Podcasts about glappet

Arbetslösheten ligger på runt nio procent och bland unga är den ännu högre. Samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter personal. Varför har det uppstått ett glapp på arbetsmarknaden och går det att förändra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompetensbrist bromsar tillväxtenMånga företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb. Vad vill unga?Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande? Vända en AtlantångareVad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of BathUlrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, UngdomsbarometernHelge Steg, vd ArtaPlast Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlastMia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola SolnaJohan Persson (L), ArbetsmarknadsministerJan Björklund (L), tidigare utbildningsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

I det här avsnittet pratar jag med Susanne och Ellen, specialistpsykologer inom organisationspsykologi, om hur högre chefer kan minska avståndet till organisationens kärna. Hur når högsta ledningen ut i hela organisationen? Indirekt ledarskap handlar om att påverka utan att alltid vara på plats – och det har ofta större effekt än direkt ledarskap. Men hur gör man egentligen för att bygga tillit, skapa enighet och få strategier att bli verklighet i vardagen?

Bioaktuella A Different Man är en mörk men samtidigt humoristisk psykologisk thriller om en skådespelare som lider av en missbildning i ansiktet. Men hänger utseende och självkänsla ihop? Eller är det som den gamla klyschan säger: det är inte hur man har det, det är hur man tar det. P1 Kulturs Emma Engström samtalar med regissören och manusförfattaren Aaron Schimberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På fredag har filmen A different man biopremiär i Sverige en mörk, men samtidigt humoristisk, psykologisk thriller om glappet mellan självuppfattning och det man tror att andra tänker om en själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU MED REGISSÖREN OCH MANUSFÖRFATTAREN AARON SCHIMBERGHänger utseende och självkänsla egentligen ihop? Filmen ”A different man”, en annorlunda man, handlar om en skådespelare som lider av en missbildning i ansiktet. Men beror hans problem verkligen på utseendet? Eller är det som den gamla klyschan säger: det är inte hur man har det, det är hur man tar det. P1 Kulturs Emma Engström samtalar med regissören och manus författaren Aaron Schimberg.DEN RYSKA FÖRFATTAREN MARIA STEPANOVA OM ”FLYKTPUNKTEN”Författaren, essäisten och poeten Maria Stepanova fick sitt stora genombrott med familjekrönikan ”Minnet av minnen”. Nu har hennes första fiktiva roman ”Flyktpunkten” getts ut på svenska i översättning av Nils Håkanson. Den berättar om författaren ”M” som är strandsatt i en främmande stad efter att ha flytt sitt hemland som invaderat ett självständigt grannland. Maria Stepanova var en av de första ryska författarna som protesterade mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och lever i dag i Berlin – P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade Maria Stepanova som nyligen var på Sverigebesök.BYGGNADSVÅRDEN ÄR FRAMTIDENByggnadsvård har blivit hett! När det tidigare i höstas var Byggnadsvårdskonvent i Mariestad samlades över femhundra murare, kulturmålare, trädgårdsantikvarier, kommunfolk och arkitekter för samtal om framtida utmaningar, men också möjligheter! Hållbarhet och återbruk ligger i tiden, byggnadsvård har blivit en framtidsbransch och P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj var på plats i Mariestad.ESSÄ: MALIN KRUTMEIJER OM DEN STÖRIGA VEGETARIANENDen sydkoreanska författaren Han Kang blev årets Nobelpristagare i litteratur, Traditionsenligt delade detta val kritikerna i ett ja och nja. I år har det handlat om ifall det är en för bred och läst och kanske underligt översatt författare eller om det är ett geni som fångat till exempel kroppsförtryck och frigörelse i sin kanske mest lästa roman "Vegetarianen" – att äta eller inte äta kött är mer än ett menyval. I dagens OBS listar växtätaren och kulturskribenten Malin Krutmejier annat som kan reta gallfeber på asätare.Programledare:Jenny Teleman Producent: Maria Götselius

Delade verkligheter Integritet, värdegrund och moralfundament? Är det ok att vara inkompetent Fort men fel Att äga sin nisch i relationer

Klyftan mellan hur landsbygden och storstäder röstar växer. Många upplever att besluten missgynnar dem som inte vill bo i städerna, inte minst när det gäller klimatpolitiken. Varför har det blivit så? Och hur kommer framtidens landsbygdspolitik att se ut? Det samtalar vi om i veckans Hotspot, som gästas av Lotta Gröning, filosofie doktor i historia, tidigare politisk chefredaktör på Norrländska Social­demokraten och nu opinions­chef på tidningen Epoch Times. Boktips: ”Från folkhem till Facebook – tre essäer om socialdemokraternas demokratisyn”, Lotta Gröning (Dialogos) Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

PG Wettsjö är gäst och berättar om varför vi skjuter upp saker, när vi prokrastinerar, dvs när det är ett glapp mellan tanke och handling. Vi pratar om orsaker bakom prokrastinering och konsekvenser av det. Men det finns också fördelar med att skjuta upp saker. Kan även doers vara prokrastinerare? Svaret får du i detta avsnitt. 

