Podcasts about utmanade

I sista delen av vår andra världskriget-special tittar vi närmare på hur kriget påverkade modet i USA och Italien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ska handla om en underskattad amerikansk kvinna och snobbiga italienska aristokrater när Susanne Ljung berättar om krigets konsekvenser för modet i USA och Italien. I USA lade modeskaparen Claire McCardell grunden till vad man kallar för ”american sportswear” och i Italien kryddades kläderna med extra finess och bars med sprezzatura, en självklar elegans.

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under den tidiga medeltiden formades en kultur som förenade högt och lågt i mötet mellan det lärda och det folkliga. En kultur som på flera punkter var långt ifrån okontroversiell. Prästerna ryste över folks vidskepligheter och såg till att fästa sina åsikter på pränt. I lagar, dikter, pedagogiska texter och till och med uppslagsverk gav sig skribenterna i kast med föreställningar om änglar, demoner, häxor, trollkarlar, spåmän, astrologer, djävulsdyrkare och allt möjligt annat som uppfattades som besynnerligt.Till de största fördomarna mot tidig medeltid hör att epoken var osedvanligt ”mörk”. Det är inte av en slump som den brukar kallas the Dark Ages på engelska. I detta ligger en bister förutfattad mening – att vi vet oerhört lite om perioden, att alltför få källor är bevarade för att vi skall kunna bilda oss en uppfattning om hur folk tyckte, tänkte och levde. Men fördomen vilar på lös grund. Vi vet mycket mer än vi inbillar oss.I själva verket har vi mängder av källor, framför allt skrivna av präster och munkar, som skänker oss information om allt mellan himmel och jord.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den kreativa folktro som bredde ut sig i mötet mellan kristendomen och äldre religioner.Bild: Illustration av djävulen i Djävulsbibeln (Codex Gigas). Förmodat producerad av munken Herman (Hermannus Heremitus) under tidigt 1200-tal. Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör berättelsen om fängelsekunden som tog köksvägen till Putin och grundade en ökänd legostyrka. Mannen som utmanade makten i Kreml och föll. Jevgenjij Prigozjin föds 1961 i Leningrad, numer Sankt Petersburg. Under många år driver han restauranger och cateringbolag. Genom dessa verksamheter stiftar han bekantskap med flera viktiga personer inom den ryska maktsfären – och snart går han under smeknamnet ”Putins kock”. Ett halvår in i Rysslands invasion av Ukraina 2022 tar Jevgenij Prigozjin klivet ut ur skuggorna och erkänner sig vara ledare för den grupp ryska legosoldater som går under namnet Wagner. Prigozjin och hans soldater har då länge varit verksamma i bland annat Syrien och flera afrikanska länder.Efter att han på midsommarafton 2023 öppet kritiserar det ryska försvarsministeriet tror flera att han är en ”dead man walking”. Ett par månader senare störtar hans privatjet mot marken i lågor norr om Moskva. Ombord finns Prigozjin och flera av hans närmaste inom Wagnergruppen. I avsnittet hörs bland andra Sveriges Radios Fredrik Wadström och frilansjournalisten Maria Georgieva.Programledare: Vendela LundbergReporter och avsnittsmakare: Hateff MousaviyanProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades hösten 2023 av Studio Olga.Klippen är hämtade från Sveriges Radio, France24, The Guardian, SVT, CBS, MSNBC, CNN, BBC, ABC News, NBC News och Telegram.

