Podcasts about indokina

Relationen mellan Marguerite Duras och den nästan fyrtio år yngre Yann Andréa var inte okomplicerad. Men stark. Elisabeth Hjorth skildrar deras möte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 4 maj 2017.En bar. Ganska elegant, trevlig. En man och en kvinna sitter vid ett av borden. Han är vacker, olycksbådande. Kvinnan har åldrats, hon måste fortfarande älskas. Någon betraktar paret, det finns alltid en betraktare. Betraktaren är jag.När Marguerite Duras och hennes följeslagare Yann Andréa möts första gången är hon en erfaren författare och han en bedrövad ung man. Det är i alla fall så mötet gestaltas i hennes sena roman ”Yann Andréa Steiner”.1980 börjar järnridån ska i sina grundvalar av de strejkande arbetarna i Gdansk. Duras placerar mötet med Yann i denna politiska kontext, i ett Europa sargat av minnen och förtryck. Hon har ännu inte skrivit ”Älskaren” som ska ge henne läsare över hela världen och som hon själv kallar en flygplatsroman hon skrev när hon var full. Hon har haft framgångar med sina filmer men skrivandet har gått i stå. Ensamheten i det stora huset vid Atlanten är stor som Europas ensamhet. Det är nu som hon möter en 38 år yngre man och de inleder ett beroende av varandra lika starkt som beroendet av alkoholen och skrivandet.Marguerite Duras film ”India Song” visas på en liten biograf i staden där Yann bor. Efteråt går de till en bar. Det är Yann, hans filosofistuderande kompisar och så Marguerite. Hon dricker två whisky och han följer henne till parkeringen där hennes Renault 16 står. Han frågar om hon har några älskare. Hon säger: ”Inte nu längre”. Han frågar hur snabbt hon kör. Hon svarar: ”I 140, liksom alla som har en R16”.Yann börjar skriva till Marguerite. Han älskar henne redan, så som man älskar en författare för böckerna hon skrivit, för att de handlar om en själv. Det är korta brev, små biljetter nästan. Marguerite svarar inte, men hon sparar Yanns rader. Sedan ska hon säga att de är det bästa han har åstadkommit i textväg. Sedan ska hon säga att hon tyckte om rösten i breven, den som skulle bli rösten i hennes liv.När breven slutar komma blir Marguerite nervös. Hon är redan beroende av dem. Varför har han tystnat? Hon kan inte tro att han förlorat intresset, kanske har han dött? Hon skriver tillbaka och kontakten återupptas. En dag ringer Yann för att tala om att han kommer på besök. ”När kommer ni?”, frågar hon. ”Imorgon klockan elva”, svarar han.Det är så det går till när Duras gör Yann till litteratur. Det är inte första gången, och han är inte den ende. I Duras böcker rör sig människorna i hennes liv ständigt. De blir mytiska och främmande, antar nya former, byter namn och historier med varandra.En ny bar, den liknar den första. Bara en annan stad, de har kört hela dagen. Mest av allt älskar mannen och kvinnan att åka i bilen tillsammans. Att stanna på en bar eller ett café och hitta på historier om människorna de ser.När Yann väl anlänt med bussen den där dagen stannade han kvar till Marguerite Duras död sexton år senare. Han blev hennes musa, hennes assistent, hennes beskyddare. Han renskrev hennes bilder av deras gemensamma tillvaro, han räddade kanske hennes liv. Hon var ensam, hon drack. Hon behövde en vän, men hävdar envist att Yann var hennes älskare.Den kärlek till Yann som går att spåra i Duras böcker, starkast i ”Emily L”, inverterad i ”Älskaren”, närvarande i bok efter bok, blir en litterär gåta. En kvinna som har levt med krig och förlorat ett barn, som är besatt av att skriva och vars författarskap dignar under nittonhundratalets blodiga historia. Hur ska hon älska en man som är så ung? En pojke vars begär driver honom till barerna på nätterna, i jakt på vackra män från Buenos Aires och Santiago. Detta är inte den tonåriga Marguerite Duras kärlek till en kinesisk miljardär, inte heller den uppoffrande smärtsamma kärleken till maken Robert L, som återvände från koncentrationsläger och tillfrisknade under hennes vård. Kärleken mellan Marguerite och Yann är märkt av litteratur, av den förödande och fruktbara sammanblandningen av liv och skrivande.Yann älskar Marguerites böcker. Hon älskar honom för hans röst, hans kropp, hans tankar. Denna åldrade kvinnas kärlek är luttrad och hjärtskärande, på en gång illusionsfri och påstridig. Det är en skyddslös kärlek, galen, den vet för mycket, den vet allt, men den förstår inte. Åldern, erfarenheten, visdomen kan inte hjälpa hjärtat.Och han? Mannen är för ung. Han är för intelligent. Han är för upptagen med att undersöka om livet är värt att leva.När Yann kommer till Marguerite är hans pengar slut. Hon betalar för vinet och maten. De talar i timmar, om att skriva, om att läsa. Marguerite säger att hon lätt skulle byta alla Roland Barthes böcker mot platserna i Indokina där hon växte upp. Barthes rådde henne en gång att återvända till stilen i hennes första ”så enkla och så förtjusande” romaner. Hon förlåter honom aldrig för hans nedlåtenhet. Hon vägrar vara nyanserad och tolerant. Så länge hon levde och efter sin död karaktäriseras detta raseri som pinsamt, ovärdigt, kvinnligt. Hon ger generationer kvinnor hopp genom att vara så genant som ingen kvinna får vara.Är det pinsamheten som får Yann att vända sig bort? Som får honom att säga: ”Ni kommer att överges av alla, för ni är galen, omöjlig att stå ut med”. Är det galenskapen som får honom att återvända, ständigt? Som får honom att gå tillbaka till henne när gryningen reser sig ur havet, lämna sina älskare och återvända till huset och kontrollera att manuskriptet hon arbetar med ligger kvar på bordet?Yann Andréa älskar Marguerite Duras böcker, men böckerna är hon. Hans liv blir hennes. Han låter sig förvandlas till en litterär karaktär, och beskriver det själv så. När hon är död fortsätter han författa brev till henne.Hon för sin del kan inte motstå någon som är så barnslig, som vill ha allt och allt på en gång. Hon vill ha denna nya kropp, lång och mager. Hon vill höra denna otroligt mjuka röst som är kunglig och återhållen. För att behålla honom måste hon hota med att kasta manuskriptet i havet.Marguerite Duras vet att kärleken till Yann Andreá blir acceptabel om hon utelämnar det pinsamma, om hon låter det vara en historia om två intellektuella som är besatta av litteratur. Hon vägrar. Yann är hennes älskare. Hon tvekar att skriva ner det, men gör det ändå: ”Efteråt sa ni att jag hade en osannolikt ung kropp” Yann kommer att förneka att han någonsin sagt något så löjligt, att det någonsin funnits en sådan historia.Den är en hård historia. Marguerite skriver: ”Ibland är jag rädd från det att ni vaknat. Liksom alla män förvandlas ni till kvinnomördare varje dag, om så bara för några sekunder”. Yann får vredesutbrott och de skrattar tillsammans när det är över. Hon skriver: ”Det händer att jag grips av ömhet för den sortens människor som vi är”.Lika centralt som raseriet är för Duras författarskap är förmågan till ömhet. I hennes sista bok ”Det är allt”, delvis en dialog med Yann, ligger denna ömhet i öppen dager tillsammans med hotet av den nära förestående separationen.Det är ingen bar längre, det är en dödsbädd. Den vackre mannen frågar: ”Hur skulle ni beskriva mig? Den döende kvinnan svarar: ”Outgrundlig. Den mest förtrollande människa jag mött. Ett gammalt svin.” Hon svarar: ”Jag älskar er. Adjö.”Elisabeth Hjorthförfattare, etiker och professor i litterär gestaltning LitteraturMarguerite Duras:Yann Andréa Steiner. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms förlag, 2017.Horan på den normandiska kusten. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms 2015.Det är allt. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms, 2013.Emily L. Översättning Britt Arenander, Modernista, 2011.Dödssjukdomen. Översättning Marie Werup, Modernista, 2007Blå ögon svart hår. Översättning Kerstin Hallén, Albert Bonniers förlag, 1988. FaktaMarguerite Duras föddes 1914 och växte upp franska Indokina. Hon betraktas som en av 1900-talets framträdande och säregna författare och filmare. Bland hennes rika produktion kan nämnas ”Älskaren”, ”Smärtan”, ”En fördämning mot stilla havet”, ”Hiroshima, mon amour” och ”Att skriva”. Under 2000-talet har svenska översättningar av hennes böcker utgivits på hela sex olika förlag. Duras dog 1996.Yann Andréa (1952-2014) hette egentligen Yann Lemée