Pesten har drabbat Stockholm och ett par flyr desperat från huvudstaden för att söka skydd på annat håll i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julia Dufvenius läser Magnus Västerbros historiska radionovellDet är en tid när pestepidemin är på väg att bryta ut i landet, kanske peståret 1710. Det flyende paret får plats på en redan överfull båt som tar dem över Mälaren, varifrån deras färd går vidare mot Bergslagen. Julia Dufvenius är skådespelare och gick ut Teaterhögskolan i Göteborg 1999. Hon blev känd för TV-publiken genom sin medverkan i serien Glappet och har sedan dess setts i många roller, t.ex. som Karin i Ingmar Bergmans sista TV-film Saraband, en roll skriven speciellt för henne. Julia Dufvenius har medverkat i en rad föreställningar på Dramaten, som t.ex. Nora i Henrik Ibsens Ett dockhem och titelrollen i Jane Eyre. Magnus Västerbro är författare och journalist. Han har skrivit en rad populärvetenskapliga böcker, bland annat Svälten: hungeråren som formade Sverige som han 2018 tilldelades Augustpriset för. 2022 utkom Magnus Västerbros första skönlitterära roman; Den svarta boken. Små berättelser om död och förvandling. Av: Magnus VästerbroUppläsare: Julia DufveniusTekniker: Maria StillbergProducent: Ludvig Josephson

Wo-ho-hoo! Äntligen höstpremiär!! Vi öppnar stort och äter glassbåt i studion tillsammans med Göran Ragnerstam, folkkär skådespelare med såväl Lars Noréndramatik som Josef Fareskomedi på sitt CV! Tillsammans med Jakob, Henrik och Erik avhandlas varma minnen från fyra decenniers yrkesliv, bl.a. bolljonglerande med Björn ”Bagarn” Nordkvist i Åshöjdens BK, samarbetet med Gösta Ekman i Soldater i månsken, Polisen Lasse i Kopps -och inte minst – de mer svarta, ibland psykotiska roller som blivit Görans signum. Dessutom diskuterar vi The Whos Rockopera Tommy, Peter Schilds udda klippteknik i Glappet – och Romeo och Julia på söderslang!Intervjuar gör Jakob Olsson, Henrik Ahlström och Erik Jensen. Dessutom har vi vår Grundenkollega, tillika Göran-fan, Vispen Sjöblom på besök i studion. Vispens egna podcast ”Ett varv i mina skor” hittar du – här! Den rekommenderar vi varmt!

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) om tidsbristen och behovet av tolkar inom socialtjänsten. Efter förra årets desinformationskampanj har glappet ökat mellan socialtjänsten och många föräldrar med utomeuropisk bakgrund. I vår serie om det här glappet talar vi idag om hur socialtjänsten kan förbättra sin verksamhet.Det kan finnas saker i socialtjänstens organisation som idag riskerar att leda till diskriminering, det menar Birgitta Persdotter, lektor i socialt arbete vid Karlstads universitet. Hon har på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen intervjuat socialsekreterare om varför föräldrar med utomeuropeisk bakgrund i högre utsträckning tackar nej till frivilliga insatser från socialtjänsten. Socialtjänstministern Camilla Waltersson Grönvall (M) är gäst i studion.Hör även Trifa Abdullah som 1999 omhändertogs av socialtjänsten tillsammans med sina syskon och som har gjort en dokumentär om sin familjs öde. Hur ser hon på sitt möte med socialtjänsten då och vad ser hon för utmaningar för dagens socialtjänst?programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

En kulturtolk från moskén och två samhällsvägledare är brobyggare mellan socialtjänsten och rädda föräldrar i Uppsala. I kölvattnet till desinformationskampanjen mot socialtjänsten förra året har rädslan för socialtjänsten spridit sig bland många föräldrar. På flera platser i landet görs olika försök för att minska glappet. I Uppsala har socialtjänsten nyligen anställt Yaser Abu Jheisheh som kulturtolk som också arbetar i moskén. Kommunen håller på att anställa ytterligare tre kulturtolkar från andra delar av civilsamhället och sen några månader tillbaka arbetar även Basem Al-Nabulsi och Evin Bider som samhällsvägledare med att öka förståelsen för socialtjänsten bland de som bor i stadsdelen Gottsunda.Hör även Mouse Yusuf, distriktschef för studieförbundet Ibn Rushd, om hur de arbetar med föräldrautbildning och Maria H Andersson på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd om hur de ser på föräldrautbildningar.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Johanna Sjövall

