Podcasts about auktorit

Politiker på sociala medier = ett hot mot vår demokrati? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:I veckan blev det vapenvila i Iran och under helgen inleds fredsförhandlingar. Så vem gick segrande ur striden och sitter med starkast kort vid förhandlingsbordet?Trots vapenvilan i Iran så har bomberna fortsatt falla över Libanon. Ekots medarbetare Lina Malers har träffat räddningsarbetarna som nästan dagligen förlorar kollegor i kriget.I april röstar riksdagen om förändringar som gör det svårare att bli medborgare i Sverige. Reportage av Erica Sundén som träffat en som precis fått sitt medborgarskap, och en som fortfarande hoppas på att få det.Krönika av Agri Ismail.Panelen om SVT:s nyhetsdokumentär ”Vid pump”, om Vänsterpartiets regeringskrav och barn och ungas sovvanor.I timme två:Under söndagen går väljarna till valurnorna och opinionsundersökningar visar att Orban kan förlora valet efter 16 år vid makten. Är det slutet för en tid då auktoritära krafter blickat mot Orbans politiska projekt som något att lära sig av?På måndag är det dags för budgetpromenaden igen, den sista för mandatperioden och av allt att döma i en lågkonjunktur fram till valet. Hör reportage av Anders Diamant och uppföljande samtal om hur svårt det är att behålla makten i en lågkonjunktur.Satir med Radioskugga.Det är 40 år sedan Simone de Beauvoir dog och vi pratar med en av de svenska översättarna till hennes mest kända verk ”Det andra könet”.Reportage om hur de unga har det på Grönland signerat David Rasmusson.Kåseri av Mark Levengood.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Jacob Gustavsson

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”Vad innebär det?”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.”Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge?”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh.Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.””Förödande” om truppminor tillåtsFörbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen?”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh.Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders JelminKommentar: Filip KotsambouikidisProducent: Maja LagercrantzTekniker: Nikki PrykeIntervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

Donald Trump vill tveklöst vara en auktoritär ledare. Statsvetaren Hans Bergström går igenom vad USA:s president har för förutsättningar för att styra som Putin. Inläsare: Staffan Dopping

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seVi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli …

Tredje avsnittet av sommarens serie i samarbete med podden Marknaden! Vad ska Mellanösterns länder göra om och när oljekonsumtionen ebbar ut? Möjligen sitter de redan själva på svaret, och det handlar om att använda solenergi för att ge sig in i det notoriskt energikrävande AI-racet. Men kanske finns det också en mörkare baksida.

Vad ska Mellanösterns länder göra om och när oljekonsumtionen ebbar ut? Möjligen sitter de redan själva på svaret, och det handlar om att använda solenergi för att ge sig in i det notoriskt energikrävande AI-racet. Men kanske finns det också en mörkare baksida.

Regeringen har beslutat om en ny strategi för jämställdhet, kvinnor och flickors frihet och egenmakt. Den kommer i en tid då jämställdhetsutvecklingen i världen möter allt mer motstånd. Auktoritära regimer, religiösa ledare och konservativa grupper arbetar aktivt för att begränsa tidigare framsteg, samtidigt som nya givare knyter sin finansiering till andra värderingar. I avsnittet diskuterar Sofia Orrebrink, Sidas verksföreträdare för jämställdhet, och Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare för organisationen Kvinna till Kvinna, vad den nya strategin innebär, vilka målen är, vad som är nytt samt utmaningar och möjligheter för jämställdhetsarbetet och för Sveriges bistånd framöver. Samtalet leds av Númi Östlund.

I måndags kom A-kursen i autokratisering och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Åsa Wikforss som är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Åsa berättar bland vilka som är de främsta hoten mot Sveriges demokrati, om det finns några alternativa styrelseskick som är bättre än vårt folkstyre och vad man kan man göra för att stärka demokratin.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här podden och dess avsnitt utgår ofta från en föreställning om att Sverige rör sig i en allt mer auktoritär riktning, men till skillnad från regeringen så vill vi ogärna basera vår politik på en liten grupp ganska korkade killars känslor. För att hjälpa oss fatta rådande rättspolitik, påstådd advokatröta och dystopiska lagförslag har vi kallat in det tunga gardet: Emma Persson och Miran Kakaee. Tack till GRK North-East för intro Outro var Fria Proteatern - Med vilken rätt linktr.ee/kominternpodd