Hör Karolina Ramqvist prata om Marguerite Duras författarskap och dess betydelse för hennes eget skrivande. Karolina Ramqvist debuterade 2002. Hon har gett ut flera romaner och bland annat tilldelats P.O. Enquists pris för sin unika position i svensk samtidslitteratur. Hennes senaste bok "Bröd och mjölk" (Norstedts, 2022) har fått stor uppmärksamhet. Hon har också skrivit noveller, filmmanus, essäer och kritik, samt varit chefredaktör för tidskriften Arena och skribent i Dagens Nyheter. Den franska författaren Marguerite Duras föddes 1914 i Indokina av franska föräldrar. Hon är en av efterkrigstidens största författare, dramatiker och filmskapare. Hennes romaner, skrivna på en lika exakt som exalterad prosa, om vardagens stilla liv som genombryts av våldsamma passioner, har gjort henne älskad av läsare världen över. För sin självbiografiska roman "Älskaren" fick hon Goncourtpriset 1984 och hennes inflytande märks hos många samtida författare. Från 31 januari 2024 Jingel: Lucas Brar

Japans riktiga inträde i andra världskriget skedde på två fronter. Dels hade man sedan 1930-talets mitt expanderat på det kinesiska fastlandet på bekostnad av Kina. Sedan 1941 engagerade man sig även mot Indokina, Thailand, Singapore och det som idag kallas för Indonesien.Attacken skedde på bred front och den ursprungliga planen handlade i stort sett om att dels ta Singapore, slå ut Pearl Harbor och säkra de oljefält som fanns i holländsk och amerikansk ägo (det som idag ingår i Indonesien och Filipinerna). En viktig del var också att strypa inflödet av materiell till de kinesiska nationalisterna (Chiang Kai-check) som kom från Frankrike och Storbritannien.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar programledarna Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet samt idéhistoriker Peter Bennesved vid Försvarets forskningsanstalt.Men hur kunde det gå så lätt för japanerna? De brittiska styrkorna på Singapore var knappast helt utan relevans. Möjligheterna att genomföra en framgångsrik attack mot Stillahavsländerna berodde på omständigheterna i Europa. Indokina (det som idag heter Vietnam) var fortfarande en Fransk koloni. Men efter det att Frankrike föll i tyskarnas händer och Vichy-regeringen instiftades blev de franska styresmännen i Indokina tvungna att ge efter för japanska krav i juli 1941. Med hänvisning till Frankrikes stöd till nationalisterna i Kina via Indokina, ockuperades hamnar och flygfält i Indokina och japan tog kontroll över landets gränser.Genom att japan nu hade full kontroll över franska Indokina sattes britternas försvarsplaner för Singapore, Australien och Nya Zeeland på ända. Eftersom Frankrike också föll hemma i Europa blev det inte heller möjligt att lämna Medelhavet åt den franska flottan, utan britterna var tvungna att stanna kvar. Detta gav japanerna en ödesdiger fördel i det att deras marin och luftstyrkor helt och hållet fick dominera området. Allt var nu upplagt för japanerna. Singapores fall blev känt som en av de tyngsta förlusterna för Churchill, men frågor kvarstår kring i vilken utsträckning detta hade kunnat förhindras, och många är de som beskyllt den brittiska befälhavaren i Malaysia, Percival, för att ha gett upp för lätt.Bild: Trupper från Suffolk regemente överlämnar sig till japanskt infanteri i Singapore 31 januari 1942. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Attacken mot Pearl Harbor den 7 december 1941 är en av de stora vändpunkterna i 1900-talets historia. Inte nog med att händelsen i sig är spektakulär så fick attacken på sikt enorma geopolitiska konsekvenser som fortfarande påverkar samtidens politik. Det var nu USA slutligen släppte taget om isolationspolitiken och blev en världspolitisk aktör. Men hur kommer det sig att Japanerna egentligen vågade sig på denna våghalsiga och banbrytande attack? Och på vilket sätt bidrog USA till detta diplomatiska haveri?I denna nymixade repris om attacken mot Pearl Harbor samtalar historieprofessor Martin Hårdstedt med Peter Bennesved, doktor i idéhistoria.Ur japans perspektiv befann man sig under 1930-talets slut i en rävsax. Efter framstötar i Manchuriet och Indokina beslutade västmakterna att införa ett oljeembargo mot Japan. Detta ledde till en desperat situation där krig i form av en överraskningsattack framstod som den enda lösningen. De diplomatiska förbindelserna via utrikesministern Hull resulterade inte heller i några framgångar och till slut beslöt man sig för att genomföra en räd mot USAs stillahavsflotta. Inspiration hämtades från britternas torpedattacker mot Taranto i Italien året innan, och från Heihachiro Togos attack mot Port Arthur under det Rysk-Japanska kriget 1904-1905.Huruvida det skulle lyckas eller inte var inte på något sätt gudagivet och Japanerna tvistade in i det sista om detta var en rimlig väg fram. Mot alla odds lyckades man dock smyga sig fram till de Hawaiianska öarna. Sen smällde det.Bild: Pearl Harbor, Hawaii. En liten båt räddar en sjöman från 31 800 ton USS West Virginia (BB-48), som brinner i förgrunden. Rök som rullar ut i midskepp visar var de mest omfattande skadorna inträffade. Lägg märke till de två männen i överbyggnaden. USS Tennessee (BB-43) är ombord. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Relationen mellan Marguerite Duras och den nästan fyrtio år yngre Yann Andréa var knappast okomplicerad. Men den var stark. Elisabeth Hjorth skildrar ett möte som sammanfogade livet med litteraturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 4 maj 2017.En bar. Ganska elegant, trevlig. En man och en kvinna sitter vid ett av borden. Han är vacker, olycksbådande. Kvinnan har åldrats, hon måste fortfarande älskas. Någon betraktar paret, det finns alltid en betraktare. Betraktaren är jag.När Marguerite Duras och hennes följeslagare Yann Andréa möts första gången är hon en erfaren författare och han en bedrövad ung man. Det är i alla fall så mötet gestaltas i hennes sena roman Yann Andréa Steiner, som nu finns på svenska i översättning av Kennet Klemets.1980 börjar järnridån ska i sina grundvalar av de strejkande arbetarna i Gdansk. Duras placerar mötet med Yann i denna politiska kontext, i ett Europa sargat av minnen och förtryck. Hon har ännu inte skrivit Älskaren som ska ge henne läsare över hela världen och som hon själv kallar en flygplatsroman hon skrev när hon var full. Hon har haft framgångar med sina filmer men skrivandet har gått i stå. Ensamheten i det stora huset vid Atlanten är stor som Europas ensamhet. Det är nu som hon möter en 38 år yngre man och de inleder ett beroende av varandra lika starkt som beroendet av alkoholen och skrivandet.Marguerite Duras film India Song visas på en liten biograf i staden där Yann bor. Efteråt går de till en bar. Det är Yann, hans filosofistuderande kompisar