Podcasts about testerna

Idag har vi stora nyheter! Ni lyssnare har nu nämligen möjligheten att besöka vårt garage genom att köpa ett PoddRacing Paddock Pass, det gör ni enklast genom att kolla in vår Patreon! Utöver denna fantastiska nyhet snackar vi också om hur man ser vilken förare som vem på banan, Alex berättar allt om testerna för Christofer som har haft för mycket att göra för att hinna kolla, och till sist går vi igenom vad årets säsong har att erbjuda, däribland självklart Bahrain som vi kommer köra på nu i helgen.Support the showSveriges snabbaste F1-podcast!

Vi sammanfattar det sista testet inför säsongen som kördes i helgen i Indonesien. Support till showen http://supporter.acast.com/motogp-podden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

F1-säsongen är här! Kommande veckoslut kör försäsongstesterna igång i Bahrain och, för denna vecka, inhoppande Björn Wirdheim och Janne Blomqvist funderar lite på vad man är mest nyfiken på och går igenom det hela team för team.FIA har kommit med en första haveriutredningsrapport efter Romain Grojeans krasch i Bahrain i höstas, Björn Wirdheim går igen de viktiga punkterna från denna rapportBBC avslöjade för några dagar sedan att Porsche eventuellt kan vara intresserad av F1 från 2025. Vi har hört sådan rykten förr men bedömare menar att chansen att Porsche faktiskt hoppar på F1 igen är större än på länge men att det hänger på vilket motorreglemente sporten väljer från 2025 och framåt See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det har blivit fel i flera tusen coronatester. Testerna har visat att personerna var smittade av viruset fast de inte var det. | Det går dåligt för det skandinaviska flygbolaget SAS. | Svenskarna slänger mycket skräp på marken. Ungefär 60 ton på en vecka. | Läs texten till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg.

I det här avsnittet går vi igenom hur det gick för oss med testerna från Bästa träningen som vi gjorde efter att vi intervjuade Elin Ekblom-Bak i avsnitt 42.   I och med den rådande värmeböljan har Maria fått ett återfall och råkat ladda ner lite nya väderappar.....  Lyssnarfrågan handlar om ifall träning är färskvara och Jessica berättar om en helt nypublicerad studie från hennes kollegor på KI.   Länkar:  Testerna från Frisk utan flum:  https://www.youtube.com/watch?v=AG7jyCzzw5I Testerna från Bästa träningen:  https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/hur-valtranad-ar-du Ny publikation om långvarig träning:  https://nyheter.ki.se/langvarig-konditionstraning-paverkar-geners-aktivitet-i-musklerna?_ga=2.210319701.1135958871.1592928256-1101747279.1592928256 Maria testar axelrörlighet Maria gör hopptestet

Redan nu testar en del företag i Sverige sin personal för att se om de har haft covid-19. Men när kan allmänheten börja testa sig? Vilka tester finns – och kan man lita på svaren? DN:s medicinreporter Amina Manzoor reder ut i dagens avsnitt av Studio DN. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Tobias snackar om att vara ensam om det man gör, och om att anpassa sig till den coronafokuserade värld vi just nu lever i. Han pratar om känslan av att vara den ende som sliter med just det problem man för tillfället har, och undran varför det blivit så. Är jag den ende som är dum nog att ge mig på det här? Vad betyder det? Varför händer det alltid mig? Naturligtvis finns det ett konkret problem kopplat till byggsystem med i bilden. Sedan blir det funderingar kring världen i COVID-19-tider, hur det påverkar oss alla, hur lite vi vet och hur lång tid det kan ta innan vi faktiskt vet mer, och hur lite tidigare erfarenhet av att jobba hemma faktiskt betyder just nu. Extrainsatt specialmeddelande: En fjärde spelsylt - ett gamejam för upptagna människor - startar 18 maj och pågår fram till 31 maj. All information finns på https://itch.io/jam/spelsylt4, men som vanligt handlar det om att bygga ett mysigt litet spel på den tid man har över istället för att försöka hitta ett ledigt dygn eller liknande att hacka som en tok. Temat “ensamhet/isolering” ska på något sätt finnas i spelet, och du kan använda vilken teknik som helst så länge det färdiga spelet går att köra i en webbläsare utan plugins. Tack Johan Romin som dragit igång det hela denna gång! Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @antikristoffer, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi. Länkar Tamasz - Tobias kollega Mingw - Minimalist GNU for Windows C++17 C++20 ELF - Executable and linkable format Autoconf Automake Cmake FFmpeg LLVM:s Discord Martin Storsjö - mingw-stödet i LLVM H264 x264 * LTO - Link-time optimization COVID-19 Smörkrisen i Norge 2011 Tobleroneaffären Ko-fi Spelsylt nummer 4 Johan Romin - hurra för att du dragit igång sylten! Titlar Ensam om det jag gör Jag ska inte säga smidigt Problem med Pythons byggsystem Helt plötsligt så gick min dröm i tusen bitar, igen Testerna i en emulator Inte alls en lösning på problemet Varför har jag det här problemet? En hög med assembler och C Stacken ska vara alignad i 64 bitar Ett uttalanade som är baserat på fakta Jag hatar när folk säger magkänsla Datan finns inte Vi behöver spola fram tiden fem år Jag har inte den informationen Söder om noll Min erfarenhet av att jobba hemifrån betyder väldigt lite just nu

Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Dagens första ämne: En svensk artist påstås ha kidnappats, misshandlats och förnedrats av maskerade gärningsmän. Det här påminner om andra förnedringsbrott vi hört om under våren. Vi tar oss igenom vad man vet om det här och vad artisten själv säger om saken. Snack nummer två: Vi tar ett grepp om antikroppstester mot Corona. Nu använder sig flera privata företag sig av det här trots att myndigheterna avråder från det. Testerna går inte att lite på säger man. När ska egentligen vanligt folk kunna kolla sin eventuella immunitet.