Vad kan göras för att glappet mellan föräldrar och socialtjänsten ska minska? Hur ska rädslan och fördomarna ersättas av tilltro? Rädslan för socialtjänsten har lett till ett förtroendeglapp som gör att många föräldrar som behöver stöd inte söker hjälp i tid. En del föräldrar har svårt att sätta gränser för sina barn av rädsla för att få en orosanmälan från socialtjänsten, en rädsla som spätts på av den så kallade desinformationskampanjen.Hör Dagan, Day och Nasouma, tre mammor i Lövgärdet i Göteborg om sin rädsla.Hör även socialarbetaren Bettan Byvald om utmaningarna för socialtjänsten och hör Bodil Frey, Ubah Abdisamad och Rafif Saleh, som alla jobbar i föreningen Tidigt föräldrastöd om vad en kulturtolk kan göra för skillnad.Även Linda Corsvall kommunikationsdirektör på Socialstyrelsen är med och talar om deras kampanj på social medier för sajten koll på soc, som ett svar på desinformationskampanjen.I studion finns Veronica Magnusson, förbundsordförande Vision, ett fackförbund som organiserar många socialsekreterare, och Mustafa Setkic, imam i Bosniska islamiska föreningen.programledare: Åsa Furuhagenreporter: Johanna Sjövallproducent: Anders Diamant

Glappet mellan politik och verklig förändring ute i verksamheten blir allt större. Det menar den tidigare statssekreteraren Erik Nilsson som har skrivit en bok med tips om hur politiker borde jobba. Som ordförande i Norrmalms stadsdelsnämnd i mitten på nittiotalet ville Erik Nilsson höra vilka styrsignaler som förskolepersonalen uppfattat från den politiska ledningen i Stadshuset. ”Det var någonting med fjärilar” blev svaret. Det blev en tankeställare som trettio år senare utmynnat i en bok om hur politiken kan bli bättre på att styra verksamheter. I podden talar Erik Nilsson också om erfarenheterna från flyktingkrisen 2015 och pandemin 2020.

I det här avsnittet pratar jag om varför vi så ofta faller när vi försöker skapa förändring, och hur vi kan träna upp vår förmåga att hjälpa oss själva, istället för att stjälpa oss själva. I  varje avsnitt kommer du få en konkret övning för att vi ska kunna gå från snack till handling och skapa mental hälsa och kreativ frihet. Övningen du finner i detta avsnitt kommer  hjälper dig att få fatt i din längtan och stärka din längtan starkare än din rädsla. Övningen hjälper dig även träna upp din förmåga att våga möta din rädsla. Och tro mig, det är bättre att våga möta sin rädsla än att leva sitt liv i blindo jagad av den!   I avsnittet får du dessutom: Dom 4 grundpelarna i den mentala träningen-låt din längtan växa sig starkare än din rädsla. Dessa 4 kommer vara återkommande pelare genom podden. Grundpelare 1- Mind the gap! Glappet mellan det vi vill göra, men inte förmår genomföra. Grundpelare 2- Myrstegsprincipen. Grundpelare 3- Rigga Rimligt metoden. Grundpelare 4- Håller mitt ord till mig själv-träningen. Min förhoppning är att när jag vågar dela mina berättelser som jag tidigare aldrig delat, på ett sätt jag tidigare aldrig vågat. Och genom att bjuda in andra som kommer dela sina berättelser om deras resa genom länkning till befrielse, kommer du kunna se dig själv och fatta taget om din egna hand. Och tillsammans med mig ta dina steg till både läkning och utveckling, ett myrsteg i taget.   VILL DU HA MER? MENTAL TRÄNING-KOSTNADSFRITT: Ta del av min audioträning här https://sofia-lilja.mykajabi.com/opt-in-freebie -Så optimerar du dina mentala förmågor och förverkligar dina drömmar! Helt gratis, ett klick bort:)   COMMUNITY: Längtar du efter ett community med andra kreatörer med fokus på mental hälsa och kreativ frihet? Då är du varmt välkommen till Reboost & Unite, min fb gruppen som jag startade när pandemins vindar svepte över världen.  I Reboost & Unite-fB grupp delar  jag kostnadsfria livecoachingar som stärker mental hälsa och främjar kreativ frihet, Vill du uppleva tillsammans-kraften och vara en del av ett tryggt och inspirerande sammanhang där människor delar sina erfarenheter och peppar dig till att våga vara och göra det du längta efter? Klicka här https://www.facebook.com/groups/1081367185566105 för att gå med. Det är kostnadsfritt och du är inbjuden! Producerat av Lilys In Bloom.  

