språk är identitet, och språkets kärnved är dess poesi. Relationen mellan språk, identitet och dikt är intim. Så när finlandssvenska poeter berättar om sin relation till finskan, berättar det också något om läget för svensktalande i Finland generellt.Svensktalande i Finland är inte alltid bra på finska. Det borde de bli, eller också borde de flytta ”hem” till ett Sverige där de inte har några rötter, enligt sannfinländare och röster inom finskhetsförbundet. Finskhetsförbundet är en drygt hundra år gammal sammanslutning, som idag strävar efter att avskaffa den officiella tvåspråkigheten i Finland.Effekten skulle bli förödande – för svenskspråkiga medier, för den svenska modersmålsundervisningen i Finlands skolor, för finlandssvensk poesi.Redan idag är den marginaliserad, inom den i sig alltmer marginaliserade finlandssvenskan. Det är inte främst dikt som de svenskspråkiga i Finland läser.Men finlandssvensk dikt har central betydelse ­– för Finland generellt, för svenskan i Finland, och för svenska språket och svensk poesi i allmänhet.Texten till Finlands nationalsång ”Maamme”, är en översättning från det finlandssvenska originalet ”Vårt land” av Johan Ludvig Runeberg. Dikten är hämtad ur hans massiva diktepos Fänrik Ståls sägner från 1848:”Ej lyfts en höjd mot himlens rand, ej sänks en dal, ej sköljs en strand, mer älskad än vår bygd i nord, än våra fäders jord” – det är långt från Runebergs klassiskt rimmade nationalism, till den kosmiskt himlastormande världsmedborgaren i Edith Södergrans dikter, som chockerade sin omvärld med sin kullkastande modernism ett drygt halvsekel senare.”Mannen har icke kommit, har aldrig varit, skall aldrig bli” skrev Södergran i debutboken 'Dikter' 1916. ”Vi äro alla krigarinnor, hjältinnor, ryttarinnor, 
… vi äro de minst väntade och de djupast röda, 
tigerfläckar, spända strängar, stjärnor utan svindel.”Från Edith Södergran och framåt har dikten i det svensktalande Finland omdefinierat svenska språkets gränser. Finlandssvenskan betraktas ofta som en ”renare” och mer omsorgsfullt bevarande svenska än rikssvenskan, men det betyder inte att finlandssvensk dikt är konservativ, tvärtom.1922, året före Edith Södergrans död, debuterade Gunnar Björling, en av modernismens mest estetiskt radikala poeter. ”Jag blev barn, förrän jag blev vuxen | och som vuxen blev jag barn | jag skrattar alla dar. | Nu blommar luften | och morgonflugan vaknar.” Så skrev Björling i sin tredje diktsamling ”Kiri-Ra!” Från 1930. Hans tidiga dikter utstrålar en livsglädje som går igen hos finlandssvenska Eva-Stina Byggmästar åttio år senare:”Vi såg på soliga platser / de mest förtjusande / palmer i skrattgrönt / lyckogrönt, sagogrönt” – skrev Byggmästar 2010 i ”Vagga liten vagabond”.Björlings och Byggmästars röster blir förväxlingsbara, och det har sagts även om Martina Moliis-Mellberg att hon gör det svåra lätt. Men den finlandssvenska poesin talar självklart inte med en enda entydig röst, eller med ett enda språk.Hos Cia Rinne, i böcker som ”Zarzoum” från 2001 och ”Notes for soloists” som kom åtta år senare, glider dikten mellan engelska, tyska, franska och franska. Rinne är född i en finlandssvensk familj i Göteborg och uppvuxen i Tyskland. Hon kan tyckas befinna sig ljusår från den snävt inringade bildliga och bokstavliga finlandssvenska geografin. Just detta är en likhet mellan Edith Södergran och Cia Rinne.Kanske är det karaktäristiskt för poesi generellt, att poeterna rör sig mellan språk och länder i försök att trotsa konventioner och gränser. Kanske å andra sidan inte. Kanske har överskridandets poetik börjat formuleras på allvar först de senaste hundra åren, när de exkluderades röster har tagit plats i skrift och dikt – de som inte är män, inte är heterosexuella, inte är vita.Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism”White monkey” heter den finlandssvenska debutanten Adrian Pereras debutdiktsamling, som hösten 2017 belönades med svenska Yles litteraturpris. Boken har likheter med Athena Farrokhzads uppmärksammade debut ”Vitsvit” från 2013. Både hos Farrokhzad och Perera finns ett röstspel mellan livsöden som benämns på liknande vis – pojken, mamman, pappan, mormodern.Dessa livsöden i Pereras bok, säger Svenska Yles jury, ”skildrar allmängiltiga teman som hudfärg, utanförskap och gemenskap. I Märta Tikkanens anda skriver Perera om något till synes djupt personligt som tvingar läsaren att lyssna och begrunda.”Perera jämförs med Tikkanen, inte med Farrokhzad, men kärnan i hans dikt är utsatthet på grund av rasism, en tematik som Tikkanen aldrig har avsökt. Med kraft skriver Pereira in sig i en internationell samtida vithetskritik:”Min vän säger att vitheten fyller hen med skam.” står det i ”White Monkey”.”'Det är jag som förstör världen. Allt är mitt fel. Allt.' Vi talar inte mer om min mor eller mig. Det är klart att min än behöver trösten mest.”Det handlar om vit bräcklighet och vita tårar – men finlandssvenskan, och den kulturella identitet som inringas av finlandssvenskan, blir i Yles prismotivering primär.Yle är Finlands public service-bolag för radio och teve. Nedskärningar inom Svenska Yles verksamhet de senaste åren oroar de svenskspråkiga i Finland. Finlandssvenska talas av fem procent av Finlands invånare, och dessa fem procent får kontinuerligt sitt språkliga existensberättigande ifrågasatt. Behövs finlandssvenskan?Frågan är försåtlig. Språk är en central bärare av identitet. Att ifrågasätta finlandssvenskan, innebär att även de som talar finlandssvenska ifrågasätts."Suomessa puhutaan suomea" hävdar finskhetsförbundet. I Finland talar vi finska. Och i Sverige, enligt moderaternas partiledare, talar vi svenska.Att säga så, är att ifrågasätta människors existensberättigande. I ett land talas alltid flera språk, och vi är våra språk.Behärskar du inte språket som du förväntas använda för att beskriva dig själv och dina sammanhang, då blir det svårt att överhuvudtaget förstå vem du är.Finlandssvensk poesi behöver ses i det ljuset: som ett sätt att fortsätta existera genom att skapa, upprätthålla och ständigt nyskapa ett språk.Maria Küchen, författare och kritiker Maria Küchen tipsar om 5 favoritdiktsamlingar av finlandssvenska författare:Katarina Gäddnäs: "Venuspassagen" (Schilds & Söderströms 2005)Agneta Enckell: "Inte ett ord (jag är naken)" (Schilds & Söderströms 2014)Edith Södergran: "Dikter" (Schildts 1916)Martina Moliis-Mellberg: "A" ( Schilds & Söderströms 2015, Modernista 2017) "7" (Schilds & Söderströms 2017 )Solveig von Schoultz: "Ett sätt att räkna tiden" (Alba 1989)

