Podcasts about varmare

Medan många går och hoppas att maten ska bli billigare, trissar klimatförändringen upp priserna på flera varor. Hur pass realistiskt är hoppet om billigare mat i en varmare värld? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och hur blir vi smartare, både när det gäller maten vi producerar och maten vi väljer att äta?I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Elin Röös, forskare på hållbara livsmedelssystem, SLU, Göran Bergkvist, hållbara odlingssystem, professor SLU, Carl Eckerdal, chefsekonom, Livsmedelsföretagen.ProgramledareMarie-Louise KristolaProducentPeter Normark

Min vän Charlie är den modigaste jag vet. Hen är också en själ i en människokropp som lever sitt syfte. Även om samhället inte alltid förstår, är hen fast övertygad om att möta okunskap med kärlek och att dela med sig av sina gåvor till oss andra. Hur blev det så? Var hittar hen sitt mod och övertygelse? Vi pratar om det och mycket med i detta näst-sista avsnitt för säsongen och Charlie delar med sig väldigt öppet och med mycket hjärta. Varmare, klokare, roligare person är svårt att hitta! Du hittar däremot Charlie på Instagram genom att gå till @charlie.dandelion TACK!

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! Lätt Svenska med Oskar finns nu också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com I'm also on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram

Varmare? Ja tack! Så tänkte forskarna om klimatet i början av 1900-talet om man alls trodde på uppvärmningen. När man insåg allvaret, hade vi redan släppt ut stora mängder koldioxid i atmosfären. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andra delen av Klimatinsikten handlar om den brittiske hobbymeteorologen som på 1930-talet upptäckte att det blir varmare. Och om forskaren som började mäta koldioxid på vulkanen Mauna Loa och såg en successiv ökning. Vi hör också om världens första datorberäknade väderleksprognos - som gjordes i Sverige. I programmet hörs: Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från 28 jan 2020. Programledare Malin Avenius Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se Ljudtekniker Olof Sjöström

Ur innehållet: Historisk svensk premiär i första dam-VM i fotboll. Varmare klimat ger fler synskador - men varför? Månadens ansikte är deltidsblinda Caisa Ramshage. Skånska dialekter: är tungrots-r-en bara en parentes?

Följ med ombord på forskningsfartyget R/V Svea, som undersöker tillståndet i de svenska haven och vad de ökande temperaturerna i Östersjön får för konsekvenser för arterna och ekosystemen. Programmet spelades in i Visby 29 juni 2023. Då visade satellitobservationer att Östersjön var fyra grader varmare än normalt.Medverkande: Jens Olsson, Ulf Bergström och Joakim Hjelm, havsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLUProducent och programledare: Daniel Värjödaniel.varjo@sverigesradio.se

