Podcasts about Kleopatra

Piše Tonja Jelen, bere Eva Longyka Marušič. Novinarka, kolumnistka in pisateljica Vesna Milek je z romanom Kleopatra: Naj se zgodi zaključila svoje dvajsetletno raziskovanje egipčanske vladarice. Navdušenje za to markantno zgodovinsko osebnost se je pri njej začelo že v otroštvu, zasledimo pa ga tudi v kateri od kolumn. Vesna Milek pripoveduje skozi oči Kleopatre, v poševnem tisku pa zgoščeno o sebi in s svojega vidika. Ti vpogledi bi bili lahko daljši, vendar zadostujejo za uvid v pisateljičino raziskovanje in odnos do Egipta in njegove kraljice. Večji del romana razkriva zgodovino Kleopatrinega vladanja in okoliščin, ki so vplivale na takratno dogajanje. Nizanje nečednosti o vladanju pomembnih figur takratnega časa razkriva marsikatero podrobnost, ki je bila doslej mogoče spregledana. Ta kritični pristop je za roman pomemben, saj presega le čaščenje egipčanske in rimske kulture. Vesna Milek precizno prikazuje ljubezensko življenje Kleopatre s Cezarjem in pri tem premišljeno in spretno upodablja značaje glavnih in stranskih oseb. Kleopatra je prikazana tudi kot vladarica, ki ji je mar za svoje ljudstvo, znala je upoštevati tudi nasvete pomočnic in svetovalcev, primerne celo za bralčevo ali bralkino osebo rabo. Pisateljica ne spregleda niti zločinov in spletk v Kleopatrinem družinskem krogu, ki pa so nekoliko zakriti in manj neposredni. Poudarjena je Kleopatrina vloga matere. Materinstvu se posveča predano in hkrati navdihujoče, njena bojevniška plat se izkaže tudi v tem primeru. Ves čas pa je navzoča Kleopatrina misel: »Niso me naučili tega, kdo zares sem. To sem morala spoznati sama.« Iz romana je mogoče razbrati pisateljičino bravurozno poznavanje umetnostne zgodovine, narave in njenih zakonitosti, filozofije, leposlovja in mitologije. Kleopatra je razgaljena kot ženska, ki je bila ranjena že v otroštvu in je tudi pozneje prejela veliko udarcev. A morala je ostati močna, in to si tudi ponavlja. Vesna Milek skozi ves roman subtilno vpleta sanje, povezane z nesrečami, Kleopatro pa predstavi kot modro in razgledano žensko. Številni citati iz njene bogate knjižnice – Vesna Milek prikaže tudi svojo – so pomembna izhodišča ali odskočne misli za Kleopatrine najtežje odločitve. Kleopatra: naj se zgodi ni roman le o ljubici, tekmici, sestri, ženi, hčeri, materi in vladarici. Je še o marsičem drugem. Prinaša pogled v boje, spletke in strasti v pomembnem zgodovinskem obdobju, ki je prehajalo v drugo. Prav goni so tisti, ki v romanu ali zgodovini prinesejo največ podlega in slabega. Pisateljičin živi jezik in slikanje takratnega časa delujeta prepričljivo, njeno precizno in navdihujoče poznavanje pa bogati še spretno postavljena zgodba, ki naj bi se še nadaljevala.

Zapraszam Was w podróż przez ponad trzy tysiące lat jednej z najbardziej fascynujących cywilizacji w historii ludzkości. Od legendarnych początków nad Nilem, przez czasy świetności piramid i faraonów, aż po ostateczny upadek i przemianę Egiptu w prowincję rzymską - ten odcinek to opowieść o potędze, wierze, wojnie i tajemnicy.

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

200 Folgen und kein Stück klüger. So vieles haben wir gemeinsam erlebt: Lustiges, trauriges, monumentales, verstörendes, aber auch extrem banales. Und am Ende des Tages blieb immer die Erkenntnis: Irgendwie sind wir doch alle garnicht so verschieden. Ganz genau, auch Taylor Swift muss mal sche**en, auch Caesar war nur ein Fuckboy und auf Inlinern, sehen wir nunmal alle einfach ziemlich uncool aus. It`s Showtime! Auf die nächsten 200 Jahre! Tickets dudes. Live Tour 2025: https://www.eventim.de/artist/dudes/?affiliate=TUG Abonniere den Kanal von Niklas & David auf WhatsApp: https://whatsapp.com/channel/0029VauTmUt4Y9leCYgJFh3D Instaram: https://www.instagram.com/niklasunddavid/?hl=de dudes. Der Podcast: https://www.instagram.com/dudesderpodcast/ TikTok: https://www.tiktok.com/@niklasunddavid Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte!: https://linktr.ee/dudes_podcast Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio: https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio

Kriege, Kunstwerke und MonsterZwischen den ganzen ernsten und blutigen Themen haben wir doch noch was zu lachen. Wir philosophieren über Notizhefte und haben voll professionelle Hacks für Content Creator-Ultras. Nach ‘ner halben Stunde reden wir auch mal über Comics … Dabei entdecken wir neue Verlage, sprechen darüber, was Monster und Menschen ausmacht, über Bomben und Wissenschaft, Katzen, Brüste, Zombies, also eigentlich nur das Übliche. Außerdem haben wir gelernt, dass Jugendliteratur auf den Philippinen anders tickt und sind daher besonders gespannt auf die Frankfurter Buchmesse. Zu unserem Discord-Comicklatschhaus: https://discord.com/invite/cvZyRNuMct Unser Patreon: https://www.patreon.com/DerComicklatsch Der Comicklatsch auf YouTube Und auf unserer Kaffeetafel findet ihr gesammelt alle Links (Social Media, Blog uvm.) Tracklist Anzeige 00:00:00 And so it begins - Notizbuch-Outtake-Fieber 00:08:37 Feedback und wer hat nochmal das Paper gemacht? 00:10:30 Podcast-Shoutout: POW! 00:12:57 Hallo und endlich Comics? 00:17:49 Bücherwagen oder wie heißt das Ding? 00:27:56 Zwei weibliche Halbakte - Luz 00:46:32 Josefina - Molina/Enriquez 01:00:11 Sandras Leseprojekt: Albert Einstein Time Mason 2 01:06:16 Arianes Leseprojekt: The Sickness 2 01:14:38 Sandras Leseplanung: Frontier, Kleopatra, Bellatrix 2 01:18:25 Dokico Verlag + Neuzugänge 01:23:51 Felis Geheimnis - Inga Steinmetz 01:31:32 Mensch! 01:38:17 Captain Future 01:52:43 Die Hexen von Venedig 01:59:42 Wir hab'n nix mehr Der Comicklatsch. 3 Frauen. n Comics. ist Teil der Netzwerke „Die besten Podcasts der Welt“ und Literaturpodcasts.de.