Romarriket var ett krigarsamhälle med en utpräglad hederskultur där männen styrde över liv och död i familjen. Kvinnor giftes bort i tidig ålder för att stärka politiska allianser och förväntades leva dygdigt. Deras positioner utmättes utifrån deras män.Vi känner väl till män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Antonius. I de rika källorna om de ledande männen som slogs om makten i den sönderfallande republiken går det också att hitta spår efter kvinnor som själva var aktörer. De fåtal kvinnor i eliten som stack ut och verkade öppet som politiska aktörer vet vi mycket lite om.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eva Queckfeldt, filosofie doktor i historia tidigare verksam på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Romarrikets kvinnor – Makt, mord och moderskap.Kvinnor i antikens Rom hade betydligt mer frihet än sina grekiska motsvarigheter. De kunde röra sig självständigt på gatorna, delta i offentliga evenemang och umgås med män utanför familjen. De hade möjlighet att närvara vid teaterföreställningar, badhus och till och med gladiatorspel, där de hade samma frihet som männen att beskåda striderna. Det var också vanligt att kvinnor deltog i fester och sociala tillställningar. Den relativa jämställdheten berodde till stor del på kvinnornas roll som mödrar och deras betydelse för samhällets fortlevnad.Under och närmast efter den latinska litteraturens så kallade guldålder, cirka 30 f.Kr – 14 e. Kr, finns kvinnorna med hos författare som Livius, Suetonius och Plutarchos. I talaren och politikern Ciceros brev och tal skymtar hans hustru Terentia och hans dotter Tullia förbi. Det är också hos Cicero som den förnäma, förmögna och betydande Fulvia skymtar fram. Tre gånger gift med framstående manliga militärer och politiker men också en kvinna som tog egna initiativ och samlade egna trupper.Kejsare Augustus hustru Livia ses ofta som en maktgalen giftmörderska, ett högst tveksamt påstående. Augustus syster Octavia tvingades gifta sig med Marcus Antonius för att stärka alliansen mellan brodern och maken. Augustus dotter Julia fick betala ett högt pris för sin självständighet.Lyssna också på Kleopatra och Antonius.Bild: Läsning av ritualen för brudmysterierna” (Pompeji, ca 60 f.Kr.) Pompeiansk målare omkring 60 f.Kr - The Yorck Project (2002) 10 000 mästerverk av målning (DVD-ROM), distribuerad av DIRECTMEDIA Publishing Gmb wikipedia, public domain.Musik: Ancient Fantasy av Sondé, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under en stor del av kalla kriget utgjorde den svenskutvecklade och svensktillverkade Stridsvagn S tillsammans med Centurion-stridsvagnen stommen i de svenska pansarförbanden. Stridsvagn S hade en för sin tid nydanande konstruktion som väckte en hel del intresse utomlands. Stridsvagnen testades av ett antal länder i vissa avseenden med goda resultat. Men varför tog ingen efter den speciella konstruktionen? Var Stridsvagn S genial eller en katastrof?I avsnitt nio av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved in på lite stridsvagnsnörderi. Men det handlar långt ifrån bara om pansartjocklekar, kanonkalibrar och mörkersikten. Istället bär samtalet iväg till pansartaktik och de större frågorna om vad stridsvagnen skulle användas till. Hur hade man tänkt försvarar Sverige och vilken roll hade stridsvagnarna i dessa doktriner? Och vilken roll spelade alliansfriheten och de ekonomiska aspekterna i ett litet land med en inhemsk försvarsindustri?Diskussionen om Stridsvagn S har pågått ända sedan de första vagnarna tillfördes armén på 1970-talet. Den tornlösa konstruktionen ansågs av vissa som genial tillsammans med många andra av de tekniska lösningarna som vagnen hade. En del anser att Stridsvagn S var världens bästa stridsvagn när den kom.Andra har en helt annan uppfattning. Stridsvagn S var ingen stridsvagn. Mer en tung pansarvärnspjäs. I jämförelsen med Warszawapaktens samtida T-62 skulle den komma till korta. Mot de nyare sovjetiska vagnarna av typen T-72 och T-80 var den helt chanslös menade kritikerna. Åter menar förespråkarna att det handlade om att använda Stridsvagn S rätt. Att förstå vagnens fördelar och utnyttja dem. Vad är då rätt och fel? Hur ska vi i efterhand bedöma detta svenska experiment? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter eventhelgen kan vi bara konstatera - det är utmanande och svårt att vara förälder till barn med npf-diagnos. I de flesta samtal och livesändningar med olika kunniga personer inom ämnet återkommer man just till det. Att det är svårt. I det här avsnittet lyfter vi det vi fastnade mest under eventet och pratar om tonåringar och hormoner, behandling vid adhd, beteenden, tydliggörande pedagogik och hur man som mamma vaknar upp och får insikter som blir avgörande för framtiden.

