Podcasts about reagera

Nu är det endast några timmar kvar till det amerikanska valet drar igång på riktigt. Ekonomiekot har träffat förvaltaren Blackrock och ställt frågor om bland annat aktiemarknaden, gröna investeringar och Northvolt. Blackrock har också gjort en stor undersökning kring européernas syn på sparande. Hur investerar de och vilka sparhinder finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Elisabeth Sterner, Nordenchef Blackrock och Hanna Malmodin, Ekonomiekot

Nu är det endast några timmar kvar till det amerikanska valet drar igång på riktigt. Ekonomiekot har träffat förvaltaren Blackrock som ger sin syn på hur aktiemarknaden just nu. Blackrock har också gjort en stor undersökning kring européernas syn på sparande. Hur investerar de och vilka hinder se de ifall de inte investerar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: med Elisabeth Sterner, Nordenchef Blackrock och Hanna Malmodin, Ekonomiekot

Nåt tjalla på förra. Här är den! En djupdykning in i... Nej vet ni vad? Blir bara töntigt att skriva något här. Lyssna bara. Och återkom gärna. Reagera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När människor jobbar tillsammans är ledarskapet viktigt. Och vi vet att när det gäller att bygga psykologisk trygghet är just ledarens beteenden extra viktigt.  Vad ledaren gör och säger påverkar. Vad ledaren inte gör och inte säger påverkar också.   Så hur kan du då göra för att bygga psykologisk trygghet? En bra start är att använda vår verktygslåda.  Verktygslådan består av: Sätta ramarna Bjuda in Reagera konstruktivt  I det här avsnittet hör vi ledarutvecklarna Emma Stenmark och Johan Rinman guida genom verktygslådan och visa hur den kan användas.  

Efter att det spridits AI-genererade nakenbilder på Taylor Swift har Vita huset hajat till och pushar för en ny lag. Men skadan på X är redan skedd och Swift är långtifrån det enda offret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I natt stänger vi fyra gränsstationer för att göra det svårare för immigranter på cykel att söka asyl. Men vad väger tyngst då Ryssland utövar hybridpåverkan på oss – avtal om mänskliga rättigheter eller rikets säkerhet? Europaparlamentariker Ville Niinistö (De gröna), riksdagsledamot Joakim Strand (SFP) och diskrimineringsombudsman Kristina Stenman debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Reagera mera! Det är dags att överreagera kraftigt på vecka 1, för att ta sig an vecka 2. Men först en dos Dr. NFL M.D. Och vem leder egentligen Pick of the Pod? Åsså lite rookies på det. Häng med! Följ oss på Instagram, Twitter och Facebook. Sugen på snack? Gå med i vår Facebook-grupp! Tack till: ATG Cannadips Elevar Supreme Travel Hard Rock Cafe Stockholm

Hur gör man för att släppa taget och gå vidare från saker och situationer som man inte vill ska påverka en negativt längre? Hur blir man vän med situationen och hittar acceptans? Kanske är hemligheten att identifiera gamla mönster/rädslor och bli medveten om dem för att kunna starta en förändring? Kanske behöver vi utmana oss själva och inte ta omvägar kring det som är jobbigt och väcker känslor? Kanske behöver vi öva på att byta mindset och välkomna andra sätt att se på det som är jobbigt? Denna veckas avsnitt bygger på en lyssnarfråga vi fick in! Stort tack till dig och varmt välkomna att lyssna! // Mia & Linda ***************************************** Följ oss på socialmedier Instagram: viktigtpariktigt_podcast Facebook: www.facebook.com/haraldsdotterkensen Skulle du vilja stöda vårt poddande så vore vi oehört tacksam! Swisha gärna en liten eller stor summa till 123 360 99 97 Skriv PODD i medelandet. ******************************************* Mia Harladsdotter www.haraldsdottersskafferi.se Facebook: www.facebook.com/haraldsdottersskafferi Instagram: www.instagram.com/haraldsdottersskafferi Linda Kensén www.unikasamtal.se Facebook: www.facebook.com/unikasamtal Instagram: www.instagram.com/unikasamtal

Din respons är din superpower. Vill du sluta reagera impulsivt och istället agera medvetet? Vi har alla en programming i vårt undermedvetna som slår på automatiskt. Ibland reagerar vi på sätt som vi inte vill. I detta avsnitt pratar livscoacherna Filippa & Jimmy Tjärnlund om hur du tränar din hjärna att observera istället, vilket ger mer distans till situationen och en möjlighet att agera som man egentligen vill. Vi kan alla undvika negativet genom att observera och skapa ett mer positivt liv genom observation.

Reagera mera! Det är dags att överreagera kraftigt på vecka 1, för att ta sig an vecka 2. Men först en stor dos Dr. NFL M.D. Och vem leder egentligen Pick of the Pod? Full studio igen och som vanligt leds avsnittet av Anton och produceras av Skåne. Följ oss på Instagram, Twitter och Facebook. Sugen på snack? Gå med i vår Facebook-grupp! Tack till: ATG Cannadips Supreme Travel Hard Rock Cafe Stockholm Ballast Point Kingsize