Einar skal ta turen ned til København for å besøke en egyptolog, og spille inn et par episoder om den laaaaaaaaaange gamle historien til Egypt. I den anledning vil han sørge for at alle spørsmål blir stilt, og slår på tråden til den personen han kjenner som er mest opptatt av faraoer, Kleopatra, pyramidene og alt det derre der: Mediepersonlighet Annika Momrak.Hvis du vil høre svaret på alle spørsmålene, samt dypdykke ned i triologien om Egypt, så bør du pelle deg inn til podimo.com/198land og prøve gratis i 30 dager. Produsert av Martin Oftedal, PLAN-B Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Historien om är dokumentär-podden om händelserna och människorna som förändrade världen. I varje avsnitt berättar vi om en historisk person: deras tankar, känslor och hur det kommer sig att deras namn lever kvar. Hör om hur Kleopatra navigerar sig fram till tronen, om Jeanne d'Arcs kamp för frihet och Carl von Linnés resa mot berömmelse.Varje vecka kommer ett nytt spännande avsnitt om de personer och händelser som format vår samtid. Finns att lyssna på här: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/historien-om-1303302https://open.spotify.com/show/5IfvxwY7R1UFvzbPFfbHhz?si=bR-naWTWQGamLFZXkpddWw&nd=1&dlsi=16838d81ae124ccahttps://podcasts.apple.com/se/podcast/historien-om/id1806624168

Episode 529 - Karen Essex - Award-winning journalist and a screenwriter and author of KleopatraAbout the AuthorKaren Essex is the author of Kleopatra, Pharaoh, Stealing Athena, Dracula in Love, and the international bestseller Leonardo's Swans, which won Italy's prestigious 2007 Premio Roma for foreign fiction. An award-winning journalist and a screenwriter, she lives in Los Angeles, California.  Here's a bit more about my novels:KLEOPATRA: The Early Years, tells the little-known story of the princess's harrowingrise to the throne, surviving her murderous family members, exile, war, riots in thestreets of Alexandria. If you think your family has problems…at least they're probablynot trying to kill you!“Keenly researched and brimming with exotic, erotic detail, Essex's style is as seductiveas her subject.”— Dallas Morning NewsPHARAOH: Book II of Kleopatra begins when twenty year-old Kleopatra meets JuliusCaesar and takes the reader on her fascinating journey partnering with him and anotherpowerful Roman, Mark Antony. But rather than concentrate on mere romance, the novelalso explores Kleopatra's extraordinary political acumen, diplomacy skills, and foresight.“This stunning sequel to Kleopatra completes the story. Readers will enjoy the vividportrayal of Kleopatra and the period in which she lived.”— Library JournalLEONARDO'S SWANS puts Leonardo da Vinci's rivalrous female muses at its core,aristocratic women who shaped the art and politics of the Italian Renaissance. The novelwas a runaway bestseller in Italy and won the prestigious Premio Roma for foreignfiction.“Essex combines art, political intrigue, family feuds and sex to create a page-turner.” —USA Today​STEALING ATHENA is a sweeping historical saga from the perspectives of twofascinating women, Aspasia, philosopher and mistress to Pericles, and Countess MaryElgin, who twenty-three hundred years later saw the demise of Pericles's great Athenianmonuments.“Stealing Athena firmly entrenches Karen Essex as one of the top historical novel writersof our time.”— Bookreporter.comDRACULA IN LOVE, born from my love of fellow New Orleanian Anne Rice's work and achildhood fascination with reruns of DARK SHADOWS, retells Bram Stoker's classic talefrom the perspective of the vampire's obsession, Mina Harker, who surprises readerswith her own supernatural lineage.“Brilliant. Sweeping. Breath-taking. Essex's journey into the social expectations of Victorian women through the telling of the Dracula story is genius.” —Book Banter“An intensely erotic story of romance and obsession. . . . Lusciously sexy andoutrageously chilling by turns.” – Newark Star-Ledgerhttps://karenessex.com/Support the show___https://livingthenextchapter.com/podcast produced by: https://truemediasolutions.ca/Coffee Refills are always appreciated, refill Dave's cup here, and thanks!https://buymeacoffee.com/truemediaca

Etter et knusende nederlag mot Octavian, flyktet Kleopatra og Antonius til Alexandria, hvor de forberedte seg på slutten. Mens Antonius drakk tett, begynte Kleopatra å eksperimentere med gift. Hun ville ikke la seg ta til fange, men ville dø for egen hånd.  Støtt ekte norsk podcasting på Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Börner, Lars www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

Börner, Lars www.deutschlandfunkkultur.de, Interview

I år 37 f.kr. var Kleopatra på høyden av sin makt. Marcus Antonius hadde gitt henne store landområder i bytte mot militær og økonomisk støtte til et felttog mot Partia. Selv om Kleopatras popularitet nådde nye høyder i Egypt, begynte det å murre i Rom. Hadde Antonius latt seg forhekse av den Egyptiske dronningen? Ryktene banet vei for en ny borgerkrig.  Støtt ekte norsk podcasting på Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Haselhorst, Siemensstadt, Berlin, London, Lausanne, Lorient, Glasgow, Schalke, Wolfsburg, Mainz – dieser Mann hat mit seinen 25 Jahren schon gefühlt auf dem gesamten Globus gearbeitet. Kein Wunder also, dass unser Gast ein absoluter Weltbürger ist. Oversized feiert er nicht so, Kälte ist für ihn ein Fremdwort, Italien bezeichnet er als Heimat, in Schottland ist er Mercedes, auch wenn er in Deutschland eher etwas mit Volkswagen am Hut hat. Auf dem Platz wirkt er wie der Terminator daneben eher wie der Prinz von Bel-Air. Er hat nicht nur Nacho & Kleopatra, sondern auch die besten Stürmer der Liga im Griff!

