Podcasts about malte persson

The Literary Edition Vi fortsätter summera skräckåret 2023 i gammal beprövad Vargtimmen-tradition men med viss försiktig slagsida åt litteratur; bara Patreon-mecenater hänger med hela vägen fram till utmärkelsen årets film. Tomas kräver David Gordon Greens omedelbara avgång efter att han först – Gordon Green alltså – slaktat Halloween och per förra året gett sig på Exorcisten-varumärket, och Lars är mikrofonkåt utöver det acceptabla på tal om Ariel Helds Blötdjur. Eller som vi brukar säga: *Blötdjur…?*. Vi pratar också om: hundar som slåss i öknen, Evil Dead Rise, Mats Strandberg, Pestblommor, Lina Arvidsson, Vertigo Förlag, Anders Fager, Kaitlyn Dever, No One Will Save You, Disney+, Whitley Strieber, Mel Gibson, Signs, det att äta och gråta samtidigt, Konferensen, nervösa Stanley Kubrick-influenser, Josefine Bornebusch, Katia Winter, Solsidan, Johannes Johansson, @krj_johansson, det att göra en vinst på bortåt 1100% på något som Insidious: The Red Door, Patrick Wilson, Leigh Whannell, James Wan, Ghost, The Devil on Trial, talking heads men inte bandet Talking Heads, Ed och Lorraine Warren, American Nightmare, Brenda Tent, V/H/S 85, Exit, American Psycho, Skam, sub-sub-genren man vs. beast, Cocaine Bear, Elizabeth Banks, Bridesmaids, Cocaine Bear: The True Story, Kristoffer Noheden, Gravdikter, Alexandra Nedstam, John Donne, the graveyard school, Malte Persson, Enys Men, Skinnamarink, Cornwall, Pink Floyd, Piper at the Gates of Dawn, J-horror, New Religion, Eraserhead, Donnie Darko, Maniac-remaken, Birth: Rebirth, Marin Ireland, Hanteringen av odöda, Thanksgiving, Death Proof, Planet Terror, Eli Roth, Green Inferno, Black Friday, Scream, Misfits, Where Eagles Dare, det att fuska med Nazareth-låten Love Hurts, Död snö 2, David Renklint, Huggormars högland, Doppelgänger Förlag, Joni Huttunen, home invasion-genren, True Detective, Emelie Estling, Ola Larsson, Five Nights at Freddy's, Blumhouse, Willys Wonderland, Nicholas Cage, FromBeyond Podcast, How to Sell a Haunted Hause, Grady Hendrix, Paperbacks from Hell, Hemnet, Paul Austers New York-trilogi, The Deads och naturligt nog något litet om det utmärka hardcorepunkbandet Atrocious Madness från Portland, Oregon. Bakom Patreon-väggen kan alla höra oss fortsätta skrika om allt möjligt från skräckåret 2023, bland annat den fågelfixerade T Kingfischer (pen name för Ursula Vernon) som ägnar en stor del av inledningen till A House With Good Bones att beskriva en gam och låta huvudpersonen biologen resonera kring varför mammas gata är döpt efter en gam som inte finns varken i North Carolina eller i Nordamerika. (Mamma är konstig och huset är konstigt och boken är en habil, om än inte i den konkreta bemärkelsen beboelig, southern gothic av dussinsorten.) Med mycket mer: besök för all del gärna www.patreon.com/vargtimmenpodcast för mer information. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys.  

2023 års Humanist- och teologdagar avslutades under sedvanliga former med den så kallade Rausingföreläsningen, som vartannat år hålls av en forskare inom humaniora och vartannat av en framstående nordisk kulturpersonlighet. Årets föreläsning hölls av författaren, poeten och kritikern Malte Persson. Föreläsningen, som har titeln "Från nuets horisont till evighetens synvinkel", finns tillgänglig både som pdf och i tryckt format. Gå till https://www.ht.lu.se/htdagar för mer information. Detta är en inspelning av föreläsningen, som ägde rum på LUX i Lund den 15 april 2023. HT-fakulteternas dekan Johannes Persson inleder. En podcast från Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet: https://www.ht.lu.se/ Producent: Martin Degrell. Musik: "Phases (Instrumental)" av HoliznaRAPS (CC BY 4.0).