Varför reagerar vi som vi gör? Vad är det som gör att jag få vissa reaktioner när vissa händelser eller människor kommer in mitt liv? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Billgren/Wood tar vi oss an själva grunden, kärnan av allt vårt skapande - och som motsägelsefullt nog blivit något smått skamligt i sociala medier, nämligen inspiration och att inspireras. Vad utmärker inspiration, är det en blixt från klar himmel eller en kedja av tankar som krokar i varandra, och behöver man följa upp det med att agera på det eller klarar det av att existera som fenomen på egen hand. Hörs ett träd som faller i skogen om ingen finns där som lyssnar. Ja ni hör ju, det blir inrednings-deep talk idag. Välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I fjärde delen av Här för att stanna pratar vi om vikten av att få reagera med medkänsla, att inte bara få se världens lidande stillasittande utan att försöka göra skillnad. Micael Grenholm är pastor i husförsamlingen Mosaik, sitter i styrelsen för Svenska apologetiksällskapet bloggar på Hela Pingsten. Här för att stanna är Bibeln idags projekt för att hjälpa barn och unga in i ett livslångt lärjungaskap och att uppmuntra och underlätta generationsöverskridande relationer. Projektet lanserades februari 2020 och har under året arbetat med att studera vad det är som hjälper unga till att utbrista att man är #härförattstanna. Du kan lära dig mer via härförattstanna.se.

Beatrice är en ung tjej som kan tyckas redan ha gått igenom allt för många trauman. Men hon visar att man ofta är starkare än vad man tror. Det har lett till att hon idag kan dela med sig av sin starka historia och kanske få er att känna er mindre ensamma. Stort tack modiga Beatrice för att du ville dela med dig av din historia kantad av olika trauman.

1] Hur stort inflytande har den svenska Facebookchefen öven vad som ska censureras?2] Varför massblockerades så många samtidigt för samma sak?3] Tillämpas Facebooks regler godtyckligt?Donera gärna:Swish: 0708-974 971Swedbank: Clearingnr: 8424-4, Kontonr: 984 090 589-8Eller PayPal.Skriv ”Gåva” i meddelandet

Episode 12 Hur ska du reagera om någon skrattar åt din accent eller röst Please check out my newest book: 21 Self-Limiting Beliefs on Learning a Foreign Language – Smashed! USA & worldwide Kindle: https://www.amazon.com/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.com/dp/1673536964 Canada Kindle: https://www.amazon.ca/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.ca/dp/1673536964 Australia Kindle: https://www.amazon.com.au/dp/B082J2L8YT UK Kindle: https://www.amazon.co.uk/dp/B082J2L8YT Paperback: https://www.amazon.co.uk/dp/1673536964 GO-metoden ”Jag har bott i Tyskland i flera år. Jag har gått igenom alla nivåer och genomfört de nödvändiga examina. Ändå gör jag fortfarande för många misstag för att få en seriös anställning inom mitt yrke. ” Det är lätt att starta ett främmande språk. Det krävs bara träning och att bo utomlands för att bli flytande. För att lära dig de sista (!) 5% och att prata utan misstag behöver du dock en helt annan strategi. GO-metoden hjälper dig att bli av med dina kroniska grammatik- och uttalsfel genom att tillämpa psykologi och principer för kvalitetshantering. Vi erbjuder korrigerande kurser för vissa språk, liksom ett generellt system för att förbättra din användning av alla språk. Vi stöder företag i att förbättra språkkunskaperna hos nyckelpersoner. Gerhard Ohrband Har hjälpt mer än 1200 studenter att utveckla sina studier och sin yrkeskarriär genom att få utmärkta färdigheter på tyska och spanska. Psykolog och språklärare, från Hamburg / Tyskland (* 1979). Gift, en son. MA i psykologi från Hamburgs Universitet. Mer än 15 års erfarenhet som universitetslektor i psykologi samt konsult för UNICEF, Terre des Hommes, IOM, EU och privata företag. Talar 21 språk. Kontakta Skicka ett e-postmeddelande till: gerhard.j.ohrband@gmail.com Vår hemsida: https://thegomethod.org/ Våra onlinekurser: https://gerhards-school.thinkific.com/ Vår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/channel/UC3n5LCxW8N3uPatViww-Okw/ Vår podcast: https://anchor.fm/swedishgo Vår blogg: https://thegomethod.blogspot.com/ Vår Facebook-sida: https://www.facebook.com/svenskago På Linkedin: https://www.linkedin.com/in/gerhard-j%C3%B6rg-ohrband-22525147/ Om du vill spara tid på att lära dig ett främmande språk utan lärare, vänligen kolla min bok "GO-metoden" på Amazon.

Denna vecka får ni en guidad meditation från min onlinecoachning, då en förkylning tagit min röst. Ni kommer höra vad jag menar inledningsvis.Temat för meditationen är en kommande händelse, positiv eller negativ. Du får reflektera över dina känslor kopplade till den, och hinna stanna upp i hur du skulle vilja reagera om du kunde vara […]

Veckans avsnitt gästas av ingen mindre än Johan Mattsson. Målvakten som snabbt blivit en publikfavorit i Göteborg och i våras fick fira både guld i CHL och SHL. I podden blir det snack om att livet inte bara är en dans på rosor. Johan Mattsson berättar om sin tunga vår där allt egentligen hände på en och samma gång och det blev för mycket. Det blir även snack om vändningen, SM-guldet, firandet på Götaplatsen och när Joel Lundqvist tappade det i toakön.