Den varmare klimatzonen klättrar norrut i Sverige, samtidigt som jättesatsningar på grön teknik görs för att bromsa klimatförändringen. Men räcker tekniken? Satsningarna på att spara el som kom i kölvattnet på Rysslands angreppskrig mot Ukraina, har gett utdelning: en vinst både för ekonomin och klimatet. Nåt som visar att livsstilsförändringar har stort potential, och är genomförbara, så länge plånboken är involverad.I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator, Daniel Värjö, reporter Klotet, Anna-Karin Ivarsson, reporter Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Samtidigt som extremväder blir allt vanligare blir ojämlikheten större. Så vem har råd att rädda sig i klimatförändringarnas tid? Konflikt ställer frågan vem som ska räddas och vad som ska offras i klimatförändringarnas tid? David Rasmusson åker till Falsterbonäset där en två mil lång och tre meter hög skyddsvall ska skydda välbärgade Skanör-Falsterbo från översvämningar. Men det 200 miljoner kronor dyra projektet har varit omdebatterat och har överklagats gång på gång. Skymd havsutsikt och att golfbanorna inte kommer skyddas har varit några av argumenten.Lotten Collin tar sig till Hallsberg som drabbades av kraftiga översvämningar 2015. Där utreder man fortfarande möjligheterna att skydda samhället, men har svårt att hitta resurser berättar kommunalrådet Magnus Andersson (S). Vissa kommuninvånare har tagit saken i egna händer och börjat skydda sina hus, medan andra överväger om de måste flytta från Hallsberg.Samtidigt varnar försäkringsbranschen att stigande havsnivåer och mer extremnivåer kan göra att det kommer finnas platser i Sverige där det inte kommer gå att försäkra sina hem. Staffan Moberg på branchorganisationen Svensk försäkring berättar att de svenska kommunerna har väldigt olika förutsättningar för att klara av klimatanpassningen och anser att staten inte tagit tag i problemet.Men hur kommer vår framtid se ut om vi inte gör något? Statsvetaren Ludwig Bengtsson Sonesson har tillsammans med kollegor på Lunds universitet tagit fram en ljudvandring med två scenarier som beskriver hur Falsterbonäset nästan utplånas under en vinterstorm 2072. Ljudvandringen, som även kan upplevas på andra stränder, finns här: https://www.climatefutures.lu.se/futurewalks/farval-falsterboI världen har det länge forskats på hur ojämlikhet och utsatthet för klimatförändringar hänger ihop. Professor Lori Peek vid Boulder University har undersökt effekterna av orkanen Katrina 2005, där man tydligt kan se att fattiga människor drabbades hårdast både före, under och efter naturkatastrofen.Men den här ojämlikheten har också fött motstånd. I Södra Frankrike , där vissa kommuner inte hade vatten i kranarna under värmeböljan i somras, fick golfklubbar undantag för att bevattna sina greener. Ett beslut som väckte både ilska och fick klimataktivister att fylla igen golfhålen med betong. Hör Konflikts Anja Sahlberg bli utslängd från en fransk golfklubb.Programledare: Lotten Collin lotten.collin@sr.seReporter: Anja SahlbergTekniker: Hanna Melander, Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Den som tror att klimatkrisen är ett påfund av Greta-aktivister bör titta på Kinas klimatpolitik, skriver Ola Wong. Peking satsar massivt på att förbereda landet för katastrofala klimatförändringar, samtidigt som regimen tonar ner riskerna för folket och griper demonstranter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Izabella Rosengren är frilansande vetenskapsjournalist med klimat och hållbarhet som specialområden. Hon har en masterexamen i naturgeografi och undervisar i journalistik vid Lunds universitet. Izabella är också författare till den nyutkomna boken Hetta - om människas i en varmare värld. Vi träffades på fiket på stadsbiblioteket i Lund den 13 oktober för att prata om hur den stigande värmen påverkar samhället och oss människor psykiskt och fysiskt och vad vi kan göra för att hantera hettan.

Sjätte stora korallblekningen pågår på Stora Barriärrevet. Samtidigt rapporteras om vissa korallers förmåga att anpassa sig till varmare hav. Hur stort hopp ger det för korallrevens överlevnad? Medverkande: Björn Källström, marinbiolog vid Göteborgs universitet och på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Michael Tedengren, marinbiolog och docent i systemekologi vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Varmare tider is coming och det betyder fästingar. Vi besvarar era inskickade frågor och leker falskt eller sant (bättre lycka nästa gång, PH). Vad händer när fästingen biter sig fast och hur blir man egentligen smittad med TBE och borrelia? Vem föredrar fästingen att äta på? Emelie presenterar en checklista som berättar huruvida just du är kvalster-kingens älskling.

Försäljningen av champagne har mer än fyrdubblats i Sverige under de senaste 20 åren – och för många är champagnen det bästa i dryckesväg man kan tänka sig. Men bubblorna förändras. I dagens avsnitt berättar DN:s vinskribent Alf Tumble om klimatförändringarnas påverkan i Champagne – och på champagne. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Klimatförändringen är ett allvarligt hot mot livsmedelsförsörjningen, och kan innebära brist på mat i framtiden, när skördarna befaras minska. För varje tiondels grad som jorden värms upp ökar risken för extremväder, och torka och översvämningar kan leda till missväxt. Produktionen av vissa råvaror riskerar att minska kraftigt och störa den globala handeln. Enligt en forskningsrapport tidigare i höstas, kan skördarna av majs ha minskat med nära 30 procent, vid slutet av århundradet. Men kan bönder anpassa sina odlingar till ett nytt klimat? Och kan forskare ta fram nya typer av växter, som klarar utmaningarna?Programledare: Niklas ZachrissonReporter: Gustaf KlarinProducent: Mona Hambraeus och Daniel Värjö.

Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat? När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. Reporter Thomas Öberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Klimatförändringen i norr går extra snabbt. Varmare vintrar gör det svårt för renarna att komma åt sin mat. Men inte nog med det. Även en av lösningarna för klimatet, vindkraften, drabbar renen. Snö som smälter och fryser om vartannat och bildar en ishinna över maten på marken. Bäckar och vattendrag som inte fryser utan blir till barriärer i landskapet. Det är exempel på hur allt varmare och mindre stabila vintrar har förändrat situationen för renen. Tama renar har vandrat i den svenska fjällvärlden i många hundra år, och många anser att de utgör hjärtat i den samiska kulturen. Men de trängs undan från flera håll. Skogsbruk, vattenkraft, gruvor, och nu ett förändrat klimat, gör renhållningen svårare. Jag är inte optimist, säger Per Jon Fjellgren från Mittådalens sameby i Härjedalen. Hör hur skotern kör fast i en bäck när isen brister, och om dånet från vindsnurrorna som skrämmer bort renarna från mark de tidigare har betat. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Isbjörn och svalbardren är Svalbards vandrande hårdingar. De är väl anpassade för is, snö och kyla. Men hur klarar de smältande is och regniga vintrar? Två stora däggdjur vandrar på Svalbards tundra och stränder - den feta svalbardrenen och den väldiga isbjörnen. Isbjörnarna är havsisens jägare men tvingas alltmer upp på land när isarna smälter. Och svalbardrenen får allt svårare när vinterregn täcker markens mat med is. Hur ska de klara det allt varmare klimatet i Arktis? Forskare och guider berättar: Tom Arnbom arktisansvarig vid WWF Världsnaturfonden, Frida Bengtsson campaigner vid Greenpeace, renforskaren vid Polarinstitutet Åshild Ønvik Pedersen samt polarguiden vid PolarQuest, Zet Freiburghaus. Programledare Thomas Öberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Söndagsbad i Öresjön när det nu är varmare i vattnet än över ytan. Soligt väder gjorde att jag stannade kvar och drack kaffe efter dagens bad.

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten. I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi: Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten  Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHI Magnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi sänder från Abisko i höstfärger med frågan: hur går det för renen, riporna och isranunkeln i klimatförändringens fjäll? Vi möter också biologen Anders Bjärvall. Programledare är Mats Ottosson. Naturmorgons fältreporter Thomas Öberg tar tåget till Abisko i Lapplandsfjällen. Nu brinner fjällen och nationalparken i dramatiska höstfärger. Men det finns en annan dramatik här - klimatförändringarna har fått trädgränsen att flytta sig över 200 meter uppåt under de senaste hundra åren. Och fjällbjörkskogen fortsätter att breda ut sig på det som nu är kalfjäll. Vi träffar klimatforskare och botaniker som kan berätta mer om vad som händer i en varmare framtid. Hur går det för renen, riporna och isranunkeln?Och vilka utmaningar kommer att finnas både för framtidens renskötsel och fjällturism? I mer än 65 års tid har biologen Anders Bjärvall fört fågeldagbok. Vår reporter Josefin Nilsson möter honom i hans trädgråd i Näsby på södra Öland - just där han haft många av sina fågelupplevelser. Vid tvättlinan brukade en härmsångare dansa och en gång fick hallonlandet besök av en vitstjärnig blåhake. Och vi släpper inte utebadandet bara för att sommaren klingat bort. I veckans kråkvinkel ger sig Lisa Henkow ut i natten för att flyta i havet under stjärnhimlen, och vi pratar med Martin Johansson som bestämt sig för att bada i alla 581 sjöarna i Ludvika kommun. Han har hunnit med ett hundratal än så länge. Vi uppmärksammar också geologins dag som infaller nu på lördag 14 september. Programledare är Mats Ottosson.