Boken heter "Demokratiseringsprocesser - nya perspektiv och utmaningar" och gäst är författaren Thomas Sedelius.När det talas om demokratisering och demokratiseringsprocesser är det själva förändringen som står i fokus. Och det som forskare särskilt intresserar sig för är när ett land går från ett auktoritärt styre till demokratiskt styre. Hur kommer det sig att vissa länder men inte andra utvecklas till väl fungerande demokratier? Och vilka faktorer är det som påverkar? I boken beskrivs de viktigaste teoretiska och empiriska bidragen inom forskningen som förklarar demokratisering och demokratiseringsprocesser.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad innebär en demokratiseringsprocess? Vad finns det för olika icke-demokratiska styrelseskick? Vilka faktorer påverkas en demokratiseringsprocess i en positiv respektive negativ riktning? Är det ekonomisk utveckling, en viss uppsättning institutioner, en gynnsam medborgarkultur, civilsamhället, stödjande internationella förutsättningar eller samarbetande politiska eliter som avgör?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Auktoritär. Coachande. Tillitsfull. Visionär. Det finns mängder av olika ledarstilar. Men vilken ger bäst effekt och resultat i dagens arbetsliv? Och hur hittar jag den ledarstil som är rätt för just mig? Cissi Elwin samlar en supertrio som med stöd i den senaste ledarskapsforskningen vaskar fram de ledarstilar och chefsbeteenden som fungerar allra bäst för att stärka motivation, innovation och resultat – och som gör att medarbetare trivs på jobbet. I ett spännande samtal med tre av Sveriges främsta inom ledarskapsforskning får du råd och tips om vad som är värt att jobba med och slipa på för att bli ditt mest framgångsrika ledarskaps-jag. Hur ska jag tänka som chef: är det bäst att bygga vidare på min personlighet för att hitta en ledarstil som fungerar och passar mig? Eller är det situation och önskat resultat som ska styra mitt ledarbeteende? Om gästerna: Louise Bringselius, docent i organisation och ledning och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har skrivit flera böcker om tillitsbaserat ledarskap, nu senast Psykologisk trygghet – att välkomna den som utmanar. Simon Elvnäs är industridoktorand vid KTH och har filmat hundratals ledare och kartlagt deras beteenden för att hitta vägen till det han kallar ett mer effektfullt ledarskap. Han har skrivit boken Effektfull – så ökar du effekten av din tid. Leif Denti forskar på ledarskap, kreativitet och organisatorisk innovation vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Leif Denti är också en av huvudlärarna på Chefakademins Executive Master of Leadership & Management. Källor: Metastudien som Leif Denti hänvisar till heter Leadership behaviors and follower performance: Deductive and inductive examination of theoretical rationales and underlying mechanisms, av Ryan K. Gottfredsson och Herman Aguinis (2016) Louise Bringselius nämner boken Schibboleteffekten – Ledarskap, konsten och människans ansvar av Julia Romanowska (Appell Förlag, 2021) Samtalet leds av Chefakademins vd Cissi Elwin. Se samtalet som video här

I år kan nästan hälften av alla människor i världen gå och rösta. Men de demokratiska länderna blir färre och flera av valen sker i auktoritära länder. Hur mycket behöver ledarna där ändå lyssna på sina befolkningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mars håller Ryssland presidentval och runt 110 miljoner personer kan gå och rösta. Men väldigt lite med valet är på något sätt demokratiskt, där oppositionspolitiker och Putin-kritiker som Alexej Navalnyj sitter i fängelse eller är döda. Samtidigt håller Putin och Kreml landets medier i ett järngrepp och det finns omfattande lagar mot att uttala sig mot den förda politiken, som i frågan om Rysslands anfallskrig mot Ukraina och HBTQ-frågor. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén reder ut hur valet över huvud taget kan gå till, och hur mycket Putin ändå bryr sig om vad folket tycker, och protesterna som fortfarande hörs. Hör också Ekots Kinakommentator Hanna Sahlberg om hur kommunistpartiet i Kina med Xi Jinping i spetsen hanterar folkviljan, där man inte har ett val att förhålla sig till på samma sätt som i Ryssland.En allt mer auktoritär världEtt av de instituten som mäter hur det går för demokratin i världen är V-Dem vid Göteborgs universitet, som professor Staffan I Lindberg är föreståndare för. För trots valen krävs mycket mer för att vara en fullvärdig demokrati, och flera länder som i all väsentlighet varit det börjar röra sig i auktoritära riktningar. Men det finns också ljusglimtar och exempel på när demokratiarbetet gett resultat runt om i världen, och politiska vändningar i val som ändå hölls som ledde till mer demokratisering än vissa vågat hoppas på.Ett av exemplen är Zambia, en ung demokrati i södra Afrika som inför valet 2021 visade många varningsflaggor. Oppositionen kunde inte kampanja fritt med hänvisning till pandemirestriktioner, och det fanns en oro att om oppositionen med de förutsättningarna skulle vinna, så skulle inte maktskiftet ske fredligt. Men det blev precis tvärtom. Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myhrenberg var där och bevakade, och berättar hur vändningen gick till – och problemen som kvarstår.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Sophie Andersson