Jörgen och Hanna pratar med författaren Malin Lindroth, som skrivit om ensamhet i böckerna Nuckan och Rolf, om just ofrivillig ensamhet, och synen på det i samhället. Dessutom kommer nöjesjournalisten Frans Strandberg och förklarar varför folk blev sura på Corona-testerna som genomfördes av Camilla Läckberg och Christina Salibas privata vårdföretag.

Charlotte är intensivvårdssjuksköterska och blev sjuk med något som kunde vara covid-19. Eller vanlig förkylning. Hon fick vänta på att testa sig och kände att det var slöseri att hon var hemma, om det nu inte var coronaviruset. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss i tester, vad de säger och inte, hur säkra de är och vad det precis nu godkända antikroppstestet kan betyda. Och så pratar vi om den alltmer aggressiva tonen mot de vi tycker gör något som kan sprida smitta. Hör om tjugoåringen som blev påhoppad på sociala medier när hon bad om hjälp för att kunna komma hem från Frankrike. Det har jag aldrig sett förut, säger Johan Giesecke, WHO-rådgivare som har lång erfarenhet och varit med om fem epidemier. Medverkande: Ulrika Björkstén och Annika Östman Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Ljudtekniker: Nisse Lundin

De första tre testdagarna för säsongen 2020 är avklarade och säsongen närmar sig med stormsteg. Vi går igenom alla märken och pratar om hur de presterade under det första testet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många arbetsgivare idag använder sig av olika typer av tester för att se om kandidaten de har framför sig är rätt person för tjänsten. Det kanske inte är självklart varför olika tester används och vad arbetsgivaren vill få ut av svaren.För att reda ut detta har jag tagit ett snack med Johanna Holmertz från Academic Work. Gäst: Johanna Holmertz, Operations Specialist, Academic Work Programledare: Priya Eklund Tekniker: Andreas DamgaardMusiken som hörs i avsnittet är Kevin MacLeod - Plain Loafer. Hjälp oss att bli bättre genom att svara på några frågor!

Om kameror, ansiktsigenkänning, trygghet och integritet. Smarta kameror är ett effektivt verktyg för den hårdnande övervakningen i Kina. Men blir också allt vanligare i västerländska demokratiers jakt på trygghet. Var går gränsen? Konflikts Robin Olin möter journalisten Ola Wong, tidigare baserad i Shanghai och numera kulturredaktör på tidskriften Kvartal, som berättar om hur Kina blev ett högteknologiskt övervakningssamhälle, och hur teknologi från ett svenskt företag fanns med på hörn. Men demokratier intresserar sig också alltmer för ny kamerateknologi nu. I flera europeiska länder, bland annat Storbritannien, där kameror länge varit en del av gatubilden, använder polisen i vissa fall redan ansiktsigenkänning. Av svenska myndigheter används hittills ansiktsigenkänning mycket begränsat i pilotprojekt, och kamerabevakning på offentliga platser har varit ganska ovanligt, men det är på väg att ändras. I ett nytt lagförslag föreslås att polisen själva ska bedöma var de ska sätta upp kameror, utan att söka tillstånd på förhand. Och polisens kameror har blivit allt fler runtom i landet de senaste åren, framförallt i så kallade utsatta områden. Ett sådant område vars centrum kamerabevakas sedan 2017 är Husby i norra Stockholm, ett område som blev känt för kravallerna 2013 och som på grund av bland annat problem med droger och skjutningar är klassat som ett särskilt utsatt område.  Konflikts Sally Henriksson promenerade runt bland kamerorna i Husby och träffade bland andra polisen Björn Forslind, ansvarig för kameraprojektet Järva, debattören och juristen Rami Al-Khamisi, Ailin Moaf Mirlashari på den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby och boende i Husby med olika tankar om kamerorna som bevakar dem. Men var går gränsen och hur långt vill polisen gå i sin bevakning? Pia Glenvik, ansvarig för kameraprojektet på NOA pratar med Robin Olin om ansiktsigenkänning och andra tekniska möjligheter polisen använder eller skulle vilja använda sig av. En som är orolig för utvecklingen kring kameror och smart teknologi är Janne Flyghed professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Han kopplar ihop kamerorna med en större trend, mot ökad övervakning av allmänheten som vi ser i Sverige. Bakom kamerorna på många platser som i Kina, USA, Malmö och i Husby står ett svenskt företag, Axis.  På företagets experience center i Lund visar pressansvariga Kristina Tullberg och Björn Kallenfors, som är ansvarig för Axis mjukvaruprogram i norra Europa, upp den senaste teknologin kring smarta kameror. I Malmö träffar Robin Olin Axis-grundaren Martin Gren som berättar mer om teknologin och hans visioner, och om kritiken som Axis fick när de började leverera till Kina för tio år sedan och hur han ser på att Axis teknologi kan användas till övervakning av exempelvis minoritetsgrupper. Och i USA har framfarten för den nya teknologin som kan användas ihop med kameraövervakning nu mötts av ett bakslag. I mitten av maj röstade San Francisco - som första stad i USA - för ett förbud för polis och andra myndigheter att använda sig av ansiktsigenkänning.  Debatten där har till stor del handlat om brister i utvecklingen av teknologin som leder till att människor riskerar att identifieras felaktigt. Testerna sker i hög grad på vita män och det gör tekniken sämre på att identifiera personer med annan hudfärg än vit eller kvinnor. Sveriges Radios korrespondent Fernando Arias reste till San Francisco och Oakland där han bland andra träffade Brian Hofer, ordförande för Secure Justice, en av ett tjugotal lokala organisationer som ställt sig bakom det nya förbudet i San Francisco. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Maria Stillberg