Vi pratar om våra spelningar utomlands. I en telefonintervju med härliga Erik Lihm, berättar han om sin nya konstellation tillsammans med Git Persson och Morten Tinholt. Vi får också veta om det verkligen stämmer att Vikingarna hade ett eget flygplan...

Ny forskning tyder på att havens klimatzoner håller på att förskjutas när vattnet blir varmare. Och på ett besök i Kosterhavets nationalpark får vi se och höra hur våra svenska vatten påverkas genom att nya arter etablerar sig. På Tjärnö marina forskningsstation intill Kosterhavet studeras också i laboratorium hur växter och djurs samspel påverkas av klimatförändringarna. I programmet hör vi även om oro för den akademiska friheten i Ungern, och inför EU-valet frågar vi svenska parlamentariker hur de vill påverka unionens forskningspolitik om de blir valda, och om hur de ser på EU:s regler som jämställer den nya genredigeringstekniken CRISPR med GMO. Vi besöker klimatdemonstrationen i Stockholm där forskare finns på plats för att svara på frågor, och så hör vi om hur urfolkens kunskaper om naturen kan bidra i arbetet mot artutrotning. Programledare: Lena Nordlund.

En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.   Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet. Reprisen innehåller också en ny intervju med samhällsdebattören, författaren, tidigare politikern mm Anders Wijkman. Han är medförfattare till boken Come on! Capitalism, Short termism, Population and the Destruction of the Planet, om behovet av en ny ekonomisk modell som är hållbar för såväl miljö som människor. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

När klimatet blir varmare förändras livet för djur och växter. Kan de följa med i utvecklingen? Ja, en del djur förändras faktiskt, medan andra inte hänger med i den snabba uppvärmningen. Evolutionen går långsamt, men klimatförändringen går snabbt. Livsmiljön för växter och djur blir annorlunda på några decennier. Vissa arter måste flytta, andra har ingenstans att ta vägen och försvinner. En tredje grupp ser ut att ha möjligheten att förändra sig så att de kan klara sig bättre i en varmare värld.  I programmet hör vi klimatforskaren Jeff Price, biologerna Erik Svensson och Bengt Hansson från Lund medverkar också, liksom biologen Rachel Bay från UC Davis i Kalifornien. Tomas Lindblad vet@sverigesradio.se

