Podcasts about schopenhauers

I december hyllas Strages idol Lana Del Rey med konserten "Dark paradise" i Berwaldhallen i Stockholm. De svenska artisterna Moto Boy och Jennie Abrahamson tolkar hennes låtar i samarbete med Radiokören, ledd av dirigenten Hans Ek. Eftersom Strage lyssnat massor på både Moto Boy och Jennie Abrahamsson bjuder han förstås hem dem till sig för ett samtal om Lana Del Rey. Och för första gången spelas bara en artist i ett helt "Hemma hos Strage"-avsnitt. Moto Boy och Jennie Abrahamsson hinner också berätta om sina vikariat i The Cardigans respektive Shout Out Louds, om det går att dricka alkohol i samband med konserter och om varför man som Lana Del Rey-fan ibland, när folk inte förstår hennes storhet, känner sig som om man förklarar Schopenhauers filosofi för chimpanser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Im Zentrum von Arthur Schopenhauers Ethik steht ein Gefühl: Das Mitleid. Über die Theorie der Moral zu fachsimpeln ist Schopenhauer zu wenig: Wir müssen Menschen auch dazu kriegen, moralisch zu handeln. Und das, sagt er, funktioniert nur über Gefühle. In dieser Episode skizziere ich kurz, was mit „Mitleid“ gemeint ist und diskutiere Vorteile und Nachteile dieser Ethik. Literatur: Arthur Schopenhauer, Die beiden Grundprobleme der Ethik: Über die Freiheit des menschlichen Willens: Kleinere Schriften II

“Hoop is de verwisseling van de wens dat iets zal gebeuren, met de waarschijnlijkheid ervan” Hiermee geeft Schopenhauer een krachtige illustratie van zijn pessimistische denken: dat de vervulling van verlangens op niets uitloopt. Wat houdt Schopenhauers metafysica van de wil in? Op welke manier verwerkte hij als eerste westerse filosoof boeddhisme in zijn denken? En waarom vond hij dat we ook empathie moeten tonen ten opzichte van dieren? Te gast is Maarten Doorman De denker die centraal staat is Schopenhauer

Theoretisch ist es ja so, dass Menschen in einen fairen, sachlichen Austausch von Argumenten treten und am Ende der intellektuell Unterlegene nachgibt und Einsicht zeigt. Soweit die Theorie... In der Praxis sieht das wieder ganz anders aus. Da möchte man manchmal auch dann Recht behalten, wenn man eigentlich nicht die stärksten Argumente hat. Oder aber der/die Andere spielt unfair und man möchte selbst dann auch "foulen". Frei nach dem Motto: Der Zweck heiligt die Mittel. Oder aber Du möchtest die fiesen Tricks nur kennen um Dich dagegen zu wappnen. So oder so hält ein kleines Buch aus dem 19. Jahrhundert schon erstaunlich viel von dem bereit, was heute unter Schlagworten wie "Manipulation" oder "schwarzer Rhetorik" oder ähnlichem verkauft wird. In dieser Folge zeige ich Dir einige Tricks aus Schopenhauers "eristischer Dialektik". Den ganzen Originaltext findest Du in den Shownotes verlinkt.

Denne udsendelse er den anden ud af to med forfatter og lektor, Søren Fauth. Mens første del havde et hovedfokus på den tyske filosof Arthur Schopenhauers eget liv og hans filosofihistoriske plads, så er emnet for denne anden udsendelse Søren Fauths egen digtning og denne digtnings relation til Schopenhauers tænkning. Det betyder, at samtalen berører flere gennemgående tematikker i Fauths værker såsom transcendensen, musikken og døden. I sammenhæng hermed læser Fauth flere udvalgte passager fra sine egne værker op. Selvom man ikke har hørt første del af interviewet, kan man sagtens høre denne anden del. Her er dog et par indledende ord om Fauth og Schopenhauer i tilfælde af at, man ikke allerede skulle kende til dem. Søren Fauth er lektor ved Aarhus Universitet. Han har udgivet en lang række af forskningspublikationer om blandt andet Schopenhauer men også med henblik på andre forfattere i den tyske litteratur—og så har han oversat store tyske litterære værker, heriblandt Schopenhauers hovedværk Verden som vilje og forestilling, til dansk. Derudover har Søren også selv forfattet fire digtsamlinger, nemlig Universet er slidt, På Jupiter findes fortiden ikke, Digt om døden, og senest Moloch.Den tyske filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860) står tilbage som en af de mest betydningsfulde europæiske tænkere fra 1800-tallet, og hans ideer har dannet idégrundlag for store skikkelser som Friedrich Nietzsche, Sigmund  Freud, Carl G. Jung, Richard Wagner og Thomas Mann. I dag virker Schopenhauers tænkning stadigvæk imponerende moderne, og hans tanker om den menneskelige psykologi og lidelse stemmer på mange måder utrolig godt overens med nutidens videnskab.    God fornøjelse! Vært: Victor LangeProduktion: Heine Volder