Med drapet på Julius Cæsar mistet Kleopatra den sikkerhetsgarantien hun hadde hatt. På ny brøt det ut borgerkrig i Rom, og hun måtte velge side. Med krig rasende på alle kanter, sørget hun for å sikre posisjonen sin ved å få broren og søsteren drept. Støtt ekte norsk podcasting på Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etter en intens beleiring, og med broren død stod Kleopatra igjen som Egypts dronning. Like etter beleiringen fødte hun Julius Cæsars sønn, et barn som sikret henne lojaliteten til den romerske hærføreren og Egypts fremtid som en uavhengig stat.  Støtt ekte norsk podcasting på Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra on inspiroinut ihmisiä antiikista nykypäivään saakka. Kleopatra on ollut suosittu hahmo taiteessa, kirjallisuudessa ja populaarikulttuurissa. Esitystavat ovat heijastaneet aina oman aikakautensa asenteita valtaa, sukupuolirooleja ja naiseutta kohtaan. Mutta kuten Jaakkojuhani Peltosen Kleopatra - Viimeisen faaraon myytti-teos osoittaa, Kleopatran myyttiin liitetään ajasta riippumatta myös samoja teemoja: kohtalokas ja vaarallinen femme fatale -naishahmo ja toisaalta älykkään ja rohkean naisen pystyvä arkkityyppi. Peltonen kirjoittaa, että Kleopatra on ollut monen naisen ihailema roolimalli ja esikuva. Kleopatra on osoittanut, että nainenkin voi toteuttaa itseään sekä päästä valtaan. Kulttuuriykkösessä keskustellaan siitä miten Kleopatra on esitetty eritoten populaarikulttuurissa. Millainen inspiraation lähde Kleopatra on? Millaista naisen mallia Kleopatra on tarjoillut esimerkiksi valkonkaalla? Pohjaavatko populaarikulttuurin tulkinnat faktoihin? Kleopatran ihonväri on ollut myös kulttuurisodan välikappaleena. Vieraana ovat Tampereen yliopiston historian dosentti Jaakkojuhani Peltonen, egyptologi ja Kauniit ja muumiot-podcastin toinen toimittaja Mia Meri sekä elokuvatutkija Jari Sedergren.

Slumpmässiga händelser och till synes oviktiga detaljer kan förändra hela världens riktning. Michael Azar funderar över historiens alla möjliga vägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om Kleopatras näsa hade varit en aning kortare, så hade hela världshistorien fått ett annat utseende.Jag vet inte om Blaise Pascal har rätt i detta antagande, men det finns någonting djupt tankeväckande – för att inte säga skräckinjagande – i den vision som den franske 1600-tals-tänkaren ställer oss inför.Tänk om vår historia, om var och ens individuella existens, ytterst hänger på sådana små detaljer, på sådana till synes meningslösa tillfälligheter. Vi tror att vi kan påverka historien, vi försöker med vetenskapens hjälp tränga in i de lagar som antas reglera våra liv — och så visar det sig att historiens rörelse i den ena eller den andra riktningen vilar på förförelsekraften i en forntida drottnings framskjutande näsa…Händelserna bakom händelserna – för att låna ett uttryck av Bertolt Brecht – visar sig handla mindre om tvingande orsakskedjor än om synnerligen triviala tilldragelser. Såsom den romerske fältherren Marcus Antonius intensiva förälskelse i Kleopatras anletsdrag, en passion som med tiden inte bara leder dem båda i döden, utan också till rivalen Octavianus upprättande av det romerska kejsardömet.Åtminstone är det så man skulle kunna tolka Pascals fåordiga anmärkning.Eller för att ta ett mer samtida exempel: hösten 1920 råkar kung Alexander av Grekland dö av blodförgiftning efter att ha blivit biten av en av sina apor. Med kungens hastiga dödsfall följer inte bara djup inrikespolitisk turbulens utan också en våldsam förskjutning i den regionala maktbalansen. I en kommentar till händelseförloppet menar Winston Churchill att det inte skulle vara en överdrift att påstå att en enda apas bett härigenom kom att vålla hundratusentals människors död.Utifrån samma perspektiv tycks ibland hela historiens vägval hänga på om en viss kula träffar eller inte träffar sitt mål i ett visst historiskt ögonblick – som till exempel den där ödesdigra dagen i juni 1914 då Gavrilo Princip lyckas skjuta ihjäl den österrikiske ärkehertigen Frantz Ferdinand. Eller den 7 april 1926 då den unga iriska kvinnan – Violet Gibson – tvärtom misslyckas med att träffa Mussolinis huvud och i stället bara rispar hans näsa.”Slumpen är världens bästa romanförfattare”, skriver Honoré de Balzac. Det räcker, förklarar han, med att studera slumpens verkningar för att stimulera den litterära kreativiteten. På ett ställe beskriver Balzac sig rentav som de historiska tillfälligheternas ”sekreterare”, som ett språkrör för det sätt på vilket slumpen genomkorsar det franska samhällets historia och seder.Det är märkliga påståenden med tanke på att samme författare samtidigt hävdar att hans främsta mål är att undersöka ”orsaken eller orsakerna”, det vill säga de underliggande lagar som reglerar det franska 1800-talets sociala verklighet.Balzacs villrådighet utgör i själva verket ett symptom på den tvetydighet som verkar hemsöka all historieskrivning. Ända sedan Herodotos och Thukydides banbrytande verk för närmare 2500 år sedan har historiker försökt navigera mellan dessa båda blickpunkter. Mellan slump och lagbundenhet, mellan det tillfälliga och det nödvändiga, mellan det specifika och det allmänna.Det har visat sig vara en mycket svår balansgång.Å ena sidan behöver historikern utveckla ett sinne för det tillfälliga och det unika i ett historiskt skeende. Men driver man slumpens makt för långt riskerar man att i historien inte se mer än en ”berättelse, berättad av en dåre, full av bråk och vrede och utan betydelse”, för att låna en formulering av Shakespeare.Å andra sidan måste den historiska blicken bortse från tillvarons nycker och tärningskast för att blottlägga de djupgående mönster, maktkamper och lagbundenheter som verkar i det fördolda. Men driver man denna linje alltför långt riskerar man istället att reducera allt som händer till ett utslag av en enda styrande princip. Det må sedan vara den gudomliga försynen, den dialektiska materialismen eller den liberala demokratins omutliga framåtskridande.Så fort man renodlar ett av perspektiven slår det andra tillbaka. Till och med Karl Marx som i sina mest optimistiska stunder tror sig ha blottlagt de principer som styr historien måste i sina konkreta analyser erkänna de små tillfälligheternas betydelse. Några decennier efter Balzacs död förklarar Marx att de omvälvande händelserna under Pariskommunen bör förstås utifrån det kapitalistiska produktionssättets oförlösta motsättningar – men tillägger sedan ändå att den faktiska utvecklingen även påverkas av tusen andra ting, såsom karaktären på de specifika gestalter som leder revolten.Historien, säger Marx, skulle ha ”en mycket besynnerlig karaktär om det inte fanns plats för slump i den”.För att återigen ta en kulas tursamma eller otursamma bana som exempel: Frankrikes och Europas postrevolutionära historia hade troligen sett väldigt annorlunda ut om Napoleon redan år 1796 hade fallit offer för någon av alla de kulor som ven omkring honom under slaget vid Arcola. Ja, visst. Historien skulle säkerligen snabbt ha tvingat fram en annan ledare för Frankrike, men det är långt ifrån säkert att denne skulle ha agerat efter samma mönster och mål som den makthungrige revolutionsgeneralen från Korsika.En mer jordnära analogi kanske kan illustrera saken. Den som vill analysera en bestämd historisk fotbollsmatch gör bäst i att både ha ett öga för de traditioner, principer och regler som gäller inom fotbollen i vidaste mening – och ett vaksamt sinne för den unika karaktären på just de spelare som under den givna dagen står mot varandra. Matchen mellan Sverige och England den 14 november 2012 skulle med stor sannolikhet inte ha fått samma resultat om det inte vore för general Ibrahimovics fyra legendariska mål…Med stor sannolikhet, säger jag. Till historieskrivningens problem hör förvisso att det inte finns någon given metod för att jämföra det som faktiskt har hänt, eller inte hänt, med det som skulle kunna ha hänt. Redan Aristoteles gjorde oss uppmärksamma på detta problem och föreslog därför ett slags arbetsfördelning mellan historikern – som har att begränsa sig till händelser som faktiskt har hänt – och diktaren som i stället bör försöka teckna ”allt det som skulle kunna” hända i människornas värld.Medan den ene sålunda kan säga något om den faktiska storleken på Kleopatras näsa, kan den senare också resonera om de sätt på vilket en näsas form kan väcka de mest våldsamma kärlekspassioner till liv och därigenom – för att återigen citera Pascal – ”bringa härskare, arméer och hela världen ur jämvikt”.Eller rentav skriva en berättelse om hur historien skulle ha artat sig om kung Alexander inte blivit biten av sin apa, om Franz Ferdinand inte gått i graven 1914 – eller om kulan som avlossades mot Donald Trump den 13 juli 2024 hade träffat några centimeter närmare hans näsa.