TARIK TOROS'LA MANŞET • Bizi ne bekliyor? • Olasılıklar içinde 'iyi reçete' yok • TBMM sıralarında bir yalnız isim • Pahalılık tarihi rekor kıracak, paylaşımları.. • CHP'de sürpriz birleşme ve aday! • İmamoğlu'nun yerine Sarıgül mü? • veee yeni sürüm IN-OUT

Sidekick: Misha Eriksson. Maj månad. Vem bestämmer om Yles innehåll? Zelenskiy i Finland med nordiska färger. Prigozjins nyaste utspel: är det nu Rysslands sönderfall börjar? Elsparkar versus stadscyklar. Att skriva om böcker, att förklara dem eller bränna upp dem. Extra extra: Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland får en ny kung. Huggormen. Att pruta i butiken.

Den färska klimatbarometern visar att en majoritet av finländarna anser att klimatarbetet ska vara en central del av nästa regerings regeringsprogram. Tilltron till partierna att klara klimatomställningen är ganska god, men när det kommer till åtgärder som blir kännbara för den enskilde är det svårt att få tydliga besked, det konstaterar klimataktivisten Anders Brandt, Bernt Nordman som är klimatansvarig på Världsnaturfonden WWF i Finland samt Yles klimatreporter Marianne Sundholm i Slaget efter tolv. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter Tove Jansson läser Bildhuggarens dotterBerättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.Pappan är inte bara i Muminserierna en central figur, Tove Janssons egen pappa, skulptören och tecknaren Viktor Jansson, är central också i hennes barndomsvärld liksom den bohemiska livsstilen. Mamman, Signe Hammarsten, var också konstnär.I den självbiografiska Bildhuggarens dotter får vi ur barnets perspektiv vara med om en barndom där det mystiska och det magiska finns mitt i vardagen. Spänningen mellan trygghet och skräck är ständigt närvarande och fantasin har inga gränser. Allt detta blev senare i livet byggstenar i hela Tove Janssons konstnärs- och författarskap. Hon var drygt 50 år när hon skrev "Bildhuggarens dotter" men lyckas på ett förunderligt sätt flytta sig bakåt i tiden och återigen bli det lilla barnet Tove.Inspelningen med Tove Jansson gjordes på Yles radio i mitten av 1980-talet då ett initiativ togs till att låta Tove Jansson läsa in samtliga sina verk.Bengt Packalén, som då var chef på Finlands radios svenskspråkiga samhälls och kulturredaktion, berättar i en intervju om inspelningen av Bildhuggarens dotter.Av och med: Tove JanssonProducent: Bengt Packalén/Kerstin WixeMusik: Jazz på ryska av Jan JohanssonFörlag: Bonniers förlag