Under veckan kom nyheten att lovsångsledaren/författaren Marty Sampson är på väg att lämna den kristna tron, Ett tungt skäl är att ingen under hans tid i kyrkan bearbetat eller jobbat med frågor om korrupta ledare, helande, svårigheter i Bibeln och helvetet. Så vi bygger idag hela podden på hans frågor: "Hur många pastorer faller? Många. Ingen pratar om det. Hur många mirakel sker. Inte många. Ingen pratar om det. Varför är Bibeln full av motsägelser? Ingen pratar om det. Hur kan Gud vara kärlek och samtidigt skicka fyra miljarder människor till en plats enbart "för att de inte tror? Ingen pratar om det." Du kommer att få både en 19 årings perspektiv och en 46 årig pastors syn på det hela. Det är Lydia Elsander och Joachim Elsander som samtalar, tror vi glömde presentera oss. och som vanligt. Reagera! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/kolportoren/message

Välkommen att lyssna till det tjugoförsta avsnittet. "Vi kan inte hindra sorgens fåglar från att flyga över vårt huvud,men från att bygga bo" Detta är första avsnittet och en introduktionen till hur jag ser på hur vi kan GÖRA NÅGOT åt det där boet....     Innehåll:Sorgens fåglar symboliserar för mig allt som vi kan råka ut för i livet.Det mesta kan vi inte göra något åt - men vi kan bli bättre och bättre på att inte låta fåglarna bygga bo. Det kan röra sig om allt som väder, motgångar, ohälsa, sjukdomar, olyckor, åldrande, död, skilsmässa, punktering, arbetslöshet, andras beteende mm Det som är intressant är om vi låter det bygga bo !Bygga bo symboliserar att det  accumuleras i vår ryggsäck, eller hamnar i det som Echart Tolle kallar smärtkropp. Det förefaller att en del händelser som vi är med om skapar ett oläkt sår i vårt sinne och kropp. Vissa pratar om muskelminne och andra pratar om störningar och obalanser i kroppens energisystem.  Dessa obalanser och oläkta sår påverkar vår hälsa och livskvalite.Så hur kan man få bort boet i vår kropp och sinne ?Hur lösa upp, transformera, balansera det som finns i ryggsäcken eller smärtkroppen ?Det är detta som jag i de kommande avsnitten kommer att prata om. Lite förenklat ser jag på det så här: Livet ska "genomlevas". Det som var och en av oss möter på sin livsväg ska "hanteras".Om vi inte accepterar det som händer längs vår väg så hindras flödet.Det kan ses som en orsak och verkan: "What You Resist, Persist",Dvs det du gör motstånd emot stannar kvar (och hamnar i rggsäcken/smärtkroppen). Så det finns obearbetade händelser och minnen i vår ryggsäck som behöver tranformeras i efterhand. Man kan på så sätt säga att det går inte att komma undan. Det som kommer i respektive människas färd ska hanteras - förr eller senare. Det finns både medvetena och omedvetna trauman/minnen i ryggsäcken. En del av de omedvetna minnena kan vara förträngda - med det kan också vara äldre kollektiva trauman från tidigare generationer som följer t ex en viss folkras, kön, släkt eller händelse.Det första som man måste inse och förstå är hur motstånd och icke acceptans skapar lidande ! Som jag tagit upp på tidigare avsnitt så är ORSAKEN till mycket av mänslighetens lidande och ohälsa att man gör motstånd till det som sker i nuet. Så genom att bli öppen och transparent kan man stoppa inlagringen i ryggsäck/smärtkropp. Jag vill än en gång förtydliga att det handlar inte om att INTE bry sig !Den acceptans som det pratas om i detta sammanhang är inte den acceptans som vi är vana vid i vår språkliga kultur. Acceptans i vår kultur är en mental aktivitet - dvs ett görande, där man värderar det som sker som positivt eller negativt. Och sådant som är väldigt negativt, ogillande och inte lämpligt kan man ej acceptera - och gör motstånd på ett eller annat sätt - både mentalt och beteendemässigt. Eftersom många av oss inte kommit i kontakt med något annat synsätt så är det inte konstigt att man reagerar när man hör att man ska acceptera allting!Och att man ser på det som att man inte ska bry sig. Men att inte bry sig är också ett görande. Vad finns det för alternativ då ? Jo om vi är närvarande och medvetna så kommer AUTOMATISKT allt som händer att bli "accepterat" - eftersom accepterandet är medvetandets natur! Det är som ett identifierat och separerat sinne som vi värderar och dömmer hela tiden - det är sinnets natur, men medvetandets natur är att vara. Så genom att vara närvarande och medvetna så sker ett naturligt "accepterande" automatiskt. Det handlar verkligen inte om att inte bry sig eller att stoppa huvudet i sanden. Skillnaden är att när du ser och upplever det som händer utan filter - så kan du med ett balanserat och öppet sinne AGERA utifrån en djupare förståelse och kärlek! Motsatsen är att REAGERA omedvetet... Det finns mer att läsa och fortsättning finns på min hemsida: www.amixe.se Så jag ska i nästa avsnitt fortsätta prata om hur man själv kan jobba med sin ryggsäck/smärtkropp.

Youtubestjärnan Jasmine “Jasse” Gustafsson reagerar ärligt på allt som händer i hennes liv just nu. Varför undviker exet Adrian Montin henne och vad tycker hon egentligen om influencerlivet och andra influensers? Hon berättar om singelsommaren som väntar och om nya serien Ex and the city. Dessutom djupdyker vi i dokumentären Mot alla odds och Jasse berättar om sista mötet med sin pappa innan han blev mördad samt anledningen till varför hon valde att åka till inspelningen av Ex on the beach mitt i allt. Både skratt och allvar i en härlig blandning som du bara inte kan missa.