Hun styrte Egypt i 22 år, som den siste egyptiske dronningen. På høyden av sin makt kontrollerte hun nærmest hele østkysten til middelhavet. Under hennes styre var Alexandria med sitt bibliotek det intellektuelle midtpunktet i den kjente verden, og kvinner i Egypt hadde rettigheter de bare kunne drømme om i andre deler av verden. Etter Kleopatra skulle ikke Egypt få uavhengighet før i det 20. århundre. Ettertiden har malt et bilde av henne som en farlig forførersk kvinne som brukte seksualitet og list til å undergrave det romerske imperiet, men er dette bildet riktig?I denne serien ser jeg nærmere på hva vi vet om denne egyptiske dronningen, viss navn fremdeles lever i beste velgående flere tusen år etter hennes død.  Støtt ekte norsk podcasting på Patreon! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stāsta horeogrāfe, dejotāja, baleta pedagoģe, Latvijas Kultūras akadēmijas profesore Gunta Bāliņa. No 38 Viljama Šekspīra (1564–1616) lugām dažādos laika posmos ir iestudēti vairāk nekā 20 baleti un citu dejas žanru skatuves darbi: “Antonijs un Kleopatra”, “Hamlets”, “Makbets”, “Romeo un Džuljeta”, “Otello”, “Sapnis vasaras naktī”, “Spītnieces savaldīšana” un citi. Sākotnēji arī paša Šekspīra lugās tikušas izmantotas dažādas tā laika galma dejas: burē, čakona, gavote un citas. Kopš 18. gadsimta horeogrāfi jau veidoja baletus, iedvesmojoties  no Šekspīra lugām. Vairāki avoti apstiprina, ka šī ideja pieder franču horeogrāfam un dejas teorētiķim Žanam Žakam Novēram (Jean-Georges Noverre). 1761. gadā viņš  Francijas galmā iestudēja baletu “Antonijs un Kleopatra”. Mūzikas autors bija Versaļā dzimušais vācu izcelsmes komponists Rūdolfs Kreicers (Rodolphe Kreutzer). Savukārt itāļu komponistu un horeogrāfu Frančesko Kleriko (Clerico) bija iedvesmojusi traģēdija “Hamlets”. Līdz pat mūsu dienām šis caururbjošais atriebības stāsts (Hamlets) ir ieintriģējis un izaicinājis māksliniekus, tostarp horeogrāfus. Savas versijas īstenojuši tādi pasaulslaveni horeogrāfi kā Džons Noimeiers (John Noimayer), Kenets Makmilans (Keneth McMillan), Deivids Niksons (David Nixon), Radu Poklitaru un citi. Šekspīra lugai “Otello, Venēcijas moris” pievērsies viens no modernās dejas ietekmīgākajiem pamatlicējiem, meksikāņu horeogrāfs Hosē Limons (José Arcadio Limón). Viņš radīja 20 minūšu garu izrādi „Mora pavana” ar Henrija Pērsela mūziku. Pēc paša Hosē Limona, kurš dejoja oriģinālversijā, viens no nozīmīgākajiem Otello lomas interpretiem bijis Rūdolfs Nurijevs. Neapšaubāmi viens no populārākajiem sava žanra paraugiem ir balets „Romeo un Džuljeta” pēc Šekspīra ģeniālās traģēdijas motīviem, kas daudzkārt izmantoti arī  citos mākslas žanros. Pats pirmais šī stāsta horeogrāfiskās partitūras izveidotājs bija itālis Eusebio Luci (Eusebio Luzzi), kurš 1785. gadā Venēcijā  iestudēja baletu ar Luidži Mareskalki (Luigi Marescalchi) mūziku. Turpmāko versiju vidū jāmin 19. gadsimta sākumā tolaik slavenā horeogrāfa  Vinčenco Galeoti (Vincenzo Galeotti) iestudējumu Dānijas Karaliskajā teātrī. Tam mūziku radīja Klauss Nīlsens Šalls (Claus Nielsen Schall), kurš darbojās gan kā vijolnieks, gan dejotājs un baletmūzikas autors. Savu “Romeo un Džuljetas” versiju 1833. gadā Kopenhāgenā uzveda Galeoti audzēknis Augusts Burnonvils (August Bournonville). Starp citu Burnonvila slavenāko baletu vidū ir arī mūsu baleta repertuārā izrāde “Silfīdas”. Intriģējoši pavērsieni saistīti ar Sergeja Prokofjeva 1934. gada ieceri. Sākotnējais “Romeo un Džuljetas” librets paredzēja mainīt stāsta beigas, ļaujot jaunajiem mīlētājiem laimīgi turpināt dzīvi. Taču padomju laika represiju gaisotnē tomēr tika nolemts pieturēties pie traģiskā noslēguma. Kad Lielā teātra direkcija pasludināja šo mūziku par nedejisku un nepiemērotu, komponists izveidoja vairākas simfoniskās svītas, kas turpina savu patstāvīgo skatuves dzīvi līdz pat mūsdienām. Prokofjeva baleta pirmizrāde, gan nepilnā versijā, notika 1938. gadā Brno. Horeogrāfs bija tā laika starptautiski atzītā čehu slavenība, Ivo Psota. Krievijas pirmizrāde jau pilnā apjomā Leonīda Lavrovska iestudējumā notika Sanktpēterburgā 1940. gadā. Tā filmas versija (1955) tika godalgota ar Kannu kinofestivāla Zelta palmas zaru. Gan Eiropā, gan aiz okeāna vēl aizvien tiek uzvesta Prokofjeva mūzikā balstītā horeogrāfa Džona Kranko “Romeo un Džuljeta”. Vēl aizvien Anglijas Nacionālā baleta repertuārā ir Rūdolfa Nurijeva 1977. gada versija, izveidota par godu Karalienes Elizabetes Otrās valdīšanas Sudraba jubilejai. Bet baleta sākotnējo, laimīgo beigu versiju, 2008. gadā, balstoties uz  Prinstonas Universitātes profesora Saimona Morisona (Simon Morrison) pētījumiem, iestudēja amerikāņu horeogrāfs Marks Moriss (Mark William Morris). Viljama Šekspīra literāro darbu dramaturģija, tēlu daudzveidība, to psiholoģiskā sarežģītība un daudzpusība, kā arī filozofiskais dziļums turpina piesaistīt komponistus un horeogrāfus arī mūsdienās. Latvijas Nacionālajā Operas un  baleta teātrī  iestudēti seši Šekspīra literārajos  darbos balstītie  baleti: Aleksandra Lemberga “Antonijs un Kleopatra” (1972), Lāslo Šeregi “Spītnieces savaldīšana” (2001), Jurija Vamoša “Sapnis vasaras naktī”(2010), Allas Sigalovas “Otello” (2012), Antona Freimana “Hamlets”(2019), bet “Romeo un Džuljeta” pat vairākkārt: Jevgēņija Čangas inscenējumā ar Annu Priedi un Haraldu Ritenbergu, kā arī Aleksandra Lemberga, Vladimira Vasiļjeva un Valentīnas Turku oriģinālajās versijās.   Baleta viencēliens “Hamlets” ar Rahmaņinova un Lindas Leimanes mūziku aicina skatītājus arī šodien.