I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Strategin att sno de lönsammaste kunderna från trötta monopolister och proppmätta jätteföretag har fött några av de mest innovtiva och lönsamma företagen i världen. Linus och Erik skärskådar russinplockare.

Det är lätt att lura smaklökarna. Efter Nios mat- och dryckesexpert Kenneth Nars utmanar oss med diverse drycker. Hur kommer det sig att vi inte ens känner igen om det är rött- eller vittvin i våra glas då våra sinnen utmanas?

Rebellen från Palmyra som utmanande romarriket, tidens mäktigaste imperium om herraväldet. Ett djärvt drag som tvingade henne att möta antikens största krigskoloss och riskera att förlora allt. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Emilia Mellberg - manus och research Mårten Andersson - producent Navid Bavey - scenuppläsare Peter Jonason ljuddesign och slutmix Medverkar i avsnittet gör även Allan Klynne, filosofie doktor i antikens kultur och samhällsliv. Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Yasmine Zahran: Zenobia - Between Reality and Legend Nathanel J Andrade: Zenobia- Shooting Star of Palmyra Stefan Högberg: Kvinnorna historien gl Richard Stoneman: Palmyra and its Empire

Under en stor del av kalla kriget utgjorde den svenskutvecklade och svensktillverkade Stridsvagn S tillsammans med Centurion-stridsvagnen stommen i de svenska pansarförbanden. Stridsvagn S hade en för sin tid nydanande konstruktion som väckte en hel del intresse utomlands. Stridsvagnen testades av ett antal länder i vissa avseenden med goda resultat. Men varför tog ingen efter den speciella konstruktionen? Var Stridsvagn S genial eller en katastrof?I avsnitt nio av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved in på lite stridsvagnsnörderi. Men det handlar långt ifrån bara om pansartjocklekar, kanonkalibrar och mörkersikten. Istället bär samtalet iväg till pansartaktik och de större frågorna om vad stridsvagnen skulle användas till. Hur hade man tänkt försvarar Sverige och vilken roll hade stridsvagnarna i dessa doktriner? Och vilken roll spelade alliansfriheten och de ekonomiska aspekterna i ett litet land med en inhemsk försvarsindustri?Diskussionen om Stridsvagn S har pågått ända sedan de första vagnarna tillfördes armén på 1970-talet. Den tornlösa konstruktionen ansågs av vissa som genial tillsammans med många andra av de tekniska lösningarna som vagnen hade. En del anser att Stridsvagn S var världens bästa stridsvagn när den kom. Andra har en helt annan uppfattning. Stridsvagn S var ingen stridsvagn. Mer en tung pansarvärnspjäs. I jämförelsen med Warszawapaktens samtida T-62 skulle den komma till korta. Mot de nyare sovjetiska vagnarna av typen T-72 och T-80 var den helt chanslös menade kritikerna. Åter menar förespråkarna att det handlade om att använda Stridsvagn S rätt. Att förstå vagnens fördelar och utnyttja dem. Vad är då rätt och fel? Hur ska vi i efterhand bedöma detta svenska experiment?See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur ska man lära sig det andra inhemska språket på riktigt? Det här löste författarkollegorna Juha Itkonen och Kjell Westö genom att börja brevväxla, vardera på sitt modersmål. Brevväxlingen blev senare till en bok, 7+7 Brev i en orolig tid. Tack vare bokprojektet kom Itkonen i kontakt med det svenska språket och den finlandssvenska kulturen på ett helt nytt sätt. Allt från författarsamtal och bokfester till utmaningen att läsa in breven till en ljudbok på svenska.