Annars då? Kallpratet, det icke förpliktigande utbytandet av artighetsfraser, förkastas eller förlöjligas ofta. Boel Gerell funderar på vad motsatsen skulle kunna vara. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad tyckte du om filmen? Ropet kom från ingenstans. Eller när jag blinkade mot ljuset och lyckades fokusera blicken bättre från andra sidan det stora, myllrande publikhavet som liksom jag var på väg ut ur biografen. Skitkul! Ja, just så sa jag. Eller skrek rättare sagt i ett gällt och plötsligt rop som överröstade det diskreta mumlet från mina tidigare grannar i salongen. Skitkul. Nej, det var det ju inte. Inte kul alls utan drabbande och smärtsamt och jag vet inte var ordet kom ifrån. Från ryggmärgen där alla de där lätta och behändiga fraserna ligger lagrade för att kunna skjutas ut som projektiler utan egentligt innehåll när tillfället så kräver. Kallpratet, de till inget förpliktigande svaren på frågor som ställs i förbifarten. Utan egentligt intresse för responsen. Och det hade väl varit okej, om det varit Solsidan jag sett och svaret hade kunnat passera som rimligt, om än inte särskilt djuplodande. Men det var Polanskis Chinatown och skälet till att jag varit så borta i mina tankar var att jag var berörd på djupet. Filmen visades på Lunds Studenters Filmstudio, en anrik förening som dessvärre är nedlagd i dag. I hopen utanför biografen kände jag igen flera av mina kurskamrater från universitetets utbildning Drama-teater-film och jag såg på deras blickar att de också kände igen mig. Efter något ögonblicks beklämd tystnad efter mitt aparta utrop återgick de till sina interna samtal. Med huvudena tätt samman bearbetade de den filmiska upplevelsen, vägde bildberättande mot dramaturgi och gestaltning så som man gör efter att ha delat något stort. När man för länge sedan trängt igenom hälsningsfrasernas tunna och fnasiga skal och nått ner till väsentligheterna, de riktiga samtalen.   Och det är ju där, åtminstone rent utopiskt, vi alltid borde befinna oss - väl? I den meningsfulla samvaron, där orden faktiskt betyder något. I praktiken lever vi i en värld där vi träffar fler nya människor på en enda dag än en person för hundra år sedan kunde möta under en hel livstid. I stället för att utveckla våra relationer på djupet börjar vi ständigt om i nya möten, nya trevande kontaktförsök och nytt kallprat. Exakt när ska man säga hej? Och vad ska man säga sedan? Ständigt och jämt krävs det av oss att vi ska säga något och det är inte konstigt att det blir krystat ibland. Vill du ha kvittot? Nej, det får du av mig. Säkert har jag sagt så någon gång, kanske med ett leende, för att visa mig lite rolig och framförallt vänlig. Nu vet jag bättre. Just detta svar har kassörskan bakom bandet redan hört ett otal gånger under sin dag och hon tycker inte att jag är rolig, inte vänlig heller. Hon tycker att det är jag som är ett skämt. I collageboken Drottningen i kassan berättar författaren och serietecknaren Erika Petersson om sina dagar i en livsmedelsbutik. I drastiska bilder, highlightade postitlappar, twitterinlägg och dagbokssidor beskriver hon en vardag pepprad med dåliga skämt, uselt uppförande och absurda önskemål.  Det är ingen ände på vad kunderna kan ta sig för att säga, göra eller begära under devisen service eller bara prata lite. I svart på vitt ser det absurt ut och ändå har jag som sagt varit där själv. I den ringlande kön med korgen som tynger armen. Exakt när ska man säga hej? Och vad ska man säga sedan? Är det förresten hela världen om man inte säger något alls? Ja, det är det förstås, det blir tydligt i läsningen av Peterssons dokument. En kund som klagar kan man möta, ett slipprigt skämt kan man vid behov bortse från men någon som ser rakt igenom en, som om man inte finns, det går nästan inte att stå ut med. Och så är vi tillbaka där igen, i nödvändigheten att tala. Om vad som helst nästan, hellre än att det blir tyst. I tystnaden ryms inte bara bristen på något bra att säga utan också osynliggörandet av den andra som en människa, en förolämpning grövre än de flesta tillmälen. I ett land där klyftorna stadigt växer vill det till att det inte blir för tyst. Det är i tystnaden misstanken om det osagda växer fram. Och jag minns frukostrummet i Johannesburg vintern 1998. Jag var i Sydafrika på en reportageresa och var under en vecka ensam gäst på pensionatet. Varje morgon passerade jag köket på min väg mot frukostbordet. Vid disken stod en svart kvinna i min egen ålder och jag hälsade förstås och hon såg perplext och lite misstänksamt upp från sitt arbete med maten. En stund senare gled hon omärkligt fram och serverade mig te och rostade brödskivor med marmelad och jag kommenterade glättigt: Ser gott ut! Kanske sa jag i ren frustration något om vädret eller de blommande buskarna utanför fönstret men hon svarade aldrig, skakade bara omärkligt och tydligt ogillande på huvudet och försvann. För kvinnan var det av allt att döma en självklarhet att inte existera i ögonen på vita gäster. Att vara ett par arbetande händer, inget mer. I ett system baserat på avhumanisering och förnekande av mänskliga rättigheter sätter sig rollfördelningen inte bara i ryggmärgen hos makten utan också i medvetandet hos dem som inte får finnas till. Och vi kan förfära oss, men inte utan ansvar. I ett land där klyftorna stadigt växer vill det till att det inte blir för tyst. Det är i tystnaden misstanken om det osagda växer fram. Men var ska man börja då? En som fördjupat sig i ämnet kallprat är journalisten och programledaren Niklas Källner som i boken Och bilen går bra? går igenom en rad möjliga scenarion och ger hjälp på vägen till den som saknar ord. Rätt många gör det, hävdar han och beskriver det påtvingade kallpratet som att spela basket med en magsjuksmittad boll. För att bli av med bollen kastar vi den genast vidare och tar oss inte tid att vänta in returen. Att lyssna aktivt hjälper, förklarar han inte oväntat. Man kan också uppmuntra motparten att ta nya initiativ genom att helt sonika upprepa delar av det hen sagt, men ur ett något annorlunda perspektiv. Eller för att använda ett modernt språkbruk: Jag hör vad du säger. En fin fras i sig men också den till intet förpliktigande och ingen riktigt bra ingång till ett verkligt samtal. För det var väl ändå dit vi ville nå, egentligen? För Erika Petersson, där hon sitter som en konstant vid kassabandets eviga flöde är det tvärtom friktionen och avvikelsen som är intressant. Som den äldre damen som en solig dag buttert deklarerar: Det är så jävla fint väder ute. I nästa nu efterlyser hon sylta, men syltan är slut för dagen och kommer åter först nästa onsdag. Okej, då kommer du hem till mig på onsdag med en sylta. En absurd begäran om någon och ändå något nytt, en retning som får människan Erika att vakna bakom masken. Och hon gör det. Nästa onsdag knackar hon på kvinnans dörr och lämnar över syltan. Får tre karameller som tack men ser aldrig mera till just denna kund i butiken. Kanske blev det för mycket verklighet för den andra, för mycket konsekvenser av ett slentrianmässigt pysande missnöje ur ena mungipan. Som om hon verkligen menade det hon sa, hemska tanke. Boel Gerell, författare och kulturjournalist Litteratur  Erika Petersson: Drottningen i kassan (Galago) 2017 Niklas Källner: Och bilen går bra? (Bonnier Fakta) 2018