Denne udsendelse er den første ud af to med forfatter og lektor ved Aarhus Universitet, Søren Fauth. Det overordnede emne for denne første del af interviewet er den tyske filosof Arthur Schopenhauer (1788-1860). Schopenhauer står tilbage som en af de mest betydningsfulde europæiske filosoffer fra 1800-tallet, og hans tænkning har dannet idégrundlag for store skikkelser som Friedrich Nietzsche, Sigmund  Freud, Carl G. Jung, Richard Wagner og Thomas Mann. I sammenhæng hermed virker Schopenhauers tænkning stadigvæk imponerende moderne, og hans tanker om den menneskelige psykologi og lidelse stemmer på mange måder utrolig godt overens med nutidens videnskab. Søren Fauth udlægger i denne første udsendelse Schopenhauers eget liv og vej ind i filosofien—desuden placeres Schopenhauers tænkning i dens filosofihistoriske kontekst. Her følger et par indledende ord om Søren Fauth. Søren er som nævnt lektor ved Aarhus Universitet. Han har udgivet en lang række af forskningspublikationer om blandt andet Schopenhauer men også med henblik på andre forfattere i den tyske litteratur — og så har han oversat store tyske litterære værker, heriblandt Schopenhauers hovedværk Verden som vilje og forestilling, til dansk. Derudover har Søren også selv forfattet fire digtsamlinger, nemlig Universet er slidt, På Jupiter findes fortiden ikke, Digt om døden, og senest Moloch.Til slut bør det nævnes, at netop Sørens egen digtning er hovedfokus for den anden del af interviewet (der bliver udgivet d. 5 april 2021 på www.regnfang.nu og diverse podcast-platforme). Denne anden og mere personlige del af interviewet er virkelig interessant; vi opfordrer alle lyttere til at høre den.God fornøjelse! Vært: Victor LangeProduktion: Heine Volder

Nietzsches Geburt der Tragödie aus dem Geist Schopenhauers und Wagners DAS NIETZSCHE AUDIOBOOK MIT ALLEN WERKEN NIETZSCHES OHNE WERBUNG: https://payhip.com/Nietzsche DARIN: "Der Antichrist", "Zarathustra", "Götzen-Dämmerung", "Jenseits von Gut und Böse", "Ecce Homo", "Genealogie der Moral", "Allzumenschliches" ALLE WERKE NIETZSCHE PDF: https://payhip.com/b/Os3o BRIEFE NIETZSCHE AUDIOBOOK: https://payhip.com/b/U0q5 | X | X | X | X | X | X | ABSOLUT ALLE WERKE VON FRIEDRICH NIETZSCHE IN EINEM BUCH GEBUNDEN PERFEKT ZUM STUDIEREN: https://www.bookfinder.com/search/?author=reinhold+kanzler&title=&lang=de&isbn=&new_used=*&destination=de¤cy=EUR&mode=basic&st=sr&ac=qr | X | X | X | X | X | X | Friedrich Nietzsche Biografie: Friedrich Wilhelm Nietzsche war ein deutscher klassischer Philologe. Postum machten ihn seine Schriften als Philosophen weltberühmt. Im Nebenwerk schuf er Dichtungen und musikalische Kompositionen. Er war zunächst preußischer Staatsbürger, ab seiner Übersiedlung nach Basel 1869 war er staatenlos. Im Alter von 24 Jahren wurde Nietzsche unmittelbar im Anschluss an sein Studium an der Universität Basel Professor für klassische Philologie. Bereits zehn Jahre später legte er 1879 aus gesundheitlichen Gründen die Professur nieder. Von nun an bereiste er – auf der Suche nach Orten, deren Klima sich günstig auf seine Migräne und Magenleiden auswirken sollten – Frankreich, Italien, Deutschland und die Schweiz. Ab seinem 45. Lebensjahr (1889) litt er unter einer psychischen Krankheit, die ihn arbeits- und geschäftsunfähig machte. Seinen Anfang der 1890er Jahre rasch einsetzenden Ruhm hat er deshalb nicht mehr bewusst erlebt. Er verbrachte den Rest seines Lebens als Pflegefall in der Obhut zunächst seiner Mutter, dann seiner Schwester und starb 1900 im Alter von 55 Jahren.