Enni Grundström har inte alltid varit tillfreds med sin egen kropp. Hon är fet och avviker från det västerländska skönhetsidealet. I skolåldern började hon höra negativa kommentarer som gjorde att hon började dölja sin kropp. En dag beslöt hon sig för att bejaka kroppen och pröva på något nytt. Hon började dansa burlesk som motionsform och i höstas utmanade hon sig själv med att ställa sig på scenen och strippa inför publik. En mycket befriande och stärkande upplevelse. Som mentor och lärare hade hon burleskartisten Ulrika Bachér.

Att sticka är inte tråkigt men det tar otroligt mycket tid, konstaterar författaren Rafael Donner. Han gav sig själv i uppgift att sticka en ylletröja, ett projekt som tar ungefär 20 timmar i anspråk. Genom att sticka övar han upp både sin uthållighet och koncentration. – Hade jag stickat under lektionerna i skolan skulle jag ha varit en betydligt mer koncentrerad elev, konstater Rafael Donner. För Markus Haakana började stickandet som en hobby men idag utgör det hans levebröd. Han har bland annat gett ut en bok där han delar med sig av sina stickråd för nybörjare. Han har fungerat som mentor för Rafael i hans tröjprojekt.

Mårten gillar inte sociala tillställningar. Att träffa okända män för att diskutera papparollen är definitivt inte hans grej. Med öppet sinne deltog han trots allt i en killmiddag där åtta män med olika nationalitet diskuterade föräldraskap. Varför upplever en del män det som jobbigt att samlas i grupp för att prata? Sven Claes från Mannerheims barnskyddsförbund berättar om syftet med träffarna.

Vad var egentligen skräckellitteraturen? Katarina Wikars och Anneli Jordahl om litteraturen orsakade moralpanik under det sena åttiotalet. Skändade tabun? Botten i oss alla? Ondska som väcker? Åttiotalet var ett enda långt överskridande av gränser. Vilka? Vems? Det politiska sjuttiotalets? Föräldrarnas? Vanlighetens? Etablissemangets? På åttiotalet skulle man helst inte tro på något för det fanns inget att tro på. Och dessutom skulle det ju bli ett tredje världskrig snart. Evig kapprustning utan egentlig rörelse. 1989 kom tre vid den tiden förhållandevis unga eller halvunga författare ut med varsitt alster. Stig Larssons fjärde roman "Komedin 1" utspelar sig i en vagt tecknat framtid där den 60-årige författaren Stig blivit utfryst av etablissemanget och försörjer sig på att lotta fram avrättningar på porrklubbar. Nu kan han få ett nytt jobb, skriva som Gogol, mer samhällstillvända romaner men av det blir just inget. Han drömmer om att ligga med sin svärdotter och begår nästan ett sexuellt övergrepp på 11-åriga grannbarnet Alice. Carina Rydberg kom som 26-åring ut med sin andra roman, "Månaderna utan R", hon ansågs skriva som Hemingway, rakt och utan känslopjosk om det allra värsta, detta är en sorts kärleksaffär med sadomasochistiska undertoner vid Medelhavets turistorter. Sen satte Göteborgs stadsteater upp "Järnbörd" av Magnus Dahlström, där en samling människor inför lykta dörrar, kanske i Helvetets förrum återberättar sina brott för varandra, kleptomani, barnmisshandel, incest, pyromani. Den sista i ordningen har helt enkelt underlåtit att handla, däri ligger hans skuld. Om Järnbörd debatterades det flitigt. Var detta botten i oss alla? Vilka handlade den om? Varför kände ingen ånger? Varför kunde ingen tala om för oss hur vi skulle hantera detta våld? Befann sig åttiotalets sena litteratur i ett moraliskt vacuum? Ville man skriva så här eller kunde man helt enkelt inte låta bli? Till slut myntades begreppet "skräckel" med Larsson, Rydberg, Dahlström som exempel. Gränsdragningen kom att gå lite kors och tvärs. Litterära kvaliteter kontra ren spekulation. Chock som självändamål kontra etisk attityd till våldet. Kunde åttiotalslitteraturen förstöra oss? Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se Anneli Jordahl är gäst i studion hos Roger Wilson i P1 Kultur och samtalar även om sitt förhållande till "skräckellitteraturen"