I andra delen av avsnittet om föräldrar pratar Gästabudet med gästerna Lydia Sandgren och Malte Persson om Patrick Modianos "En stamtavla" och Anaïs Nins dagbok "Incest". Endast tillgängligt för prenumeranter: bli en av dem du också på https://plus.acast.com/s/gastabudet Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De fuckar upp en, men de ger dig också något att skriva om. Tillsammans med våra två gäster, Lydia Sandgren och Malte Persson, tar sig Gästabudet an temat FÖRÄLDRAR i litteraturen. Hur strängt fostrades ärkeliberalen John Stuart Mill, varför fantiserade Ingmar Bergman om sin mammas mens, hur såg Patrick Modianos stamtavla ut och låg Anaïs Nin egentligen med sin pappa? Avsnittet är uppdelat i två delar: den första är gratis för alla, den andra får du tillgång genom att prenumerera! Gå in på https://plus.acast.com/s/gastabudet Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

UPPLÄSNING: Stina Ekblad LITTERATURVECKAN I P1: DIKT OM DIKTDIKTSAMLING: Till dikten (Albert Bonniers förlag, 2018)MUSIK: Isaac Albéniz: EspañaEXEKUTÖR: Mischa Maisky, cello, Lily Maisky, piano

Första rad Flash av hypnogoga haikus Uppläsning: Peter Andersson DIKTSAMLING:  Apolloprojektet (Bonniers, 2020)MUSIK Igor Stravinsky: Berceuse ur EldfågelnEXEKUTÖR Ilja Gringolts, violin och Peter Laul, piano

Eftersom Lyra är höggravid har Gästabudet en tillfällig paus. Resterande tre fjärdedelar av podden sammanstrålar informellt under en regnbåge på Djurgården. Tillsammans med förbipasserande författare talar vi om vad vi har läst i sommar. Dessutom berörs en bortglömd svensk statsminister, det allmänna normaluppförandets jättebörda samt kampen mellan ljusalven Amanda Svensson och svartalven Mikaela Blomqvist. Med Victor Malm, Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist, Jerker Virdborg, Malte Persson, Amanda Svensson, Jack Werner och Torbjörn Nilsson.

Kristofer och Nanna diskuterar risken att gå Putins ärenden. Kristofer pratar om det coola instagramkontot Redfish som visade sig vara en rysk propagandakanal, och frågar sig dels om den ryska propagandan fungerar, och hur vi ska förhålla oss till de ämnen Putin vill att vi ska prata om.Nanna har sett paret Borg och Peczynski besöka Strömstedts i TV4:s hyllning till heterosexuell tvåsamhet - programmet Tillsammans med Strömstedts. Hon har luskat i vad - förutom sex - som är gnistan i paret Borg och Peczynskis förhållande, och hittar svar i den grekiska antiken.Dessutom: Balenciagas senaste visning av fula kläder i Paris, regissören Emir Kusturicas nya jobb, och poeten Malte Persson får Bonniers lyrikpris efter att ha gnällt om det på sociala medier.

1a rad: Konsten är inte längre så lång Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING Undergången (Bonniers, 2021)MUSIK Paolo Damiani: ArgentieraEXEKUTÖR Gianluigi Trovesi, klarinett, Paolo Damiani, cello och Anouar Brahem, oud

Första rad Alla klockor kommer stanna, stanna! Uppläsning: Sofia Berg-Böhm DIKTSAMLING:  Undergången (Bonniers, 2021)MUSIK John Jacob Niles: I wonder as I wanderEXEKUTÖR Richard Stoltzman, klarinett, Jeremy Wall, keyboard och Emily Mitchell, harpa

1a rad: För en tid, kanhända, lever drömmen Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Undergången (Bonniers, 2021) MUSIK Frédéric Chopin: Mazurka nr 49 f-moll EXEKUTÖR Maria João Pires, piano

Malte Persson skriver om framtiden och det förflutna och mänskligheten som kläms mellan dem. Undergången är en lika lekfull som fruktansvärd färd på vers genom rum och tid – från corona till big bang – och till det tankens bråddjup där allt försvinner. Samtalsledare är Lena Sjöstrand, präst och teologie doktor, domkyrkokaplan i Lund. Medarrangör Albert Bonniers förlag