Även denna torsdag bjuds det på ljuvlig musik i form av Sportcast rätt in i era öron! Det blir först en hel del fotboll, bland annat utnämner vi traktens hetaste...

Semestern är helig och det finns många sätt att semestra på, men bara fem kan vara de absolut (fem) bästa. Därför har Björn och Johan tagit sig an den stora utmaningen att inte bara kora utan även ranka just dessa. Kommer din favorit att finnas med på listan? Reagera av dig på vår Facebook-sida som framförallt hittas på Facebook. Programledare: Johan Östling och Björn Ling Producent: Oskar Nyström Maila till podden på femitopp@studionystrom.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt har jag, Maja träffat en gäst, Andreas som gick en mindfulnesskurs för mig i höstas. Tack vare mindfulness har han hittat lugnet inom sig igen och även fått lättare att hantera känslor som irritation mitt i småbarnsåren. Han har hittat sin nivå av träning idag och tar till mindfulness extra när han känner att han behöver det.  Det va särskilt roligt för mig träffa en deltagare från en av mina kurser såhär några månader senare och höra vad det haft för inverkan på hans liv. Välkommen att lyssna till ett inspirerande avsnitt!

Pojkarna ger sig i kast med Läderlappen och gästas denna gång av Richard Strange, killen som spelar en av Jokerns arga underhuggare i filmen. Utöver en djupdykning i Tim Burtons tolkning av nattens väktare så spekuleras det även kring Batmans sexuella fetischer, Tages rosiga Amiga-minnen och en kvalitativ analys av Jockes rockröst.  Avsnittet är sponsrat av Discshop.fi. Bland alla som lajkar, kommenterar eller delar så lottar vi ut 1st Batman samlarbox (Batman, Batman Returns, Batman Forever, Batman & Robin) på bluray. Och självfallet får vinnaren även ett 85-95 klistermärke. Reagera innan söndagen den 08.10.2017 så är du med i tävlingen. iTunes - http://tinyurl.com/jkezzwz Soundcloud - https://soundcloud.com/8595podcast Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/ 
 8595podcast@gmail.com

Födelsedagen fortsätter! Pojkarna snackar om sin egen rocklåt och drömmer sig bort bland Bonnie Tylers stämband. Och ett kalas är inte komplett utan presenter förstås, vad har grabbarna köpt åt varandra månntro? Old news är sponsrat av discshop.fi och eftersom det är kalas så blir det en alldeles extra stor tävling där vi lottar ut 3st blurays bland er som lajkar avsnittet. Dessa är It (1990), Natural Born Killers (1994) och Silence of the Lambs (1991). Reagera innan söndagen den 27.08.2017 så är du med i lapphatten. Hitta oss även här: iTunes - tinyurl.com/jkezzwz Acast - www.acast.com/8595 Facebook - www.facebook.com/8595podcast/ Instagram - www.instagram.com/8595_podcast/ Soundcloud - @8595podcast

Fredrik och Kristoffer börjar med konferensen Ship it och några tankar därifrån, framför allt om mobbprogrammering och att lära sig saker genom begränsningar eller att ta dem för långt. Eller inte göra det. Begränsningar är ju bra för kreativiteten, men att anamma något blint brukar ju inte vara det. Vi pratar om tumregler och patterns och undrar hur mycket av utvecklingsmetodikers framgång som beror på att gruppen har en gemensam erfarenhet av något man var överens om fungerade sämre - att man fått kontrollen och får välja själv istället för att leva med något som införts med för dålig förankring. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Ship it Nordic Ruby Yasuragi Hasseludden Varvet Carl-Johan Kihlbom Allison McMillan pratade om att lära sig på arbetstid Allisons tal baseras på hennes serie texter “Hack your workday” Lennart Fridén pratade om mobbprogrammering - länken ger hela texten/sagan, med bilder och allt Mobbprogrammering Erfarenheter av ett år av mobbprogrammerande Lightning talks Chad Fowler pratade om hur man lyssnar på jazz Alla tal från Linuxconf Australien 2017 Lightning talks från Linuxconf Australien 2017 Jonas Nicklas höll ett blixttal om att bränna ut sig på öppen källkod Chandra Carney pratade under rubriken “Merge conflicts” Stephen Anderson och Bendyworks Enhetstestning Functional testing Kristoffer pratade på Devops summit 2017 Agile Trello 213 - avsnittet där Martin pratade om att programmera i Pico-8 Cristopher Alexander The Oregon experiment Miljonprogrammet Pattern inom arkitektur Pattern inom mjukvaruutveckling Urban code - 100 lessons for understanding the city Aforismer Hawthorneexperimenten Suse Titlar Fundamentalism Orgieprogrammering Jag föredrar orgieprogrammering Uppskalad parprogrammering Varje lightning talk är en bonus Sympatiångest När man kan jobba när som helst så gör man det Stoppa jobbet i ett rum Tvinga mig själv att inte jobba Det handlade inte om det när jag gick dit Man vill ju så gärna kunna generalisera saker (Som) Ett sätt att lära sig förstå (vad det är) Reagera med knäskålarna Helt fel sätt att tänka på Tumregler En vokabulär av tumregler Hur man vill planera sin stad Den enda natur vi har att jobba med är den mänskliga naturen Det finns regler som man inte rår på Små visdomsord Posttraumatisk stress från ett annat system