Samuel Törnqvist är Sveriges snabbaste någonsin på 200 rygg, men han är egentligen ännu snabbare - konstigt va? Lyssna så berättar han. Auktoritära coacher, sporten som gjorde att han struntade i simträningen, små simmare, hetsig träning, friterad hjärna - det och mer pratar vi om i podden #snabbanan

Brottmålsadvokaten Thomas Olsson gästar oss och ger sin syn på den svenska kriminalpolitiken, hur domstolarna hanterar häktningsfrågor, den danska modellen och Encrochatfrågan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 62:a frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibras avoga inställning till journalister har fått sin förklaring, enligt Karin Olsson. Magnus Alselind ringer upp förlags-vd Kristoffer Lind som avslöjar Uppdrag gransknings förestående branschscoop.

SD:s Björn Söder attackerade i veckan människorättsorganisationen Civil Rights Defenders genom att kräva att deras statliga stöd ska strypas helt. Det efter att organisationen, ur ett människorättsperspektiv, granskat Tidöavtalet och anmärkt på delar av det. I Sölvesborg har de lokala moderatpolitikerna fått utstå hat och hot efter att de sent i förra veckan valde att hoppa av det så kallade samstyret med SD och istället skapa koalition med bland andra S och C. Sverigedemokraternas hatsvans gör det svårt för människor att engagera sig i lokalpolitiken – det är inte första gången det händer. Vi har också tidigare sett Björn Söder kräva indragna bidrag för organisationer han inte tycker om. Men vad säger det här om Sverigedemokraternas demokratisyn? Vilka auktoritära reflexer tar SD till när det demokratiska slutresultatet inte blir som partiet tänkt sig? Och hur starka är M, L och KD:s demokratiska instinkter när SD tar ut svängarna i debatten? Det och lite till pratar vi om i avsnitt 29 av Studio Expo. Programledare: Anna Fröjd Gäster i studion: Erik Glaad, reporter och Jonathan Leman, researcher och utbildare. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjande, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Inside the Box ger sig in i politiken! I det här avsnittet möter du Ida Östenberg (professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet) och Petra Holmberg (konstvetare och Japan-intendent på Världskulturmuseerna) i ett samtal om propaganda och makt i kejsartidens Rom och andra världskrigets Japan. Tillsammans med gästerna monterar programledaren Lisa Haeger isär propagandaapparatens eviga maskineri. Auktoritära ledare, körsbärsblommor, romerska poeter, mytologi och nationalism utlovas i podden som inte stryker makten medhårs. Dessutom: Donald Trump, internet och krigsvurmande barnkläder! Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bukovinszky. Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier, Göteborgs universitet, i samarbete med Folkuniversitetet.Föremålet i boxen: pojk-kimono med krigsmotiv (propaganda) i form av bl a zeppelinare, krigsfartyg och tanks. Mer information här: https://collections.smvk.se/carlotta-om/web/object/122102 där också bilder finns.https://www.gu.se/en/critical-heritage-studies/cooperation-0/inside-the-box-podcast-and-conversation-series/inside-the-box-2021 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan ser kulturredaktionens Fredrik Wadström hur pandemitröttheten stiger, samtidigt som auktoritära regimer istället för direkt våld oftare försöker trötta ut motståndet. När allt återgår till det normala. Hur många gånger har jag hört den meningen det senaste året? När allt återgår till det normala så kommer det att bli si eller så, ditt och datt. Men jag har också hört den olycksbådande viskningen om att det kanske aldrig kommer att återgå till det som vi betraktade som det normala. För att inte tala om alla försök att ringa in vad som kommer att bli det nya normala. Det som vi borde tala om är den globala utmattningen. Vi är överens om att sjukvården lider av utmattning och det är kanske den viktigaste insikten. Men under alltihop finns en utmattning som kan drabba såväl organisationer och företag som sociala relationer och enskilda personer. Det är okej att erkänna att det har varit utmattande, att det är utmattande. Jag har märkt bara de senaste dagarna att den här utmattningen gjort att jag inte riktigt kan orientera mig i vad som tidigare var det normala och vad som i så fall skulle vara det nya om det dyker upp ett nytt normalt tillstånd. Ett av mina favoritband, She drew the gun, från Liverpool, skickade ut ett meddelande om att deras nya album är på väg. Det här är inget av de större brittiska banden men frontfiguren, sångerskan, låtskrivaren och poeten Louisa Roach, är en av de mest originella musiker jag vet. Så pulsen går upp rätt ordentligt när nyheten kommer. Men så inser jag att She drew the gun släpper sitt nya album i slutet av september. Och jag kommer inte ihåg om det här var det normala, att ett mindre band från Liverpool skickar ut information om albumsläpp och kommande turné nästan ett halvår i förväg. Var det så här det var också före pandemin? Eller är detta det som borde kallas det nya normala. Jag vet inte. Allt förskjuts gradvis och jag är för utmattad för att komma ihåg vad jag borde förvänta mig. Auktoritära regimer har länge vetat att utmattning är en bra taktik för att pressa igenom sin vilja på både den egna befolkningen och på en kritisk omvärld. Jag öppnade en av de mer oberoende ryska tidningarna häromdagen och fick en ovanligt stark känsla av utmattning. Som journalist brukar jag tänka att jag är van vid det där. Jag kan stå emot. Men när jag såg artikel efter artikel om hur samtal tystas och människors fri- och rättigheter inskränks kände jag att utmattningen smög sig in. En teateruppsättning i Moskva om protesterna i grannlandet Belarus stoppas av polis. En känd människorättsadvokat grips och fängslas när han ska besöka en häktad journalist. Rättsprocessen mot en kvinnlig journaliststudent som är anklagad för vandalism går in på nionde månaden. Och så vidare. Den positiva sidan är att mängder av ryska advokater, kulturpersonligheter och tiotusentals vanliga medborgare engagerar sig i de här fallen. Men efter ett drygt år av pandemi är ändå känslan av utmattning ovanligt stark. Det kommer kanske att krävas mer än bara vaccin för att råda bot på utmattningen. Eller kanske ett helt annat slags vaccin. Dags att ta fram ett snart.