Första rad: Tystnad råder snart i biblioteken Uppläsning: Sofia Berg-Böhm Diktsamling: Undergången (Bonniers, 2021) MUSIK Julia Frodahl: Letter to the garden EXEKUTÖRER Christian Biegai, saxofon, Maxim Moston, violin, Marlan Barry, cello

I dagens avsnitt bland annat: Dafgårds inrättar privat räddningstjänst i Källby, författarna Eva Runefelt och Malte Persson tilldelas Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris, Norges nationella kvinnolag i strandhandboll vägrar spela i bikinitrosor, stora översvämningar i Europa är naturliga och inte skäl för klimatalarmism, Barack Obama och Bruce Springsteen släpper gemensam bok med lättsamma konversationer och bilder samt Viktor Orbáns folkomröstning med fem frågor om HBTQ-lagen kan betyda slutet för Ungerns EU-medlemskap https://radio.bubb.la/sondag-25-juli-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Företaget Dafgårds inrättar privat räddningstjänst i Källby, Skaraborg, ska primärt skydda egna fabriken men kommer även rycka ut för att släcka bränder på resten av orten och ansluts till SOS Alarm Författarna Eva Runefelt och Malte Persson tilldelas vardera Gustaf Fröding-sällskapets lyrikpris för 2020 och 2021 om 25 000 kronor, Runefelt för sin uthålliga poetiska gärning och Persson för en poesi präglad av respektlös lek med lyrikens former Norges nationella kvinnolag i strandhandboll bötfälls för vägran att spela i bikinitrosor under europeiska mästerskap, tog istället på sig tights som delvis täcker låren vilket anses olämpligt av disciplinnämnd inom European Handball Federation Tv-reporter på plats i översvämningsdrabbat Tyskland smetar lera i ansiktet och på kläderna innan sändning för att ge intryck av att ha deltagit i hjälparbetet, påkommen på film när hon förbereder sig inför kameraman och kollega Barack Obama och Bruce Springsteen släpper gemensamma boken Renegades: Born in the U.S.A och kommer innehålla lättsamma konversationer från deras podcast samt exklusiva bilder från deras personliga fotoalbum, Obama beskriver delad syn på arbete, familj och USA med Springsteen i förorden Paul A. Nuttall: Viktor Orbáns folkomröstning med 5-frågor om HBTQ-lagen är ett modigt drag, om han vinner kan det betyda slutet för Ungerns EU-medlemskap och om han förlorar är det slutet för honom som premiärminister, EU ogillar folkomröstningar då de ogillar att lämna något åt slumpen, men kommer nu låta den handla om Ungerns medlemskap, förvissad om att det kommer skrämma folk till att rösta mot Orbáns förslag

Dessutom: Invigning av årets Bergman-vecka på Fårö och Malte Persson skriver brunnslockspoesi i Göteborg

Lundströms Bokradio samlas runt Rainer Maria Rilke. Malte Persson är poet och översättare av Rilkes dikter till svenska. Han är med oss från Berlin. Från Kristianstad deltar poeten Eva Ström. Och i Marie Lundströms studio i Stockholm finns författaren och journalisten Katarina O'Nils Franke som har kommit med en ny bok om Rilke: Den tidlöse resenären. Rainer Maria Rilke föddes i Prag, den fjärde december 1875. Han blev femtioett år gammal, var sjuk de sista åren och dog på ett sanatorium i Schweiz 1926, i leukemi. Rilkes mest kända verk är diktsviterna Sonetterna till Orfeus och Duinoelegierna. Sonetterna till Orfeus är femtiofem dikter Rilke skrev mer eller mindre under tre veckor, Duinoelegierna som gavs ut samma år, 1923. Andra böcker som nämns i programmet: Den tidlöse resenären från 2021 av Katarina O'Nils Franke Valda dikter av Rainer Maria Rilke från 2020 av Malte Persson Leben und Lieder (1894) Das Buch von der Armut und vom Tode (1903) Neue Gedichte (1907) Malte Laurids Brigges anteckningar, från 1910 Brev till en ung poet, från 1929 Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Inspelningstekniker: Mats Landberg Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Översättning: Malte Persson och Isabella Nilsson Uppläsning: Emil Almén Önskad av: Birgitta von Otter Diktsamling: "Med skönhetens ärtgröna båt", Ellerströms, 2018 MUSIK Anton Webern: Fyra teman för piano EXEKUTÖR Jean-Jacques Dünki, piano