Varmare väder förändrar de kalla polartrakterna snabbare än vad forskarna har anat. Det är inte bara isar som smälter, utan även djur och växter måste hitta nya sätt att överleva. På Svalbard, långt uppe i Arktis, har vintrarna blivit i genomsnitt fem grader varmare sedan 1960-talet. Regn på vintrarna har blivit vanligare och när kylan kommer täcks marken av ett islager, som gör att renarna inte kommer åt sin föda under isen. Och medan gräset gynnas av varmare temperaturer, är läget kritiskt för ljungväxter och fjällsippa, säger växtforskaren Jarle Bjerke till Sveriges Radios Norgekorrespondent Jens Möller på plats i Svalbard. Även havsisen i Arktis ändrar sig snabbt. Den kanadensiske oceanografen Eddy Carmack har studerat Norra ishavet i femtio år.  Då, när han började sina fältstudier, sågs isen som något "orubbligt och konstant". Men det var helt fel. Nu är isen tunnare och mjukare, och den förflyttas snabbare av vinden, säger Eddy Carmack. Nyligen kom forskningsrapporter som visar att Golfströmmen har saktat in. Och flera forskare säger till Klotet att nu går klimatförändringarna fort i Arktis, och att vetenskapen har svårt att hänga med. I programmet medverkar glaciolog och professor Veijo Pohjola, Uppsala universitet, samt  Johan Nilsson, professor i oceanografi vid Stockholms universitet Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 18 april.

FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Klotet rapporterar om läget för dagen, och intervjuar några av de tusentals delegater och miljögrupper som finns på plats i Bonn. FN:s två veckor långa klimatmöte går nu in på sista veckan. Det är så här i slutet av FN:s klimatmöte, som hålls i Bonn, som det blir tydligt vilka länder som vill gå före för att hejda klimatförändringarna, och vilka som bromsar. Klotet rapporterar om senaste nytt, och intervjuar några av de delegater och företrädare för miljöorganisationer som finns på plats på konferensen. Samtidigt som mötet pågår, märks det varmare klimatet på olika sätt runt om i världen. Ett exempel är den brokiga hundfästingen, som har spritts norrut i Europa, och nu finns i Sverige.  Och Sveriges Radios utrikeskorrespondenter har gjort nedslag på flera kontinenter, och rapporterar till exempel från Amazonas där den biologiska mångfalden är i farozonen, och om var i Europa sämsta luft.