Många förknippar besvikelser med kärleksrelationer och att de ständigt går med en längtan efter något mer, något annat för att få känna sig älskade, uppskattade och betydelsefulla i sina relationer. Vad din relation faktiskt är - och hur du vill att den ska vara, kan skilja sig åt. Glappet här kan skapa både smärta och besvikelse. Anneli och Bella kommer att guida er i hur ni bättre kan kommunicera era förväntningar så de inte omvandlas till besvikelser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur ser om Glappet, den klassiska SVT-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Serien hittar ni på SVT Play.

P1 Kultur ser om Glappet, den klassiska SVT-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Serien hittar ni på SVT Play.

Efter att P1 Kultur sett om SVT-klassikern "Glappet" (1997) anordnas den stora återföreningen med skådespelarna och upphovsmakarna! P1 Kultur har sett om Glappet på SVT Play om gymnasietjejerna Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Nu är det dags för återförening med skådespelarna Katarina Cohen och Julia Dufvenius, manusförfattaren Christina Herrström och regissören Peter Schildt. Hur ser de på "Glappet" efter alla dessa år?Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Tv-kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin går i mål med tv-cirkeln om SVT-klassikern "Glappet" (1997) - och sedan blir det stor återförening med skådespelarna och upphovsmakarna! P1 Kultur ser om Glappet på SVT Play om gymnasietjejerna Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Sedan blir det återförening med skådespelarna Katarina Cohen och Julia Dufvenius, manusförfattaren Christina Herrström och regissören Peter Schildt. Hur ser de på "Glappet" efter alla dessa år? AGNES JAKOBSSON HAR FÖRVANDLAT LARS NORÉNS OSPELADE PJÄS TILL SERIEROMANNågra månader innan dramatikern Lars Norén dog, påbörjade han och serieskaparen Agnes Jakobsson ett projekt om att göra drama i serieformat. Nu är boken här: "Olycka" heter den, och vi har träffat Agnes Jakobsson.  ESSÄ: INTE ENS DE DÖDA KROPPARNA FÅR VILAUnder historien har synen på döden förändrats och de döda har blivit föremål för olika maktanspråk. Kristoffer Leandoer funderar över vad vi ska med döden till, om vi ändå inte får vara ifred.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

P1 Kultur ser om Glappet, den klassiska SVT-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin. Serien hittar ni på SVT Play.

Är det fortfarande "finare" att göra film än en tv-serie? Och vad är skillnaderna i hur man som regissör tänker och jobbar? Möt Lisa Langseth ("Kärlek och anarki") och Goran Kapetanovic ("Kalifat" och "Knutby"). ALICIA VIKANDER FICK EN SPECIALSKRIVEN HUVUDROLL I TV-SERIEN "IRMA VEP"I tv-serien "Irma Vep" på HBO Max spelar den svenska Hollywoodstjärnan Alicia Vikander den kända skådespelaren Mira som kommer till Paris för att gestalta rollfiguren Irma Vep - en ond diva som glider runt i en svart catsuit och ägnar sig åt stöld och medhjälp till kidnappning och mord. Lisa bergström har intervjuat Alicia Vikander.TV-CIRKELN ÄR HÄR - VI TITTAR PÅ "GLAPPET"Vi ser om Glappet, den klassiska TV-serien från 1997 om två gymnasietjejer, Ella och Josefin, som längtar efter kärlek och väntar på att livet, det riktiga livet, ska börja. Gäster är TV- kritikerna Nina Asarnoj och Linus Fremin."BLUE BAYOU" - EN FILM OM ATT BLI AVVISAD AV SITT EGET HEMLANDI filmen "Blue bayou" får vi följa Antonio som är adopterad från Korea och som upptäcker att han efter 30 år i USA inte har amerikanskt medborgarskap. Nu riskerar han att deporteras och skiljas från sin familj. Alicia Vikander spelar den kvinnliga huvudrollen i filmen. Justin Chon står för manus och regi, och han spelar också själv den manliga huvudrollen. Vår reporter Emma Engström har träffat honom. Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