48 v. Chr., Alexandria: Eine Stadt voller Reichtum und Machtkämpfe. Mitten im Bürgerkrieg schmuggelt sich Kleopatra in den Palast – versteckt in einem Hanfsack. Ihr Ziel? Ein geheimes Treffen mit Julius Cäsar. Ihr Plan? Die Rückeroberung Ägyptens. Kleopatra ist nicht nur die letzte Pharaonin Ägyptens, sondern auch eine der einflussreichsten Frauen der Geschichte. Heute als Ikone gefeiert, war sie zu Lebzeiten eine geschickte Strategin und eine mächtige Politikerin. In dieser Folge tauchen wir ein in Intrigen, politische Allianzen und das Leben der faszinierenden Herrscherinnen der Antike. Wie gelang es Kleopatra, mächtige Verbündete zu gewinnen – und warum besiegelte genau das ihr Schicksal? Welche Rolle spielte Cäsar dabei? Passend dazu haben wir gerade eine neue Folge Mord auf Ex über das politische Handeln und den Mord an Cäsar veröffentlicht. "Die Ermordnung von Cäsar" könnt ihr [hier](https://open.spotify.com/episode/2mManSvAOE3GD2qc0txx49?si=a0698d7466c342b5) hören. Mehr Informationen, Bilder & Co findet ihr auf: [true.lovepodcast ](https://www.instagram.com/true.lovepodcast/)auf Social Media. Eine Produktion von Auf Ex Productions. Hosts: Leonie Bartsch & Linn Schütze Skript: Linn Schütze, Fabian Nolte Redaktion: Antonia Fischer Produktion & Intro-Musik: Lorenz Schütze Experte: Joachim Telgenbüscher Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? [**Hier findest du alle Infos & Rabatte!**](https://linktr.ee/truelove_podcast) Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? [**Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio!**](https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio)

Geschichtsinteressierte kommen auch 2025 auf ihre Kosten! Wir präsentieren euch einige jener Highlights, die ihr in den kommenden Monaten in Museen, Kinos und euren eigenen vier Wänden genießen könnt – vom alten Rom, über Normannen und den Bauernkrieg ist alles mit dabei. Ihr habt noch eigene Tipps für das Jahr 2025? Schreibt sie in die Kommentare und wir sammeln alle Kultur- und Freizeitangebote zur Geschichte auf unserer Webseite www.epochentrotter.de Zeitstempel: Antike: ab 2:26min Mittelalter: ab 12:40min Neuzeit: ab 25:45min Unsere Ausstellungshighlights: "Marc Aurel" in Trier (15.06.-23.11.) "Caesar & Kleopatra" in Speyer (13.04.-26.10.) "UFFRUR! Utopie und Widerstand im Bauernkrieg 1524/25" in Bad Schussenried (26.04.-05.10.) "freiheyt 1525. 500 Jahre Bauernkrieg" in Mühlhausen (10.05.-31.10.) "Projekt Freiheit – Memmingen 1525" in Memmingen (16.03.-19.10.) "Gerechtigkeyt 1525" in Sachsen-Anhalt Pax Augusta am Steam: https://store.steampowered.com/app/1989760/Pax_Augusta/ Wenn ihr Epochentrotter weiter unterstützen wollt, hilft uns vor allem eine Bewertung auf den jeweiligen Podcast-Plattformen: Bei Spotify ist das etwas versteckt; hier müsst ihr in der Podcast-Ansicht erst auf die drei Punkte clicken und könnten dann "Show bewerten" auswählen. Bei Apple Podcast und anderen Apps reicht es meist, einfach auf die Sterne zu clicken. Vielen Dank dafür! ⁠Epochentrotter Webseite⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Epochentrotter Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Vesna Milek je pač Vesna Milek. Če je ne bi bilo, bi si jo morali izmisliti. Ikona. Po njenem svežem romanu Kleopatra sva prepotovala zgodovino in v nje protagonistkah, protagonistih in zgodbah našla marsikaj. Tudi sebe. Vesna se vmes izjemno sprosti, kar se ne zgodi vsak dan. Uživajte.