Mycket förtroende har raserats när det kommer fram att en av vicetalmännen i Europaparlamentet misstänks för att ha tagit emot mutor. Detta i ett läge när Europa vill framstå som demokratins och rättsstatens beskyddare till skillnad från Ryssland och andra auktoritära stater. I Slaget efter tolv diskuterar europaparlamentarikern Nils Torvalds (Sfp) och Yles brysselkorrespondent Mette Nordström. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Ett snövoäder har just passerat södre Finland och många har funderat på om kylan och snön är något som beror på klimatförändringen eller om det något som går tvärtemot vad vi har hört om global uppvärmning. Är uppvärmnignen mindre just nu när det är kallt eller är det en del av klimatförändringen? I Slaget efter tolv diskuterar Hilppa Gregow, forskningsprofessor vid Finlands Meteorologiska Institut och Yles vetenskapsjournalist Marcus Rosenlund. Programledare: Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Vad händer med ukrainarnas försvarsvilja när Ryssland anfaller civila mål, och hur reagerar omvärlden? Är det en upptrappning av kriget vi ser? Journalisten Antti Kuronen, Erik Nyström från Kyrkans utlandshjälp och Yles medarbetare i Baltikum, Gustaf Antell, analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Inte på länge har behovet att lyfta fram fredsarbete känts så viktigt som just i år. Tillkännagivandet av vinnaren av nobels fredspris 2022 sänds direkt i Slaget efter tolv. I Studion diskuterar Laura Lodenius, verksamhetsledare för Finlands Fredsförbund och Yles utrikesredaktör Viktor Heikel. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Ryssland låter hålla folkomröstningar i ockuperade delar av Ukraina mitt under pågående strider för att fabricera en anledning att införliva områdena med Ryssland.  Samtidigt nås vi av uppgifter att det förekommer protester mot den ryska mobiliseringen och att unga ryska män försöker lämna landet. I Slaget efter tolv diskuterar Yles utände i Ukraina, Antti Kuronen, Anna Lillkung journalist med Ryssland som speicalområdet samt Svenska Yles Utrikeschef Susanna Sjöstedt. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Sverigedemokraterna (bilden) är valets vinnare, men när det gäller regeringsalternativen är det återigen olidligt knappa marginaler i det svenska riksdagsvalet. Ett antal utlandsröster som ska räknas på onsdag kan ännu påverka valutgången. Just nu har koalitionen med moderater, sverigedemokrater, liberaler och kristdemokrater ett mandats försprång och kan därför komma att vinna valet med minsta möjliga marginal. Varför är det så små skillnader som avgör i politiken i Sverige? Slaget efter tolv recenserar valkampen tillsammans med Heidi Avellan, politisk chefredaktör på tidningen Sydsvenskan, Johan Strang, biträdande professor i nordentstudier vid Helsingfors Universitet och Yles nordenkorrespondent Lucas Dahlström. Programledare Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Store plattformselskaper som Facebook og Google møter mye kritikk og en rekke omfattende reguleringer er foreslått i Norge og EU. I opptak fra dette arrangementet diskuteres rollen disse teknologien spiller i vår hverdag, samt ny politikk og reguleringer på feltet. I podkasten får du høre et innlegg fra Inger Lise Blyverket, direktør i Forbrukerrådet, en samtale om EUs rolle i reguleringen av teknologiplattformene med Alexandra Geese, medlem i Europaparlamentet fra de Grønne, og en debatt med næringsminister Jan Christian Vestre, Venstre-leder Guri Melby, Sondre Ronander, kommunikasjonssjef i Google og Tobias Judin i Datatilsynet.I tillegg deltar Mali Hole Skogen fra IKT Norge. Moderator er Espen Egil Hansen. Sendingen er produsert av Arendalsuka. Podkasten er et opptak fra sendingen.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prof. Dr. Sadettin Ökten'le ustalarla söyleşi serisi kapsamında buluştuk.

Under kriget i Syrien var kurderna västs allierade i kampen mot islamiska staten och de hoppades att insatsen skulle stärka kurdernas strävan efter självbestämmande. Turkiet, som är kurdernas fiende vädrar nu möjligheter och vill sälja sitt godkännande till Finland och Sveriges natomedlemskap mot att västländerna minskar sitt stöd för kurderna. I Slaget efter tolv diskuterar kurdiska Gashaw Bibani och Yles utlandsredaktör Tom Kankkonen. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin vill att Finland ska bli medlemmar i Nato. Det bekräftade de i ett gemensamt pressmeddelande. I pressmeddelandet skriver de: Ett medlemskap i Nato skulle stärka Finlands säkerhet. Som medlem i Nato skulle Finland stärka hela försvarsalliansen. Finland måste utan dröjsmål ansöka om medlemskap i Nato. Det var väldigt väntat. Det har successivt gått mot den här dagen. Det folkliga stödet för ett Nato-medlemskap har ökat under våren, säger Pirjo Auvinen, Yles politiska reporter. Därmed är det sannolikt att Finland kommer att formellt ansöka om medlemskap i Nato kommande dagarna.Medverkande: Pirjo Auvinen, politisk reporter Yle Erika Mårtensson, programledare Gustav Franzén, producent

Det pågår intensiva strider i Donbas där ryska styrkor försöker skära av de ukrainsk-kontrollerade områdena i en så kallad kniptångsmanöver. Flera ickemilitära mål har utsatts för attacker. Hör det senaste om kriget i Ukraina. Medverkande: Antti Kuronen, Yles utsände i Kramatorsk i Ukraina. David Carlqvist, Ekots utrikesreporter.Programledare: Olle WibergProducent: Isak KronaTekniker: Christer Tjernell