Dikt: ur "Karons tunnelbana" (Norstedts, 2022) 1a rad: Glappet är ett steg med foten Ida Linde är född 1980 i Umeå men bor numera i Rissne i Stockholm. Debuterade som poet 2006 med den episka diktsamlingen Maskinflickans testamente och är nu aktuell med den episka diktsamlingen Karons tunnelbana. Hon har gett ut flera romaner och är verksam som översättare, dramatiker och kursansvarig på Biskops Arnös folkhögskola. Återkommande teman i hennes böcker är döden och kärleken, inflätade i varandra. Språket är ofta koncist och med en drastisk humor. Pressröster om Karons tunnelbana:"Detta körverk är både existentiellt och vardagligt när det kränger fram på sin lagda räls av livfulla diktrader." - Bernur Detta är dikt som vågar vara på blodigt, själsligt allvar och som samtidigt dröjer kvar i det materiella och kroppsliga, med nagellack på maskorna och människor som inte kan betala hyran" -Therese Eriksson, Västerbottens-kuriren"Med sma medel skapar Linde en narmast tredimensionell varld, en djupgestaltning av tid och rum. Det hade latt kunnat bli banalt, men de i sig ratt osuggestiva tingen och tankarna genomsyras av underjordens glittriga grammatik - Örnen och kråkans poddMUSIK Erik Palmberg: SortieEXEKUTÖR Erik Palmberg, trumpet, Anton Dromberg, piano

Historier om hur bedragare lyckas nästla sig in i en människas liv och lämna dem i både ekonomisk och mental ruin har ett drag av obegriplighet över sig. Hur går det till? Ja, det gestaltar Christina Herrström i boken Ödeläggaren (också författare till bl a Glappet och Ebba & Didrik). För det var precis det här som hände henne i början av 2010-talet. I avsnittet berättar Christina hur hon inte längre kunde lita sin själv – och hur ord, hennes viktigaste redskap, fick henne att må illa. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Berättaren har tillsammans med sin man flyttat till en ny, stor lägenhet. Ganska snart känner dom att skrivandet upptar en så stor del av tiden att hushållet blir lidande. Dom behöver en hushållerska. Via bekanta får dom tips om Emerentia, en ganska råbarkad kvinna med mycket fina referenser. Det speciella förhållande som utvecklas mellan författarinnan och hushållerskan har sin början i att Emerentia inte tackar ja direkt. Hon behöver lite tid att fundera. Och när Emerentia väl tackar ja är det hon som dikterar villkoren; hon har godkänt författarparet. Författaren Magda Szabó (1917 2007) är en av Ungerns internationellt mest kända författare. Hon har skrivit barnböcker, poesi, dramatik och romaner. Dörren är kanske den roman hon mest förknippas med och den har också filmatiserats med Helen Mirren i rollen som den egenartade hushållerskan Emerentia. Uppläsaren Julia Dufvenius är skådespelare utbildad vid Teaterhögskolan i Göteborg. Hon slog igenom i tv-serien Glappet 1997 och är sedan 2007 knuten till Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Producent: Sammi Nummelin Språk-och uttalskonsult: Rudolf Udvardy Översättning: Eva-Teresia Lundberg och Maria Ortman. Tillgänglig tom 4 april 2021.

Medverkande: Håkan Södergren, Erik Granqvist och Niklas Jihde. 2min Junior-VM, en enda röra just nu. 13min ”Spela JVM”, Södergren klar kring sin åsikt. 19min Hål i huvudet att flyga tre lag i samma plan till Edmonton. 25min Sveriges skadeskjutna lag. Hur stor är skadan? 28min Han borde leda JVM nu när Montén är borta. 33min Juniorkronornas toppkedjor, enligt Erik. 38min Så mår Hockeyallsvenskan. 41min Björklund och Clang sticker ut! 45min Glappet mellan SHL och Hockeyallsvenskan större nu än tidigare. 48min Han har Hockeysveriges hårdaste skott genom tiderna! 53min NHL med nytt startdatum. 56min Henke med jättechans att vinna Stanley Cup med sitt nya lag. 1h02min Garpenlövs Tre Kronor till Ryssland. ”Spännande namn”. 1h09min Södergren smäller dit veckans matrecept! God lyssning! //Niklas

Kodjo, Marcus och Vendla får besök av Christina Herrström, författaren som är känd för att ha skrivit de ikoniska och kultklassade böckerna Glappet och Ebba & Didrik. Nu är hon aktuell med den självbiografiska boken Ödeläggaren som handlar om hur en manipulativ person med psykopatiska drag tar sig in i hennes liv och ödelägger det.

Kodjo, Marcus och Vendla får besök av författaren Christina Herrström som skrivit de ikoniska och böckerna Glappet och Ebba & Didrik och nu är aktuell med den självbiografiska boken Ödeläggaren. Journalisten Jonatan Loxdal kommer förbi och pratar om raggningsbibeln The Game som fyller 15 år för att diskutera de olika tips och tricks boken ger.