När blev liberalismen auktoritär? Det var utgångspunkten i detta samtal mellan Dan Korn, rabbin, författare och folklivsforskare, och Per Gudmundson, ledarskribent på Bulletin. Men det blev istället en vindlande dialog som spänner mellan stentavlor och stenkakor. Lyssnaren får veta vilket enda land i världen som gått från klansamhälle direkt till demokrati, utan att ta genvägen över kungadöme. Den som hänger kvar till slutet bjuds också på ett skratt. Mycket nöje med Radio Bulletin. Producent: Hampus Widlöf och Jesper Lindström. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En svensk-iranier trodde han skulle på dejt men hamnade i armarna på en iransk spion. En tjetjensk bloggare i Gävle vaknar av ett hammarslag i huvudet. Auktoritära regimers gränslösa förtryck ökar. Medverkande: Nate Schenkkan, forskningschef på Freedom House, Klas Friberg, chef Säkerhetspolisen, Tumsu Abdurakhmanov, tjetjensk regimkritiker, Ted Hui, fd parlamentariker, nu politisk flykting från Hongkong, Jens Sjölund, advokat, Arvin Khoshnood, svensk-iranier, Anders Storgaard, dansk student. Tekniker: Ludvig Larsson Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

* Kampen mot korruptionen i Sydafrika * Valet i Uganda * Intervju med Diakonias generalsekreterare Lena Ingelstam * Kortnotiser

17 december. Hur ska västerländska demokratier förhålla sig till handel och utbyte med auktoritära stater? Henrik Sundbom diskuterar med Kristina Sandklef och Patrik Oksanen.

USA:s blivande vicepresident lär ut att ens kön och hudfärg avgör ens chanser i livet. Europas politiker reagerar på coronapandemin med att frånta människor ännu mer rörelsefrihet och näringsfrihet. Moderaterna har producerat ett idéprogram som borde ha varit mer Hans L Zetterberg.   Turn on, tune in, freak out!