och så Marguerite. Hon dricker två whisky och han följer henne till parkeringen där hennes Renault 16 står. Han frågar om hon har några älskare. Hon säger: Inte nu längre. Han frågar hur snabbt hon kör. Hon svarar: I 140, liksom alla som har en R16.Yann börjar skriva till Marguerite. Han älskar henne redan, så som man älskar en författare för böckerna hon skrivit, för att de handlar om en själv. Det är korta brev, små biljetter nästan. Marguerite svarar inte, men hon sparar Yanns rader. Sedan ska hon säga att de är det bästa han har åstadkommit i textväg. Sedan ska hon säga att hon tyckte om rösten i breven, den som skulle bli rösten i hennes liv.När breven slutar komma blir Marguerite nervös. Hon är redan beroende av dem. Varför har han tystnat? Hon kan inte tro att han förlorat intresset, kanske har han dött? Hon skriver tillbaka och kontakten återupptas. En dag ringer Yann för att tala om att han kommer på besök. När kommer ni?, frågar hon. Imorgon klockan elva, svarar han.Det är så det går till när Duras gör Yann till litteratur. Det är inte första gången, och han är inte den ende. I Duras böcker rör sig människorna i hennes liv ständigt. De blir mytiska och främmande, antar nya former, byter namn och historier med varandra.En ny bar, den liknar den första. Bara en annan stad, de har kört hela dagen. Mest av allt älskar mannen och kvinnan att åka i bilen tillsammans. Att stanna på en bar eller ett café och hitta på historier om människorna de ser. När Yann väl anlänt med bussen den där dagen stannade han kvar till Marguerite Duras död sexton år senare. Han blev hennes musa, hennes assistent, hennes beskyddare. Han renskrev hennes bilder av deras gemensamma tillvaro, han räddade kanske hennes liv. Hon var ensam, hon drack. Hon behövde en vän, men hävdar envist att Yann var hennes älskare.Den kärlek till Yann som går att spåra i Duras böcker, starkast i Emily L, inverterad i Älskaren, närvarande i bok efter bok, blir en litterär gåta. En kvinna som har levt med krig och förlorat ett barn, som är besatt av att skriva och vars författarskap dignar under nittonhundratalets blodiga historia. Hur ska hon älska en man som är så ung? En pojke vars begär driver honom till barerna på nätterna, i jakt på vackra män från Buenos Aires och Santiago. Detta är inte den tonåriga Marguerite Duras kärlek till en kinesisk miljardär, inte heller den uppoffrande smärtsamma kärleken till maken Robert L, som återvände från koncentrationsläger och tillfrisknade under hennes vård. Kärleken mellan Marguerite och Yann är märkt av litteratur, av den förödande och fruktbara sammanblandningen av liv och skrivande.Yann älskar Marguerites böcker. Hon älskar honom för hans röst, hans kropp, hans tankar. Denna åldrade kvinnas kärlek är luttrad och hjärtskärande, på en gång illusionsfri och påstridig. Det är en skyddslös kärlek, galen, den vet för mycket, den vet allt, men den förstår inte. Åldern, erfarenheten, visdomen kan inte hjälpa hjärtat.Och han? Mannen är för ung. Han är för intelligent. Han är för upptagen med att undersöka om livet är värt att leva.När Yann kommer till Marguerite är hans pengar slut. Hon betalar för vinet och maten. De talar i timmar, om att skriva, om att läsa. Marguerite säger att hon lätt skulle byta alla Roland Barthes böcker mot platserna i Indokina där hon växte upp. Barthes rådde henne en gång att återvända till stilen i hennes första så enkla och så förtjusande romaner. Hon förlåter honom aldrig för hans nedlåtenhet. Hon vägrar vara nyanserad och tolerant. Så länge hon levde och efter sin död karaktäriseras detta raseri som pinsamt, ovärdigt, kvinnligt. Hon ger generationer kvinnor hopp genom att vara så genant som ingen kvinna får vara.Är det pinsamheten som får Yann att vända sig bort? Som får honom att säga: Ni kommer att överges av alla, för ni är galen, omöjlig att stå ut med. Är det galenskapen som får honom att återvända, ständigt? Som får honom att gå tillbaka till henne när gryningen reser sig ur havet, lämna sina älskare och återvända till huset och kontrollera att manuskriptet hon arbetar med ligger kvar på bordet?Yann Andréa älskar Marguerite Duras böcker, men böckerna är hon. Hans liv blir hennes. Han låter sig förvandlas till en litterär karaktär, och beskriver det själv så. När hon är död fortsätter han författa brev till henne.Hon för sin del kan inte motstå någon som är så barnslig, som vill ha allt och allt på en gång. Hon vill ha denna nya kropp, lång och mager. Hon vill höra denna otroligt mjuka röst som är kunglig och återhållen. För att behålla honom måste hon hota med att kasta manuskriptet i havet.Marguerite Duras vet att kärleken till Yann Andreá blir acceptabel om hon utelämnar det pinsamma, om hon låter det vara en historia om två intellektuella som är besatta av litteratur. Hon vägrar. Yann är hennes älskare. Hon tvekar att skriva ner det, men gör det ändå: Efteråt sa ni att jag hade en osannolikt ung kropp Yann kommer att förneka att han någonsin sagt något så löjligt, att det någonsin funnits en sådan historia.Den är en hård historia. Marguerite skriver: Ibland är jag rädd från det att ni vaknat. Liksom alla män förvandlas ni till kvinnomördare varje dag, om så bara för några sekunder. Yann får vredesutbrott och de skrattar tillsammans när det är över. Hon skriver: Det händer att jag grips av ömhet för den sortens människor som vi är.Lika centralt som raseriet är för Duras författarskap är förmågan till ömhet. I hennes sista bok Det är allt, delvis en dialog med Yann, ligger denna ömhet i öppen dager tillsammans med hotet av den nära förestående separationen.Det är ingen bar längre, det är en dödsbädd. Den vackre mannen frågar: Hur skulle ni beskriva mig? Den döende kvinnan svarar: Outgrundlig. Den mest förtrollande människa jag mött. Ett gammalt svin. Hon svarar: Jag älskar er. Adjö.Elisabeth Hjorth, författare och doktor i etik LitteraturMarguerite Duras:Yann Andréa Steiner. Översättning Kennet Klemets, Ellerströmsförlag, 2017.Horan på den normandiska kusten. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms 2015.Det är allt. Översättning Kennet Klemets, Ellerströms, 2013.Emily L. Översättning Britt Arenander, Modernista, 2011.Dödssjukdomen. Översättning Marie Werup, Modernista, 2007Blå ögon svart hår. Översättning Kerstin Hallén, Albert Bonniers förlag, 1988. FaktaMarguerite Duras föddes 1914 och växte upp franska Indokina. Hon betraktas som en av 1900-talets framträdande och säregna författare och filmare. Bland hennes rika produktion kan nämnas Älskaren, Smärtan, En fördämning mot stilla havet, Hiroshima, mon amour och Att skriva. Under 2000-talet har svenska översättningar av hennes böcker utgivits på hela sex olika förlag. Duras dog 1996.Yann Andréa (1952-2014) hette egentligen Yann Lemée   