Dikt: En blind Diktsamling: Chiffret (1981), Borges III (2020) Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Harald Leander Jorge Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu ger förlaget Tranan för första gången ut de flesta av hans dikter, noveller, essäer och föreläsningar översatta till svenska och samlade i en utgåva. MUSIK Frédéric Chopin: Mazurka nr 41 ciss-moll EXEKUTÖR David Fray, piano

Dikt: Shinto Diktsamling: Chiffret (1981), Borges III (2020) Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Harald Leander Jorge Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu ger förlaget Tranan för första gången ut de flesta av hans dikter, noveller, essäer och föreläsningar översatta till svenska och samlade i en utgåva. MUSIK Sergej Prokofjev: Melodi op 35b EXEKUTÖR John Harle, saxofon, John Lenehan, piano

Dikt: Medbrottslingen Diktsamling: Borges III (Tranans förlag 2020) Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Harald Leander Jorge Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu ger förlaget Tranan för första gången ut de flesta av hans dikter, noveller, essäer och föreläsningar översatta till svenska och samlade i en utgåva. MUSIK Skotsk folkmelodi: Ill bid my heart be still EXEKUTÖR Avril Piston, viola, Shamonia Harpa, piano

Dikt: Mina böcker Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Harald Leander Diktsamling: Borges III (Tranans förlag, 2020) Jorge Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu ger förlaget Tranan för första gången ut de flesta av hans dikter, noveller, essäer och föreläsningar översatta till svenska och samlade i en utgåva. MUSIK Jorge Morel: Andra satsen ur Gitarrsonatin EXEKUTÖR David Russel, gitarr

Dikt: Samvetskvalet Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Harald Leander Diktsamling: Borges III (Tranans förlag, 2020) Jose Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu finns för första gången det mesta av hans stora litterära kvarlåtenskap översatt till svenska och samlad i en utgåva. MUSIK Ernest Bloch: Andra satsen ur Solocellosonat nr 3 a-moll EXEKUTÖR  Emanuelle Bertrand, cello

Dikt: Jag Översättning: Lasse Söderberg Uppläsning: Lasse Söderberg (i en inspelning från Sveriges Radios arkiv) Diktsamling: Borges III (Tranans förlag, 2020) Jose Luis Borges (1899-1986) är för många den viktigaste spanskspråkiga författaren i modern tid. Om Borges inte funnits, så hade någon som Borges behövt uppfinna honom skriver författaren Malte Persson i Expressen;  den blinde argentinske bibliotekarien har själv blivit en symbol för den sorts litterära labyrinter han konstruerade, och som fortsatt förgrena sig genom världslitteraturen. Borges som växte upp i en kulturintresserad högborgerlig familj blev med åren mycket beläst. Och trots att han led av en ärftlig ögonsjukdom som gjorde honom nästan helt blind i femtioårsåldern, fortsatte han livet igenom att producera ett stort antal dikter, noveller, essäer och föreläsningar. Nu finns för första gången det mesta av hans stora litterära kvarlåtenskap översatt till svenska och samlad i en utgåva. MUSIK Robert Schumann: Vogel als Prophet EXEKUTÖR Joshua Bell, violin, Samuel Sanders, piano

Översättning: Malte Persson och Isabella Nilsson Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: "Med skönhetens ärtgröna båt", Ellerströms, 2018  MUSIK Frédéric Chopin: Preludium nr 23 F-dur EXEKUTÖR Maurizio Pollini, piano

Översättning: Malte Persson och Isabella Nilsson Uppläsning: Emil Almén Diktsamling: "Med skönhetens ärtgröna båt", Ellerströms, 2018 MUSIK Anton Webern: Fyra teman för piano EXEKUTÖR Jean-Jacques Dünki, piano