Micael har svårt att tänka på något annat än USA-valet och stör sig i synnerhet på att Trump öppet argumenterar för att rösträkningen ska stoppas utan att knappt någon av hans kristna supporters reagerar. Är demokrati så oviktigt för amerikanska väckelsekristna? Hur går det ihop med forskning om att kristendomen lade grunden för demokrati och att kristna missionärer har varit viktiga för demokratiseringen i utvecklingsländer? Med hjälp av både kyrkohistoria och nutidsspaningar argumenterar Micael för att det finns två strömningar av väckelsekristendom som värderar demokrati väldigt olika. Bara en av dem stämmer överens med hur kristendomen ursprungligen såg ut. Trump argumenterar för att rösträkningen ska stoppas: https://www.vanityfair.com/news/2020/10/donald-trump-election-supreme-court  Timothy Dalrymple om två sorters evangelisk kristendom: https://www.christianitytoday.com/ct/2020/november-web-only/trump-election-politics-church-kingdom.html  Joel Halldorf om samma fenomen: https://breakingground.us/a-tale-of-two-evangelicalisms/  The Missionary Roots of Liberal Democracy: https://www.researchgate.net/publication/235503063_The_Missionary_Roots_of_Liberal_Democracy  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Ohh vilket avsnitt vi bjuder på denna veckan. Det blir en högst oakademisk och något bristfällig men ändå bra genomgång av hur liberalteologi och konservativteologi bara är två sidor av samma mynt. Men sen försöker vi va konstruktiva och faktiskt skissa lite på vår bibelsyn. Bibeln som minne, bibeln som gräns eller utgångspunkt, att bli en del av bibelns berättelse etc. Häng på. Och glöm inte att spela in er hälsning eller fråga eller förmaning enligt länken nedan---> --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daligliturgi/message

Auktoritära ledare som har tagit chansen i krisens spår, och demokrater med nya maktbefogenheter hur är det ställt med demokratin i coronans tid? Medverkande: Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, Asienkorrespondent Peder Gustafsson, Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, Rysslandskorrespondent Jesper Lindau, Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti och Daniel Alling, korrespondent i London. Programledare: Helena Groll Producent: Magnus Westberg Tekniker: Joel Löf Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Coach meet Coach - med Jörgen LenartssonPodden där två coacher träffas och samtalar om ämnen som berör en ledare. Varje coach har sin unika ledarresa som påverkat deras filosofi och arbetssätt. Auktoritär eller demokratisk. Struktur eller kreativitet. Individen eller gruppen, eller en mix av allt... Olika kulturer kräver sin speciella hantering och gruppdynamik för att nå framgång. Hur hanterar man framgång resp. motgång och hur arbetar man med alla mentala faktorer. På vilket sätt jobbar en coach med sin egen utveckling. Detta är ex. på frågeställning som det samtalas om i Coach meet Coach.

Kan de tuffa restriktioner som införs runtom i Europa leda till mer auktoritära samhällen och kan EU:s planer på att samordnat lätta på inskränkningarna bli verklighet? Stora delar av världen verkar mer eller mindre ha stängt ner och inga lättnader på vare sig pandemi eller restriktioner är i sikte ännu. Det är nästan så att man börjar vänja sig vid detta nya normala men hur länge klarar Europa det här?  Den dagen då läget förbättras och restriktionerna kan lyftas så bör det kanske samordnas. Det är i varje fall vad EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa i veckan. Samtidigt sätter växande splittringar mellan sydeuropeiska länder och länder i norr käppar i hjulet och det varnas för auktoritära krafter på framväxt i Ungern och på andra håll i Europa. Medverkande: Vår EU-kommentator Susanne Palme, Daniel Alling, Londonkorrespondent och Margareta Svensson, Sydeuropakorrespondent. Programledare: Richard Myrenberg Producent: Nathalie Rothschild  Tekniker: Josef Reinhold Europapodden europapodden@sverigesradio.se 

Auktoritär, frihetlig eller socialt ansvarstagande; vilket perspektiv har svenska politiker traditionellt haft på medierna? Mediespanarna utgår från Hutchinskommissionens definitioner av olika länders mediesystem.