MotoGP-podden är tillbaka! Testerna inför årets säsong börjar i veckan. Vi går igenom nyhetsläget och blickar fram emot säsongen 2019. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det blev ett regnigt avslutningsrace i Valencia. Vi går igenom vad som hände! Vi går även igenom hur det ser ut efter första försäsongstestet som kördes bara två dagar efter finalen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Peder Hedberg tar fram ett språk som beskriver vad maten smakar. Så att vi kan bli mer exakta än "gott" och "äckligt". Det finns ett vinspråk, men inget för mat. Alla ska kunna prata om maten på ett vettigt sätt. Producenter, handlare, kockar, konsumenter. Vinspråket finns, kaffespråket finns. Men när det gäller vår mat så finns inte orden. Det finns kanske tusen olika aromkomponenter som våra forskare har koll på. Men det finns femton ord som ska beskriva vad det smakar. Det säger Lars Peder Hedberg på Tala Smak, ett bolag som startats av White Guide, som betygsätter krogar (där han också jobbar). Tala smak arbetar med att ta reda på vad råvaror smakar och att ge smakerna ett språk. Problemet är att det finns för många matspråk. Det finns ett för ost, ett för nötkött, ett för nötter, men de kan inte prata med varandra. Tala Smak sätter ihop testpaneler med kvalificerade smakare som testar kött, fisk och grönsaker och försöker beskriva vad de smakar. Under åren har ett smakspråk börjat ta form som ska kunna användas på alla möjliga matvaror. Testerna resulterar i beskrivningar av smakerna och i en speciell sorts spindeldiagram där styrkan på olika smaker redovisas. I diagrammet finns de fem grundsmakerna sälta, umami, sötma, syra och beska och ytterligare beskrivande ord som mejslats ut under åren: metallsmak, mineralitet, jordighet, vegetalt, fettighet och fyllighet. Detta kallas en generell smakprofil, som används på alla råvaror. Dessutom beskrivs för varje vara kategoritypiska smaker,som skaldjursmaker, nötköttssmaker. Räkor smakar sött. Och umami. Men allra mest smakar räkor räka, berättar Lars Peder. Men kyckling smakar inte kyckling.

Trots förbud mot anabola steroider fortsatte svenska friidrottare att dopa sig. Under en Finnkampsbankett skrev landslagets läkare ut steroider till den stora stjärnan. De anabola androgena steroiderna förbjöds inom friidrotten 1974. En metod att spåra steroiddopning hade plockats fram och använts för första gången under EM i Rom. Svenska förbundets ordförande Arne Ljungqvist är ledande i jakten på fuskarna. Men att Sverige var ett föregångsland uppskattades inte av alla i det svenska landslaget. Dopningen var fortsatt utbredd bland elitfriidrottarna. Stavhopparen Miro Zalar och förbundets generalsekreterare Ulf Ekelund minns hur de anabola steroiderna fortsatte att användas, framförallt av de manliga kastarna. Testerna var få och bara på de stora mästerskapen. Det var lätt att komma undan. Hotellrum totalförstördes under landslagsresor. TV-apparater kastades ut genom fönster. Ulf Ekelund är övertygad om att det var de anabola steroiderna som gjorde friidrottarna aggressiva.   Under en bussresa i Östtyskland 1977 bestämde sig herrlandslaget för att försöka få bort sin ordförande Arne Ljungqvist. 32 av 36 svenska landslagsmän skrev under en skrivelse som krävde att förbundets ordförande skulle avgå. Diskuskastaren Ricky Bruch var initiativtagaren till brevet. Det var förbundets beslut att införa obligatoriska dopningstester i Sverige som fick landslagsstjärnorna att protestera. Arne Ljungqvist stannade kvar på sin post, trots kuppförsöket. Men Ricky Bruch var inte klar med att skapa rubriker. Finnkampen 1978 slutade med en stor svensk dopningsskandal, men inte under själva tävlingen, utan på banketten efteråt. Ricky Bruch hade bestämt sig för att få landslagsläkaren Rolf Lammet Ljungqvist att skriva ut anabola steroider. Och han lyckades. Lammet menade att han blivit övertalad och att han alltid varit svag för Ricky Bruch. När tidningarna fick se dopnings-recepetet blir det stora och svarta rubriker. Aftonbladet publicerade nyheten med en stor bild på Lammets dopingrecept till Ricky Bruch. Rolf Lammet Ljungqvist erkände efter några dagar att han skrivit ut anabola steroider till fler än Ricky Bruch. Han fick lämna sitt jobb som landslagsläkare. I den andra delen av Steroid-Sverige berättar Miro Zalar om den kaotiska Finnkamps-banketten och Arne Ljungqvist minns kupp-försöket och krismötet i Östtyskland, när landslaget vände sig emot honom och kampen mot dopningen. Alexander Lundholm alexander.lundholm@sverigesradio.se   Källor: Sveriges Radios arkiv SVT:s arkiv Aftonbladet Svenska Dagbladet Expressen Dagens Nyheter Riksidrottsförbundets hemsida Själen är större än världen, dokumentärfilm av Stefan Jarl En diskuskastares dröm, dokumentärfilm av Tom Alandh Dopingjägare Arne Ljungqvist, bok av Göran Lager Off the Record, av Ulf Ekelund Intervjuer med Arne Ljungqvist, Miro Zalar och Ulf Ekelund. Bakgrundssamtal med flera landslagsfriidrottare under -70 och 80-talet.