Vad säger det svenska språket om Sverige? Författaren Mara Lee försöker besvara frågan med hjälp av de sammansatta orden. På senare tid har det funnits ett ganska stort fokus på svenskhet, och i synnerhet svenska värderingar och svensk kultur. Oavsett om vi avfärdar tanken på någon ursprunglig svenskhet eller ej, kan det i sammanhanget vara viktigt att visa på en plats, mitt i det svenska, där skillnader är avgörande, utan att det betyder att något är mindre eller mer värt än något annat. Vad är detta för plats? Jo, det svenska språket. Men det är väl ingen som på allvar tror att en svensk katt skulle vara mer värd än en fransk chat? Vi som arbetar med språk kan inte låtsas som om skillnader inte finns. De inte bara finns: de är avgörande för att betydelser ska uppstå. Ljudet k betyder inget i sig, förutom att det inte låter som h eller några andra ljud. Katt betyder katt för att ordets begynnelsebokstav skiljer sig från begynnelsebokstaven i ordet hatt. Och det är så vi skiljer mellan vårt favorithusdjur och plagget vi bär på huvudet. Utan skillnader kan vi inte heller urskilja mening. Men detta betyder inte att ordet katt skulle vara mer värt än ordet hatt. Båda orden är väsentliga för att språket ska fungera. Författarens främsta redskap är språket. Och för en svensk författare är det det svenska språket som står i fokus. Jag tänkte därför beskriva ett par företeelser som framstår som typiska för svenskan, jag skulle rentutav kunna beskriva dem som språkliga, nationella särdrag. Genom att belysa och benämna dessa försöker jag inte nedvärdera andra språk eller kulturer. Det enda jag säger är att det finns skillnader. Men det är väl ingen som på allvar tror att en svensk katt skulle vara mer värd än en fransk chat? Trots att de låter olika: mjau, miole. Många litterära författare har ett ambivalent förhållande till språket. Fler än man kan ana är dyslektiska, och vissa kanske lärde sig läsa och skriva ovanligt sent, eller ovanligt tidigt. Det har också sagts att svenska språket är svårt att lära sig för utlänningar. En poet som jag känner, som kom till Sverige som vuxen från Colombia, berättade för mig att det svåraste svenska ordet hon visste var "tvättstuga". En annan vän från Los Angeles, som flyttade hit för fyra år sedan, berättade att hennes svenska favorituttryck var "fuffens", och på andra plats kom "sunt förnuft". Vad som anses svårt respektive enkelt i ett språk beror på vad vi är vana vid. Våra tungvrickande konsonanträckor - kvastskaft, skridskoinstruktör - kan te sig oöverstigliga för någon med spanska som modersmål, och vårt muttrande lilla korta u-ljud - uh - unikt för svenska språket - kan låta gulligt och exotiskt för amerikanska öron. Om de bara visste hur många av våra svenska fulord som kröns av detta ljud. Svensk poesi låter mycket, den har - kanske på grund av det svenska språkets relativa ordfattighet - en klangrik ljudbild. Det vill säga att den förmedlar mening inte bara via ordens betydelse, utan också genom hur den låter. Svensk natur, till exempel, är ofta enstavig: skog, mark och äng; asp, lönn, och björk. Den enstaviga naturen går igen i en lång tradition av manlig svensk lyrik, från Gustaf Frödings "Gråbergssång" som nästan bara består av enstaviga ord (och som dessutom domineras fullkomligt av vokalljudet - å) till den samtida poeten Joar Tiberg, som lyckades med konststycket att skriva en naturlyrisk dikt enbart bestående av bokstaven "i". Men svenskan är förstås inte bara enstavig och enslig. Den är också uppfinningsrik, och lånar sig gärna till nyordbildningar, pleonasmer och kreativa utbrott.  