POPULARITY
Reformationen er på sit højeste i Europa. Mens Martin Luther er i gang med at reformere kristendommen, er lægen Paracelsus i gang med at ruske op i den forstokkede lægevidenskab. Og her spiller grundstoffet antimon en central rolle. Men Paracelsus må også sande, at når man stikker næsen frem, så risikerer man også at komme til at skade.Periodisk – en RAKKERPAK original produceret af Rakkerpak Productions. Historierne du hører bygger på journalistisk research og fakta. De kan indeholde fiktive elementer som for eksempel dialog. Hvis du kan lide min fortælling, så husk at gå ind og abonnér, give en anmeldelse og fortæl dine venner om Periodisk. Podcasten er blevet til med støtte fra Novo Nordisk Fonden. Hvis du vil vide mere kan du besøge vores website periodisk.dkAfsnittet er skrevet og tilrettelagt af Mads G. LadekarlTor Arnbjørn og Dorte Palle er producere Rene Slott står for lyddesign og mix Simon Bennebjerg er vært
Historien om Sverige är SVT:s dyraste produktion någonsin och reaktionerna har inte låtit vänta på sig, men skälet till tittarstormen får Tv-kollen att häpna. Elias Björkman och Tove Norström avslöjar vems semestermustasch som rök mellan sändningarna och förfasas över publika reaktionsmönster.
Hvordan kan Guds familie møte det verdensbildet som nåtiden presenterer for oss? Sett av en halvtime til å bil utfordret av pastor i familiekirken, John Arve Lunde, når han tar oss med inn i hvordan Guds familie kan forholde seg til det og finne en god vei gjennom det. Spørsmål til smågruppeopplegg: 1) Les Efeserne 2:19-22. Hva er det viktig å ta med seg fra denne teksten i forhold til det å være en Guds familie? 2) I møte med vår egen samtid, hvordan kan vi hjelpe hverandre med å stå fast på det Bibelen sier om seksualitet. 3) Familie er Guds påfunn. Hvordan kan vi gjøre kirke som familie både på søndager, men også i resten av uka?
I dette afsnit af Den Forbudte Skole taler jeg med Carsten Crone Caroc. Carsten fortæller om sit liv med yoga og meditation, samt om sit virke som meditations og yoga underviser i 25 år. Det er en samtale om forskellige praksisser og hvordan disse kan integreres i vores liv og samtid. Se mere om Carsten her: Hjemmeside: https://www.klarogfri.dk/ Carsten tilbyder personlig vejledning/coaching i meditation og spirituel udvikling. (Tilmeld dig nyhedsbrevet, hvis du vil have information om fremtidige meditationskurser og tilbud) Facebookgruppe: https://www.facebook.com/groups/klarogfri Youtube: https://www.youtube.com/@klarogfri Carsten's Kunst: https://cronecaroc.com/ https://www.instagram.com/carsten_crone_caroc/?hl=da Kontakt Alexander: alexandergrigat@denforbudteskole.dk --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/denforbudteskole/message
Emily Brontë gav ut sin debutroman 1847, den gotiska och romantiska "Svindlande höjder. Lina Kalmteg om den stormande kärleken mellan Catherine och Heathcliff på heden. Den har blivit film otaliga gånger, första gången redan 1920, och en superhit med Kate Bush i slutet av sjuttiotalet. "Svindlande höjder" fortsätter att ses som en av de största kärleksromanerna, även om det också har ifrågasatts om det är kärlek det handlar om, relationen mellan Heathcliff och Catherine.Samma år, 1847, kom även systrarna Anne och Charlotte Brontës debutromaner "Agnes Grey" och "Jane Eyre". Till skillnad från "Jane Eyre" mottogs "Svindlande höjder" med motstånd, kritikerna såg visserligen det nyskapande i romanen, men många var chockade och förskräckta.I amerikanska "Graham's Lady Magazine" beskrev man boken som en "blandning av vulgärt fördärv och onaturliga fasor" och tyckte att det var ett mysterium hur en människa som försökte sig på en sådan bok inte begick självmord efter bara några kapitel.Emily Brontë fick själv aldrig veta vilken succé hennes enda roman senare ändå blev. Hon dog av tuberkulos, 30 år gammal, 1848, ett år efter att boken gavs ut.Uppläsning av Håkan Engström och Emelie Rosenqvist ur "Svindlande höjder" i översättning av Birgit Edlund.
FBB - Bjørgvin (1/5) Våren 2023 Fred. 20.-sønd. 22. jan.: Bibelhelg i DELK-kirken, Bergen Hovedtema: «Jeremia – en profet for vår tid?»