Kleopatras maktbas i sitt klientförhållande till Romarriket förlorade sin grund när hennes tidigare älskare Julius Caesar mördades år 44 f. kr. Men några år senare i förhandlingar med generalen Marcus Antonius slutade med att de blev ett par som med tiden kom att leva tillsammans i Alexandria.Men deras tid tillsammans var utmätt då romarrikets andra starka man Octavius till slut valde att krossa dem. Och det är mångt och mycket deras förhållande och Kleopatras död som gjort att hennes namn fortsatt att leva i tusentals år.Detta är det andra avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr.Efter Caesars död år 44 f.Kr. tvingades Kleopatra återvända till Egypten. Strax innan hon återvände dog dock hennes medhärskare, tillika yngre bror, under mystiska omständigheter.Senare blev Kleopatra kallad till Tarsos i nuvarande Turkiet för att stå till svars, för att hon inte tillräckligt aktivt stött romarna. Drottningen kunde dock rättfärdiga sig, eftersom hennes hållning mot Caesars mördare alltid varit fientlig. Vid deras första möte kom Kleopatra, smyckad som Afrodite, på ett förgyllt fartyg med segel av purpurtyg och åror av silver och mötte Antonius på floden Cydnus. Liksom Caesar lät Antonius sig förföras av Kleopatra.Kleopatra och Antonius fick tre barn tillsammans och den romerska generalen vistades oftare i Alexandria än i Rom. För att kunna ingå äktenskap med Kleopatra lät Antonius till sist förskjuta sin hustru Octavia, vilken han gift sig med för att bibehålla sämjan med den andre romerska imperatorn, Octavianus.Men Antonius hade, genom sin hängivenhet till Kleopatra och det österländska, minskat sitt intresse för romarna, på samma gång som Octavianus samlade allt mer makt i Rom. Till slut kom en brytning (32 f.Kr.) mellan de båda imperatorerna och krig uppstod mellan Västra Romarriket med Octavianus på den ena sidan och det Östra Romarriket med Antonius och Kleopatra på den andra.I det avgörande sjöslaget vid Aktion (latin Actium) den 2 september 31 f.Kr. förlorade Antonius och Kleopatra sin flotta och på våren 30 f.Kr. kunde segraren Octavianus komma till Egypten. Kleopatra påbörjade i hemlighet förhandlingar med Octavianus, beredd att offra Antonius.Enligt myten skall Antonius falskeligen ha underrättats om att Kleopatra tagit sitt liv. Han skall därefter ha bestämt sig för att ta sitt eget. Vid sitt sista andetag skall han dock ha fått visshet om att underrättelsen om Kleopatras självmord var falsk. Kleopatra försökte få hjälp hos Octavianus, men misslyckades och tilläts inte heller medverka vid hans triumfatoriska intåg i Rom. Fem dagar efter Antonius död begick Kleopatra själv självmord. Enligt två olika legender skall hon antingen ha använt en giftfylld hårnål eller låtit sig bli biten av en giftorm.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Kleopatras död av Reginald Arthur [fr] (1892), Wikipedia, Public DomainMusik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kleopatra VII (69 f.kr- 30 f.kr) blev den sista faraon i Egypten. Hon var en maktspelerska som med intelligens och utstrålning lyckades återvinna makten flera gånger. Hennes dynasti ptoloméerna var präglad av syskonäktenskap och syskonmord. För eftervärlden är hon mest känd genom sina förhållanden med romarrikets två mäktigaste generaler Julius Caesar och Marcus Antonius.Bilden av Kleopatra är starkt påverkad av den romerska propagandan som Octavius, senare kejsare Augustus, spred i kampen om Egyptens rikedomar. Världens mest kända kvinna som pratade tio språk och hade studerat i Alexandrias berömda bibliotek gick därför till eftervärlden som en depraverad hora.Detta är det första avsnittet av två om Kleopatra av podden Historia Nu. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Kleopatra – Liv och legend.Kleopatra VII Thea Filopator var det självständiga Egyptens sista farao. Hon tillhörde den ptolemeiska dynastin som grundlades av Alexander den stores general Ptolemais 304 f. kr. Den makedoniska dynastin började följa den egyptiska seden med syskonäktenskap för att hålla det ”gudomliga blodet” rent.Detta är en repris.Lyssna också på Mordet på Caesar och Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet.Bild: Marmorbyst av Cleopatra VII av Egypten från ca. 40-30 f.Kr. En forntida romersk byst av den ptolemaiske härskaren Kleopatra VII av Egypten som bär ett kungligt diademband över håret; daterad till mitten av 1:a århundradet f.Kr. (dvs. runt tiden för hennes besök i Rom), upptäcktes den i en villa längs Via Appia. Det ligger nu i Altes Museum, Berlin, Wikipedia, Public Domain.Musik: Ambient Background Middle Eastern Atmosphere av Volodymyr Piddubnyk, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Als Verschwörer 44 v. Chr. den römischen Diktator Gaius Iulius Caesar erdolchen, stürzt Rom in ein beispielloses Chaos. Gegner und Anhänger jenes Mannes, der die Republik durch seinen Machthunger aushöhlte, ringen um die Vorherrschaft – und in Ägypten schwankt seine einstige politische Partnerin und Geliebte, mit welcher Seite sie paktieren soll: die legendäre Pharaonin Kleopatra.Redaktion+Host: Insa Bethke/GEO EPOCHE Gast: Jens-Rainer BergSprecher: Peter KaempfeProduktion: Lia Wittfeld/Audio Alliance+++ Alle Rabattcodes und Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier: https://linktr.ee/geoepoche +++ Sie möchten uns schreiben? Wir freuen uns über Feedback per Mail anverbrechendervergangenheit@geo.deBITTE BEACHTEN: Auf RTL+ und GEO EPOCHE+ erscheinen die neuen Folgen von "Verbrechen der Vergangenheit" jeweils 14 Tage früher als auf den anderen Plattformen. +++Wer uns auf Social Media folgen möchte: GEO Epoche ist bei Instagram (@geo_epoche), Facebook (@geoepoche) und X (@GeoEpoche). +++AKTION: Hörerinnen und Hörer dieses Podcasts können unterwww.geo-epoche.de/podcast kostenlos ein eBook aus unserem Heft "Verbrechen der Vergangenheit" herunterladen.Außerdem können Sie www.geo-epoche.de einen Monat lang GEO EPOCHE + kostenlos testen - mit fast 3000 Artikeln zu allen Aspekten der Weltgeschichte sowie weiteren Audio-Inhalten.Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.

Tokrat vam predstavljamo najnovejši roman pisateljice in publicistke Vesne Milek, o eni najbolj intrigantnih žensk v zgodovini človeštva - ptolemajski vladarici Kleopatri. Roman Kleopatra: Naj se zgodi je izšel pri založbi Beletrina, uredili so ga Urban Vovk, Mateja Arnež in Urška Gabrič Kreft. Odlomek iz knjige je v oddaji interpretirala Mateja Perpar, oddajo je pripravila, in se z avtorico Vesno Milek tudi pogovarjala, Liana Buršič.

Göttliche Rhabarbärchenz! In dieser Folge gibt es das Review von FuXx zu den Demigod Veranstaltungen auf die Ohren. Ob FuXx unserem Phil mit seinen Erzählungen die Con Reihe schmackhaft machen konnte? Das erfahrt ihr nur, wenn ihr euch dieses meisterliche Akustikspektakel gönnt! Wir wollen euch zudem aufrufen, uns eure Fragen für den diesjährigen Rumventskalender zukommen […]

Vi diskuterar diskussioner och diskussionsklimat, klargör Kleopatra, dryftar donationskampanjen, hurrar rumäner, ger målande beskrivningar av vinnarbilder samt sprider kärlek.