Janne Blomqvist och Erik Stenborg tillbaka med ett nytt avsnitt av F1-podden där de två senaste veckornas F1-tester natuligtvis avhandlas.. Dessutom lanserades en eventuell tips-tävling där två olika teser ska prövas; Analys eller magkänsla - vilket sätt har mest rätt? Finns intresset kör vi igång en liga där du som lyssnar också kan vara med och tippa och mäta dina kunskaper med dessa två herrar. Janne och Erik frågar sig också hur djup är Mclarens kris är och veckans lyssnarfråga som handlar om förarnas mentala träning och status beroende på hur det går på banan. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gäst i veckan F1-podd är Craig Scarborough som är teknisk expert och analytiker i Formel 1 och jobbar bl a med att, för tidningen Autosport, försöka utröna vilka tekniska inovationer vi får se under säsongen. Han går igenom alla teamen och ger oss en väldigt bra bild av hur det ser ut efter 8 dagars testning i Barcelona inför premiären i Melbourne om drygt två veckor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Janne Blomqvist och Rickard Rydell analyserar F1-testerna i Jerez - och rankar teamen just nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Man kan ångra sig och begå självmord. Det var förklaringen transsexuella Robin fick till varför hon trots goda meriter inte kom in på Polishögskolan. - Jag har aldrig blivit bemött eller så illa behandlad som vid rekryteringen till polisen. Det är mitten av september och antagningen till Polishögsklan är i full gång. Av nästan 7000 sökande kallas 1500 personer till fystester och intervjuer hos Rekryteringsmyndigheten – den myndighet som testar och väljer ut vilka som har chans att bli framtidens svenska poliser. Jag är på besök på deras testanläggning i Göteborg. – Om man inte får den här 3:an som man behöver, ryker man direkt då? – Ja, då får man avbryta. I de här fysiska och teoretiska stegen finns en lägstanivå som alla som vill bli poliser måste klara av. Misslyckas du med något av testerna, åker du ut direkt. – Då är det bara att packa och gå? – Ja. Men även om du klarar du dig igenom testrena så återstår det kanske viktigaste steget av alla. En intervju med någon av rekryteringsmyndighetens psykologer. – Man tittar mer på den psykologiska delarna, så att man får en stabil individ som blir polis, berättar Per Hedered som är chef på anläggningen här i Göteborg, det är det man använder sedan i stor utsträckning för att nominera i slutet. – Utslagsdelen? – Kan man nästan kalla det för, ja, säger Per Hedered. Psykologintervjun är ett sätt att få fram bra och lämpliga polisaspiranter och sålla bort dem från sådana som saknar omdöme, inte är tillräckligt stresståliga och inte respekterar människors lika värde. Kaj Banfather, som också sökt in till Polishögskolan, har precis kommit ut från sitt psykologsamtal. Nästan en och en halv timme satt de.  – De frågar mycket sådana här frågor om hur du skulle vara bekväm med 'den här typen av person' och 'den här typen av person', och så vidare. Och jag tror att det är nog viktigt att man är bekväm med många människor för att om du blir polis så ska du jobba med alla människor i princip. Och då är det människor med alla olika bakgrunder som finns här och alla olika sexuella läggningar. Alla typer av människor helt enkelt, som behöver just din hjälp, säger han. I polisens kompetensprofil för nya aspiranter finns kravet att ”visa respekt för andra människor och deras olikheter”. Viktiga egenskaper för framtida poliser. Men vad händer när den psykolog som ska bedöma dig, avgöra om du är lämplig, inte visar respekt för vem du är? "Det är ju precis som i en kedja, va. Att har du en länk som är lite svagare och den brister, då rasar ju liksom alltihop."  (Rekryteringsmyndighetens psykolog i samtal med Robin)  Dagens Kaliber handlar om Robin som inte kom in på Polishögskolan för att hon är transsexuell.     "Sådana saker kan ju resultera i allt från fullständig lycka och harmoni till depression och självmord. Det är ju liksom så, va." (Rekryteringsmyndighetens psykolog i samtal med Robin) – Det var ju ett häftigt yrke, det var liksom en dröm att bli polis. Och därför bestämde jag mig för att söka till Polisen redan när jag hade gått ut gymnasiet. Det var 2001. Robin gick vidare i uttagningen, till fystester och psykologintervju, första gången hon sökte till Polishögskolan. Då, 2001, såg hon fortfarande ut som och presenterade sig som man. Robin heter egentligen något annat och eftersom hon vill vara anonym har vi låtit en annan person läsa in hennes röst. – Det var ju just det att jag kände att jag vill göra en tjänst för samhället och bidra till att folk får känna sig trygga och göra en insats helt enkelt. Testerna gick bra, berättar Robin, men med sina 19 år tyckte de att Robin var lite ung i konkurrensen med de andra sökande. Så Robin kom inte in den gången, utan uppmanades att göra lite andra saker vid sidan om. Skaffa lite mer arbetslivserfarenhet, och fortsätta söka. Robin tog dem på orden. – Jag har gått väktarutbildning, jobbat som väktare. Jag har kört värdetransport, jag har även värdetransportörsutbildning. Jag har utbildning i handfängsel, batongutbildning, ordningsvaktsutbildning och även jobbat som ordningsvakt. Jag är också utbildad deltidsbrandman. Robin fortsätter också att skicka in en ansökan till Polishögskolan, nästan varje år. 2012, elva år efter att Robin sökte första gången, blir hon kallad till nya tester och intervjuer. Kvällen