Predikaren eller Kohelet ses ibland som Bibelns dysterkvist. Men Natalie Lantz hör en radikal filosof som slungar ur sig glödande provokationer i en tillvaro präglad av fåfänglighet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.הֲבֵ֤ל הֲבָלִים֙ אָמַ֣ר קֹהֶ֔לֶת הֲבֵ֥ל הֲבָלִ֖ים הַכֹּ֥ל הָֽבֶל׃מַה־יִּתְרֹ֖ון לָֽאָדָ֑ם בְּכָל־עֲמָלֹ֔ו שֶֽׁיַּעֲמֹ֖ל תַּ֥חַת הַשָּֽׁמֶשׁ׃דֹּ֤ור הֹלֵךְ֙ וְדֹ֣ור בָּ֔א וְהָאָ֖רֶץ לְעֹולָ֥ם עֹמָֽדֶת׃וְזָרַ֥ח הַשֶּׁ֖מֶשׁ וּבָ֣א הַשָּׁ֑מֶשׁ וְאֶ֨ל־מְקֹומֹ֔ו שֹׁואֵ֛ף זֹורֵ֥חַֽ ה֖וּא שָֽׁם׃הֹולֵךְ֙ אֶל־דָּרֹ֔ום וְסֹובֵ֖ב אֶל־צָפֹ֑ון סֹובֵ֤ב סֹבֵב֙ הֹולֵ֣ךְ הָר֔וּחַ וְעַל־סְבִיבֹתָ֖יו שָׁ֥ב הָרֽוּחַ׃ Tomhet, idel tomhet,Säger Kohelet,tomhet, idel tomhet,allt är tomhet.Släkte går och släkte kommer,jorden är evigt densamma.Solen går upp och solen går ner,så skyndar den tillbakatill platsen för sin uppgång.Vinden blåser åt söder,så slår den om mot norr,ständigt slår vinden om,slår om och vänder igen. Kohelets ord ljungar svavelosande över Stockholms silhuett. I min hand håller jag ett litet visitkort av alabasterfärgat papper, texten har jag valt med stor omsorg. På kortet står ett citat med kolsvarta hebreiska bokstäver: ”Sovev sovev holech ha-ruach, ständigt slår vinden om”, och under, på svenska: Natalie Lantz, filolog och samtidsuttolkare. Som existentiell konsult skulle jag genom min nystartade firma Exegetic Entertainment minsann påminna stadens pampar om deras brist på originalitet. Jag skulle träda in i styrelserummen och förkunna: ”'Det finns ingenting nytt under solen. Säger man om något: 'Det här är nytt!' så har det ändå funnits före oss, alltsedan urminnes tid.'”Jag tittar ut över civilisationens landvinningar: konferenspalatsen, tunnelbanorna, gatunäten. Lyftkranar böjer sig som betande urtidsdjur över staden. Människorna rinner ut ur hissar, mötesrum, korridorer. I city hålls en prisceremoni; en poet och en partikelfysiker ska få medalj ur kungens hand. Intill mig fräser en espressomaskin. I det oupphörliga flödet bekänner ännu en kulturskribent sin tro, det kallas för en ny våg; nu vill alla vara med och återförtrolla världen. ”Allt är fåfänglighet!” skallar Kohelet genom 1917 års bibelöversättning.Predikaren heter den i svensk översättning, Kohelet på hebreiska, och den är min bok genom livet. När jag går vilse i tidsandans upphetsning söker jag tröst i ifrågasättandet av den rådande ordningen. Kohelet är den som förstör festen, som förmörkar stämningen genom avslöjanden som ingen står ut med att höra när vinet flödar och samhällsmaskineriet snurrar på.Kohelet ingår i Hebreiska bibelns vishetstexter och kan liknas vid en filosofisk betraktelse över livets villkor. Den som talar är självutnämnd kung av Jerusalem. Han har experimenterat med livsvillkoren och vill lägga fram sina slutsatser, rentav ge råd för hur man ska kunna stå ut med det vidunderliga: att allt är ett jagande efter vind och att döden tillslut sliter av mödans silvertråd. ”Nåväl”, säger han, ”då vill jag pröva på glädjen och njuta livets goda.” Han dricker vin, griper sig an med stora företag, bygger hus och anlägger trädgårdar. Allt vad hans ögon begär låter han dem få, kvinnor och åter kvinnor. Men så vänder han blicken mot allt han har utfört, och ser att det inte finns någon vinst under solen. Inte ens visheten lönar sig, eftersom den vise och dåren går samma öde till mötes.Förbittring, pessimism och uppgivenhet brukar tillskrivas Kohelet, men jag hör en radikal filosof som med glödande hån slungar ur sig poetiska provokationer mot tanken om den gudomliga lagbundenheten. ”Solen går upp och solen går ner, så skyndar den tillbaka till platsen för sin uppgång.” Genom den egyptiska mytologin rullar skarabén sitt dyngklot, såsom gryningssolen rullas över himlavalvet; om dagen stretar den turkosskimrande skalbaggen med klotet, om natten vänder den åter till sin jordhåla. Dygnets himlaspel är för Kohelet en meningslös upprepning. Ändå slår han fast att människan kan finna glädje i arbetet och i all sin möda. Det är en radikal ansats. För att vilja upprepningen krävs mod, skriver Kirkegaard. Kohelet stiger upp ännu en gryning och färdas närmare sin död under den blinda, brutala solen.Tanken på förgänglighetens cirkulära skådespel skiljer sig radikalt från idén om tidens goda förlopp i Första Mosebok, där himlaljusen som tänds och släcks är en omistlig del av skapelseberättelsens progression mot de sju dagarnas fullbordande. Även om Kohelet använder samma gudsnamn som i skapelseberättelsen, Elohim, är det inte en reflektion av samma gudsbild. I första kapitlet av skapelseberättelsen frambringar Elohim allt som är till och kröner sitt verk med skapandet av människan, som han sätter som härskare över jorden. Men Kohelets Elohim förefaller vara en sadistisk kosmisk kraft som pålagt människan att ägna sig åt ett ont, lönlöst arbete helt utan förmåga att begripa eller styra de naturlagar som hela tiden upprepar sin meningslösa cykel.En evig vind sveper genom samhällsbyggena. Redan i inledningsverserna känns ett drag av luft i rörelse. Havel havalim översattes i Bibel 2000 till ”tomhet, idel tomhet”, men uttrycket kan hellre översättas till ”flyktighet, idel flyktighet.” Ordet hevel indikerar en hastigt försvinnande utandning som den rykande andedräkten en kall vinterdag. Ett livstecken eteriskt som hastigt skingrande ånga. Hevel är som en zeitgeist: förgänglig, undanglidande, flyktig men ändå helt avgörande för historieförloppet – den är susningen som retar och oroar strukturerna. Min hand sluter sig om visitkortet: ”Sovev sovev holech ha-ruach, ständigt slår vinden om.” Någonting rör sig i atmosfären, visserligen osynligt, men med substans och verkningskraft: ruach, betyder ”vind” eller ”ande” i bemärkelsen livgivande andedräkt. I skapelseberättelsen är det ruach elohim, gudsvinden som sveper fram över vattnet strax innan ljuset blir till. Även om Kohelets vind ständigt slår om, utgör den motsatsen till den undflyende utandningen hevel. Den turbulenta ruach kan sägas beteckna de ständigt växlande livsvillkoren, de okontrollerbara naturkrafterna, det kosmiska skådespelet. Mitt i det eviga kretsloppet dånar en virvelvind, på samma gång livgivande som utplånande.Det finns något nietzscheanskt över Kohelets erkännande och därmed bejakande av livsvillkorens grymhet. I den Glada vetenskapen skriver Nietzsche: ”Existensens eviga timglas ska vändas och vändas igen – och du själv på samma gång, du lilla stoftkorn i stoftet!””Män och kvinnor av idag!” påbörjar jag mejlet som ska marknadsföra mig som samtidsuttolkare. ”'Ingen har makt över vinden, ingen kan hejda vinden' För er som tror att er egen samtid är historiens höjdpunkt, låt mig nu avslöja: seklernas pendel är blytung och molande som en förnekad gud och den kommer att krossa er alla. Ingenting kommer att bli kvar åt evigheten att skriva hem om.'”Men trots vackert visitkort och det här oemotståndliga marknadsföringsbudskapet, tvingades jag att lägga ner verksamheten omgående på grund av grav missbedömning av kundunderlagets mottaglighet för mitt budskap om att vinden ständigt slår om och att också den insikten – är förgänglig.Natalie Lantz, doktor i hebreiska bibeln och kulturskribent
I denne månedens Liv & Lederskap har Daniel gleden av å snakke med Sofie Braut. Hun er utdannet lektor, er en aktiv skribent og samfunnsdebattant. I samtalen deler Sofie om egen trosreise og oppvekst, samt hennes vei til å være en tydelig kristen stemme i vår samtid. Videre samtales det om vårens store debatt om bibelsk «underordning», og hvordan stå i presset når man stikker hodet fram, samt hvordan kristne kan våge å være frimodig i vår samtid.