Nietzsches Geburt der Tragödie aus dem Geist Schopenhauers und Wagners DAS NIETZSCHE AUDIOBOOK MIT ALLEN WERKEN NIETZSCHES OHNE WERBUNG: https://payhip.com/NietzscheAIBriefe DARIN: "Der Antichrist", "Zarathustra", "Götzen-Dämmerung", "Jenseits von Gut und Böse", "Ecce Homo", "Genealogie der Moral", "Allzumenschliches" und "Der Fall Wagner". ALLE WERKE NIETZSCHE PDF: https://payhip.com/b/BbOP BRIEFE NIETZSCHE AUDIOBOOK: https://payhip.com/b/BuCZ | X | X | X | X | X | X | ABSOLUT ALLE WERKE VON FRIEDRICH NIETZSCHE IN EINEM BUCH GEBUNDEN PERFEKT ZUM STUDIEREN: https://www.bookfinder.com/search/?author=reinhold+kanzler&title=&lang=de&isbn=&new_used=*&destination=de¤cy=EUR&mode=basic&st=sr&ac=qr | X | X | X | X | X | X | Friedrich Nietzsche Biografie: Friedrich Wilhelm Nietzsche war ein deutscher klassischer Philologe. Postum machten ihn seine Schriften als Philosophen weltberühmt. Im Nebenwerk schuf er Dichtungen und musikalische Kompositionen. Er war zunächst preußischer Staatsbürger, ab seiner Übersiedlung nach Basel 1869 war er staatenlos. Im Alter von 24 Jahren wurde Nietzsche unmittelbar im Anschluss an sein Studium an der Universität Basel Professor für klassische Philologie. Bereits zehn Jahre später legte er 1879 aus gesundheitlichen Gründen die Professur nieder. Von nun an bereiste er – auf der Suche nach Orten, deren Klima sich günstig auf seine Migräne und Magenleiden auswirken sollten – Frankreich, Italien, Deutschland und die Schweiz. Ab seinem 45. Lebensjahr (1889) litt er unter einer psychischen Krankheit, die ihn arbeits- und geschäftsunfähig machte. Seinen Anfang der 1890er Jahre rasch einsetzenden Ruhm hat er deshalb nicht mehr bewusst erlebt. Er verbrachte den Rest seines Lebens als Pflegefall in der Obhut zunächst seiner Mutter, dann seiner Schwester und starb 1900 im Alter von 55 Jahren.