Den bekväma samtiden gör dig sjuk. För du är inte gjord för bekvämlighet, inte heller för ”social distansering” och definitivt inte för Youtube. Din stenåldershjärna går bananas och kroppen krisar! Detta är en sur sanning som blir alltmer akut , säger psykiatrikern Anders Hansen (ja, han tittar på dig!), författare till Hjärnstark, Skärmhjärnan och Hälsa på recept. Till kaffet lugnar vi ner oss med skräckthriller av annat slag: X sätt att dö av Stefan Ahnhem. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att se något vackert, köpa det, prata om det. Tre saker som bidrar till att sudda bort vardagens grå bekymmer. Och i klimatkrisens tidevarv har det rentav blivit önskvärt, relfekterar Boel Gerell. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag lyssnar på en radiodokumentär och hör hur en kvinna försöker berätta en historia. Hon heter Agneta och är hemlös sedan många år tillbaka. Gång på gång börjar hon berättelsen om en jävla elak snut men hejdar sig i plågade andetag. Och när jag var ute en natt det var en hemsk situation det orkar jag inte prata om nu jag får bara ont i magen av det Återigen de där tunga andetagen och sen en annan röst. Ljusare och mer levande och hon konstaterar att de sitter vid en röd bil. En röd bil, det är trevligt. Och så gillar jag metallicblå, det är en vacker färg. Hon målar berättar hon och är mycket intresserad av konst. Färger, att kasta färg på stora papper. Sen börjar hon rita saker. Gång efter annan under samtalet händer samma sak. Ett svårt ämne, rösten som stockar sig, en tystnad och så blicken som flackar efter något annat, ofta en färg som hon beskriver detaljerat och innerligt. Febrilt griper hon efter detta andra, som också är livet, som är enbart underbart. Som smittar av sig genom att hon är en sån som ser. Som lägger märke till den glänsande blå nyansen hos bilen som passerar. Som vet att uppskatta det vackra och på köpet blir lite vackrare själv och något mer än det där andra, uppenbara. En hemlös. Jag fastnar vid kvinnans avledande manöver och jakt på skönhet för att jag känner igen beteendet hos mig själv. Hur många timmar, dagar, kanske veckor av mitt liv har jag ägnat åt att rastlöst bläddra mellan vackra föremål på nätets auktionssajter? Inte enbart för att jag vill köpa några av sakerna utan för att sidorna erbjuder en frizon undan krav och ställningstaganden, dåliga nyheter och hot om undergång. Mest tittar jag på silversmycken från sextiotalets skandinaviska guldålder. Droppar av bergkristall i perfekt balans i halsgropens mjuka försänkning, av Torun Bülow-Hübe. Ringar med roterande kulor av karneol i hemlighetsfullt glipande musselskal av Elis Kauppi. Blågrönt skimrande berlocker i emalj av David Andersen och hisnande rymdäventyr i silver och akrylplast, av Björn Weckström. Stenar av ametist, rutilkvarts, lapis lazuli, obsidian, aventurin, agat, månsten. Namnen, glansen och linjespelet uppfyller mig och stänger ute allt annat som jag för ögonblicket inte orkar ta in. För några minuter, en kvart eller halvtimme är det bara jag och silvret och så formgivarna förstås, människorna bakom verken som nästan allihopa gått ur tiden. Men som ändå är där i stunden och det är lätt att tänka att jag i någon mening känner inte bara dem utan också eran de verkade i. En period av självförtroende, optimism och konstnärligt nytänkande inbillar jag mig. En tid när kvinnokroppen släpptes fri i kläder av töjbar trikå och smyckena som tidigare varit små och ängsliga i guld blev stora och självsäkra i silver. En tid för revolution och kvinnofrigörelse, idealism och hopp om framtiden. Stick i stäv med denna minst sagt romantiserade vision av sextiotalet står förstås historieskrivningen själv. Det var inte bättre förr och det blev inte bättre sen, bara annorlunda. Lika lite som ett silversmycke med aldrig så baxnande estetiska kvalitéer förvandlar människan som bär det på djupet, förändras världen i grunden av ny teknik och ny formgivning. Möjligen i ögonblicket. I brytpunkten när det gamla