Den franska främlingslegionens mest legendomspunna krigsinsats var det skoningslösa försvaret av den franska stödjepunkten i nordöstra Vietnam 1954. Slaget vid Dien Bien Puh 13 mars till 7 maj 1954 kommer alltid att förknippas med legionen och blev ett bevis för förbandets kompromisslösa lojalitet. Inte mindre än 1 500 legionärer stupade under slaget. Legionen förlorade inte mindre än 10 500 man i striderna i Vietnam.Legionen skapades som en lösning på de problem man hade i Frankrike 1830 med utländska militära förband som kunde användas av maktmissbrukande diktatorer eller monarker. I legionen samlades alla de utländska militärer som tidigare varit en del av bland annat det rojalistiska schweizergardet.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om legionens ursprung och utveckling från dess tillkomst under 1800-talet till idag.Den franska främlingslegionen har alltid haft ett speciellt rykte omkring sig. Tusentals unga män har genom legionens nästan tvåhundraåriga historia sökt sig till det legendariska militära förbandet i jakt på äventyr, bort från fattigdom och arbetslöshet eller från rättvisan och hot om fängelsestraff.Legionen fyller i dagens Frankrike en lite annan roll och tillåter till skillnad från tidigare numera soldater med franskt medborgarskap. Legionen är i dagens franska krigsmakt ett tydligt elitförband med särskilda krav. Men så har det inte alltid varit. Största delen av dem som tjänstgjort i legionen har faktiskt varit tyskar och legionen har sitt rykte till trots och sin hårda utbildning inte alltid varit att betrakta som ett elitförband.Inom legionen byggs en särskild sammanhållning. Främlingslegionens medlemmar blir del av en gemenskap som går utanför nationell lojalitet. De blir del av en ny familj. ”Legionen är vårt fosterland!” uttrycker legionärerna saken. Soldaterna förväntas kompromisslös lojalitet mot legionens hederskodex och lojalitet mot andra legionärer. Denna sammanhållning har under legionens historia varit en avgörande tillgång. Men vad innebär det egentligen?Främlingslegionen blev 1961 en del av den franska inrikespolitiken då legionen deltog i en hotande statskupp därför att man motsatte sig att Algeriet blev självständigt. Frågan är om lojaliteten då blev ett problem?Främlingslegionen har satts in under århundraden där franska intressen har varit hotade: Algeriet, Krim, Mexiko, Indokina. Från sin bas i Algeriet kunde legionen sändas ut över i stort sätt hela världen för att tjäna Frankrike.Främlingslegionen och förekomsten av legosoldater är en intressant företeelse som för tankarna till dagens privata militära organisationer som Blackwater som tillhandahåller tjänster militär karaktär. Vilken funktion har dessa organisationer? Vilken lojalitet har dessa organisationers medlemmar?Lyssna också på Napoleons uppgång och fall i det revolutionära Frankrike samt Valmy 1792 – slaget som vände historien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kim Thúy föddes i en välbärgad familj i Sydvietnam 1968, där hon bodde sina första tio år, innan familjen tvingades lämna landet som båtflyktingar undan Nordvietnams maktövertagande. Kim Thúy är flerfaldigt prisbelönt författare som på olika sätt återvänder till hemlandet i sitt författarskap. Hennes senaste roman "Em" tar avstamp i Operation Babylift, då tusentals föräldralösa barn evakuerades från Vietnam till USA i april 1975, och rör sig mellan gummiplantager i det gamla Indokina till nagelsalonger i väst. I samarbete med Sekwa förlag. Från 15 november 2021 Jingel: Lucas Brar