Ibland kan det bli ganska vackert, som i bändelkorsnäbb, eller vitmossamyra Ett av de viktigaste verktygen för detta slags kreativitet, är en så till synes trivial sak som vår förmåga att skapa sammansatta ord. Genom dessa kan vi skapa kombinationer av olika led som inte har så mycket med varandra att göra. Ibland kan det bli ganska vackert, som i bändelkorsnäbb, eller vitmossamyra. Men lika ofta blir det klumpigt, överlastat. De sammansatta orden låter inte sällan lika konstruerade som den betydelse som förmedlas av dem: revisionsberättelsemall, ledarskapscoachutbildning. Men är de sammansatta orden bara av ondo? Inte nödvändigtvis. Man kan visserligen tycka att ett ord som kontinentalsockelförordning är lite otympligt, men det är ändå betydligt snärtigare än den engelska motsvarigheten "Proclamation concerning the Application of the Act on the Continental Shelf". För ett substantiv väger trots allt lite tyngre än en massa lösa ord som flyter omkring. Men den allra viktigaste aspekten av de sammansatta orden är att de snabbt kan implementera nya idéer och tankar, i form av regelrätta substantiv. Ordet funktionshinderombudsman är ett långt krångligt ord, men det är för att det också speglar en komplex verklighet. Och jag lever hellre i ett land där ordet funktionshinderombudsman finns, än i ett land där det inte finns. Många av våra långa sammansatta ord, som till exempel antidiskrimineringsverksamhet, jämställdhetsintegreringsprogram, samtyckeslagstiftning, vittnar om ett socialt klimat som försöker adressera svåra frågor utan att ducka. Detta skulle vara svårare att göra om vi inte hade haft ord för dem. De sammansatta ordens speciella status i svenska språket har också fått genklang i litteraturen. Hos poeten Gunnar Ekelöf till exempel förknippas de med en specifikt folkhemsk fyrkantighet, och han illustrerar sin motvilja med ord som "kommunalbarnjungfrur" och "frisportarskogar". Även en poet som Katarina Frostenson har uppmärksammat de sammansatta orden. Men i Frostensons diktning råder ett mer kluvet förhållande till dem: de tycks väcka både kärlek och motstånd; en viss ambivalens. Ja, vissa skulle kanske till och med säga inkonsekvens. I det vanliga livet är inkonsekvens för det mesta ett skällsord. Men hur är det i poesin? Ett möjligt svar ges av den Berlinbaserade svenske poeten Malte Persson, som i en krönika om nationalskalder sjunger just inkonsekvensens lov när det kommer till poesi. Han konstaterar att våra bästa poeter visserligen hyllar moder Sveas bistra kyla, men de drömmer om sol. Det som nästan alla svenska poeter har gemensamt, är deras tusen nyanser av "nej" Att konstnärlig storhet oftast drivs av konflikt och motsägelser, är varken nytt eller särskilt konstigt. I diktens värld sätts våra vanliga levnadsregler ur spel, och om dikt skulle blåkopiera de normer som gäller i det vanliga livet, som till exempel "att leva som man lär", skulle konsten dö en snabb och säker död. Nej, ett litterärt språkligt arbete handlar aldrig om att endast spegla verklighet, det handlar om att skapa verklighet. Detta görs genom att tänja på gränser, att inte bara bekräfta det rådande, utan också gå emot det. Det som nästan alla svenska poeter har gemensamt, är deras tusen nyanser av "nej". Med detta "nej" knådar de svenska poeterna fram visionen av ett land, eller som man säger nu förtiden - en Sverigebild - som omfattar både kärlek och dess motsats. För poeterna vet, att i äkta kärlek försöker du inte täcka över skavankerna och bristerna. I äkta kärlek blundar du inte för såren och svagheterna. Kanske är det rentav det bristfälliga som förutsätter det storslagna. Kanske är det genom såren som styrkan och modet möjliggörs. Och detta, menar jag, gäller både dikt och liv. Detta gäller också, vill jag hävda, både kärleken till vår nästa och till vårt fosterland. Mara Lee, författare (Essän sändes för första gången i november 2016).