rämnar och det nya spinner trådar över avgrunden mot det ännu okända är allt fortfarande möjligt. Någonstans i detta skälvande tillstånd av oförlöst förväntan befinner sig det unga parisiska paret Sylvie och Jérôme i Georges Perecs debutroman Tingen. Boken publicerades 1965 och skrevs några år tidigare, men bär ändå undertiteln En berättelse om sextiotalet som om författaren ligger steget före och redan i decenniets början vet hur det ska sammanfattas. Glappet går igen i bokens gestalter som är märkvärdigt vaga i konturerna och inte riktigt närvarande i sitt löftesrika sextiotal. Tydligast ger de sig till känna just genom sin längtan efter den nya tidens designföremål och moderniteter som är passionerat och detaljerat beskrivna i texten. I drömmen om tingen och den livsstil och den komfort de förväntas föra med sig lever de intensivt men i samma stund längtan överger dem börjar de tvivla på sin egen existens. Eller som Perec skriver: De tyckte, när de såg tillbaka, att de, tidigare och detta tidigare flyttades varje dag längre tillbaka i tiden, som om deras förflutna hade förvandlats till en saga, något overkligt, något formlöst att de tidigare, åtminstone hade haft en längtan efter att äga. Det var en strävan som hade gett dem en tillvaro. De hade känt sig målinriktade, otåliga, förtärda av begär. Perecs roman är på många vis en sorglig bok. För visst borde det vara andra saker som gör oss levande och närvarande i nuet, än längtan efter skönhet och bekvämlighet. En strävan efter materiella fördelar som drivit mänskligheten att pröva nya sätt att överleva, på nya platser och med nya redskap. Och som fört oss dit vi är i dag. I ett högteknologiskt samhälle balanserande på randen till apokalypsen, när vårt klimat inte längre klarar av allt avfall som hopats efter vår utveckling. Ändå vill vi fortsätta att köpa vackra saker och inte bara i hemlighet och i skam. Utan för att visa att vi liksom Agneta äger ögon att se och uppskatta det storartade i den grå vardagen. Som Sylvie och Jérôme vill vi göra oss själva synliga och lite mer levande genom föremålen vi omger oss med. Men hur går denna längtan ihop med den annalkande undergången? En populär lösning på dilemmat stavas second hand. Andra hand som i ett delat ansvar för konsumtionen, där någon annan redan gjort det första riktigt belastande köpet och du själv bara gör skadan något mindre genom att se till att varan får en längre livslängd. Och det är ju faktiskt ingenting att skämmas för, tvärtom. I skuggan av klimatkatastrofen växer statusen för begagnatmarknaden och dess kunder, där just det nötta och ålderdomliga i produkten ger den ett värde som ofta överskrider nyvarans. På köpet ges en berättelse. Om föremålet och dess historia, men också om köparen själv och kampen denne fört för att anskaffa objektet. Köpet ska inte bara vara ett köp i mängden, som vem som helst kan göra. Utan en handling som kräver kunskap, tid och ett mått av tur som påminner om fiskelycka. Så också för mig, naturligtvis. Min kärlek till sextiotalssilvret är långt ifrån platonisk. På ett plan vill jag gärna erövra också och när jag föreställer mig ögonblicket då jag och silvret förenas ser jag inte bara den blixtrande skönheten det ska tillföra min person. Utan jag hör också historien som jag ska kunna berätta. Om halsbandet som köpts och sålts så många gånger att det förlorat sin identitet. Som lades ut till försäljning som ett stackars föräldralöst hänge i mängden, när jag bara jag visste att det var ett smycke som skapats av självaste Elis Kauppi. Hur jag väntade och vakade och ropade hem det för en hundralapp, när det var värt minst det tiodubbla. Triumfen. Utvaldheten. Jag och silvret. Jag och Elis. Jag och tigerögat i hängets mitt och vi ser på varandra i ömsesidig kärlek och beundran. Så länge det varar, förstås. Boel Gerell, författare och kritiker Källor Bengt bok: Kvinnorna på härbärget, P1 Dokumentär. Georges Perec: Tingen en berättelse om sextiotalet. Översättning av Fredrik Rönnbäck. Modernista, 2017.