Denne udgave af Kulissen undersøger, hvordan aktuelle temaer fra 2020'erne er med til at præge dramatiseringer af klassiske værker. Dramatiker og instruktør Christian Lollike er kendt for sit nutidige greb – nogen vil sige angreb - på klassiske værker – senest ”Leonora Christina – Sandhedens dronning”, som tager udgangspunkt i kongedatterens erindringsskrift efter 22 år i Blåtårn - ”Jammers Minde”. Gæster i studiet er skuespiller Nanna Bøttcher, Aarhus Teater og litteraturhistoriker Karen-Margrethe Simonsen, Aarhus Universitet. ”Det er en interessant tolkning i jeres version, at Leonora i nogle scener er hende, der har bukserne på i forhold til Corfitz Ulfeldt” Vært og tilrettelægger: Anders Lange, kulturjournalist.
Sedan november 1978 har Lena Mellin varit anställd på tidningen Aftonbladet i Stockholm. I rollen som inrikespolitisk kommentator ser hon sig själv som en konsumentombudsman med uppgift att få människor att förstå sin samtid. Men hur förstår man sitt eget liv när man inte har en plan för det? Varför är trädgårdsarbete så viktigt och vad är hennes stalltips inför valet? Detta och mycket mer kommer här, men först en liten överraskande start.
JRR Tolkiens berättelser om Midgård och Härskarringen har fängslat generationer av läsare, och gör fortfarande. Nu har tv-serien ”Sagan om Ringen. Maktens ringar” premiär på strömningstjänsten Amazon prime. I Studio DN resonerar journalisten, poeten och forskaren Judith Kiros och skribenten Nathan Hamelberg om vad det är som drabbar oss med dem. Är det likheter vi ser med vår egen samtid, eller möjligheten till verklighetsflykt? Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.
Brittiska Mary Anning (1799-1847) var en av grundarna av den moderna paleontologin, vetenskapen om det förhistoriska livet. Men hon blev mer eller mindre ignorerad av sin samtid. Anning var ju kvinna, och från arbetarklassen, utan formell utbildning – hon fick med nöd och näppe ens lära sig läsa och skriva. Lyckligtvis har hon fått upprättelse i vår tid. . Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I vår litteraturserie handler det denne gang om Jonathan Coe. I likhet med Nick Hornby, som vi har snakket om i en tidligere episode av Pod Britannia, fester Coe grepet om samfunnsendringer i Storbritannia og lar dem bli røde tråder i romankarakterenes liv. Grepet i Coes forfatterskap er å holde fast ved de samme karakterene gjennom flere romaner. Omgivelsene er preget av politikk og populærkultur, og endel av effekten - som hos Hornby - er å vise at vi alle er fanget i egen samtid og må gjøre vårt beste for å finne ut av den. I studio: Erik Mustad og Øivind Bratberg. Podkastproduksjon av Per Åsmund Reymert. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Synthpopbandet Ratatas sista album kom 1989, samtidigt som Europa var i gungning. Världen skulle för alltid komma att förändras. Författaren Cecilia Hansson berättar om hur "Människor under molnen" med sitt benhårda allvar och gnistrande elektroniska vemod ringade in en tidsanda som präglades både av die Mauer och der Mauro. Ratata var stilbildande. Elektronikan, de tjusiga kläderna och den blasé Östermalms-coolheten i kombination med de suktande, sentimentala sångerna kändes helt nytt i det svenska landskapet. Samtidigt hände saker ute i Europa och världen, flera hundra mil bort. Upproren och de fredliga revolutionerna bubblade. Perestrojka, glasnost, den nya öppenheten som om bara några månader skulle förena östra och västra Europa. Människorna under molnen i Östeuropa hade andra planer än att tiga still bakom taggtråd och mur.
I vår sommarserie "Nio tänkare att ha koll på" är det dags för den brittiska 1700-talsfilosofen Mary Wollstonecraft och hennes teorier om frihet, jämlikhet, demokrati och ägande. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen. Lena Halldenius, som har skrivit en monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt: Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden. Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet sändes första gången 18 december 2016 Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius
Noen på venstresiden føler dragning mot woke-kulturen, ikke så rart da den også har marxistiske røtter. Men det er oppløftende å se at mange på venstresiden har fått øynene opp for at de havner i selskap med CIA og Jeff Bezos. Man kan ikke stige ut i samme elvestrøm to ganger. Også Sylvi sliter med å finne seg til rette som FrP-leder. Hun vil kopiere forgjengeren og bli ansvarlig. Men Listhaug skapte seg et navn som kjerringa mot strømmen. Hun skulle holdt en tale lørdag der hun tok et oppgjør med Big Tech, Big Pharma og Big Government. De bruker psykologisk krigføring mot konservative. Norske medier snakker på inn og ut-pust om «tankegodset». Men aldri om sitt eget tankegods og slett ikke om tankegodset til kalifatets krigere og medløpere. De later som det ikke eksisterer. Hvis hun vil aksle trøya som politisk leder må Listhaug tørre å snakke makta midt i mot. Vi hørte ikke hun slo an slo an slike toner på landsmøtet. Vi hører en leder som forsøker ikke å stikke seg ut fra nestlederne Solvik-Olsen og Søviknes. Når Solvik-Olsen skal være dristig angriper han de 20 prosent med soyakaker som er iblandet kjøttbollene på sykehjem i Oslo. Det er dristighet! Det er et godt eksempel på formynderstaten! Politikk må handle om politikk, ikke moralisme. Det er folk lei av. Kun ved å tørre å snakke makta midt i mot kan Sylvi ha noe håp om å nå fordums storhet. Da Siv Jensen ble intervjuet i Politisk kvarter fredag sa hun at FrP er unikt, det finnes ikke maken noe sted i Europa. Det er selvsagt tøv. Det Siv Jensen sier er at FrP under hennes ledelse ikke har turt å ta i de mest brennbare problemer i vår tid, som Trump og USA. I USA pågår en revolusjon. USA går i sosialistisk og totalitær retning. Har noen i FrP overhodet kommentert utviklingen? De sitter på utsiden nå og kan gjøre det. Norske medier snakker om «tankeforbrytekser» og mener hele høyresiden, men de vil aldri innrømme at de manipulerer og brunbeiset. Det lages vamle begreper og insinuasjoner om tankegods dukker opp i alle sammenhenger. Mediene formidler ikke-nyheter og driver anti-politikk. Politikken er helt frikoblet historien. Nåtiden står og spinner i lufta på frihjul. Det er det en grunn til. Historien er en klamp om foten på politikere og medier. De vil stå fritt til å forme menneskene slik de selv vil. Dette har ikke noe med politikk i vanlig forstand å gjøre. Det autoritære opphever politikken og eliminerer valg. Hverdagen består av tusen valg, men woke-kulturen har truffet dem for deg. Den vet.