den 22 februari tar hon tåget till Kristianstad. – Det var jätteroligt att ha kommit in efter att ha sökt så här många gånger. Eller kommit till fystesterna. – Hur gick de den här gången då? Det har gått några år och du har blivit lite äldre? – Det gick jättebra. Utan några problem över huvud taget. Men psykologintervjun känns inte lika bra. – Nej, den här gången skilde sig väldigt mycket från den gången jag sökte 2001, berättar Robin. Istället för att, som sist, prata om utbildningen, förväntningar på att jobba som polis, om familjerelationer och uppväxt, så kommer större delen av samtalet med psykologen att handla om Robins könsidentitet. Vid den här tiden, 2012, har Robin sedan tre år tillbaka kommit ut som transsexuell och lever som kvinna. Hon har gjort hormonbehandling, tränat rösten hos en logoped och påbörjat en könsutredning för att korrigera sitt kön, både juridiskt och fysiskt. – Han säger, 'Hur har du tänkt dig att det kommer att bli på skolan i och med att du genomgår en könskorrigering?'. 'Är det något speciellt du tänker på?' säger jag till honom. Och då säger han 'ja, jag tänker lite såhär omklädningsrum och sådant. Hur ska du göra med omklädningsrummen? Hur ska du byta om på skolan?' Robin försöker styra in samtalet på sådant som har med utbildningen att göra, men upplever att psykologen hela tiden återkommer till sådant som handlar om hennes könskorrigering. Och det faktum att hon ännu inte opererat sitt könsorgan. – Och säger till mig det att 'du ska ju veta det att Polishögskolan det är ingen självavård'. Och 'antingen så blir man ju lycklig efter en könskorrigeringsoperation eller så tar man livet av sig'. Och när han sade det så blev jag helt ställd. Här sitter polisens rekrytering och säger en sådan kränkande sak på en intervju till en skola. Jag visste inte vad jag skulle säga överhuvudtaget när han sade det. Jag blev bara tyst och stum. Sedan fortsatte psykologen att fråga mig 'hur har du tänkt göra med barn' och jag frågade 'vad menar du, vaddå göra med barn?' 'Ja, Hur ska du kunna få barn efter att du gjort den här operationen?' Och jag blev liksom bara mer och mer överröst med frågor som har att göra med min könskorrigering och absolut inte några frågor som har att göra med förväntningar på Polishögskolan eller arbetet som polis. – När jag gick därifrån så kände jag mig väldigt ledsen och jag hade en obehagskänsla i magen som jag inte kan beskriva, säger Robin. När antagningsbeskedet kommer en tid senare blir det nej. Robin har inte kommit in. Obehagskänslan ger inte med sig. Och det blir inte bättre när Robin får se den bedömning som psykologen skrivit ner efter intervjun. Där konstateras först att Robin har flera bra egenskaper för att bli polis: "Robin har alltså visat prov på både driftighet, ansvar, utåtriktning och andra goda egenskaper då man ska bedömas som presumtiv polis" Men det som gör henne olämplig är hennes transsexualitet. "Den springande punkten är egentligen då om hon landat tillräckligt i sin nya identitet. Det upplever hon själv att hon gjort och jag håller inte för osannolikt att det är på det viset. Jag väger dock in den osäkerhet som finns kring just detta, menar att det är klokt att avvakta varför lämpligheten bedöms som oklar." Jag visar den här psykologbedömningen för en av landets främsta experter på könskorrigering. Psykiater Cecilia Dhejne. – Man bedömer egentligen hennes kvaliteter som positiva. Driftighet, ansvar, utåtriktad, andra goda egenskaper som behövs för att bli antagen till den här skolan. Men, och sedan kommer det här nya, 'den springande punkten är egentligen då om hon har landat i sin nya identitet'. Och här säger ju egentligen psykologen, skulle jag vilja säga, att den inte har kunskap nog att bedöma detta. Cecilia Dhejne är överläkare och chef för det team på psykiatri sydväst i Stockholm som jobbar med könsutredningar. Under 15 år har hon mött runt 200 personer som korrigerat sitt kön. Hon har också forskat om hur det går efter operationen. Hon har inte haft Robin som patient. Och för att få en objektiv bedömning av henne har jag maskat papprena så det inte framgår vilken myndighet eller  utbildning det handlar om. – Allting är jättebra, men hon håller på att korrigera sin kropp. Alltså det är de hon gör och det är det de misstar för att det finns en identitetsförvirring, säger hon. Cecilia Dhejne förklarar att det stora steget för transsexuella inte är operationen av könsorganet, utan att komma ut. Att berätta för sin partner, sina föräldrar och arbetskamrater att man är transsexuell och att börja leva i det kön man identifierar sig med. Och det hade Robin gjort i tre år när hon träffade psykologen på antagningen till Polishögskolan. Det framgår av psykologbedömningen. Och där står också att hon har stöd av partner och familj.  – Alltså personen har en klar kvinnlig könsidentitet. Håller på att gå igenom en transition för att få den kropp som matchar. Så det är inte en identitetsfråga. Utan identiteten är klar, säger Cecilia Dhejne. Det som är kvar är själva den fysiska operationen av könsorganet. – Kan man inte förvänta sig att om man gör såhär stora fysiska könsförändringar, att man är uppe i den här processen, att det blir stora omvälvande känslostormar som gör att man helt tappar fortfästet? – Nej. Det kommer tidigare. Och det här är psykologens okunskap här. Sedan kommer det en fas till när man slutligen opereras och som en stor operation, det gäller alla stora operationer, så kan man känna sig lite tagen efter. Men det kommer inte ändra hennes identitet. Enligt en av landets främsta experter på könskorrigering har alltså psykologen som intervjuar Robin dragit helt fel slutsatser. Bara för att Robin inte opererat sitt kön, betyder inte det att hennes identitet som kvinna är osäker. Psykologen har dessutom landat i att han egentligen inte kan bedöma henne. Ändå gör han en bedömning som i förlängningen kostar Robin en plats på utbildningen. – Det här intyget som jag fick av psykologen, som jag begärde ut, det gjorde att jag knappt inte kunde sova tre månaders tid. Jag låg vaken om nätterna och var ledsen. Kunde inte somna. Så arg, ledsen kränkt och frustrerad kände jag mig, berättar Robin. – Om man tycker att det här är så pass komplicerat, med att korrigera sitt kön, att det blir svårbedömt att bedöma de här personerna, då innebär ju det i sådana fall att ingen person som korrigerat sitt kön kan någonsin bli antagen för de klarar inte av att bedöma det. Och då blir ju det inte bra, säger Cecilia Dhejne. När Robin fick reda på att hon inte kom in på Polishögskolan bestämmer hon sig för att ringa upp psykologen. Hon vill få en förklaring till hans bedömning. Psykologen har dokumenterad lång erfarenhet inom antagning och rekrytering och har varit chefspsykolog. Han återkommer också regelbundet till Rekryteringmyndigheten för att leda psykologintervjuer och fatta beslut om de sökandes  lämplighet till Polishögskolan. Robin spelar in samtalet. Det knastrar och ljudkvaliteten är dålig, men psykologen säger här att hans bedömning, som alltså gjorde att Robin inte kom in på Polishögskolan, grundades på att Robin inte genomgått någon operation av könsorganet. -- Den bedömning som jag gjorde där, den fotades [synonym till grunda, reds. anm.] ju på att du ännu inte gått igenom någon operation, eller hur? Psykologen liknar Robin vid en kedja. Den svaga länken är att hon inte opererat sig. Och har man en länk som är lite svagare, då brister alltihop, säger han. – Det finns en stor styrka i vissa bitar här men det är ju såhär att, precis som i en kedja va, att har du en länk som är lite svagare och den brister, då rasar ju liksom alltihop. Och här var ju då osäkerheten just kring hur det går med din egen identitet i samband med den här kommande operationen till exempel. Robin undrar varför hon inte kan plugga till polis bara för att hon inte gjort någon operation. – Ja, men på vilket sätt menar du? frågar Robin – Alltså det är ju det man inte vet. Det finns ju personer som till exempel ångrar att de har bytt kön. – Men jag förstår bara inte vad det skulle ha för betydelse för min gång under utbildningen? – Du vet att sådana saker kan ju resultera i allting från fullständig lycka och harmoni till depression och självmord. Det är ju liksom så va. Det kan sluta i depression och självmord. Det finns de som ångrar sig. Det är svaren Robin får på varför hon inte är lämplig att komma in på polisutbildningen. Vad säger då lagen om det här? I diskrimineringslagen står uttryckligen att du inte får behandla någon som avser att byta kön sämre än andra. Sedan 2009 finns det också ett förbud mot att diskriminera personer med så kallad könsöverskridande identitet eller uttryck. Ytterst ansvarig för utbildningen och antagningen till Polishögskolan är Rikspolisstyrelsen. Men när Robin anmälde dem till Diskrimineringsombudsmannen, DO, valde de att lägga ner ärendet. DO  trodde inte att de skulle kunna vinna i domstol. Men enligt enhetschef Anna-Carin Gustafsson Åström på DO betyder inte det att diskriminering inte förekommit. – Nej, utan det vi har givit uttryck för i vårt beslut det är att vi har inte kommit fram till att vi med framgång kan driva det här ärendet i domstol. Vi har ju inte uttalats oss om diskrimineringen, säger hon. Inte heller när Robin gick vidare och stämde Rikspolisstyrelsen gick det som hon hade tänkt. Rikspolisstyrelsen erbjöd sig nämligen att betala den ersättning som Robin krävt i sin stämning, 22 000 kronor,  i en förlikning. Men förlikningsavtalet slog inte fast om Robin blivit diskriminerad eller inte. Linda Awerstedt är jurist på den ideella organisationen Diskrimineringsbyrån Uppsala som där drev Robins fall. Och enligt henne hade byrån i det läget inte råd att tacka nej till pengarna och driva sakfrågan om diskriminering vidare i rätten eftersom det finns en risk att de där får betala höga rättegångskostnader. – Och här blir det ju ett litet antiklimax då. Vi har fått en lösning, vi har fått en ersättning till klienten, vilket är positivt. Men vi fick inte till det här beskedet att vi måste ha en förändring här, säger Linda Awerstedt. Jag går igenom de yttranden som Rikspolisstyrelsen skickade in till Diskrimineringsombudsmannen och till Tingsrätten. Det är deras svar på varför de anser att Robin inte har blivit diskriminerad. Som stöd för sin sak har de i sin tur samlat in yttranden från två psykologer på Rekryteringsmyndigheten. Men förklaringarna de ger går inte riktigt ihop. "Det rådde ingen osäkerhet kring anmälarens identitet. Huvudskälet till bedömningen är att det är en pågående process där psykologen inte kan ta ställning till den sökandes lämplighet i nuläget." (Rose-Marie Lindgren, chefspsykolog Rekryteringsmyndigheten, bifogat svar på 3 frågor till DO) Först skriver de att det inte finns någon osäkerhet kring Robins identitet. Sedan skriver de att Robin är under en identitetsomvälvande