Det var för att skydda de mest utsatta barnen som Lex Bobby kom till 2008. Men har lagen minskat risken för att barn ska fara illa?  – Det är Isolde. Vi var på Österlen. Här dansar hon runt, hon kom på hur en lampa fungerar också och satt och tände och släckte den hela kvällen.  Det är en ovanligt varm höstdag och Mattias har tagit ledigt från jobbet för att träffa mig. Hans dotter Isolde är ett av de barn lex Bobby kom till för att skydda. Vi tar kaffet med oss och går en trappa ner för att titta i en kartong han inte har orkat öppna på flera år.  Isolde var ett efterlängtat barn när hon kom för 7 år sen, men strax efter hon fötts tog relationen mellan Mattias och Isoldes mamma slut, Isolde bodde hos sin mamma och en utdragen vårdnadstvist började.  – Enligt henne skulle jag komma dit någon timme på helgerna och sen skulle jag inte vara mer med än så. Så där började det… Det här är sådant som jag letade upp när du ringde. Jag har inte orkat plocka med Isoldes små tavlor som hon har målat. Jag fick alla bilder från förskolan så det här är sådant som hon har gjort.  Vill du ta en paus eller vill du fortsätta?  – Nej, vi fortsätter, det är så här. Det här har inte jag tittat på ordentligt. Man orkar till en viss gräns, man hanterar sorgen för den är varje dag. Den blir inte lättare med åren, det finns inget som säger enligt mig att sorg går över eller liknande, och varje gång jag lyfter fram något sådant här, läser någonting eller tittar på det så sörjer jag. Därför har jag inte orkat. För den här sorgen är nog att hantera till vardags. Mattias dotter blev tre och ett halvt år. Hon dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att Mattias hade anmält oro för henne till Socialtjänsten.   Det är ovanligt att barn dör på grund av brott i Sverige. I genomsnitt har 5 barn per år dödats de senaste 5 åren. Men när det händer och det hade funnits varningssignaler om att barnet var i behov av skydd ska det göras en grundlig utredning av vad som gick fel. På så sätt ska man kunna hitta bristerna i samhällets skyddsnät, rätta till dem och förhindra att det händer igen. Det är det lex Bobby gå ut på. Kaliber idag kommer att visa att viktig kunskap om barnen som dödats missas och att fallen som utreds är så få att frågan är om det ens går att hitta generella brister. Kaliber kommer också visa att det inte skulle behöva vara så. Men först ska vi gå vi gå tillbaka 10 år i tiden för lex Bobby kom till efter en händelse som skakade om Sverige.   Ur Ekot: “I göteborgstrakten har polisen satt in stora resurser för att leta efter en 10-årig pojke som försvann igår.” I januari 2006 anmäldes 10-årige Bobby försvunnen av sin mamma och styvpappa och många engagerade sig i sökandet efter honom. Nästan tre veckor senare kom det fram att det var de som hade misshandlat honom till döds. Ur Ekot: “Enligt åklagaren så blev pojken svårt plågad innan han dog. Han fick bland annat ström genom kroppen och hade blivit lämnad naken i snön.” Det som hände Bobby skulle inte få hända igen. Lex Bobby trädde i kraft två år efter hans död och det fanns en stor politisk enighet om att den behövdes. Flera andra länder hade börjat göra den här typen av haveriutredningar långt tidigare. Staffan Janson är barnläkare och gästprofessor i pediatrik vid Uppsala universitet och han är en av dem som länge hade jobbat för att den här typen av haveriutredningar skulle införas i Sverige också: – Vartenda dödsfall på ett bygge till exempel utreds ju i detalj. Är det den mänskliga faktorn, är det någon teknisk faktor eller är det någonting annat som har ställt till detta? Och på det viset lär man sig och det viset minskar man antalet dödsfall inom andra sektorer, inom byggnadssektorn, inom trafiksektorn, inom flyget. Staffan Janson har jobbat med utsatta barn i 40 år och han övertygad om att det man kan få ut av sådana här utredningar kan rädda liv: – Det är jag alldeles säker på. Man kan till och med bygga upp det som kan kallas för lathundar. Man kan skriva på en enda sida, kanske med tio punkter: det här och det här och det här. Är det så att du misstänker 4 av de här tio sakerna? Reagera! Lex Bobby trädde i kraft i januari 2008 och det är på Socialstyrelsen som utredningarna görs - men redan innan de kan komma igång har det uppstått problem. Polisen är skyldig att meddela Socialstyrelsen när de lägger ner en utredning mot någon som misstänkts ha dödat ett barn. Det händer väldigt sällan så då går ansvaret över till åklagaren som ska rapportera när i en dom i ett sådant här mål har vunnit laga kraft.  Men Socialstyrelsen får inte in de här underrättelserna som de ska, berättar Marie Nyman som tog över som projektledare för lex Bobby-utredningarna i april år: – Nej, det är här det har fallerat. Vi får inte det, utan vi får ofta påkalla, ringa runt och fråga om det finns någon dom. Så det här är ju ett förbättringsområde som behöver ske, att det sker per automatik. För risken är ju att vi kanske missar någon. Åklagare och polis säger till Kaliber att de inte har lyckats få in rapporteringen av de här fallen i sina rutiner. Det har informerats om att det ska göras, men i praktiken glöms det ofta bort. Så Marie Nyman och hennes kollegor tvingas leta efter fallen de ska utreda. Det gör de bland annat genom att ringa runt till åklagarna och genom att hålla utkik efter dem i media: – Alltså, dagstidningar, kvällstidningar, SVT och Sveriges radio som rapporterar om sådana här saker som vi brukar hålla ögonen på. Men hur går det till då, gör ni en anteckning om dem då? – Ja, vi antecknar och har lite koll på dem. Och så begär ni in det här sedan då från åklagaren? – Ja, jag tror att de flesta har uppmärksammats. Jag tror inte att media har missat någon. Men skulle det vara så att vi inte får in någon underrättelse, ja då sker det ju ingen sådan här dödsfallsutredning på Socialstyrelsen. Det har missats fall och det är inte det enda som inte har fungerat med lex Bobby. Det här är inte heller första gången lagen granskas.   