Skandalös, fånig eller sexistisk så har D H Lawrence erotiska litteratur avfärdats. Men just i vår tids diskussioner om sex och moral har vi något att lära av honom, enligt författaren Lyra Koli. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den engelska författaren D.H. Lawrence har aldrig slutat vara skandalös. Flera av hans verk ansågs för oanständiga för att publiceras i Storbritannien under hans livstid. Först 1960, 30 år efter hans död, vann förlaget rätten att ge ut den oavkortade versionen av Lady Chatterleys älskare. Det var inte bara otroheten som ansågs stötande. Det var framförallt det grafiska språkbruket: Lady Chatterley låter sig inte bara förföras av sin mans skogsvaktare, hon knullar med honom, både i fittan och röven, ett ordval som fortfarande kan få folk att haja till framför radion. Sådan litteratur funkar ofta som kattmynta på frigjorda teoretiker som romantiserar det förflutnas överträdelser. Att Lawrence idag blivit relativt bortglömd beror snarare på en annan tvivelaktighet, som bara blivit mer skandalös med tiden: hans kvinnosyn och hans rasism. 1970 utkom Kate Milletts klassiska studie Sexual Politics, där hon ingående kritiserar hans stereotypiserande syn på kvinnlig sexuell passivitet. Att försvara honom har därefter sammanblandats med att förminska kritiken, som när Doris Lessing säger: Vissa kvinnliga hysterikor har bestämt att [hans romaner] inte är politiskt korrekta men vad mig anbelangar så är ingen som använder den frasen en seriös person. Citatet kommer från en mailenkät som en professor skickade ut till samtida författare, när han på nittiotalet fann det i princip omöjligt att undervisa om Lawrence. Motståndet från studenterna var för stort. Ett av de mest kritiska svaren kom från Ursula K. Le Guin: Såklart han var sexist. Han var en vit, engelsk arbetarklassman född på artonhundratalet. Han var sexist och rasist, det är väl inget snack om saken? En man som skrev något i stil med: att knulla en svart kvinna vore som att knulla lera? Men Le Guin tillägger att hennes önskan som feminist vore att få se hans läsare gå bortom det rena fördömandet och försöka urskilja vad som har blivit oacceptabelt, och vad som fortfarande är giltigt för samtida läsare i en oerhört bristfällig, ofta frånstötande, ofta fånig, väldigt intressant och väldigt kraftfull författares verk. Det är svårt att inte läsa in ett visst klassförakt i synen på Lawrence som fånig och uppblåst. Hans skrivande har en naiv kvalitet som inte ska förväxlas med brist på sofistikation, utan snarare är ett högst avsiktligt sökande efter en närvaro som går utöver det självmedvetna. Filosofen Cora Diamond föreslår att hans otidsenliga syn på sex presenterar ett alternativ att ta på allvar. Enligt henne visar han att sex bör ses som ett specifikt moraliskt problem, till skillnad från den samtida hållningen där vad som helst är okej så länge man respekterar personen på alla de sätt som en icke-sexuell moral förutsätter. Diamond är något på spåren. I en tid när alla verkar tro att sexualmoral bara kan betyda för eller emot sex är Lawrences djupgående och nyanserade syn på sex befriande. På de vanliga kategoriska frågorna svarar han aldrig ett okvalificerat ja eller nej. Äktenskap? Lawrence är emot konventionsgiftermål, men en idog försvarare av de äktenskap som baseras på blodsympati och blodkontakt. När Lady Chatterley smälter samman med skogsvaktaren Mellors till ett mörkt och hävande hav ingår de ett förbund som borde äras, oavsett om det socialt sett är otrohet. Prostitution? Lawrence är tveksam men inte kategorisk. Pornografi? Tja, säger han, vem ska avgöra vad som är oanständigt? De flesta av oss uppskattar att bli lite vagt upphetsade. Hälften av världshistoriens största konstverk uppskattas på grund av sin sexuella dragningskraft. Verklig pornografi är allt som framställer sex som något smutsigt och trivialt, och det anklagar han till exempel Wagner, Charlotte Brontë och ett flertal kristna psalmförfattare för. Onani? Nej, i onani finns ingen ömsesidighet, och det riskerar att trubba av oss. Onani bildar en ond cirkel av självmedvetenhet, som aldrig är fullständigt självmedveten, vilket gör oss till avstängda narcissister. Gång på gång beskriver han en sexuell apati som ekar i vår tid. Vi, med vår rationella inställning till erogena zoner, självmedvetna preferenser och identiteter, tenderar att betrakta sex som individuell behovsuppfyllelse snarare än sårbara möten. Lawrence kallar detta för mekaniskt, sterilt, blodlöst, kallhjärtat och förfalskat sex. De unga, som tror sig vara frigjorda, liknar bara tränade hundar i hans ögon. Och för att de här hundarna är tränade till att göra saker som de gammaldags hundarna aldrig gjorde så kallar de sig själva fria, skriver han. Vad sant, fritt sex är kan med andra ord inte abstraheras: det är alltid situationsbundet hos Lawrence. Hans romaner är fulla av sådana vågor av erotisk livsnärvaro, som lika gärna kan upplevas under analsex som genom ögonkontakt. I romanen Regnbågen behöver den unga Ursula inte ens titta på sin åtrådda lärarinna: När de var i samma rum var de medvetna om varandra, nästan så att allt annat uteslöts. Winifred Inger kände en het glädje under lektionerna när Ursula var närvarande, Ursula kände hela sitt liv börja när Miss Inger kom in i rummet. Sedan, med den älskade, subtilt intima läraren närvarande, satt flickan som i strålarna från ett berikande solsken, vars berusande hetta rann rakt