Ryssland stoppar leveranser till Polen och Bulgarien, Tyskland räds de eknomiska konsekvenserna av att sluta använda rysk gas. Kriget i Ukraina projiceras på Europas energikarta och pressen att öka sanktionerna mot Ryssland ökar. Vad leder det till, och borde vi inte ändå sluta använda fossil energi så varför är det här ett problem? I Slaget efter tolv diskuterar Yles medarbetare i Tyskland Johnny Sjöblom, europaparlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) och energiexperten professor Peter Lund från Aaltouniversitetet. Programledare Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

I den andra omgången av presidentvalet i Frankrike på söndag står europavännen Emmanuel Macron mot nationalisten Marine Le Pen. En seger för Le Pen som vill minska EU-s inflytande skulle förändra EU i grunden.I opinionsmätningarna är avståndet mellan kandidaterna tillräckligt litet för att utgången ska vara oviss.I Slaget efter tolv diskuterar europaparlamentarikern Nils Torvalds (Sfp) och Yles brysselkorrespondent Mette Nordström Frankrikes vägval.Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Sanningen är krigets första offer, säger det bevingade ordet. För att vi ska få veta vad som händer krävs det att somliga är beredda att fara till ställen som andra helst flyr i från. Hur tänker en krigskorrespondent om faror och risker? Och hur kan man bedöma orsak, verkan och vad som är propagande och vad som inte är det i en kaotisk miljö? I Slaget efter tolv diskuterar Antti Kuronen, Yles utrikesreporter som var i Ukraina när Ryssland angrep och som också rest till kriget i Syrien, bland annat samt Jonas Jungar, innehållschef med ansvar för kvalitet och publikkontakt. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Världen håller andan när Ryssland runt Ukrainas gränser mobiliserar den största stridsmakten i mannaminne. Sverige fick skrämselhicka redan för en vecka sedan, resten av världen avvaktar och undrar vad Ryssland vill, egentligen. I Slaget efter tolv diskuterar Yles korrespondent Kerstin Kronvall med forskaren Teija Tiilikainen från europeiska centret för bemötandet av hybrida hot. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Det var inte en spontan mob som stormade det amerikanska parlamentet den 6 januari i år utan det var ett avsiktligt kuppförsök av krafterna kring den tidigare presidenten Donald Trump. Det är bilden som klarnar under de förhör som hållits i kongressen under en längre tid. Hur nära var vi att demokratin sattes ur spel i supermakten USA? Och vad betyder det för hur vi ska se på hur republikanerna arbetar för att återta makten i nästa val, något som kan leda till att Donald Trump återvänder till Vita Huset? I Slaget efter tolv diskuterar USA-forskaren Oscar Winberg och Yles tidigare USA-korrespondent Mette Nordström. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Världsledarna har förhandlat i veckorna två. En del nyheter låter hoppingivande, men hur mycket är de överenskommelser som nu sluts värda när det gäller att stoppa den globala uppvärmningen? I Slaget efter tolv diskuterar Anna Eriksson, grundare Spark Sustainability, Mikael Hildén, professor vid Finlands Miljöcentral och Marianne Sundholm, Yles reporter på plats i Glasgow. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Tusentals migranter har samlats vid gränsen mellan Belarus och Polen för att försöka komma in i EU. Nu stärker både Litauen och Polen sin gränsbevakning och varnar för våldsamma konfrontationer. Vad är det som sker? Varför driver Aleksandr Lukasjenkos Belarus migranterna mot EU:s yttre gräns? Och hur kommer EU att agera? Yles korrespondent i Baltikum, Gustaf Antell, EU-parlamentarikern Nils Torvalds samt Hanna Smith från det europeiska kompetenscentret för motverkande av hybridhot diskuterar krisen under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