När utredningen kan börja begär Socialstyrelsen in skriftlig dokumentation om barnen från de myndigheter som hade varit i kontakt med dem. Det kan till exempel vara från socialtjänsten, sjukvården, skolan och polisen för att sedan börja leta efter vad som kan ha gått fel. – Och då gäller det att systematisera det här läsandet. Det är ofta en otrolig mängd att läsa.  Och där håller vi nu på med… jag vet att vi har fått kritik för att vi kanske inte har gjort det här på ett riktigt systematiskt sätt tidigare. Men jag vet att man sen den här kritiken kom till oss har vi ändå försökt bättra det och det har blivit mycket bättre och nu försöker vi skruva lite extra på det och ha en metodik i våra utredningar. Ja, Socialstyrelsen är kritisk till att åklagare och polis inte rapporterar dödsfallen som de ska men de har också själva fått kraftig kritik för hur de sköter utredningarna. För fyra år sen gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera Socialstyrelsens arbete med utredningarna och 2014 kom de med en nästan 100 sidor tjock rapport. I den får Socialstyrelsen underkänt på flera punkter. Så här lät det i P4 Jönköping i september 2014: ”En färsk rapport ifrån Statskontoret visar att den här lagen i princip är helt tandlös. Johan Sörensson du är chefsjurist på Statskontoret, varför har det blivit såhär? Vi har ju övervägt att man ska korrigera den här lagen men vi bedömer att det inte är tillräckligt utan vi tror både att det behövs fler fall och att man också behöver gå djupare i varje fall för att hitta likheter, för att hitta förbättringsåtgärder.” Statskontoret föreslog både att regeringen skulle överväga att göra om lagen och att de skulle flytta utredningarna från Socialstyrelsen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Kritiken mot Socialstyrelsen handlar bland annat om att Statskontoret inte anser att det räcker att läsa den skriftliga dokumentationen för att få reda på vad som har gått fel och kunna rätta till felen. Man behöver också prata med dem som varit inblandade. Men Socialstyrelsen tar inte personlig kontakt. De har tyckt att det vore oetiskt att göra det. Att en utredning inte får starta förrän rättsprocessen är över innebär att det ofta har hunnit gå lång tid sen barnet dödades och då har man inte velat riva upp känslor hos personalen. Marie Nyman jobbade inte som projektledare på Socialstyrelsen när kritiken från Statskontoret kom, men nu är hon ansvarig för utredningarna. Så hur ser det ut idag?  – Det vi funderar på nu det är att kunna göra det i fall där vi ser att det skulle vara viktigt att få kompletteringar. Men ni ska fortfarande bara göra det i vissa fall? – Mmm Är det inte en förutsättning för att få veta mer att man pratar med dem som har jobbat med det? – Det beror ju på vad som kommer fram i de handlingar vi får in så att säga. Vi tar även in rutiner och handlingsplaner och sådana saker. Det gäller ju att skapa sig en bild av hur det här kunde hända. Men i arbetet med Kalibers granskning har jag pratat med flera barnläkare, psykologer och psykiatriker och de säger alla att det inte går att skapa sig en bild av vad som hänt utan att prata med de inblandade. – Det är naturligtvis inte så att någon måste prata men många vill. Många ser brister, missförhållanden som de är oerhört olyckliga över och som de inte vill ska drabba andra barn. Åsa Landberg är barnpsykolog och har bland annat jobbat inom barn och- ungdomspsykiatrin och på Rädda Barnen. I sitt jobb har hon också träffat personal som har varit inblandad i fall där barn har dött. – Man behöver ge dem som är nära barnen en möjlighet att berätta sin historia, ge sin syn på saken. Åsa Landberg säger att mycket av det som händer i myndigheters kontakter med utsatta barn aldrig hamnar i journaler och skriftliga dokument. Saker som att man kanske inte har haft tid, inte har fått stöd av ledningen eller inte har rätt utbildning:   – Det finns en risk för att de här dödsfallsutredningarna drabbas av samma tillkortakommanden som utredningarna kring barnen. Det handlar om för mycket fokus på skriftlig dokumentation, bristande helhetssyn, bristande barnperspektiv. Ska man göra strukturförändringar, ska man ha förslag så måste man också prata med de människor det rör. Marie Nyman på Socialstyrelsen säger att ett hinder för att prata med de som varit inblandade också är att det är stor personalomsättning inom till exempel Socialtjänsten och vården. – Men om de är kvar så är det klart att visst de har säkert viktig information. Men vi tänker att den personen, kanske inte är så viktig, utan mer vad man har för rutiner och struktur i organisationen för att upptäcka sådant här. Vad finns det för skäl att inte kontakta dem? – Vi vill se varje ärende, varje ärende är unik. Alltså en del i det här är ju att det blir otroligt mycket mer arbetskrävande. Det tar ju mer resurser. Jag tror att ska man göra det så behöver man åka ut till verksamheterna, åka ut till kommunen och landstinget. Och det är ju kanske inte bara en verksamhet, utan kanske fem verksamheter i ett ärende. Så det blir ju otroligt mycket mer tid man kommer att få lägga på varje ärende. Så det gäller ju att avväga där, syftet med att göra de här utredningarna och vad det ska leda till. Men vad är syftet med dem? – Man ska ha en kunskapsuppbyggnad kring att inte det här ska hända igen. Att vi ska lämna förslag på åtgärder till regeringen.   