I Mellanöstern, Nordafrika och Indien måste städerna planeras för att människor ska kunna överleva extrem hetta. Gamla byggmetoder och ny teknik kan ge lösningar för svalare temperaturer. Under sommaren har vi hört rapporter om byggjobbare i Förenade Arabemiraten som dör när de arbetar i extremhetta. Men prognoser visar att även områden i Indien, Pakistan och Bangladesh hotas av samma problem inom 50 år om inte utsläppen av klimatgaser minskar snabbt. Risken för hetta är särskilt stor i städer, som ofta har byggts av asfalt och betong, utan att hänsyn har tagits till behovet av svalka. Men i Abu Dhabis utkant finns den gröna stadsdelen Masdar city där gamla byggmetoder, vindtorn och nya tekniska lösningar sänker temperaturen rejält i stadskärnan. Även i Europa och Sverige finns det skäl att planera för att klara fler och svårare värmeböljor i framtiden. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Färsk hästgödsel blandat med halm. Så bygger du en varmbänk för att kunna så betydligt tidigare. Redan nu kan man skörda! En av Odla med P1:s nya trädgårdsexperter, Irene Israelsson, på Botaniska trädgården i Uppsala visar sin nyanlagda varmbänk och vad som redan kommit upp i den. Maj-Lis Pettersson svarar på två utvalda lyssnarfrågor om sorkar som äter vitlök och klumprotsjuka på kål. Vi får också följa med till en annorlunda park där (nästan) allt kan ätas!

Förändringar är i fokus när vi sänder från Jokkmokks marknad. Om varmare vintrar, och om konstnären som målade på stubbar för att komma över sorgen över en nedhuggen skog. Programledare: Lisa Henkow.

Säsongen när det är hög brandrisk i skog och mark blir dubbelt så lång i slutet av seklet längs Östersjökusten, från 50 dagar till 100 dagar, visar klimatprognoser. Hur redo är samhället för det? Klotet har besökt Frankrike som redan har en organisation som kan släcka en skogsbrand inom några minuter. Vi pratar också med forskare och andra experter vad som behövs för att klimatanpassa Sverige när det blir allt varmare på sommaren? Programledare: Johan Bergendorff.

Blödarsjukdomen ebola spär på rasismen i västfrika och tvingar myndigheter att spärra av stora områden i de drabbade länderna. De första resultaten direkt från kometen, som satelliten Rosetta undersöker och senare också ska sätta ner en landare på. Forskning på skolungdomar med beteendeterapi som hjälp mot magsjukdomen IBS. Vetenskapsradions veckomagasin med Lars Broström.

Det finns både vinnare och förlorare i Arktis där temperaturerna ökar allt mer. Sjöfarten är lyckligt lottat då nya farleder öppnas när isen smälter, men ökad sjötrafik innebär också risker. Sjötransporterna ökar i ett allt varmare Arktis. Både kryssningsfartyg och olika varutransporter navigerar nu i ett område med enorma avstånd, sträng kyla och extremt väder där få människor tidigare vistades. Nu sprids nya växter via frön på turisternas skor, och i fartygens ballasttankar gömmer sig djur som kan hota det känsliga ekosystemet i havet. Ett ursprungligt arktiskt djur som fått det tufft när sommarisen smälter bort är isbjörnen. Vi berättar om en expedition där isbjörnsungar märks med satellitsändare för att se hur de reagerar på klimatförändringarna. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I sin första nya rapport från i höstas säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften. IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag tex? En återutsändning från 2/10 2013. Programledare: Marie-Louise Kristola.

I sin nya rapport säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften. IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag tex? Programledare: Marie-Louise Kristola.

Klotet har besökt Peru, ett av de länder som drabbats mest av klimatförändringarna i världen. Varmare temperaturer gör att landets tropiska glaciärer smälter, något som bland annat hotar färskvattenförsörjningen för landets jordbrukare. Trots att den peruanska regeringen har beslutat sig för att dra ner på koldioxidutläppen med 47% till 2020 och hejda den storskaliga skogsavverkningen så oroar sig miljöorganisationer för att den ekonomiska utvecklingen får gå före miljöintressena. Förväntningarna av vad som kommer ut av klimatmötet i Köpenhamn är låga hos landets invånare, även om många hoppas på ett avtal som får verklig betydelse. Programledare Marie-Louise Kristola.