I november 2019 sammanföll tre händelser som sammanfattar Sveriges tillstånd: ETT: Rikspolischef Anders Thornberg medgav i en presskonferens att den svenska kriminalitetsutvecklingen saknar internationell motsvarighet. TVÅ: Sverigedemokraterna blev för första gången Sveriges största parti. Och TRE: Regeringen fällde misstroendeförklaringen mot Morgan Johansson. Vad säger dessa tre händelser om situationen i Sverige? Vem är ansvarig? Och vad blir konsekvenserna av detta? Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Se detta avsnitt på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=VGBwyaGt17o

William Sjögren diskuterar veckans senaste händelser i Chelsea tillsammans med Kevin Ståhlberg.

William Sjögren diskuterar veckans senaste händelser i Chelsea tillsammans med Kevin Ståhlberg.

Med Mikael Odenberg, Ulrica Schenström, Anna Andersson och Anders Lindberg

Första avsnittet av den nya podden "En jävla gråskala" behandlar ämnet auktoritär uppfostran och synen på barn, speciellt pojkar, men npf diagnoser. Om hur tuffare tag inte är lösningen på våld från barn som agerar ut.

Svenska val • DN:s kampanj • Dubbla och dubiösa medborgarskap • Auktoritära Sverige • Bussolyckan i Kuopio • Ideologisk tvångsmatning i armén • Ryska tomter i öst • John McCain • Trumps råttor flyr skeppet • Toleranta urmänniskor • Fascismens småsinta dumhet • Bards nya podd • Arsenal vann en fotbollsmatch • Interpols nya skiva

Om den internationella samarbetsorganisationen som ska hjälpa världens länder att efterlysa brottslingar. Men varför har Interpol senaste åren varit föremål för en allt hårdare politisk debatt? Uppdatering: Den 26/2 -18 meddelar Hamza Yalcin att han genom sin advokat i Spanien fått veta att den röda notisen mot honom är raderad och att han inte längre är eftersökt av Interpol. Efter gripandet av den svensk-turkiske journalisten och författaren Hamza Yalcin i Spanien i somras, efter en röd notis hos Interpol utfärdad av Turkiet, menar kritiker att stater som Turkiet använder sig av Interpol för att jaga oppositionella utomlands. Vi undersöker om det ligger något i det? Vilket ansvar har länder som Sverige för att skydda människor som fått en felaktigt röd notis och är sökta för oppositionella aktiviteter? Vi hör bland annat Hamza Yalcin och andra svenska medborgare som anser sig blivit felaktigt eftersökta, Bruno Min, på människorättsorganisationen Fair Trials, Catharina Törnqvist chef på polisens Internationella enheten (NOA), Ted Bromund, Interpol-kännare och konservativ debattör i Washington, Michelle Estlund, Jurist i Miami som skriver en populär blogg om Interpol, kolumnisten Hilal Kaplan på den turkiska tidningen Sabah och juristen Baltasar Garzon. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Simon Moser simon.moser@sverigesradio.se

Falska nyheter och säljande retorik: Vilken status har kunskap och sanning i dagens medielandskap? Filosofen Åsa Wikforss diskuterar med hjärnforskaren Andreas Olsson och medieexperten Anders Mildner. I dagens globaliserade och digitaliserade medielandskap tycks det viktigare att övertyga, vinna debatter och sälja in sina känslomässiga eller kommersiella budskap än att förmedla fakta, sprida kunskap och faktiskt ha rätt. Auktoritära ledare och icke-demokratiska stater har lättare än någonsin att sprida sin propaganda. Okunniga människor struntar i forskningen och tror istället blint på halsbrytande konspirationsteorier. Stämmer verklighetsbeskrivningen ovan, och i så fall: Vad beror den på och hur kan vi ändra denna verklighet? Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Auktoritära populistpartier har fått ökat väljarstöd under 30 års tid. Anhängarna av liberal demokrati gör klokt i att arbeta för ett starkare konstitutionellt ramverk. Förhoppningarna om att populismen plötsligt ska försvinna lär knappast infrias. Det menar statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som har tagit fram ett index över auktoritär populism. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Om medarbetare som inte kommer i tid och riskerna med härskartekniker. Facebook: https://www.facebook.com/enklasamtal/ E-post: anders@vridmoment.se Producent: Pensky Agency, Göteborg Ljud: Mattias Hammarin

Måns Westfelt hann med det mesta under sina 60 år på teatern. Auktoritärt 50-tal, politiskt uppvaknande, stora och små scener. Allt berättar han om för Maarja Talgre i ett Kulturreportage från 2009. De stora teaterscenerna som Dramaten och stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm var stommen i hans teaterliv, men han gjorde också många roller på film, i TV och radio. I början av mars dog Måns Westfelt 86 år gammal. Hösten 2009 då han fyllt 81 år och fortfarande var i full gång med repetitioner av en ny pjäs så träffade Maarja Talgre honom. Ett möte som sammanfattar den långa teaterkarriären.