Äntligen får vi snacka om denna mycket speciella Lolita-bok, som när den kom 1984 gjorde Marguerite Duras till en av Frankrikes mest lästa levande författare. En ung flicka tar med oss på en känslosam och yvig upplevelse av det koloniala Indokina med såväl fattigdom, som rasism och olaglig passion (övergrepp…) Klippt har Rebecka Lyhne gjort och Fredrika Markstedt har gjort Jingeln!

Japans riktiga inträde i andra världskriget skedde på två fronter. Dels hade man sedan 1930-talets mitt expanderat på det kinesiska fastlandet på bekostnad av Kina. Sedan 1941 engagerade man sig även mot Indokina, Thailand, Singapore och det som idag kallas för Indonesien.Attacken skedde på bredfront och den ursprungliga planen handlade i stort sett om att dels ta Singapore, slå ut Pearl Harbor och säkra de oljefält som fanns i holländsk och amerikansk ägo (det som idag ingår i Indonesien och Filipinerna). En viktig del var också att strypa inflödet av materiell till de kinesiska nationalisterna (Chiang Kai-check) som kom från Frankrike och Storbritannien.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar programledarna Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet samt idéhistoriker Peter Bennesved vid Försvarets forskningsanstalt.Men hur kunde det gå så lätt för japanerna? De brittiska styrkorna på Singapore var knappast helt utan relevans. Möjligheterna att genomföra en framgångsrik attack mot Stillahavsländerna berodde på omständigheterna i Europa. Indokina (det som idag heter Vietnam) var fortfarande en Fransk koloni. Men efter det att Frankrike föll i tyskarnas händer och Vichy-regeringen instiftades blev de franska styresmännen i Indokina tvungna att ge efter för japanska krav i juli 1941. Med hänvisning till Frankrikes stöd till nationalisterna i kina via Indokina, ockuperades hamnar och flygfält i Indokina och japan tog kontroll över landets gränser.Genom att japan nu hade full kontroll över franska Indokina sattes britternas försvarsplaner för Singapore, Australien och Nya Zeeland på ända. Eftersom Frankrike också föll hemma i Europa blev det inte heller möjligt att lämna medelhavet åt den franska flottan, utan britterna var tvungna att stanna kvar. Detta gav japanerna en ödesdiger fördel i det att deras marin och luftstyrkor helt och hållet fick dominera området. Allt var nu upplagt för japanerna. Singapores fall blev känt som en av de tyngsta förlusterna för Churchill, men frågor kvarstår kring i vilken utsträckning detta hade kunnat förhindras, och många är de som beskyllt den brittiska befälhavaren i Malaysia, Percival, för att ha gett upp för lätt.Bild: Trupper från Suffolk regemente överlämnar sig till japanskt infanteri i Singapore 31 januari 1942. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Attacken mot Pearl Harbor den 7 december 1941 är en av de stora vändpunkterna i 1900-talets historia. Inte nog med att händelsen i sig är spektakulär så fick attacken på sikt enorma geopolitiska konsekvenser som fortfarande påverkar samtidens politik. Det var nu USA slutligen släppte taget om isolationspolitiken och blev en världspolitisk aktör. Men hur kommer det sig att Japanerna egentligen vågade sig på denna våghalsiga och banbrytande attack? Och på vilket sätt bidrog USA till detta diplomatiska haveri?I detta avsnitt om attacken mot Pearl Harbor samtalar historieprofessor Martin Hårdstedt med Peter Bennesved, doktor i idéhistoria.Ur japans perspektiv befann man sig under 1930-talets slut i en rävsax. Efter framstötar i Manchuriet och Indokina beslutade västmakterna att införa ett oljeembargo mot Japan. Detta ledde till en desperat situation där krig i form av en överraskningsattack framstod som den enda lösningen. De diplomatiska förbindelserna via utrikesministern Hull resulterade inte heller i några framgångar och till slut beslöt man sig för att genomföra en räd mot USAs stillahavsflotta. Inspiration hämtades från britternas torpedattacker mot Taranto i Italien året innan, och från Heihachiro Togos attack mot Port Arthur under det Rysk-Japanska kriget 1904-1905.Huruvida det skulle lyckas eller inte var inte på något sätt gudagivet och Japanerna tvistade in i det sista om detta var en rimlig väg fram. Mot alla odds lyckades man dock smyga sig fram till de Hawaiianska öarna. Sen smällde det.Bild: Pearl Harbor, Hawaii. En liten båt räddar en sjöman från 31 800 ton USS West Virginia (BB-48), som brinner i förgrunden. Rök som rullar ut i midskepp visar var de mest omfattande skadorna inträffade. Lägg märke till de två männen i överbyggnaden. USS Tennessee (BB-43) är ombord. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I vårt mest schizofrena avsnitt hittills så gör vi det ni har velat att vi ska göra i över ett år: pratar om franska främlingslegionen! Eller ja, eftersom vi är vi så pratar vi mest om varför legionärerna säkert är duktiga, men inte så balla som du tror. Mattis strövar i väg till Indokina och snackar ner legionens insatser där samtidigt som han nästan får en hjärnblödning av frankofili när han beskriver dess strider vid RC 4. Per tar å sin sida en tur till Centralafrika och Kolwezi samt hamnar i ett tillstånd av fullkomlig extas när han beskriver hur en handfull käcka legionärer intog en stad stor som Linköping. Dessutom: den besvikelse som är den moderna legionen, frontalangrepp mot den svenska skolan, Pers franska uttal, Mattis (sämre) franska uttal, marseljäsen, fransk dådkraft, fallskärmsjägare i parti och minut, rena felaktigheter om SPANSKA främlingslegionen och mycket mer! Stötta oss på Patreon! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan tar vi oss ann ett extra tungt ämne. Tortyr är vanligt förekommande i krigssituationer, och utövas av militärer och underrättelsetjänster. Men varför? Vilka motiv finns det till tortyrens olika vidrigheter? Hur har politiska rörelser under repression förhållit sig till tortyr? Vad händer med människor som utsätts? Vi gästas av Viktor som möter […]