Är det ens försvarbart att stirra dikten i naveln när världen brinner där utanför? Litteraturkritikern Annina Rabe dyker ner i några samlingar där poesin handlar om poesin. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det här med att cykla har ni tänkt på hur omöjligt det borde vara? Hur kan man sitta på en konstruktion bestående av två jättesmala hjul, som håller balansen enbart på grund av våra små och nästintill omedvetna rörelser? Börjar man tänka för mycket på det orimliga i själva cyklandet finns risken att man förlorar hela den avancerade balansakten och åker i backen. Vissa saker måste helt enkelt utföras i ett delvis omedvetet tillstånd, med en märklig övertro på vår egen förmåga. För gjorde vi inte så, vore dessa saker inte möjliga. En sådan omöjlighet är poesin. I högre grad än prosan, tror jag att den blir till i stunder av bortvändhet, avstängdhet. Annars skulle dikten inte kunna leva med sig själv och sina anspråk. Jag har tänkt en hel del på cyklingen, på de där omöjliga balansakterna i livet, när jag har läst tre av den senaste tidens mest egensinniga och intressanta svenska diktsamlingar. Det är Gunnar D Hanssons Tapeshavet, Marie Lundquists Dikten är tanken som far genom hjärtat och spränger det och Malte Perssons Till dikten. De har alla en sak gemensamt: de förhåller sig till dikten som ett subjekt i sin egen rätt. Vi pratar alltså om en dikt som diskuterar dikten, det som inom litteraturvetenskapen kallas för metapoesi. Den handlar om hur dikten blir till, vad den är och gör, och sist men kanske inte minst: vad den har för förhållande till sin upphovsperson. För poesin, i alla fall i de här tre diktsamlingarna, framstår inte alls som om den nödvändigtvis är avhängig av den som har skrivit den. Gunnar D Hansson skriver: Den dubbla rösten, den första och den andra rösten. Kanske är detta lyrikens ursituation. Lyriken uppkommer ur en speciell dualism, det kluvna jaget mellan den dödliga poeten och den autonoma texten. Malte Persson visar vad dikten är. Marie Lundquist vad den gör, och Gunnar D Hansson hur den blir Metapoesi är en benämning som dykt upp under de senaste hundra åren, men tilltaget att dikta om dikten är betydligt äldre. Antikforskaren och poeten Jesper Svenbro, en av dem som både i egna dikter och i essäistik ägnat sig mest åt denna litteraturform, har forskat fram metapoetiska inslag redan hos ett antal antika författare som Sapfo, Pindaros, Vergilius och Platon. Hans essäsamling Fjärilslära från 2002 är ett vällustigt och lekfullt detektivarbete genom litteraturhistorien, där vi får veta hur det finns samband mellan makrillen och Homeros, och där ett av Sapfos mest berömda diktfragment, Gudars like, i stället för en förtvivlad kärleksdikt blir en allegori över skriftens kraftfulla verkningar. En annan storhetstid för metapoesin var den nyenkla poesiepoken under 1960-talets början. Och nu alltså igen; i nya diktsamlingar av tre tongivande poeter i olika generationer. Man skulle kunna säga att deras respektive metapoetiska ingångar är ungefär så här: Malte Persson visar vad dikten är. Marie Lundquist vad den gör, och Gunnar D Hansson hur den blir. Hos Malte Persson möter vi först dikten i en inramning som kan läsas både som en erinran om en skapelseberättelse och som ett postapokalyptiskt tillstånd. Den första dikten i samlingen, Fanns poesin är vemodig, men antyder också något om poesins kraft och överlevnadsförmåga: En gång fanns poesin och den finns kvar i skrevor här och där. Som regnvatten i kaffekoppar glömda på verandan. Den dyker upp ibland när vindar röjs och åkrar plöjs och får förklaras av experter. Den anrikas i näringskedjan och gör folk och havsörnar anemiska och drömska utan att de anar varför. Poesin hos Malte Persson är en hel massa saker. Den är lekfull, gäckande och egensinnig, den är överallt, den låter sig inte stoppas. Den tar alla tänkbara skepnader. Den är ett intyg, ett plyschdjur, ett anagram, en liten trasa och ett dåligt raggningsförsök. Men oavsett vad har den alltid huvudrollen. Poeten, i den mån han ens nämns, är en perifer figur, inte ens alltid vän med poesin eller bra för den. Malte Persson skriver: Finns det en fiende? Ja, jag är fienden ett monster, till hälften text, till hälften människa. I Marie Lundquists till formen sparsmakade men till innehållet explosiva samling Dikten är tanken som far genom hjärtat och spränger det är texten inte längre hälften människa den har tagit över helt. Lundquists dikt är sinnlig och kroppslig, mörk till naturen och inte alltid snäll. Men framför allt är den inte i behov av några poeter. Snarare bör dikten bevaras från poeternas påträngande omsorger, säger till exempel raderna Dikten lägger sitt svarta flor över orden/för att skydda dem från poeterna. Dikten stiger upp ur sin egen avbildning, utropar den triumfatoriskt vid ett annat tillfälle, men uppgiften den har är inte lätt: Dikten bär tillbaka gråten/till den plats där den uppstod. Balansakten mellan dikt och diktare påminner inte så lite om cyklingen jag pratade om för en stund sen. För hur är det ens möjligt att skapa dikt, att omfatta dikt utan att poeten lyfts bort från dikten? Om något är gemensamt för alla tre diktsamlingarna förutom den stillsamma humorn - så är det tron på dikten som något utomvärldsligt. Vi behöver påminnas om att det går att vingla fram på cykeln bara man inte tänker på det man gör. Är det denna tro som driver dessa författare att skriva metapoesi i en tid när så mycket övrig poesi är realistiskt förankrad, när litteraturen är mer politisk än på länge? Finns någon mening med metapoesi? Är det ens försvarbart sitta och stirra dikten i naveln när världen brinner utanför? Det är lätt att tro att metadikten är en angelägenhet för litteraturvetare som kan sitta och skrocka förtjust åt varenda litterär referens, varenda ömsint språklig avvikelse. Men samtiden och samhället saknas inte hos någon av de tre författarna. Själv är jag av uppfattningen att metapoesin behövs extra mycket idag. Att vi behöver påminnas om litteraturens storhet i sin egen rätt. Vi behöver påminnas om att det går att vingla fram på cykeln bara man inte tänker på det man gör. Metapoesin omnämns gärna som introvert och beskylls ibland för att fly undan allvaret. Då har man, tänker jag, en förenklad syn på vad allvar är. Metadiktens uppgift är att ta oss fram till det som egentligen för stort för att greppa. De tre samlingarna kan var och en på sitt sätt läsas som ett försvarstal för dikt vars främsta syfte är att få oss att se saker vi inte annars skulle sett. Gunnar D Hansson skriver i några av Tapeshavets vackraste och mest avväpnande rader: Poesi uppstår, har det klokt sagts av en klok, genom att den skrivs eller genom att man gör sig sådan att poesi uppkommer, ett tillstånd som ofta går på djupet men inte nödvändigtvis. Annina Rabe, litteraturkritiker   Litteratur Marie Lundquist: Dikten är tanken som far genom hjärtat och spränger det. Albert Bonniers förlag, 2017. Gunnar D Hansson: Tapeshavet. Albert Bonniers förlag, 2017. Malte Persson: Till dikten. Albert Bonniers förlag, 2018.