I ingen annan världsdel har så hög andel människor som låtit vaccinera sig som i Europa. Och från att vara utskälld har EU lyckats vända skutan, och följdaktligen är det något som gärna lyfts fram. Men i övrigt hopar sig de europeiska orosmolnen. En del länder håller sig inte till spelregler som vi trodde var självklara, en har redan lämnat i protest. I efterhand visade det sig att det europeiska engagemanget i Afghanistan saknade mål, lika mycket som hos alla andra. Medan miljöarbetet är på rätt väg så är migrationsfrågan lika olöst som tidigare. Stefan Wallin (Sfp), tidigare försvarsminister och Rikhard Husu, Yles brysselkorrespondent diskuterar hur den Europeiska Unionen mår så här i pandemitider. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Europa hoppas igen på ett liv efter corona. Men samma problem möter olika lösningar i olika länder. Hur ser det ut och hur gör de andra? I Slaget efter tolv diskuterar Christin Sandberg, Yles medarbetare i Italien, Johnny Sjöblom som rapporterar från Tyskland och Lucas Dahlström, Yles nordenkorrespondent.  Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Vilka sakfrågor och vilka väljargrupper kommer Sannfinländarnas med den nya partiledaren Riikka Purra att satsa på? Kommer partiets linje att fortsätta som förut eller ska vi räkna med en ändring? I Slaget efter tolv, som är tillbaka från sommaruppehållet, diskuterar riksdagsledamoten Lulu Ranne (Sannf), politikreportern Sylvia Bjon från Hufvudstadsbladet och Yles politiska reporter Magnus Swanljung. Programledare: Stefan Winiger

Rominight: Bora Ercan ile söyleşi by Medyascope

Rominight: Yaşamda esenlik & Wellbeign - Ebru Şinik ile söyleşi by Medyascope

35 yaş ve üzeri için aşılama başladı - TTB Başkanı Ali İhsan Ökten ile söyleşi by Medyascope

I år svarar  fler kommunalvalskandidater att de håller med påståendet i Yles valkompass att man i tvivelsfall ska kompromissa om miljö för att få fler arbetstillfällen, än vad man svarat vid tidigare val. Är ekonomisk tillväxt och klimatarbete motsatser? I Slaget efter tolv diskuterar Riikka Suominen (Gröna) journalist och tidigare chefredaktör för de Grönas tidning Vihreä Lanka och placeringsexperten Stefan Törnqvist (Saml). Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Sosyal Hukuk’un 145. bölümünde Ozan Örsel, Melda Onur ile sekizinci yılında Gezi direnişini konuştu.

Medyascope Gündem'de bu sabah Medyascope Spor Yorumcusu Bülent Kaan Köse Süper Lig'de Beşiktaş'ın gol averajı ile şampiyonluk ipini göğüslediği 202021 sezonunu değerlendirdi. KATIL butonuyla Medyascope'a destek olabilirsiniz → https://bit.ly/3fmHOfP PATREON'dan Medyascope'a destek olabilirsiniz → https://www.patreon.com/medyascopetv Teşekkürler!

Ankara Politikalar Merkezi Londra Temsicisi Dr. Selin Nasi, Kudüs’te başlayıp Hamas ile İsrail arasında çatışmaya evrilen süreci uluslararası ilişkiler perspektifinden değerlendirdi. Türkiye’nin diplomatik girişimlerini ve ABD, Çin ve Rusya’nın tutumlarını yorumlayan Nasi, gelişmelerin İsrail’de hükümet kurma sürecine, Batı Şeria ve Gazze’de ise Filistin Yönetimi ve Hamas arasındaki iç çekişmeye etkisine dair sorularımızı da yanıtladı.

Medyascope Gündem'de bu sabah Yeditepe Üniversitesi Öğretim Üyesi, Enflasyon Araştırma Grubu Yöneticisi Prof. Dr. Veysel Ulusoy, dün açıklanan istihdam rakamları ışığında Türkiye ekonomisinin gidişatını değerlendirdi.