in i hennes ådror. I Lawrences livsverk finns också otvivelaktigt sexistiska passager. Men det är intressant att kritikerna tycks uppfatta all passivitet och jagupplösning som förnedrande. Kate Millett skriver om hur han i Söner och älskande reducerar Clara, den en gång formidabla, oberoende kvinnan till nivån av skälvande passion. Skulle våra begär alltså göras rättvisa om vi uppnådde total självkontroll och oberoende? Måste mysteriet med sex verkligen överges tillsammans med exotifieringen av den andra? Många känner idag att det finns något lite pinsamt med det man brukar kalla för Lawrences sexuella metafysik. Men sex, om det fattas på rätt sätt, är ett mysterium som intimt hänger samman med det chockerande och det banala. Därför kunde Lawrence inte förmå sig till att ta bort de grova orden ur Lady Chatterleys älskare, trots att han ville få den igenom censuren. För att erotiken inte ska stelna till något pompöst måste Mellors få säga till Lady Chatterley: Jorå, du älskar att knulla, men du vill att det ska kallas något grandiost och mystiskt, bara för att smickra din självbild. Ärlighet kring sex krävde för D.H. Lawrence ett bibliskt språkbruk likväl som ett förbjudet. Den här dubbelheten har gjort honom oaptitlig för båda lägren än idag, i en debatt som fortfarande inte klarar av ett mer nyanserat perspektiv än för eller emot sex. Lyra Koli Litteratur: Sons and Lovers, Penguin, 1999 (1913). The Rainbow, Penguin, 2001 (1915). Lady Chatterleys Lover, Penguin, 2006 (1928). A Propos of Lady Chatterleys Lover, i Lady Chatterleys Lover, Penguin, 2006 (1929). Pornography and Obscenity, I The Bad Side of Books: Selected Essays, 2019 (1929). Silver Bronzo. "Cora Diamond. Philosophy in a Realistic Spirit. An Interview", Iride 26.2, 2013. Kate Millett, Sexual Politics, University of Illinois Press, 2000 (1970). Gary Adelman, The Man Who Rode Away: What D. H. Lawrence Means to Today's Readers, TriQuarterly 107 (2000). Elizabeth Ladenson, Dirt for Arts Sake: Books on Trial from Madame Bovary to Lolita, Cornell University Press, 2007.
Möt årets vinnare av Sveriges Radios romanpris, Hanna Nordenhök, i ett längre samtal om den prisade romanen "Caesaria". Sveriges Radios romanpris gick i år till Hanna Nordenhök för Caesaria. Juryns motivering: "För en mörk berättelse som genom sitt poetiska språk blir till en vacker läsupplevelse." Nordenhöks roman om flickan som efter ett kejsarsnitt fiskas upp av doktor Eldh och hålls fången på Lilltuna berättar om patriarkalt förtryck på 1800-talet, men handlar lika mycket om vår egen samtid. Reporter: Helene Alm.
På sent 1970-tal argumenterade franska intellektuella som Michel Foucault och Simone de Beauvoir för att sex med personer yngre än 15 år skulle tillåtas. I Sverige kom istället samma förslag från staten genom en sällsynt utskälld offentlig utredning 1976. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Gäster: Christofer Fjellner, Cecilia Brinck och Adam Reuterskiöld Hur fungerar våra traditionella idéer i vår samtid? Är politikens räckvidd begränsad? Kan staten möta medborgarnas förväntningar och krav i vårt moderna Sverige? Vilket parti ska vi vara? Välkommen in till ännu ett avsnitt av STHL(M) - PODDEN där idé och ideologipolitik står i fokus!
Är det GAME OVER för nätbaserade mass-investeringar? Det kräver i alla fall flera stora hedge-fonder, efter att ha drabbats av miljardförluster till följd av att småsparare drivit upp priset på de aktier man spekulerat mot. Som konsekvens valde flera stora investmentbolag att spekulera mot GameStops aktie genom så kallad blankning. När ett stort antal småsparare från Reddit-formet Wallstreetbets som motdrag valde att stötta aktien drevs priset upp till den punkt där hedgefondernas positioner blev ohållbara – med stora förluster som följd. Då stoppades småsparare från att kunna handla med GameStops aktie – och nu anklagar alla varandra för ohederligt spel. Är det otillbörlig kursmanipulation när småsparare organiserar sig online? Är det rimligt att storfinansens intressen kräver regleringar för att stoppa denna typ av beteende – och vad säger egentligen denna typ av konflikt om det moderna samhället? Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Se detta avsnitt på YouTube: https://youtu.be/37z9CD0WA7M STÖTTA MIG: ----------------
Få andra politiker hade vunnit halva folkets röster trots en pågående pandemi med hundratusentals döda, lockdowns och ekonomi i fritt fall. Trots förlusten är valresultatet ett styrkebesked för den typ av gräsrotsrörelser medierna inte klarar att förstå. Lever vi i historiskt polariserade tider? Är valrörelsen ett underkännande av den västerländska demokratin – och mer intressant: vad säger egentligen reaktionerna om det rådande samhällsklimatet? Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Se detta avsnitt på YouTube: https://youtu.be/RRxSeMDppsg STÖTTA MIG: ----------------
Samtid og fremtid er utsatt for fabulering og fantasi i Carhrine Knudsens nye roman. Knut Hoem anmelder.
Varför protesterar du? Och kommer du ihåg Paolo Roberto? Erik protesterar mot protester, och Björn påminner oss självgoda svenskar om vad vi engagerade oss i för några veckor sedan. Det här finns att lyssna på i avsnitt 35 av Podcastum ad hominem.
Informasjonsleder Espen Ottosen i Norsk Luthersk Misjonssamband er gjest når vi snakker om rekruttering av ny generalsekretær i Normisjon, permitteringer i NLM - og hvordan kristne forstår kriser i lys av Bibelen.