behandling. "Aktuell sökande till PHS har bedömts som en resursstark och välmeriterad individ, men som ännu är under en identitetsomvälvande behandling." (bifogat yttrande från Rekryteringsmyndigheten till DO) Flera gånger slår myndigheterna också fast att den psykolog som intervjuade Robin inte kunde bedöma henne. "Hon befann sig i en pågående process där intervjuande psykolog inte kunde ta ställning till Robins lämplighet i nuläget." (Maria Tingnell, jurist Rikspolisstyrelsen, yttrande till Tingsrätten å Rikspolisstyrelsens vägnar) Men trots det, står det rakt uppochner att just könstillhörigheten påverkade bedömningen att inte anta Robin till Polisutbildningen. "Bedömningen påverkades dock av att hon vid tiden för antagningsintervjun genomgick byte av könstillhörighet." (Maria Tingnell, jurist Rikspolisstyrelsen, yttrande till Tingsrätten å Rikspolisstyrelsens vägnar) Yttrandena hänvisar också till att transsexuella ofta lever under svåra sociala förhållanden vilket kan göra dem deprimerade och att en könskorrigering innebär en ”inte obetydlig suicidrisk”. Trots att man varken får diskriminera någon på grund av könsidentitet och könsuttryck eller någon som avser att byta kön, nekas alltså Robin en plats på utbildningen på grund av att hon är en transsexuell kvinna som ännu inte har bytt sitt fysiska kön. Jag vill såklart höra vad de ansvariga som varit inblandade i Robins fall har att säga om det här. Rekryteringsmyndighetens chefspsykolog Rose-Marie Lindgren, som skrivit ett av yttrandena om Robin. – Ja, jag är väldigt upptagen så att jag försöker se vad jag kan åstadkomma. Jag skickar ett mejl till dig. Rikspolisstyrelsens ansvarige för antagning och utbildning på Polishögsklan, Stefan Sterner. – Jag vet inte riktigt vad jag ska säga i det ärendet, för där har det ju så att säga… det är ju lite intressant för det är ju avslutat för våran del så att säga. Och Maria Tingnell, den jurist på Rikspolisstyrelsens som hade hand om ärendet hos Diskrimineringsombudsmannen och i tingsrätten.  – Vi har gett ett svar här att vi inte ska vara med. Att vi inte är intresserade. Nej, ingen ansvarig vill svara på några frågor om varför Robins könskorrigering påverkade hennes möjligheter att plugga till polis. – Då kunde ju det stå från början. Exkluderande från att söka denna utbildning är personer som har genomgått en könskorrigering därför att de kan ta livet av sig, anser Cecilia Dhejne. Psykiater Cecilia Dhejne har också  fått ta del av de yttranden som Rikspolisstyrelsens jurist och Rekryteringsmyndighetens psykologer har skrivit. Även de här papprena har hon fått granska utan att det framgår vilka myndigheter det gäller. Och det som de målar upp som en riskfaktor, att det finns en ”inte obetydlig” självmordsrisk bland personer som genomgår en könskorrigering , det har Cecilia Dhejne siffror på. Hon visar tabeller från den senaste svenska studien om just dödlighet bland personer som genomgått en könskorrigering. Det är en studie från 2011 som hon själv varit med och gjort. Och den visar att det fanns en förhöjd självmordsrisk i den här gruppen förr i tiden, på 70- och 80-talen. Men så är det inte längre. Bland de som opererat sig mellan 1989 och 2003 finns ingen förhöjd självmordsrisk. Ingen förhöjd dödlighet överhuvudtaget, berättar Cecilia Dhejne.   – Så dels använder de data som inte stämmer. Och dels kan man, när man bedömer en enskild individ, aldrig använda gruppdata som beslutsunderlag. – Varför inte det? – Det säger ju sig självt att det som gäller en grupp inte gäller alla i den gruppen. Alla blåögda är ju inte på ett visst sätt. Alla rödhåriga är inte det heller. Det är ett stort problem det blir ju en form av diskriminering. Att bedöma en individ från vilken grupp de tillhör och inte på den de är, är ju från en lekmans synpunkt en klar diskriminering, säger hon. Hur Rekryteringsmyndigheten förklarar sina motsägelsefulla utlåtanden kring varför Robin inte fick börja på Polishögskolan, och de gamla fakta de använder för att motivera sitt beslut, får jag inget svar på. Och Rikspolisstyrelsen, den myndighet som är ytterst ansvarig, vill alltså inte heller uttala sig. Så jag ringer upp psykologen som intervjuade Robin under prövningen till Polishögskolan den där dagen 2012. Jag vill höra hur han ser på sin bedömning idag. – Nej, men alltså hela det här med att byta kön är ju en sak som inte blir hundraprocentigt lyckad för alla individer som gör det. – Enligt vilken bedömning då? – Alltså det har varit åtminstone två personer som har framträtt på tv under senare år som har berättat sina egna personliga historier väldigt, egentligen, ingående och där de säger att de ångrar sitt beslut. Och jag har inte sagt någonting om den här personen som jag har bedömt, att hon kommer att ångra sig, men möjligheten finns. – Så två personer som har trätt fram på tv och ångrat sig är en del av din psykologbedömning av en persons lämplighet? – Nej… – Hur ska jag förstå det där? – Du hårdrar det här. De subjektiva berättelserna är viktiga. – Men kan man ta andra personers subjektiva berättelser och applicera på en enskild individ som sitter framför dig i stolen? – Ja, i den meningen att säkerheten i bedömningen blir större om det för individen relevanta har hunnit att genomföras, säger psykologen. Jag berättar det som psykiatern och experten Cecilia Dhejne sagt, att själva den fysiska operationen inte påverkar identiteten hos transsexuella, att det svåra är att komma