Stora delar av Michel Houellebecqs litteratur kan läsas som en gestaltning av grundstämningen i Arthur Schopenhauers filosofi. Helena Granström tittar närmare på deras släktskap. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När den franske författaren Michel Houellebecq möts av påståenden om sin prosas konstlöshet, svarar han med ett citat: Det första och praktiskt taget enda villkoret för god stil är att ha någonting att säga. För en författare med större intresse för idéer än metaforik är en sådan utsaga förstås lätt att ta till sitt hjärta - men den är långt ifrån den enda grunden för Houellebecqs djupa frändskap med 1800-talsfilosofen Arthur Schopenhauer. Tvärtom: Faktum är att Houellebecqs författarskap till stora delar kan läsas som en illustration av Schopenhauers filosofi - eller snarare, en gestaltning av dess grundstämning. Människan må utmärka sig genom sina intellektuella och känslomässiga förmågor, men resultaten av hennes strävanden skiljer sig inte nämnvärt från djurens: hon föds, hon fortplantar sig eller misslyckas med att fortplanta sig, hon åldras, hon dör. När lyckan ändå infinner sig är det oförhappandes, till synes slumpartat: Den kommer, skriver Schopenhauer i boken Aforismer om levnadsvishet, i regel objuden och oanmäld, av sig själv och utan krus; [] ofta nog av de obetydligaste och futtigaste anledningar, under de mest vardagliga omständigheter. Lyckan är ingenting mindre än ett känslans mirakel, och hos Houellebecq utgör kärleken det främsta exemplet - den som, med en fras ur romanen Serotonin, tillåter oss att omvandla vår jordiska tillvaro till ett uthärdligt ögonblick, och som förresten kanske är det enda sättet att åstadkomma det på. Och känslan bär inte bara upp det enskilda livet, påminner Houellebecq i sin poetiska metodförklaring i boken Hålla sig vid liv, utan också litteraturen; endast känslan kan varsebli tingen i sig; att förmedla denna varseblivning är poesins mål. Förnuftet, skriver han tio år senare i en brevväxling med den franske filosofen Bernard-Henri Lévy, har aldrig hjälpt honom skriva en enda rad; under hela hans liv har förnuftet inte gjort något annat än att plåga honom med sina slutsatsers nedslående karaktär. Spåren av Schopenhauers tänkande i Houellebecqs texter är tydliga ned till formuleringsnivå: Nuet, skriver Schopenhauer i sitt berömda ungdomsverk Världen som vilja och föreställning, är som ett mörkt moln över en solig slätt. Det förflutna, konstaterar Houellebecq i romanen Underkastelse, är alltid vackert, precis som framtiden för övrigt, det är bara nuet som gör ont, det är bara nuet som man tvingas bära med sig som en plågsam böld mellan två oändligheter av fridfull lycka. Att det förhåller sig så beror, skulle Schopenhauer hävda, på att minnet presenterar världen för oss på ett objektivt sätt, befriat från jagets begär; det framställer världen så som vi skulle uppleva den också i nuet om vi bara förmådde frigöra oss från vår egen vilja. Det är en tankegång som går att följa ännu längre, ända till Schopenhauers beskrivning av livet som helhet som en meningslöst besvärande episod i icke-existensens lycksaliga ro. Hela livet som en rätt anstötlig fridstörning, alltså - och det är ju också just för sina tankar om tillvaron som ett utdraget lidande som den tyske filosofen blivit känd. För Schopenhauer är njutning i princip bara en tillfällig lindring av känslan av brist, och så snart som ett behov blivit tillfredsställt anmäler sig nästa. Den smärta vi drabbas av kommer vi att erfara på nytt varje sekund av varje dag så länge den består, medan den lycka som tillfaller oss snart kommer att smälta in i bakgrunden så att vi inte lägger märke till den mer. Av detta följer att den största njutningen - det vill säga, den största befrielsen från lidande - i viss mening skulle vara att inte erfara något alls. Men idén om lidandet som primärt för mänsklig erfarenhet får också konsekvenser för förståelsen av kärlekens natur - kärlek är, enligt ett sådant sätt att se, helt enkelt medkänsla. Att älska en annan människa innebär, enligt Schopenhauer, snarare att lindra något ont, än att tillföra något gott. Tankefiguren präglar inte minst de sexskildringar som intar en mer eller mindre central plats i snart sagt alla Houellebecqs verk. Den erotiska njutningen framträder i författarskapet inte sällan som en form av profan nåd, en sorts mänskligt utgiven välsignelse. Jaget i romanen Plattform beklagar västerlänningars förlorade förmåga att göra andra till viljes [] erbjuda sin kropp som ett attraktivt objekt, skänka njutning gratis. De har, menar berättaren, glömt bort känslan för gåvan. Och den gåva som därmed uteblir är inte bara fysisk tillfredsställelse, utan något djupare än så: Var och en av hennes avsugningar, meddelar protagonisten i Underkastelse om sin tidigare flickvän, räckte för att skänka mening åt ett människoliv. Också för idén om oralsex som en existentiell konstart lyckas författaren för övrigt finna stöd i Schopenhauers tänkande. I skriften I Schopenhauers närvaro återger Houellebecq en passage ur filosofens verk som berör intellektets betydelse för upplevelsen av vällust: Härav blir alltså klart, hur mycket vår lycka beror av det vi är, av vår individualitet, medan man i regel blott tar i betraktande vad vi har eller vad vi föreställer. Men ödet kan bättra sig, och med inre rikedom kommer man dessutom inte att begära mycket av ödet; en dumbom däremot är och förblir en dumbom, en slö lurk till sina dagars ände; det gäller, menar Schopenhauer, om han så vore i paradiset och omgiven av villiga jungfrur. Att en idiot inte har någon större förmåga att uppskatta skönheten i en symfoni eller i ett subtilt resonemang, kommenterar Houellebecq lakoniskt, är det inte svårt att övertygas om. Mer förvånande är det när det gäller till exempel en avsugning, ändå visar erfarenheten på det. Lustens rikedom, även den sexuella lustens, sitter i intellektet och står i direkt proportion till dess egen kapacitet. Det värsta är, menar författaren, att detsamma gäller smärtan: också den djupnar allt efter den lidandes förutsättningar. Och smärta är, som sagt, om vi får tro Schopenhauer livets grundackord. Varje enskild olycka tycks vara ett undantag, men olyckan i allmänhet är regel. Detta förhållande utgör fundament för den banalitetens tragedi som Houellebecq i hög grad skriver fram i sina verk: En olycka som varken har sin orsak i individuell ondska eller extraordinära livsomständigheter, utan vars främsta grymhet kanske består just i dess vardaglighet. Men i tanken på lidandet som existensens mest basala villkor finns också fröet till en radikal empati, för det i mig som lider när man gör mig ont, är inte väsenskilt från det som kan driva mig att göra ont mot någon annan. Ondska är i själva verket inget annat än den enes vilja till liv som misslyckas med att känna igen sig själv i den andres, så att den blint begraver sina tänder i sitt eget kött. Bödel och offer är skilda åt som värdsliga fenomen, men den livsvilja som tar sig uttryck genom dem är i botten densamma: Det är först när vi inser det, menar Schopenhauer, som möjligheten till sann godhet finns. Michel Houellebecq har omväxlande kallats provokatör, romantiker, högerpopulist och moralist - epitet som alla troligen innehåller ett visst mått av sanning, men som inget av dem fullt ut förmår göra reda för det släktskap han som privatperson tycks uppvisa med sina protagonister, män som sysslar med lite annat än att försöka göra livet uthärdligt genom de själlösa nöjen som konsumtionssamhället ställer för dem: färdigmat, teveföljetonger, i bästa fall sex. Men också på detta har Schopenhauer svar: Det är ett märkligt krav att ställa på en moralist att han enbart ska förespråka de dygder som han själv besitter. Helena Granström, författare med bakgrund inom matematik och fysik Litteratur Michel Houellebecq: Hålla sig vid liv, i översättning av Mats Leffler. I Schopenhauers närvaro, i översättning av Kennet Klemets. Båda utgivna på Ellerströms förlag, 2020.