Svärm är Förbundet Allt åt allas egna magasin för intern och extern diskussion och analys. I detta avsnitt diskuterar artikelförfattarna Martín och Kalle från Allt åt alla med Linnea från Gigwatch det senaste numret av magasinet Svärm. Numret består av en rannsakning av vad den autonoma vänstern var, och hur vi kan reflektera kring den […]

I Stundens Hetta diskuterar vi aktuella händelser och situationer som berör oss alla. I veckans avsnitt rapporterar Martin, Kalle och Martín om: Det post-politiska tillståndet och Liberalernas vändning i regeringsfrågan, att Gudrun Schyman vill att FI ska byta namn till Klimatinitiativet, och att nationalister i Europa inte kommer överens. Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop! […]

De visuella budskapen i det offentliga rummet diskuteras allt mer. Den här veckan aktualiseras det genom cykeltävlingen "Tour de France". Cecilia Blomberg har valt "Radera" som Veckans ord. Två månader försenad, med några cyklister som testat positivt för covid 19 strukna, så är den nu ändå igång "Tour de France". Och lika säkert som att dessa gudabenådade cyklister tar sig runt Frankrike i alla väderstreck för att så småningom rulla in i Paris - lika säkert är att vägarna längs tävlingssträckan brukar användas som ett slags graffitiplank. En plats för att sprida politiska budskap, nedsättande kommentarer om de tävlande eller obscena teckningar - eller ibland ren pep. Det finns trots allt en lekfullhet mitt i allvaret. För att hålla rent på vägarna finns därför "les effaceurs" - raderarna. Utrustade med vit färg så raderar de, eller snarare målar över det som är opassande. En penis förvandlas till ett bi. Taggen EPO ett vanligt bloddopningspreparat blir tre åttor i rad. En sträcka där "Frexit" återkommer var hundrade meter, alltså en fransk variant av "Brexit", får inte heller vara kvar. Det finns trots allt en lekfullhet mitt i allvaret. Cykelentusiasterna tillika raderarna Patrick och Pierre, de vill bara bidra till den goda stämningen på den folkfest "Tour de France" förväntas vara i Frankrike. Det är något helt annat än den parallella diskussion om att radera begrepp och ord från offentligheten som fick ny fart när Black Lives Matter diskussionen landade också i Frankrike somras. Karfa Diallo talesperson för organisationen Mémoires et Partages sade till France Inter i juni att det inte handlar om att alla gator och torg ska döpas om. Men i relation till att alla namn relaterade till samarbetet med nazisterna under andra världskriget nu är borta i det offentliga rummet - kunde åtminstone en slavhandlare per stad få ge plats för en historisk person från Afrika. Övriga gator bör förses med skyltar som berättar vem personen var och vad han - som det oftast är - gjorde. För att hålla historien och kunskapen levande även för kommande generationer, anser Diallo. Sen har Karfa Diallo ett krav på att N-ordet i feminin form som gett plats till ett helt kvarter, en tågstation och en rondell i Biarritz helt ska raderas. Där handlar det enbart om slentrianrasism från 1980-talet. En poppis krog som drevs av en kvinna från Haiti och som i folkmun fick det här rasistiskt nedsättande epitetet. som sen formaliserades 1986. Lägg till de gator och torg som fortfarande har namn efter Frihetskriget i Algeriet, och det som kallades franska Indokina. För ett par år sen kom det ut en guidebok som pekade ut 200 gator i Paris med namn som explicit hyllade den franska kolonialismen. I boken finns också förslag på alternativa namn för att berätta samma historia ur ett annat perspektiv. Alltså inte radera utan snarare justera historieskrivningen. Under tiden jobbar de två raderarna Patrick och Pierre idogt på för att hålla rent för de tävlande cyklisterna i "Tour de France". Det känns som ett betydligt enklare, och mer konfliktfritt uppdrag. Lättare att skämta om. Cecilia Blomberg cecilia.blomberg@sverigesradio.se