I dagens program pratar vi om: Utställningen Självporträtt på konstmuseet Louisana i Humlebaek Böckerna Jagets scen av Christine Sarrimo Min kamp del 5 av Karl Ove Knausgård Krönikan Malte Persson om Goethe i tidskriften Fokus Programledare: Jenny Teleman Fler röster: Cecilia Blomberg

Eva Ström har nyöversatt William Shakespeares världsberömda sonetter. Jörgen Gassilewski träffar henne och pratar om hur det är att gå in i en bländande rikedom och få jamber på hjärnan. Vem är egentligen vem i sonetternas gåtfulla triangeldrama? Och varför är dikterna fortfarande självlysande fast de skrevs för flera hundra år sen? Författarna Carl-Johan Malmberg, Magnus William-Olsson och Malte Persson lockas också av sonetter. Vad tänker de om Shakespeare och stämmer det att det är dags för en ny svensk sonettvåg? Programledare: Jörgen Gassilewski.

Biblioteket Nu och då med Georg Brandes 2010 05 17 1403 (2010 05 18 1815) 1871 formulerade den danske litteraturkritikern tanken att Litteratur skall sätta problem under debatt, en idé som blev central för en det moderna genombrottet som strävade efter realism. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Louise Epstein har pratat med Johan Jönsson, Dilsa Demirbag Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. 1871 formulerade den danske litteraturkritikern Georg Brandes tanken att ”Litteratur skall sätta problem under debatt”. Denna idé  blev central för en det moderna genombrottet, en litterär inriktning som bejakade ett nytt realistiskt sätt att skriva. Biblioteket har undersökt hur gångbar denna tanke är idag när den svenska litteraturen blivit mer samhällsinriktad. Och hur är det? Räcker det  att diskutera aktuella samhällsproblem för att en bok skall bli bra? Louise Epstein har pratat med författarna  Johan Jönsson, Dilsa Demirbag-Sten, Lars Sund, Malte Persson och Aase Berg. Samt litteraturprofessorn Lisbeth Larsson som förklarar varför Georg Brandes tänkte som han gjorde. Programledare: Louise Epstein