Att kontakta anhöriga till barnen som har dödats har aldrig diskuterats på Socialstyrelsen. Men i en del andra länder som gör dödsfallsutredningar spelar offrets familj en viktig roll för att få reda på vad som har hänt. – Här är hennes små händer och hennes små fötter och här är hennes annons. Så hon är begravd den 6 september. Mattias vill berätta sin historia. Hans dotter Isolde dödades av sin mamma i juni 2013. Ett halvår efter att hennes mamma hade hotat Mattias med att ta sitt eget och hennes liv. När man till exempel hamnar i konflikt som Mattias och Isoldes mamma gjorde har man inte så mycket annat val än att lita på att samhället kliver in och skyddar barnet. – Man är fruktansvärt maktlös. Helt maktlös. Det som är absolut tyngst och jobbigast i mitt liv, som jag känner det är att, hur mycket människor i min omgivning än säger att det fanns ingenting du kunde göra så tycker ju inte jag det. Jag har ju inte kunnat skydda mitt barn. Men jag vet inte vad jag skulle ha gjort mer. Jag föreslog för min jurist att jag skulle åka dit och sparka in dörren och hämta henne och fick svaret, gör inte det. Då kommer du aldrig att få träffa henne igen. Jag gjorde inte det och nu är hon död. Nu är hon borta. Ring sociala och gör en orosanmälan, sa juristen och det gjorde jag. Jag ringde upp och gjorde en orosanmälan och får frågan, tror du att hon kommer att göra något sådant? Ja, vad fan ska man svara? Jag tror ju inte det. Jag tror ju inte det om någon. Så frågan är ju bara egentligen… Jag ska inte få den frågan, utan det borde ha agerats på det.    Mattias ansökte också i tingsrätten om att det skulle göras en vårdnadsutredning av Isoldes hemförhållanden men fick avslag. Efter Isoldes död riktade Inspektionen för vård och omsorg, IVO kritik mot socialtjänsten för att det inte hade gjorts en ordentlig skyddsutredning. Isoldes mamma dömdes för mord till rättspsykiatrisk vård.   Vi vet inte om Isoldes död finns med bland de lex Bobby-utredningar som har gjorts av Socialstyrelsen för de är sekretessbelagda, men med stor sannolikhet gör den det. Det står inte i lagen att Socialstyrelsen måste kontakta varken personal eller anhöriga, men Mattias hade velat få ge sin bild av det som hände. – Jag önskar att man hade valt att fråga mig vad jag ville. Det enda jag hade kvar var ju att på något sätt göra det korta liv, tre och ett halvt år som Isolde levde, meningsfullt. Det är klart att det river upp känslor. Det är klart att det är jobbigt, jag sitter här och gråter. Men det är väl ändå mitt val i så fall att säga nej tack? För för mig hade det varit av största vikt att få vara med och påverka. För mig hade det varit ett sätt att se att det finns någon form av vilja att förändra sättet vi hanterar sådana här situationer på.   Socialstyrelsen har ansvar för genomförandet av dödsfallsutredningarna men även om alla fall som ingår i lex Bobby skulle utredas lika grundligt som en flygolycka så skulle utredningarna bli få och det är här kritiken mot lagens utformning kommer in. Som lex Bobby är skriven är det enbart fall där barn dör på grund av brott som ska utredas.    Staffan Janson som är barnläkare och har jobbat med utsatta barn i 40 år kan inte förstå varför inte fler dödsfall utreds. – Alltså hela idén med den typen av lag som lex Bobby är, borde ha blivit, är att man ska utreda alla oklara dödsfall hos barn så i grunden så att man ser mönstren av detta.   Sedan lex Bobby trädde i kraft 2008 har 35 barns död utretts. Socialstyrelsens uppgift är att hitta gemensamma nämnare och ringa in bristerna i skyddsnätet men fallen är enligt Staffan Janson så olika och så få att det inte går att hitta gemensamma mönster och komma med konkreta förslag till förbättringar.  – Vi har i alla fall hitintills inte kunnat se att de här rapporterna har lärt oss någonting som vi kan ha användning av. I alla fall ingenting nytt, utöver det vi redan vet, Och det är ju det vi önskar. Vi vill ju ha en ny användbar kunskap och det är klart att det finns mycket att lära sig här. Staffan Janson och många andra som jobbar med utsatta barn har under lång tid påpekat att det skulle gå att få fram den kunskap som behövs för att förhindra att barn far illa om man vidgade lagen och gjorde som man gör i en del andra länder. I England och flera delstater i USA till exempel, utreds också oklara dödsfall bland barn. Bland dem finns det också barn som också kan ha varit i behov av samhällets skydd.     För att få reda på hur många fler barn som skulle kunna utredas i Sverige om vi gjorde liknande har Kaliber begärt ut statistik över de barn i Sverige som har dött av odefinierad, oklar eller yttre orsak de senaste 5 åren. Skulle de fallen också utredas rör det sig inte längre om 5 barn per år utan om 120 barn.  