Begreppet skräckel myntades tidigt 90-tal och beskrev litteratur som slog igenom 1989 i Sverige. Stig Larsson var en av ledargestalterna för romaner som präglades av våld och ondska. I dagens P1 Kultur fortsätter temat om märkesåret 1989, då historien tog nya oväntade vägar in i framtiden. På litteraturens område uppstod en romangenre som präglade de sista åren på 80-talet. Just året 1989 gavs tre tongivande verk ut: "Komedin 1" av Stig Larsson, "Månader utan R" av Carina Rydberg och "Järnbörd" av Magnus Dahlström. Hur kom det sig att de skapades där och då? Fanns det något i tidsandan som gav näring åt de våldsamma, sadistiska och äckelframkallande skildringarna? Och vilket avtryck har de egentligen gjort i den svenska litteraturhistorien? Hör P1 Kulturs Katarina Wikars reflexion och författaren Anneli Jordahl, som gästar P1 Kultur för ett samtal om så kallad skräckellitteratur. 1989 var som bekant året för DDR-murens fall och i Berlin är utställningarna många på temat "Mur". På museet Gropius Bau visas "Durch mauern gehen", som är en samlingsutställning med verk som alla anspelar på murar. Vår konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där och sett en utställning som diskuterar maktstrukturer och erfarenheter av murar, både verkliga och symboliska. Men, P1 Kultur fördjupar sig också i samtida lyrik, närmare bestämt en av den danska poesihimlens senaste stjärnor  Signe Gjessing, som är aktuell med diktsamlingen "Ideala begivenheter" och som nyligen getts ut på svenska. Varför är hon så hyllad och hur är det att läsa den nya boken? Litteraturkritikern Lars Hermansson kommer till studion. Dessutom intervjuas den hyllade australiska komikern Hannah Gadsby  som gjort succé med Netflixshowen "Nanette"  där hon skämtar om sex, kön och identitet, ofta på sin egen bekostnad. Och till sist i P1 Kultur, en OBS-essä av Anna Thulin om AI  artificiell intelligens  i vår liv. Programledare: Roger Wilson Producent: Lina Kalmteg

I veckans Efter Nio tar författaren Sanna Tahvanainen programvärdarna Sonja Kailassaari och Mårten Svartström i handen och guidar dem genom processen att skriva dagbok. Från det att de väljer en lämplig dagbok till att de sätter igång med det dagliga skrivandet. I programmet får vi också höra valda snuttar ur deras respektive dagböcker.

Enligt statistiken lär unga killar som går i yrkesskola vara dom som minst av alla vill ta till sig litteratur. Under en månads tid har bibliotekarien Mikael Gros jobbat med en grupp blivande fordonsmekaniker på yrkesinstitutet Prakticum. Varje skoldag har de läst skönlitteratur, sysslat med högläsning eller pratat litteratur. Har det haft önskad effekt och blev de unga sugna på mer böcker och litteratur? Med i programmet är studerandena Kevin Johansson och Karri Seppälä.

Sofia Oksanen är en prisbelönt stylist med världen, modehusen och reklambranschen som sina främsta kunder. Själv går hon helst i slitna jeans eller joggingbyxor och sminkar sig sällan. Hon utmanas att experimentera med sin egna klädstil. Som mentor och klädkonsult har Sofia haft skådespelaren och artisten Mia Hafrén ur a cappella-gruppen Fork. I vanliga fall är det Sofia som stylar sånggruppen inför sina uppträdanden, men den här gången var rollerna ombytta.