Luxemburg, det lilla furstedömet som ligger inkilat mellan Tyskland, Frankrike och Belgien är känt för sina många banker. Att det inte bara ligger vita pengar i kassavalven och att stora summor undanhålls beskattning avslöjar nu bland annat Yles granskande program MOT. Hur omfattande är skattesmitningen? I Slaget efter tolv diskuterar journalisten Minna Knus-Galán och europaparlamentarikern Nils Torvalds (Sfp) under ledning av Bettina Sågbom E-post: slaget@yle.fi

Kina bränner mer och mer kol och släpper ut mer och mer koldioxid. Vad betyder det för klimatet och vad betyder det för oss i Europa som försöker få ner våra utsläpp? Spelar det nån roll vad vi gör? I Slaget efter tolv diskuterar Bernt Nordman, klimatansvarig på WWF, europaparlamentarikern Heidi Hautala (Gröna) och Johnny Sjöblom, Yles medarbetare i Tyskland. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

EU måste hela tiden lösa svåra problem och får ofta skulden när det inte fungerar. Sannfinländarna plockar poäng på frågan varför Finland ska betala in dubbelt så mycket till coronafonden som Finland får i bidrag från coronafonden. Varför inte behålla alla pengarna själv? Sammanhållning är svår att värdesätta när den tas för given. Hur stark är viljan att hålla ihop i dag? I Slaget efter tolv diskuterar Yles medarbetare i Italien, Christin Sandberg och Yles brysselkorrespondent Rikhard Husu under ledning av Stefan Winiger. E-post: slaget@yle.fi

Medyascope Gündem'de bu sabah Kare Portföy Genel Müdürü Ümit Kumcuoğlu ABD'de seçilmiş başkan Biden'ın görevi devralmasının ardından yaşanabilecek ekonomik gelişmeleri, İngiltere'de Brexit'in etkilerini, Almanya ve AB'de Merkel sonrası dönemi değerlendirdi. Kumcuoğlu Merkez Bankası Para Politikası Kurulu'nun bu haftaki toplantısında faiz arttırma ihtimalinin düşük olduğunu söyledi.

Prof. Dr Haluk Levent 2020 Aralık Ayı enflasyon rakamlarını TÜFE ve ÜFE'de açılan makasın önümüzdeki aylar için ne anlama geldiğini Tamer Durak'a değerlendirdi.

Türk futbolunda son dönemde hakemler her zamankinden de çok tartışılır durumda, hakemlerin formsuzluğunu Türk futbolunun sorunlarını, Kulüpler Birliği, Türkiye Futbol Federasyonu ve yayıncı kuruluş arasındaki ödeme tartışmalarını Spor Yazarı Atilla Türker ile Tamer Durak konuştu.

Lagom till julen väntas den Europeiska Läkemedelsmyndigheten godkänna det första coronavaccinet för användning inom EU. I väntan på vaccinet håller ändå många europeiska länder att stänga ner eftersom antalet smittade ökar överallt. Hur förberedda är länderna för vaccinering och hur går européerna in i julledigheterna? I Slaget efter tolv diskuterar Johnny Sjöblom och Christin Sandberg, Yles medarbetare i Tyskland och Italien samt Rikhard Husu, Yles brysselkorrespondent. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Gazeteci Cenk Başlamış mesleğe başladığı günlerden bu yana keyifle takip ettiği Genesis grubunu ve grupla bir dinleyici olarak ilişkisini Tamer Durak'a anlattı.

Cargill Biyoendüstriyel Avrupa, Orta doğu & Kuzey Afrika Bölge Direktörü ve Türkiye Ülke Müdürü Ramadan Küçük Cargill'in 2021'de yatırım planlarını ve büyüme hedeflerini Tamer Durak'a değerlendirdi.