Stanley Holmberg undervisar på temat “Samtid och framtid” – vad säger bibeln om tiden vi lever i och vart är vi på väg? Det här är del 2 i Stanleys serie och har rubriken: Tidens tecken i världen och i församlingen. Utan att förfalla till spekulationer påminner Stanley om att Jesus och apostlarna talade om […]
Hva sier Bibelen om verdens ende? Finnes det noen tegn i vår egen tid på at Jesu gjenkomst nærmer seg? Terje Berg, som er en dyktig, belest og erfaren forkynner og bibellærer, underviser i dette bibelkurset om endetiden og Jesu gjenkomst sett i lys av den tiden vi lever i.
Hva sier Bibelen om verdens ende? Finnes det noen tegn i vår egen tid på at Jesu gjenkomst nærmer seg? Terje Berg, som er en dyktig, belest og erfaren forkynner og bibellærer, underviser i dette bibelkurset om endetiden og Jesu gjenkomst sett i lys av den tiden vi lever i.
Hva sier Bibelen om verdens ende? Finnes det noen tegn i vår egen tid på at Jesu gjenkomst nærmer seg? Terje Berg, som er en dyktig, belest og erfaren forkynner og bibellærer, underviser i dette bibelkurset om endetiden og Jesu gjenkomst sett i lys av den tiden vi lever i.
Hva sier Bibelen om verdens ende? Finnes det noen tegn i vår egen tid på at Jesu gjenkomst nærmer seg? Terje Berg, som er en dyktig, belest og erfaren forkynner og bibellærer, underviser i dette bibelkurset om endetiden og Jesu gjenkomst sett i lys av den tiden vi lever i.
På söndag 19.1 började Stanley Holmberg en undervisningsserie på temat “Samtid och framtid”. Första delen hade rubriken “I väntans tider” och publiceras här nedan. Vad säger Bibeln om framtiden och hur påverkar det oss som lever här och nu? Stanley återkommer en gång per månad med en ny del av den här undervisningsserien. På söndag 23.2 kl. […]
I vårt 85:e avsnitt tar vi tempen på Bondseriens försök att vara aktuella i sin samtid, vare sig det gäller politik, popkulturella referenser eller andra trender. 70-talets utsvängda byxor, 80-talets ryssar och nutidens terrorism. Vad är egentligen värst, filmer som definieras av de rådande estetiska trenderna eller av de politiska? Och hur kunde EON missa chansen att låta Bond använda 2013 års julklapp, råsaftcentrifugen? Det har blivit tid för trender och samtid! (Vi ursäktar på förhand för Ottos något knackiga ljudkvalitet i dagens avsnitt!)
Du kan lytte til bibeltimene som ligger her gratis, men som en takk ville vi sette pris på om du støttet menigheten DELK Bergens arbeid med en gave på kontonummer 3624 63 90015 (Sparebanken vest) eller Vipps: 103439 (DELK Bergen)
Du kan lytte til bibeltimene som ligger her gratis, men som en takk ville vi sette pris på om du støttet menigheten DELK Bergens arbeid med en gave på kontonummer 3624 63 90015 (Sparebanken vest) eller Vipps: 103439 (DELK Bergen)
I detta samtal träffar Kompassrosstipendiaten Julia Mjönstedt Karlsten, Elza Dunkels som är forskare inom internetanvänding och nätkulturer. Hur inspirerar en andra till att vara värdebaserade ledare? Hur organiserar en sina följare för att skapa en rörelse och göra skillnad? Julia och Elza delar sina tankar och erfarenheter kring nätkuturer och organisering, och diskuterar hur en kan använda sina plattformar för att vara en värdebaserad ledare på internet.
Semesterindledning F2018
I bøkene "Tante Ulrikkes vei" av Zeshan Shakar, "Hverdag" av Kjell Askildsen og "En fjeldbygd: Billeder fra Østerdalen" av Nikolai Ramm Østgaard får vi se tre veldig forskjellige fremstillinger av tre områder på østlandet. Bøkene kommer også fra tre veldig forskjellige tidsperioder. Men er de kanskje likere enn vi tror? Med i studio: Ådne Feiring og Sondre Hølaas
Specialpodd: Vi är på resa och har ett lättsamt samtal där vi blickar bakåt till åren 1919, 1969 och 1989, vad säger historien om vår samtid? Vid en pool diskuterar … Continue reading →
I det första avsnittet pratar vi om att samtala via Emojis. Hur Lenis namn är ett känt varumärke, dessutom går vi igenom lite kring varför vi gör den här podden och de miljontals liv vi räknar med att rädda med den. Fram med palmbladen, frälsarna är här.
Dette seminaret spør hvor radikal Paulus' seksualetikk egentlig var, sett med antikke grekeres øyne, og hvilken forskjell gjorde etikken i praksis? Hovedfokus vil være på Paulus undervisning i 1 Kor 6 og 7. Ivar Vegge
"Samtid" handler om ei bygd med indre splid. Hovudpersonen Agnar, ser at det bare er småting folk slåss om, men også at striden kan føre til tragedie. Og bakom lurer "Haltpingsa".
Stefan och Martin har spelat in det sista avsnittet av Samtid och Sanning. I ”En värdig begravning” diskuterar de en aktuell artikel om 00-talisterna i frikyrkan samt blickar tillbaka på åren med podden och framåt mot Apologias kommande arbete, samt idéer och planer på en ny podd i framtiden.
Går det ens att vara fri från ätstört tänk i en samtid som är totalt fixerad vid smalhet? När vet man om man är sjuk? Hur förhåller man sig till all konstant kroppsfixering? Cissi bjuder in beteendevetaren och ätstörningsutbildaren Hanna Kihlander och aktivisten Hanna Bergwall för att grotta i ämnet.
I årene 1982-88 pålagde et parlamentariske flertal, at den siddende borgerlige regering førte den såkaldte fodnotepolitik, hvor Danmark tog forbehold overfor NATO, bl.a. når det kom til forholdet til atomvåben.De to samtidshistorikere Rasmus Mariager og Poul Villaume fra Københavns Universitet debatterer, hvor stærkt det danske socialdemokrati var påvirket af de socialdemokratiske søsterpartier i Socialistisk Internationale.
Ross Jackson om besindelse og håb. Filantropen Ross Jackson besøger Skurvognen for at tale om penge, bæredygtighed og spiritualitet. Vært: Anders Laugesen. www.dr.dk/tro
Vilka frågor om samtiden svarar den stora konstutställningen Documenta 14 i Kassel på? Och vilka frågor ställs? Documenta 14 i Kassel är en av världens största konstutställningar och den pågår i hundra dagar. Vilka frågor om samtiden är det som diskuteras? Och med vilka nya frågor lämnar besökaren Kassel? Vi gör en grundlig mönstring av Documenta 14 tillsammans med konstkritikerna Nils Forsberg och Dan Jönsson samt Maria Lind, chef för Tensta Konsthall. Vi får också höra en intervju med utställningens curator Candice Hopkins. Programledare är Måns Hirschfeldt.