Den franska främlingslegionens mest legendomspunna krigsinsats var det skoningslösa försvaret av den franska stödjepunkten i nordöstra Vietnam 1954. Slaget vid Dien Bien Phu 13 mars till 7 maj 1954 kommer alltid att förknippas med legionen och blev ett bevis för förbandets kompromisslösa lojalitet. Inte mindre än 1 500 legionärer stupade under slaget. Legionen förlorade inte mindre än 10 500 man i striderna i Vietnam.Legionen skapades som en lösning på de problem man hade i Frankrike 1830 med utländska militära förband som kunde användas av maktmissbrukande diktatorer eller monarker. I legionen samlades alla de utländska militärer som tidigare varit en del av bland annat det rojalistiska schweizergardet. I avsnitt tre av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved om legionens ursprung och utveckling från dess tillkomst under 1800-talet till idag. Den franska främlingslegionen har alltid haft ett speciellt rykte omkring sig. Tusentals unga män har genom legionens nästan tvåhundraåriga historia sökt sig till det legendariska militära förbandet i jakt på äventyr, bort från fattigdom och arbetslöshet eller från rättvisan och hot om fängelsestraff. Legionen fyller i dagens Frankrike en lite annan roll och tillåter till skillnad från tidigare numera soldater med franskt medborgarskap. Legionen är i dagens franska krigsmakt ett tydligt elitförband med särskilda krav. Men så har det inte alltid varit. Största delen av dem som tjänstgjort i legionen har faktiskt varit tyskar och legionen har sitt rykte till trots och sin hårda utbildning inte alltid varit att betrakta som ett elitförband.Inom legionen byggs en särskild sammanhållning. Främlingslegionens medlemmar blir del av en gemenskap som går utanför nationell lojalitet. De blir del av en ny familj. ”Legionen är vårt fosterland!” uttrycker legionärerna saken. Soldaterna förväntas kompromisslös lojalitet mot legionens hederskodex och lojalitet mot andra legionärer. Denna sammanhållning har under legionens historia varit en avgörande tillgång. Men vad innebär det egentligen?Främlingslegionen blev 1961 en del av den franska inrikespolitiken då legionen deltog i en hotande statskupp därför att man motsatte sig att Algeriet blev självständigt. Frågan är om lojaliteten då blev ett problem?Främlingslegionen har satts in under århundraden där franska intressen har varit hotade: Algeriet, Krim, Mexiko, Indokina. Från sin bas i Algeriet kunde legionen sändas ut över i stort sätt hela världen för att tjäna Frankrike. Främlingslegionen och förekomsten av legosoldater är en intressant företeelse som för tankarna till dagens privata militära organisationer som Blackwater som tillhandahåller tjänster militär karaktär. Vilken funktion har dessa organisationer? Vilken lojalitet har dessa organisationers medlemmar?See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I andra avsnittet av Eld och Rörelse så fokuserar vi på en relativt okänd händelse vars utgång kunde ändrat hela den moderna historien, perspektiven skiftar mellan minuter och decennier, det blir stormaktspolitik, bajs-analyser, politiska gräl… och så lite stridsvagnsfakta.

Specialpodd från Allt åt alla Göteborg! Medlemmarna Adam och Hanna från Allt åt alla Göteborg diskuterar tillsammans med klimataktivisterna Lisa och Tove om likheter och skillnader mellan den radikala vänstern och klimaträttviserörelsen utifrån olika erfarenheter. Samtalet är uppdelat i två delar. Detta är den första delen.

Året är 1422 och det är nya tider.Den nya kungen av England, Henrik VI, har ännu inte bekänt färg och lugnet före stormen råder.Pö om pö så introduceras huvudkaraktärerna i vad som senare blir känt som Rosornas krig: Rikard, 3:e hertigen av York. Henrik VI och hans drottning: Margaret av Anjou. Men hur träffades Henrik och Margaret? Vad har delfinofiler med saken att göra? Och vad har två prostituerade medaljörer i franska Indokina gemensamt med Jeanne d'Arc? Svaren, om ni nu vill ha dem, finner ni i detta avsnitt som avslutar vår berättelse om vad som föregår Rosornas krig.

I detta andra avsnitt av ämnet huvudhandlingar, parallellhandlingar, bihandlingar talar vi om alla fällor som finns och hur vi undviker att hamna i dem. Vi avhandlar filmerna Love Actually och Titanic, och jämför med mästerverket Doktor Glas. Vi funderar kring våra egna manus, och i boktipsen för dagen flyr vi till Indokina och till ett testamente som vänder upp och ner på allt. Mycket nöje!

Följ med på en berättelse om floder och fransmän.

Följ med på en berättelse om floder och fransmän.

Franskt kolonialkrig i Indokina står på dagens avhandlingslista, det blir en tämligen trängd situation för somliga. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Militärhistorikern Marco Smedberg berättar om Vietnamkriget och tidigare konflikter i Indokina som sätter den blodiga konflikten i perspektiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hon vet. Inför hans okunnighet vet hon plötsligt: hon ville ha honom redan på färjan. Hon vill ha honom, alltsammans berodde enbart på henne. Det är en sexskandal! Berättelsen om en 15-årig, vit, fransk flickas erotiska relation med en ung, stormrik kines. Platsen är den tidigare franska kolonin Indokina. Värmen är tryckande. Följ med in i Margurite Duras suggestiva romanklassiker ”Älskaren”, i Lundströms Bokradios bokcirkel. – Jag är spännande nog lite rädd för boken. Duras har en skoningslös blick på vår åtrå och det vi kallar kärlek. Jag gråter en massa medan jag läser - det är ohyggligt bra, säger programledaren Marie Lundström. Läskamrater den här gången är, förutom Lundström själv då, den flerfaldigt prisbelönte författaren Håkan Nesser och dramatikern och regissören Farnaz Arbabi, vars senaste uppsättning av pjäsen ”Jag ringer mina bröder” haft stor framgång. Läsplan I del 1 läser vi fram till pocketsidan 45. I del 2  läser vi fram till pocketsidan 83. Och i del 3  läser vi ut hela boken.