60 - Kleopatra VII Filopator, poslednja vladarka starog Egipta, postala je simbol egzotične lepote, pameti i zavodljivosti, iako njen istorijski značaj daleko prevazilazi te stereotipe. Rođena 69. godine p.n.e. iz moćne dinastije Ptolomeida, helenističkog porekla, vladala je kao kraljica Egipta od 51. do 30. godine p.n.e. Prepoznajemo je kao sposobnu vladarku i političkog stratega koja se borila da očuva Egipat nezavisnim od Rima, koristeći diplomatske saveze s najmoćnijim ljudima svog doba, Julijem Cezarom i Markom Antonijem. Dok su je antički autori, naročito Rimljani, često prikazivali kao opasnu zavodnicu koja je ugrozila mušku čestitost i moć Rima, Kleopatra je u stvarnosti bila mnogo više. Bila je visoko obrazovana, govorila je više jezika i posvetila se jačanju Egipta kroz vođenje državnih poslova i ekonomiju. Međutim, kroz vekove, Kleopatrina slika preoblikovana je kroz umetnost, literaturu i filmove – naročito holivudske – kao lepotice koja koristi svoje čari da bi vladala muškarcima. Idealizovali su je kao fatalnu zavodnicu izuzetne lepote, iako su antički izvori opisivali da njena privlačnost nije bila u fizičkom izgledu već u harizmi i inteligenciji. Ovaj spoj istorijskih činjenica i fikcije stvorio je mit o Kleopatri koji je živ i danas. O jednoj od najpoznatijih žena u istoriji, između mita i činjenica, danas naš istoričar Nikola Šipka razgovara sa koleginicom istoričarkom Delorijom Bunđa - Sajčić.

Gabriel Custodiet and Urban Hacker try to explain PGP and how to use it.   GUEST → https://x.com/realUrbanHacker   WATCHMAN PRIVACY → https://watchmanprivacy.com (Including privacy consulting) → https://twitter.com/watchmanprivacy → https://escapethetechnocracy.com/   CRYPTO DONATIONS →8829DiYwJ344peEM7SzUspMtgUWKAjGJRHmu4Q6R8kEWMpafiXPPNBkeRBhNPK6sw27urqqMYTWWXZrsX6BLRrj7HiooPAy (Monero) →https://btcpay0.voltageapp.io/apps/3JDQDSj2rp56KDffH5sSZL19J1Lh/pos (BTC)   Music by Karl Casey @ White Bat Audio   Timeline 00:00 – Introduction 1:30 – Origins of encryption 5:10 – Ways we use PGP without knowing 8:50 – Why should someone get into PGP? 11:05 – Using PGP for authentication 17:50 – How can people start making use of PGP? 22:10 – Do we really need PGP today? 27:10 – How to get a PGP key: Kleopatra or Protonmail 31:52 – Downsides of generating PGP key from Protonmail 37:45 – How Signal takes takes encryption to the next level 48:20 – Final thoughts

W Kolumbii został w spektakularny sposób zamordowany jeden z najważniejszych baronów szmaragdowych w kraju. Czy to powrót tak zwanych "zielonych wojen" i co mają z nimi wspólnego Kleopatra oraz Elizabeth Taylor?

Cäsars Ziehsohn gelingt, woran der scheiterte: Augustus stürzt die Republik und stirbt am 19.08.0014 als erster römischer Kaiser - weil er einen Fehler Cäsars vermeidet. Von Wolfgang Meyer.

Zemřela z vlastního rozhodnutí 12. srpna roku 30 př. Kr. po porážce jejích vojsk a vojsk Marca Antonia v bitvě u Actia. Nechtěla potupena pochodovat Římem, a zvolila smrt. Dodnes se neví, jestli zemřela uštknuta hadem, nebo lektvarem, který si sama namíchala. Jisté je, že byla charismatickou vládkyní.

Geri Dönüyoruz'un 62. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, Roma tarihine dönüş yapıyor ve Sezar'ın hakkını Sezar'a teslim ediyor. Sezar'ın tarihteki yeri, Roma için önemi, belediyecilik geçmişi, isminin kökeni ve Kleopatra ile ilişkisinin yanı sıra "Sen de mi Brutus" efsanesi de bu bölümün konuları arasında yerini alıyor.

Geri Dönüyoruz'un 62. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, Roma tarihine dönüş yapıyor ve Sezar'ın hakkını Sezar'a teslim ediyor. Sezar'ın tarihteki yeri, Roma için önemi, belediyecilik geçmişi, isminin kökeni ve Kleopatra ile ilişkisinin yanı sıra "Sen de mi Brutus" efsanesi de bu bölümün konuları arasında yerini alıyor.

Carina har fått en oväntad goodiebag som skapade kaos på ett event. Gynning har fått en stark komplimang och har problem med sin gris Håkan.

Tagesschau-Sprecher Constantin Schreiber hat seinen ersten Krimi geschrieben. In „Kleopatras Grab“ erzählt er von der abenteuerlichen Suche eines französischen Archäologen nach dem verschollenen Grab der Kleopatra im heutigen Alexandria. Dabei gerät der schwerreiche Franzose nicht nur in Konflikt mit Kommissarin Theodora Costanda, sondern auch mit einem altägyptischen Geheimbund, der das Geheimnis um Kleopatras Grab mit allen Mitteln bewahren will. Im SWR-Kultur-Gespräch erzählt Constantin Schreiber von seiner Arbeit zwischen Fakt und Fiktion, von Reisen und Recherchen in Ägypten und davon, warum so wenig Muslime in seinem Ägypten-Krimi auftreten.

Geri Dönüyoruz'un 55. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, yarım bıraktıkları Mısır bahsine devam etmek üzere mikrofonlarının başına geçiyor. Bu sefer konuya Mısır'ın Helenleşmesinden başlayarak, Mısır'ın İskender için önemine, İskender'in firavunluk hayaline değiniyor, Mısır'ın tıp dünyasındaki yerine göz atıyor ve Kleopatra'ya kadar uzanıyoruz. Roma ve Bizans dönemi sonrası Mısır'ın Araplaşması ve sadece Arapça konuşulan bir ülkeye dönüşme sürecini incelerken aklımıza takılan soruların da cevabını arıyoruz. İskender firavun oldu mu? İskenderiye'nin tıp felsefelerine katkıları nelerdi? Kleopatra kimlerdendi, kaç dil biliyordu? Ptolemaios nasıl okunur? Hepsi ve çok daha fazlası bu bölümde.

Geri Dönüyoruz'un 55. bölümünde Mahir Ünsal Eriş ve Töre Sivrioğlu, yarım bıraktıkları Mısır bahsine devam etmek üzere mikrofonlarının başına geçiyor. Bu sefer konuya Mısır'ın Helenleşmesinden başlayarak, Mısır'ın İskender için önemine, İskender'in firavunluk hayaline değiniyor, Mısır'ın tıp dünyasındaki yerine göz atıyor ve Kleopatra'ya kadar uzanıyoruz. Roma ve Bizans dönemi sonrası Mısır'ın Araplaşması ve sadece Arapça konuşulan bir ülkeye dönüşme sürecini incelerken aklımıza takılan soruların da cevabını arıyoruz. İskender firavun oldu mu? İskenderiye'nin tıp felsefelerine katkıları nelerdi? Kleopatra kimlerdendi, kaç dil biliyordu? Ptolemaios nasıl okunur? Hepsi ve çok daha fazlası bu bölümde.