Romarbrevet skrevs till en församling i Rom med sina unika förhållanden. Vad kan brevet säga oss idag och hur ska vi kunna förstå vad Paulus vill ha fram? Samtal med författaren till En guide till Romarbrevet Olof Edsinger.
I avsnitt fem av Bakom boken med Daniel Sjölin möter ni några av Sveriges mest välrenommerade spänningsförfattare, Cilla och Rolf Börjlind, författarna till uppmärksammade boken och tv-serien Springfloden, just nu aktuella med Sov du lilla videung. Det handlar om deckargenren, Beck-filmerna och samhällsengagemang. I Håkans skrivarskola berättar förläggaren och författaren Håkan Bravinger om slutet och början och i veckans poddpoesi läser Lisa Lindberg en dikt av Barbro Lindgren. Om Sov du lilla videung: En natt snubblar den hemlösa Muriel över en mager gråtande flicka. Hon heter Folami och har flytt från Nigeria. Muriel tar med henne till en sommarstuga ute i skogen. En eftermiddag attackeras Folami brutalt av en man i grannskapet. Muriel vågar inte bo kvar med henne i stugan utan söker hjälp hos den före detta uteliggaren Tom Stilton. Han arbetar just nu hos kriminalkommissarie Mette Olsäter. Tillsammans med Olivia Rönning utreder han ett mord på en okänd tonårspojke som hittats nedgrävd i Småland med halsen avskuren. Utredningen har förgreningar till kloakerna i Bukarest. När Olivia träffar Folami ser hon att flickan bär ett smycke som har kopplingar till den mördade pojken. Tillsammans med Folami lyckas hon och Stilton tränga in i och avslöja en chockerande verksamhet. Cilla och Rolf Börjlind lyckas i Sov du lilla videung återigen para en stor portion samhällsengagemang och samtidskommentar med fantastiska karaktärer och spänning utöver det vanliga.
Hvordan bli mer lik Jesus, i en tid preget av medie- og livssynsmangfold? Vi lever jo i en mediekultur, der ikke minst tv, film og musikk spiller en sentral rolle. Som kristne er vi kalt til å være i verden, ikke av verden, men sendt til verden.Hvordan bør vi da forholde oss til de mange budskapene i populærkulturen? Ingen fortellinger er jo nøytrale, og ingen av oss er upåvirkelige. Med Margunn Serigstad Dahle.Opptak fra UL 2012.
Hvilke spørsmål møter vi til kristen tro i dag, og hvordan kan vi møte disse på en god måte? Et seminar med Lars Dahle fra UL i 2012
Lurer du på hva kristen apologetikk er for noe? Da bør du lytte til Lars Dahle sitt seminar!
Efter teknikstrul, livet och allt annat som kommer emellan så är vi tillbaka återigen. Mats röst är lite låg, det får vi fixa till nästa gång. Hur som helst, i detta avsnitt: Mats har blivit lärare i esport, Elin har spelat derby och varit sjuk, Liberalernas nya logga (EXTREMT sist på bollen när detta publiceras) … Fortsätt läsa Avsnitt 13 – Nitlott i genlotteriet
Dagens avsnitt är nog vårt mest spontana hittills. Om man med spontant menar helt oplanerat och en aning spretigt, förvirrat och alldeles alldeles underbart. Vi återuppväcker vår förundran för Birro, vi pratar Putins syn på kvinnor, 8 mars, att Mats är tredje generationens flykting, kungligheter och gud vet vad. God lyssning, vänner!
Nu mer kommer vi ut varannan vecka, woop woop. I avsnitt nummer 11 av Knastret snackar vi e-sportsutbildningar, nidbilden av gamers, Elins bortblåsta jobbångest och om vilket helveeeete det är att köpa flygbiljetter på nätet.
Vi pratar om vad vi gjort sen sist: Mats har festat runt i Gbg och Elin har blivit slaktad i roller derby. Amerikanska mediciner, upplevelser av USA och så har vi kollat på dokumentär om jämställdhet i spelbranschen!
Mats blir DDoSad, Elin har sett filmen Sufragette, folk har sagt knäppa grejer på Twitter och så pratar vi om den här framtidsångesten som är så typisk för personer födda på 80 och 90-talet. Lyssna, njut och prata med oss på FB eller twitterz!
VI ÄR TILLBAKA!!!! Som om inget hänt är vi i din öron igen. Vi pratar om vad som hänt sen sist, om Mats karriär som e-sportskommentator, om Elins c-uppsats, om nya Star Wars, om Guldbaggegalan (som till och med får betyg). Glöm inte, som alltid, att gilla vår facebooksida Knastret Podcast och följ oss på … Fortsätt läsa Avsnitt 8 – Where is Sverrir?
IRM-podcast gräver vidare i affärerna kring sverigedemokraternas bolag Blåsippan AB och Samtid & Framtid AB. Den här gången kan vi visa på hur de inblandade håller varandra om ryggen och att åtminstone en nyckelperson inom sverigedemokraterna bevisligen ljugit under sitt vittnesförhör. Detta skedde under den förundersökning som ligger till grund för rättegången som avslutades förra veckan. Lyssna för att få veta mer om Sveriges kanske mest korrupta parti.