Hon vet. Inför hans okunnighet vet hon plötsligt: hon ville ha honom redan på färjan. Hon vill ha honom, alltsammans berodde enbart på henne. Det är en sexskandal! Berättelsen om en 15-årig, vit, fransk flickas erotiska relation med en ung, stormrik kines. Platsen är den tidigare franska kolonin Indokina. Värmen är tryckande. Följ med in i Margurite Duras suggestiva romanklassiker ”Älskaren”, i Lundströms Bokradios bokcirkel. – Jag är spännande nog lite rädd för boken. Duras har en skoningslös blick på vår åtrå och det vi kallar kärlek. Jag gråter en massa medan jag läser - det är  ohyggligt bra, säger programledaren Marie Lundström. Läskamrater den här gången är, förutom Lundström själv då, den flerfaldigt prisbelönte författaren Håkan Nesser och dramatikern och regissören Farnaz Arbabi, vars senaste uppsättning av pjäsen ”Jag ringer mina bröder” haft stor framgång. Läsplan I del 1  läser vi fram till pocketsidan 45. I del 2  läser vi  fram till pocketsidan 83. Och i del 3  läser vi ut hela boken. Våra cirkeldeltagare är Farnaz Arbabi regissör och Håkan Nesser författare. Det här är en repris från februari i år.

Hon vet. Inför hans okunnighet vet hon plötsligt: hon ville ha honom redan på färjan. Hon vill ha honom, alltsammans berodde enbart på henne. Det är en sexskandal! Berättelsen om en 15-årig, vit, fransk flickas erotiska relation med en ung, stormrik kines. Platsen är den tidigare franska kolonin Indokina. Värmen är tryckande. Följ med in i Margurite Duras suggestiva romanklassiker ”Älskaren”, i Lundströms Bokradios bokcirkel. – Jag är spännande nog lite rädd för boken. Duras har en skoningslös blick på vår åtrå och det vi kallar kärlek. Jag gråter en massa medan jag läser - det är ohyggligt bra, säger programledaren Marie Lundström. Läskamrater den här gången är, förutom Lundström själv då, den flerfaldigt prisbelönte författaren Håkan Nesser och dramatikern och regissören Farnaz Arbabi, vars senaste uppsättning av pjäsen ”Jag ringer mina bröder” haft stor framgång. Läsplan I del 1 som sänds den 8 februari läser vi fram till pocketsidan 45. I del 2 som sänds den 15 februari läser vi fram till pocketsidan 83. Och i del 3 som sänds den 22 februari läser vi ut hela boken. Våra cirkeldeltagare är Farnaz Arbabi regissör och Håkan Nesser författare.

Hon vet. Inför hans okunnighet vet hon plötsligt: hon ville ha honom redan på färjan. Hon vill ha honom, alltsammans berodde enbart på henne. Det är en sexskandal! Berättelsen om en 15-årig, vit, fransk flickas erotiska relation med en ung, stormrik kines. Platsen är den tidigare franska kolonin Indokina. Värmen är tryckande. Följ med in i Margurite Duras suggestiva romanklassiker Älskaren, i Lundströms Bokradios bokcirkel. - Jag är spännande nog lite rädd för boken. Duras har en skoningslös blick på vår åtrå och det vi kallar kärlek. Jag gråter en massa medan jag läser - det är ohyggligt bra, säger programledaren Marie Lundström. Läskamrater den här gången är, förutom Lundström själv då, den flerfaldigt prisbelönte författaren Håkan Nesser och dramatikern och regissören Farnaz Arbabi, vars senaste uppsättning av pjäsen Jag ringer mina bröder haft stor framgång. Men programmet rymmer fler visioner än bokcirkeln, det blir dessutom kampdikt.  Johan Svedjedal guidar oss genom ett 60-och 70-tal fyllt av politisk dikt och så träffar vi Jenny Wrangborg, poeten som gör begrepp som facklig aktivitet och stämpelklocka till lyrik.  Och som en present så dyker skådespelaren Robert Fux upp på ett torg i Skärholmen och läser ur debutanten Sanna Hartnors bok Hamnen.

Hon vet. Inför hans okunnighet vet hon plötsligt: hon ville ha honom redan på färjan. Hon vill ha honom, alltsammans berodde enbart på henne. Det är en sexskandal! Berättelsen om en 15-årig, vit, fransk flickas erotiska relation med en ung, stormrik kines. Platsen är den tidigare franska kolonin Indokina. Värmen är tryckande. Följ med in i Margurite Duras suggestiva romanklassiker ”Älskaren”, i Lundströms Bokradios bokcirkel. – Jag är spännande nog lite rädd för boken. Duras har en skoningslös blick på vår åtrå och det vi kallar kärlek. Jag gråter en massa medan jag läser - det är  ohyggligt bra, säger programledaren Marie Lundström. Läskamrater den här gången är, förutom Lundström själv då, den flerfaldigt prisbelönte författaren Håkan Nesser och dramatikern och regissören Farnaz Arbabi, vars senaste uppsättning av pjäsen ”Jag ringer mina bröder” haft stor framgång. Läsplan I del 1 som sänds den 8 februari läser vi fram till pocketsidan 45. I del 2 som sänds den 15 februari läser vi  fram till pocketsidan 83. Och i del 3 som sänds den 22 februari läser vi ut hela boken. Våra cirkeldeltagare är Farnaz Arbabi regissör och Håkan Nesser författare.