Veckorna före påsk dignar butikshyllorna av läckerheter. Det är svårt för vem som helst att klara sig fram till kassan utan att falla för frestelsen. För Cecilia Löfgren är det nästan omöjligt. Hennes chokladsug har gått för långt och nu vill hon försöka få ett sundare förhållande till godiset. I programmet medverkar också kostrådgivaren Susanna Strandback som kommer med handfasta råd för den som vill stävja sitt sötsug.

Många äldre blir nervösa över all ny teknik de förväntas ha koll på. Författaren Merete Mazzarella gick rejält utanför sin bekvämlighetszon när hon antog utmaningen att förbättra sin smarttelefon-kompetens. Hon fick coachning under ett par veckors tid, för att bli bättre på att utnyttja telefonen till flera saker.

Konkreta tips hur du kan hjälpa elever med utmanade beteenden Vi fortsätter att berätta om ”Samarbetsbaserad problemlösning-CPS” utifrån mottot ”Barn gör rätt om de kan” -Kartläggning för att identifiera utmanande beteenden och olösta problem utifrån ett PlanB-samtal -Olika sätt att kommunicera med elever -Hur når du flickor med utmanande beteenden? -Hur kan pedagoger samarbeta kring elever? -Hur vet jag när jag ska ta hjälp av andra? -Vad kan skolan hjälpa till med och vad kan andra runt eleven hjälpa till med? -SIP-plan. (Samordnad individuell plan) -Hur löser vi problem vi själva skapat? -Extra anpassningar utifrån en kartläggning -Ärenden för elevhälsan https://www.livesinthebalance.org/

Yosef Muhamed kom till Sverige från Somalia som tvååring. Medan många vänner i Örebrostadsdelen Vivalla hamnade snett, lyckades Yosef ta sig till Stockholm och KTH. I dag har han och vännerna på Transfer Galaxy framgångsrikt utmanat de internationella jättar som hittills har dominerat marknaden för internationella överföringar. I årets första avsnitt av Kapitalet berättar Yosef om hela resan, från Somalia och in i framtiden.  Ett riktigt gott nytt år önskas alla lyssnare!

Daniel från Norrköping bjöd på skratt i morgonens Adams RIXdaler.

Ska Adam låta sig besegras?

Torsk eller vinst spelade ingen roll, han skrattade lika gott för det.

Medan mörkret faller, visst låter det lite epikst? Rätt filmiskt! Efter en månads radioskugga är vi tillbaka med en inspelning från en av Hovets radiohytter. Nöden hade ingen lag. Abstinensen för stor och längtan att få ge ut avsnittet vi länge väntat på. Vi tog alltså tillfället i akt och poddade mitt under match. Utmanade varandra i […] See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken vecka! Utmanade i ALS Ice Bucket Challenge och ett nytt avsnitt av mellanpodden. Jag vill nu inte avslöja för mycket, men den här veckan bjuder vi på fler överaskningar än en…..Det är två! Lyssna på podden bara…Gör det! Glöm inte att tipsa om filmer ni vill att vi snackar om och att följa oss på alla sociala medier! Här hittar ni oss! FACEBOOK! https://www.facebook.com/tveksamt INSTAGRAMhttps://www.instagram.com/tveksamtpodden/   Support us!

Vilken vecka! Utmanade i ALS Ice Bucket Challenge och ett nytt avsnitt av mellanpodden. Jag vill nu inte avslöja för mycket, men den här veckan bjuder vi på fler överaskningar än en…..Det är två! Lyssna på podden bara…Gör det! The post 47.5 - Tvekpunktnipodden? appeared first on Tveksamt.

Men det verkade som att Helena var bättre på att säga "pass" än faktiskt svara på frågorna. Lyssna här och hör hur de gick.