Vi vandrar upp till stadsdelen Dolapdere i det historiska Istanbul och ser hur det blå plåtstaketet som stakar ut gränsen för rivningarna rycker allt närmre. Trä- och stenhusen som står lutade mot... En podcast om städer.

Helena von Zweigbergk: Auktoritära ledare står runt hörnet. Per Naroskin: Hoppet om ett ljus i tunneln slocknar aldrig. Gabriella Ahlström: Att äta kakan och ha den. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Doktorer dök upp i radion under samma period som folkhemmet byggdes upp. Radiodoktorn skulle vara ett alternativ till den vanliga läkaren och uppmuntra till att söka vidare vård. Frågorna var ofta intima och handlade om sådant man inte vanligtvis pratade om. Dagens program diskuterar hur hälsoråd har förts fram i radion från 40-talet och fram till idag. Vi hör bland annat hur det lät i det första programmet som hette Kropp & Själ och som leddes av Gunilla Myrberg på 80- och 90-talet. Gäster i studion är Sofia Seifarth, historiker som forskat om hälsoråd i radion, Inger Attestam, medicinjournalist och Thomas Johansson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet. Ett annat sätt att föra ut medicinsk kunskap till nya grupper är via teatern. Kropp & Själ besöker KELs anatomiska teater som spelas just nu på Stockholms stadsteater.

I Sotenäs har politikerna kört över rektorerna och bestämt att skolavslutningarna måste firas i kyrkan de kommande fem åren. Kan kyrkliga skolavslutningar krocka med principen om icke-konfessionell skola och vem äger egentligen frågan om var skolavslutningen ska hållas? Ny statistik visar att kyrkorna i USA tappar medlemmar och allt fler unga amerikaner säger att de inte tillhör någon församling alls. Men med den entrepreneurs-anda som råder i USA tror experter att en ny och mer alternativ kyrkorörelse håller på att växa fram. Petra Socolovsky besöker en alternativ kristen grupp som håller sin söndagsgudstjänst på ett fik i Washington. Människor och tro följer händelseutvecklingen i Libyen. Sören Wibeck analyserar islamisternas möjligheter i Libyen och berättar om hur Muammar Khadaffi använt sin egen islamiska ideologi för att styra landet. Den katolska kyrkans kris är så djup att något måste göras snabbt. Det skriver över 260 katolska teologer, de flesta tyska, i ett upprop med krav på reformer. Inte minst vad gäller celibatet, kvinnliga präster och synen på homosexualitet. Dessa frågor diskuteras livligt i den teologiska världen, men kyrkan rör sig inte, säger talesmannen, professor Gerhard Kruip vid universitetet i Mainz, som ser paralleller mellan uppropet och revolutionen i den arabiska världen: - Människor har tappat rädslan och börjat prata och protestera. Auktoritära regimer, dit också kyrkan räknas, fungerar bara om människor är rädda. Kyrkan har inga vapen för repression som en stat, men i ett modernt samhälle kan människor lämna kyrkan. De som är kritiska och som kan driva på reformer försvinner, vilket är katastrofalt, säger Gerhard Kruip i Människor och tro. Journalisten och Vatikanspecialisten John L. Allen analyserar vad uppropet kan få för betydelse. Länk till de katolska teologernas upprop: För en vecka sedan, vid fredagsbönen, framträdde för första gången på 30 år den muslimske globale ledaren Yusuf al-Qaradawi på Tahrirtorget i Kairo. Al-Qaradawi som har ett förlutet i egyptiska Muslimska brödraskapet hyllade revolutionen och gav den en religiös betydelse samtidigt som han manade till sammanhållning mellan Egyptens muslimer och kristna. Paul Katsivelis vid Stockholms universitet analyserar al-Qaradawis symboliska framträdande. Utrikeskrönikan är signerat Hanna Sahlberg och kommer från Kina. Programledare: Åsa F Vestergren Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se