Die letzte Pharaonin… Mach's dir bequem und kuschel dich ein! Hier findest du alle Infos und Angebote zu unseren Werbepartnern: https://linktr.ee/EinschlafenMitWikipediaPodcast Der Podcast ist unter der Lizenz CC BY-SA 3.0 verfügbar. Zum Wikipedia-Artikel: https://de.wikipedia.org/wiki/Kleopatra_VII. Folge Einschlafen mit Wikipedia auf Instagram: https://www.instagram.com/einschlafenmitpodcast/ Produziert von Schønlein Media: https://www.schonlein.media Cover-Artwork von Amadeus E. Fronk: https://amadeusamadeus.de/ Musik LAKEY INSPIRED - Better Days: https://soundcloud.com/lakeyinspired/better-days unter der Lizenz CC BY-SA 3.0

Była mistrzynią wielkich wejść: Juliusza Cezara zaskoczyła, wyskakując z dywanu, Marka Antoniusza przywitała, jako wcielenie Afrodyty, na statku o purpurowych żaglach. Ale najbardziej jest znana z wielkiego wyjścia, o które od dwóch tysięcy lat spierają się historycy i biografki, a malarze chętnie malują (w pakiecie jest bowiem wąż i naga pierś). Wiadomo na pewno, że zeszła ze sceny na własnych warunkach - i trafiła prosto do legendy. A potem do teatru i filmu. W dzisiejszym odcinku podcastu Herstorie Wysokich Obcasów Katarzyna Wężyk i Natalia Waloch opowiadają o drugiej połowie życia Kleopatry.

Jest w pierwszej dziesiątce każdej listy najsłynniejszych kobiet w historii. Szekspir napisał o niej sztukę, Liz Taylor dała twarz. Była przedstawiana jako kobieta zjawiskowej urody i niebezpieczna uwodzicielka, która zniszczyła dwóch najpotężniejszych mężczyzn swoich czasów. To, że była też skuteczną polityczką, zdolną władczynią i erudytką, a uwodziła… rozmową, zazwyczaj się do legendy nie przebija. A, i - sorry, fani i fanki Liz - najprawdopodobniej wcale nie była taka (konwencjonalnie) piękna. W dzisiejszym odcinku Herstorii Wysokich Obcasów Katarzyna Wężyk i Natalia Waloch opowiadają o Kleopatrze.

Der kleine König lebt in einer roten Kaffeetasse mit weißen Punkten. Jeden Tag hat er einen ganz besonderen Wunsch. Und sein Hofstaat muss ihn erfüllen. Heute möchte er ein Kleopatra-Bad genießen. Aber was meint er nur damit? (Eine Geschichte von Jessica Kremser, erzählt von Rufus Beck)

Krizlerde ruj satışı artar mı? Neden tenini beyazlatmak için kadınlar sülük kullandılar? Selam fularsızlar. Kişisel bakım üstüne bir içerikle karşınızdayım. Yaz kursuna biraz ara verdik, ama çok da değil, zira konuyu toplama kamplarından alıp yine ekonomiye bağlayacağız bir şekilde, arada bir yerde de Roma'ya ve Orta Çağ'a uğrayıp entellik turumuzu tamamlayacağız. .Konular:(00:04) Eva Fahidi: 90 yaşında dans turnesi.(04:50) Kendine bakan ihtiyarlar.(05:45) Öz-bakım.(06:33) Berber.(08:22) Öz saygı kremi.(09:37) Güzellik ürünlerinin mutluluğa etkisi.(10:30) Erkeklerin makyaj fikirleri.(11:24) Ruj Etkisi (lipstick effect).(13:43) Mark Antony'nin sürmeleri.(17:13) Elizabet'in sülükleri.(19:32) Elektrik ve makyaj.(21:46) Greenwashing.(22:50) Abonelik modeli.Kaynaklar:Eva Fahidi: Haber / VideoKitap: The Choice (Eva Eger)Makale: The contrasting effects of body image and self-esteem in the makeup usageGüzellik Raporu (PDF): THE REAL TRUTH ABOUT BEAUTY: A GLOBAL REPORTYazı: THE VERY BLURRY LINE BETWEEN SKIN-CARE AND SELF-CAREYazı (National Geographic): The beauty industry generates a lot of plastic wasteYazı: When did self help become self-careYazı: The radical history of self-care.------- Podbee Sunar ------- Bu podcast TAKK hakkında reklam içerir.Günlük kişisel bakımını TAKK'a bırak. Çünkü TAKK, senin için gerçekten önemli olan şeylere odaklanırken hayatındaki seçenek karmaşasını filtrelemene yardımcı olur. Buradan TAKK'ı keşfedebilirsin.See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Im Jahr 30 vor der Zeitenwende entscheidet sich ein jahrzehntelanger Machtkampf um die Herrschaft im römischen Reich endgültig. Marcus Antonius und Kleopatra VII. sterben und Octavian schwingt sich zum Alleinherrscher auf. Aber was passiert mit den drei Kindern von Kleopatra und Marcus Antonius? Sie werden nach Rom entführt, wo sie bei der älteren Schwester Octavians leben. Kleopatra Selene, die einzige Tochter Kleopatras, bleibt allerdings nicht lange in Rom. Sie wird Königin von Mauretanien und prägt über zwei Jahrzehnte das hellenistische Zentrum in Nordafrika. Wir sprechen in dieser Folge über das Ende der Römischen Republik und wie Kleopatra Selene von einer ägyptischen Thronerbin, zur Gefangenen in Rom und schließlich Königin wird. //Literatur Jane Draycott: Cleopatra's Daughter: From Roman Prisoner to African Queen, 2022. //Aus unserer Werbung Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte: https://linktr.ee/GeschichtenausderGeschichte NEU: Wer unsere Folgen lieber ohne Werbung anhören will, kann das über eine kleine Unterstützung auf Steady oder ein Abo des GeschichteFM-Plus Kanals auf Apple Podcasts tun. Wir freuen uns, wenn ihr den Podcast bei Apple Podcasts rezensiert oder bewertet. Für alle jene, die kein iTunes verwenden, gibt's die Podcastplattform Panoptikum, auch dort könnt ihr uns empfehlen, bewerten aber auch euer ganz eigenes Podcasthörer:innenprofil erstellen. Wir freuen uns auch immer, wenn ihr euren Freundinnen und Freunden, Kolleginnen und Kollegen oder sogar Nachbarinnen und Nachbarn von uns erzählt!