Att leva är att lida, resonerade 1800-talstänkaren Arthur Schopenhauer. Lars Mogensen samtalar med idéhistorikern Svante Nordin om Schopenhauers pessimism eller om man så vill klarsyn. Alla vet vi nog innerst inne att vi blir inte särskilt mycket lyckligare av de ting och upplevelser vi trängtar efter: soffan, cykeln, semestern, slutbetyget eller den nya partnern. Livet kommer i kapp och på andra sidan stängslet är gräset lite grönare. I sin centrala bok Världen som vilja och föreställning (Die Welt als Wille und Vorstellung, 1818) formulerar Arthur Schopenhauer (1788 1860) sina idéer om viljan till liv motsvarigheten till Kants tinget i sig. Inspirerad av buddhism och österländsk filosofi utvecklar han sina idéer och metafysik där mycket handlar om livet som lidande, men där musiken och konsten kan fungera som befrielse. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Philosophen lassen in ihren Werken nicht selten Tiere zu Wort kommen, um so ihre Gedanken anschaulicher werden zu lassen. Und immer ist dieser Umgang durch einen großen Respekt für die Tierwelt geprägt.

I år er det 200 år siden den tyske filosofen Arthur Schopenhauer skrev sitt hovedverk "Verden som vilje og forestilling". Etterhvert ble han en av de mest leste europeiske filosofene. Men også mistrodd og latterliggjort - og beskrevet som filosofiens outsider. - Schopenhauers filosofi kan beskrives både på en enkel og komplisert måte, sier professor emeritus Helge Høibraaten. Hør ham i samtale med programleder Otto Haug i Studio 2.

Experten Svanberg berättar hur man manipulerar gamla knep för att avgöra kön på barn som ligger i magen. Det blir roliga uttryck som lockar både till skratt och sidospår, ända till fotbolls-vm 1974 bär det av. Därefter kommer vi in på dagens huvudrätt: Schopenhauers teori om livsviljan och hur vi människor är dömda till att aldrig förstå meningen med livet. Låter det abstrakt och ointressant? Välkommen till Philip & Svanberg. Mellan abstraka opersonliga segment kommer dock små glimtar av blottade tillkortakommanden, barnsligheter och ett och annat dåligt skämt.

Albert Einstein kommentiert Schopenhauers berühmte These über die Unfreiheit des Willens. Dieses Zitat in einem Zitat wird von innen nach aussen entpackt. Das Zitat ist von persönlichem Nutzen in meinem Alltag, weil es für mehr Nachsicht, Güte und Humor sorgt. Buchtipp: Irvin Yalom "Die Schopenhauer-Kur" Golden School bei FB www.goldenschool.de Tony Clifton Instagram