Jag ber Staffan Janson titta på ett av de fall vi vet inte har granskats enligt lex Bobby. Det handlar om en 5-årig flicka med grava funktionsnedsättningar som dog samma år som Isolde. Det hann göras 7 orosanmälningar om henne till Socialtjänsten innan hon dog om misstanke om våld och bristande omsorg. – Det här är ju då ett fall där det uppenbarligen är grav vanvård och här kan man ju nästan direkt se att här finns det ett antal saker som man skulle kunna lära sig av, eftersom man inte har reagerat riktigt från myndigheternas sida.   En del av de dödsfall som finns i statistiken vi har tagit fram, kan man enligt Staffan Janson snabbt hitta en naturlig förklaring till och lägga åt sidan, men bland de här 120 barnen finns det också barn som har varit i behov av skydd. Barn som har tagit livet av sig och barn som har dött av vanvård: – Kan man göra detta med många fall så är det klart att kunskapsmängden kommer att bli väldigt stor. Vi kommer att kunna lära ut saker som vi inte kände till tidigare till personal som har hand om framför allt små barn så att de kan reagera i tid och se till att detta inte händer. Det handlar ofta om att sätta in stöd i familjer där man kan få en klar misstanke om att här står det inte rätt till. Känner du till någon åtgärd som har införts på grund av de här utredningarna? – Nej, det gör jag inte. Tycker du att det är meningsfullt att fortsätta med dem som det ser ut idag? – Nej, det är inte meningsfullt, utan det meningsfulla är att man tänker om här. Att man lär sig av de genomtänkta utredningar som görs i USA eller England, kanske framför allt i England eftersom de är mera lika oss och tar hem den kunskapen och skriver om den här lagen.   Snart har det gått nio år sedan lex Bobby trädde i kraft, fyra år sedan Statskontoret rekommenderade regeringen att se över lagen och två år sedan de föreslog att ansvaret för utredningarna skulle flyttas över från Socialstyrelsen till IVO. Ingenting har ändrats i lagen och Socialstyrelsen tar ännu inte kontakt med de inblandade, vilket alla vi har pratat med säger är nödvändigt för att kunna stärka skyddet för utsatta barn.   Marie Nyman som är projektledare för utredningarna tycker ändå att Socialstyrelsen har tagit till sig av kritiken:   – Vi har en intern rutin för att det här ska gå till så att det blir tydligt. Vi håller på att utveckla utredningsarbetet för att det ska bli bättre och det är utifrån Statskontorets kritik som vi gör den här satsningen nu så att det tycker jag att vi har gjort. Hur många utredningar har gjorts sen Statskontoret kom med kritiken? 2014 och 2015? – Då måste jag titta efter… ja, det var bara, 2014 var det ett ärende och 2015 var det ett ärende, eller 2015 var det nog två ärenden men ett har vi inte fått in någon underrättelse på förrän här i våras så det har dröjts på det. Och sen har vi gjort en i år och vi har tre på gång som vi ska göra. Men alltså det är ju så här det är, det är ju få ärenden. Men vad är meningen med att utreda ett fall per år? – Vi är ju skyldiga att utreda så då måste vi göra det.   Sedan kritiken mot lex Bobby kom har antalet utredningar minskat från i snitt ungefär 5 per år till 1 2014 och 1 2015. Marie Nyman säger att de har utrett alla dödsfall de har fått rapporterade till sig och kan inte svara på varför utredningarna har blivit färre, trots att antalet barn som dödas inte har blivit det. En av orsakerna kan vara att de inte hittar alla fall som inte rapporteras som de ska. Polis och åklagare säger till Kaliber att de ser över sina rutiner. Resultatet av lagen som skulle förhindra att det som hände 10-åriga Bobby skulle hända igen redovisas för regeringen i en rapport vartannat år. I den senaste som kom i år skriver Socialstyrelsen själva att de hittills inte har kommit fram till några nya slutsatser och att förslagen till åtgärder inte heller är nya.  På Socialdepartementet pågår en översyn av lagen men man har precis bytt utredare så vi kan inte få veta vad man har kommit fram till hittills.     Vi har också försökt få en intervju med barn- äldre och jämställdhetsminister Åsa Regner som är ytterst ansvarig för lagen och också erbjudit henne att lyssna på det här programmet i förväg, men har fått svar att hon inte har möjlighet att medverka den här gången.     Mattias, som förlorade sin dotter Isolde hoppas att anhöriga ska få en chans att vara med i utredningarna i framtiden för han tror att han hade haft viktig kunskap att bidra med: – Ja, absolut. Jag tror fortfarande att jag har det. Om det kan rädda ett enda barn så är det värt att riva upp de här såren. Reporter: Micha Arlt Producent: Andreas Lindahl Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Kan DNA-teknik användas för att avskräcka rånare? Butikskedjan Netto säger att de har problem med rån och provar en ny teknik i Sverige. Det ska ge rånarna en riktig dusch - bokstavligen.

Sarah Remgren är född i Korea och efter några månader i Sverige så visade det sig att Sarah var döv. Hon har också en ögonsjukdom som gör att hon inte ser speciellt bra. Sarah och jag pratar om identitet, om att Sarahs tankar kring att kanske även bli blind i framtiden. Vi pratar om att resa tillbaka till Korea och om hennes föreställning "Jag är Sarah"  Adoptionspodden Med Pablo Paez

Roger "Tittis trosor - här får man mycket för pengarna..."