Johan Hakelius spanar från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid. Maja Aase säger farväl till mobilen. Jonathan Lindström ser äventyret i misstaget. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans spanarpanel och spaningar 2016-01-22:Johan Hakelius: "Från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid"Den moderna tekniken har gjort det svåra lätt, men också det enkla, vardagliga förfärligt komplicerat, så besvärligt att det nu uppstått en längtan efter allt som verkligen är rakt och enkelt.Maja Aase: "Farväl mobil" Mobilen som en gång gjorde oss till välinformerade, sociala atleter har nu gjort oss till ängsliga enstöringar. Men inom kort kastar vi den digitala fotbojan för att återigen lära känna oss själva i dagdrömmarnas fantasier, och i möten med medmänniskor av kött och blod.Jonathan Lindström: "Äventyret ligger i misstaget"Förr tillhörde lotsarna våra hjältar. De förde allt som var viktigt i trygga hamnar. Men nu har vi fått massor av moderna "lotsar", digitala hjälpmedel och ”rådgivare” som inte sällan sätter oss på grund i vardagens oroliga vatten. Därför kommer snart en revolt mot alla moderna vägvisare. Inte minst mot bakgrund av att vi anar att det är först när vi gått ”vilse” som vi möter livets äventyr.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se
Johan Hakelius spanar Från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid. Maja Aase säger farväl till mobilen. Jonathan Lindström ser äventyret i misstaget. Veckans spanarpanel och spaningar: Johan Hakelius: "Från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid" Den moderna tekniken har gjort det svåra lätt, men också det enkla, vardagliga förfärligt komplicerat, så besvärligt att det nu uppstått en längtan efter allt som verkligen är rakt och enkelt. Maja Aase: "Farväl mobil" Mobilen som en gång gjorde oss till välinformerade, sociala atleter har nu gjort oss till ängsliga enstöringar. Men inom kort kastar vi den digitala fotbojan för att återigen lära känna oss själva i dagdrömmarnas fantasier, och i möten med medmänniskor av kött och blod. Jonathan Lindström: "Äventyret ligger i misstaget" Förr tillhörde lotsarna våra hjältar. De förde allt som var viktigt i trygga hamnar. Men nu har vi fått massor av moderna "lotsar", digitala hjälpmedel och rådgivare som inte sällan sätter oss på grund i vardagens oroliga vatten. Därför kommer snart en revolt mot alla moderna vägvisare. Inte minst mot bakgrund av att vi anar att det är först när vi gått vilse som vi möter livets äventyr. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se
Johan Hakelius spanar från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid. Maja Aase säger farväl till mobilen. Jonathan Lindström ser äventyret i misstaget. Veckans spanarpanel och spaningar: Johan Hakelius: "Från en kaotisk samtid mot en klar och enkel framtid" Den moderna tekniken har gjort det svåra lätt, men också det enkla, vardagliga förfärligt komplicerat, så besvärligt att det nu uppstått en längtan efter allt som verkligen är rakt och enkelt. Maja Aase: "Farväl mobil" Mobilen som en gång gjorde oss till välinformerade, sociala atleter har nu gjort oss till ängsliga enstöringar. Men inom kort kastar vi den digitala fotbojan för att återigen lära känna oss själva i dagdrömmarnas fantasier, och i möten med medmänniskor av kött och blod. Jonathan Lindström: "Äventyret ligger i misstaget" Förr tillhörde lotsarna våra hjältar. De förde allt som var viktigt i trygga hamnar. Men nu har vi fått massor av moderna "lotsar", digitala hjälpmedel och rådgivare som inte sällan sätter oss på grund i vardagens oroliga vatten. Därför kommer snart en revolt mot alla moderna vägvisare. Inte minst mot bakgrund av att vi anar att det är först när vi gått vilse som vi möter livets äventyr. I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se
Bibeltimer, taler og seminarer fra UL2012 i Kongeparken
Bibeltimer, taler og seminarer fra UL2012 i Kongeparken
Jostein Gjertsen forsøker å finne svaret på hva man skal lese - klassikere eller samtidslitteratur?
På något sätt lyckas vi koppla PH, Vildsvin, Turister, Arenor och Molntjänster till saker som representerar vår samtid. I den relativt nya programpunkten "Samtidsslurken"
Guldfeber i skogarna, deppiga miljardärer, dåliga kändisförlorare, like-jaktens hets och slukhålsmani. Är detta vår samtid? Är det något vi måste vänja oss vid?
Så var det dags för Elin och Mats att råka i luven på varandra igen i ett nytt avsnitt av Knastret. Det här gången filosoferas det kring alternativa avrättningsmetoder av Jesus, Elins dröm som gått i uppfyllelse (att Saudiaffären blir TV-drama) och så utbryter näst intill bråk om vem som ska spela vilken roll. Elin … Fortsätt läsa Avsnitt 7 – Idiotiska uttryck
Vi har varit lite sega med att lägga upp ett nytt avsnitt – därför får ni en ganska lång podd som tröst! Elin är en douch och gör Mats ledsen i slutet avsnittet. Varför? Lyssna så får du höra. Denna gång avhandlas alla märkliga känslor som uppstår kring platser som påminner om en svunnen ungdom, faktumet … Fortsätt läsa Avsnitt 6 – Ungdomens minneslund
I veckans avsnitt snackas det om Oscarsgalan, den nya svenska serien Jordskott och så sägs även ett och annat ord om offentlig konst. Avnittet hittar ni här eller i en smartphone-podcast-app nära dig. Glöm inte att följa oss på twitter ni hittar oss under namnen @hejhenning och @blewd_
I det mycket tunga fjärde avsnittet pratar vi om buzzfeeds, 50 shades of grey och Mats försöker förklara uttrycket ”ryggdunksfeminism”. Avsnittet hittar ni här! På itunes eller i en smartphone nära dig. Ni hittar oss på http://www.facebook.com/knastretpodcast.
Kinos festivalpodd nummer tre bjuder på en europaspaning och en analys av läget för den polska filmen av Fredrik Wadström. Han har också sett en ny filmskapare födas: Theodora Ana Mihai som gjort dokumentären Waiting for August om en frånvarande sjubarnsmamma. Saman Bakhtiari och Nina Asarnoj har båda sett del två i Joshua Oppenheimers dokumentärprojekt om folkmordet i Indoniesien 1965 - The look of Silence. Dessutom har vi sett svenska Vera Vitali i norska filmen Blind och en dokumentär om Studio Ghibli: The kingdom of dreams and madness.
Stefan och Martin pratar via Skype om en del av de floskler som överlevt valet. Vilka distinktioner saknas i hur såväl politikens och kyrkans samtal går kring människovärde, mänskliga rättigheter, integration och den återupplivade kyrkliga debatten kring samkönade äktenskap? Om slarviga uttryck och dålig bibelanvändning som retar gallfeber på Stefan – allt i senaste Samtid och […]
Ladda ner!
Ladda ner!
Ladda ner!
v/ rektor ved Mediehøyskolen Lars Dahle Besøk gjerne: http://larsdahle.no/
Motstanden var stor da Maihaugen på Lillehammer ville stille ut moderne eneboliger og Moelvenhus på museet. Så ble det suksess likevel - men hvorfor skal vi flytte nåtida inn på museum? Reporter: Kristin Moksnes.