ut för familj, vänner och kollegor. Något som Robin gjort tre år innan intervjun. – Du vet som psykolog kan man ju inte ha specialkunskaper inom alla delområden. Och det är väldigt ovanligt, för att inte säga helt unikt att det dyker upp en person som är transsexuell, säger psykologen. Jag berättar också att det inte finns någon förhöjd självmordsrisk bland personer som genomgått könskorrigering efter 1989. Jag undrar hur han ser på den där motiveringen som han gav till Robin att könskorrigering kan resultera i depression och självmord? – Känns det som en lämplig kommentar tycker du? – Nej, det alltså… lämplig? Det är det ju inte, uppenbarligen, om man sitter och dissekerar på det viset. Men jag antar att du säger en del saker också i viss spontanitet? – Absolut, det gör jag säkert, men jag är å andra sidan inte psykolog som har mött en transperson och nekat den inträde till en utbildning på grund av att den inte gjort en operation eller på grund av att den är transsexuell? – Nej. Jag är naturligtvis alltid psykolog, men  jag är inte van vid att ta samtal på det här viset på någon som jag har bedömt och när jag är i högsta grad i mitt privata liv. Då säger man kanske saker också när man sitter och penetrerar så här i efterhand inte var sådär de allra bäst valda orden. Men gamla fakta om självmordsrisk bland transsexuella som grupp det användes alltså  i sin tur av de ansvariga myndigheterna för att försvara psykologens bedömning av Robin. Myndigheter som sedan inte vill säga ett ord om saken. De uttalar sig inte i enskilda fall, får jag höra. Men tillslut väljer Rekryteringmyndighetens chefspsykolog Rose-Marie Lindgren att svara på några generella frågor. Och hon bekräftar att de inte har tillräcklig kompetens att bedöma transsexuella personer. – Ja, alltså det är jättesvårt för oss att bedöma det överhuvudtaget skulle jag säga. – Betyder inte det att man inte har samma möjligheter att komma in på Polishögskolan som alla andra? – I förlängningen kan det ju innebära det, ja. – Hur tänker du att det rimmar med diskrimineringslagen för där står ju uttryckligen att man inte får diskriminera någon som avser att byta kön och det står också att man inte får diskriminera någon på grund av könsuttryck och könstillhörighet?  – Ja, jag tycker ju att det är ju inte en form av diskriminering, utan vi redovisar ju att vi faktiskt är osäkra. – Tycker du att det är problematiskt, som du säger själv, att det kanske är så att transsexuella inte har samma möjligheter att komma in som andra? ­– Ja det kan det ju vara, säger Rose-Marie Lindgren. – Här söker jag till en utbildning, ett jobb. Och man tänker någonstans att här kanske man kan få vara med och motverka diskriminering och orättvisor och på något sätt göra ett bättre samhälle, så möts man istället av de orättvisorna från polisen, säger Robin. Robin har fått sina 22 000 kronor i förlikning, men hon har inte fått någon förklaring till varför hon inte kom in annat än att hon efter en könskorrigering kan ångra sig och vilja ta livet av sig. – Jag har aldrig blivit bemött eller så illa behandlad som vid rekryteringen till polisen. Trots det sökte Robin in till Polishögskolan i år igen. Hon blev inte kallad till uttagningen den här gången. Reporter: Mikael Sjödell Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

I Matpoden gör vi konsumettester och recenserar alla typer av livsmedel. Testerna är seriösa och bygger på våra egna erfarenheter och expertis från många år i branschen. Vi får inte betalt för detta och är helt opartiska. Vill du skicka varuprover eller bjuda in till sortimentsprovningar går det bra att kontakta oss här. matpoden@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vinnare av Matbloggpriset 2013. En kombination av en rejäl dos personlighet, självinsikt, humor, knasighet blandat med stor kunskap. Något som går som en röd tråd genom poden är äkthet samt en uppenbar kärlek och nyfikenhet till mat, matlagning och råvaror. I Matpoden gör vi konsumettester och recenserar alla typer av livsmedel. Testerna är seriösa och bygger på våra egna erfarenheter och expertis från många år i branschen. Vi får inte betalt för detta och är helt opartiska. Vill du skicka varuprover eller bjuda in till sortimentsprovningar går det bra att kontakta oss här. matpoden@gmail.com mrhammarstedt@aol.com mattanten@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Janne Blomqvist och Eje Elgh sammanfattar de fyra första testdagarna i Jerez förra veckan. Vem såg starkast ut? Vilka såg ut att ha problem? Hur kan man se på Marcus Ericssons första dagar som F1-förare? Eje bjuder även på en inblick i hur årets F1-bilar, i värsta fall, kan bli elektriska dödsfällor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Veckans podcast sänder Janne Blomqvist och Eje Elgh från mediacentret på Circuit de Catalunya utanför Barcelona där de sista testerna inför den stundande Formel 1-säsongen pågår. Därav blir det naturligtvis lite extra fokus på hur läget ser ut för de olika teamen inför säsongen. Ska man sammanfatta det med två ord skulle de vara; jämnt och ovisst! Förarmarknaden är också ett hett ämne i och med att Adrian Sutil gör comeback samt att Heikki Kovalainens F1-karriär kanske inte heller är över, trots allt. Dessutom tittar vi till det senaste inom MotoGP med Viasat Motors expert Niko Milovanovic och snackar ned intrycken från Daytona 500 med Ted Westerfors. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.