Vår fantasi gör att vi begär mer av livet än vad det någonsin kan erbjuda. Idéhistorikern Michael Azar läser Paul Austers 4321 och undrar hur vi ska se på alla möjligheter som inte blir verklighet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Från januari 2019. När den amerikanske författaren Paul Auster var fjorton år gammal inträffade något som kom att märka honom för livet: en av hans vänner träffades av blixten och dog, bara några centimeter från den unge Paul. I en intervju förklarar han att den dagen förmodligen var den viktigaste i hans liv. Scenen återkommer gång på gång i hans berättelser, om än ofta i förtäckt form. Paul Austers romankonst kretsar gärna kring den där lilla detaljen  den där centimetern eller sekunden som sätter allt på spel. Livet som ett utslag av tillfälligheternas lek. Och ändå kommer den då och då den där påminnelsen om att livet skulle kunna vara någon annanstans och på något annat sätt. I romanen 4321, från 2017, möter vi en och samma biologiska person Archie Ferguson  i fyra skilda versioner. Hans föds av samma föräldrar, men på grund av olika tilldragelser kommer hans livsbana snart att förgrenas i fyra olika riktningar. Så går Archie Ferguson genom livet på fyra skilda sätt, var och en av dem utan att känna till de tre andras existens. Romanen undersöker livet som möjlighetsfält och slump, genom det ständiga växelspelet mellan makt och vanmakt inför tillvarons krafter. Hur många möjliga existenser rymmer egentligen ett och samma liv? Och hur ska vi förhålla oss till de andra öden som vi hade kunnat leva  och dö? Det är onekligen skrämmande att inse att varje dag kan sätta hela tillvaron i gungning. I detta avseende är det vi kallar verklighet en ganska så skör konstruktion. Dess stabilitet vilar i hög grad på de dagliga rutiner som vi har upprepat så många gånger, att vi till slut föreställer oss vår faktiska tillvaro som den enda möjliga. Och ändå kommer den då och då den där påminnelsen om att livet skulle kunna vara någon annanstans och på något annat sätt. Vi kommer inte undan de liv som vi skulle kunna ha levt. Glappet mellan det verkliga och det möjliga, mellan det som är och det som kunde ha varit, möter oss som hemsökelser från våra bortvalda livs gengångare. Livets ofullbordade möjligheter förföljer oss sålunda både på gott och på ont. Den Paul Auster som gläder sig över att ha undsluppit döden som fjortonåring, sörjer samtidigt sin döde vän genom att förvandla hans bortgång till sprudlande litteratur. I 4321 råkar en av de fyra Archie Fergusons ut för ett fruktansvärt oväder. Han avlider blott tretton år gammal när stormen fäller en massiv trädgren över hans tunna kropp. Vi måste sörja honom för en stund, men berättelsen rullar på och i den fortsätter Archie obekymrat sina tre andra liv. Jag tänker att det är i slitningen mellan vårt sinne för livets realiteter och möjligheter som var och en måste möta sitt eget Rubicon: Hur trogen är du dina djupaste begär? Vad gör du av de möjligheter som ropar inom dig? Lever du ditt liv till fullo eller låter du dig tyglas av de förväntningar som andra har på dig? Det är de klassiska frågorna om hur långt man kan leva från sina drömmar utan att gå under  och hur nära man kan vara dem utan att förtäras. Författare som Paul Auster, Jorge Luis Borges, Toni Morrison, Kate Atkinson och Milan Kundera  alla är upptagna av detta på samma gång vackra och smärtsamma predikament: att människan aldrig riktigt kan bedöma värdet av de val hon har gjort, eftersom hon inte kan jämföra sitt faktiska liv med de möjliga existenser hon valt bort, eller gått miste om. Kanske är föreställningen om den yttersta domen bara ett symptom på vår längtan efter att denna jämförelse trots allt blir gjord. Valde jag i grunden rätt eller fel? Åstadkom jag mer gott än ont under mina dagar? Kastade jag bort mitt enda liv eller lyckades jag tvärtom utvinna det bästa jag kunde få ut av det? Människan blir en Gud när hon drömmer. Den lyfter henne ur det trista öde som hon så ofta fastnar i. Grundproblemet består i att människan lider av ett överskott av fantasi, vilket är samma sak som att säga att vi i slutändan begär mer av livet än vad det någonsin kan erbjuda. I den meningen bär vi alla på ett överflöd av liv som trycker som en mara på våra hjärnor. Det är därför som vi ständigt skapar drömvärldar  såsom föreställningen om ett liv efter detta som kan kompensera för alla våra missade chanser och uteblivna tillfredsställelser. Det är också därför som människan så sällan bara är där hon är (det vill säga i det kroppsliga nuets ofta plågsamma realitet), och så ofta befinner sig någon annanstans (det vill säga i den tidlösa fantasins lättsinniga flyktlinje). Människan blir en Gud när hon drömmer. Den lyfter henne ur det trista öde som hon så ofta fastnar i. I mina drömmar har jag uppnått allt, skriver den portugisiske författaren Fernando Pessoa. Jag har visserligen också vaknat upp från samma drömmar, men vad spelar det för roll? [] Hur många Caesar har jag inte varit och hur många drömmer jag inte fortfarande om att bli! Det faktiska och det möjliga, det reella och det drömda, hänger ihop som ler och långhalm. Det är ur verkligheten som fantasin föds, och utifrån fantasin som verkligheten utvärderas. För att förstå en människa måste vi förstå hur hon navigerar mellan dessa livets båda skikt  och hur hon hanterar den ändlighet i tid och rum, som förhindrar henne att förverkliga summan av sina möjligheter. Den så kallade stoiska filosofin försöker lösa motsättningen genom att en gång för alla acceptera det öde som är en givet. Värdera inte det som händer dig, säger stoikerna, med utgångspunkt i det som inte händer dig. Den som drömmer om det som inte är undergräver sin förmåga att finna tillfredsställelse i det som faktiskt är. Jag tycker om stoikerna, men jag tror att de fuskar. För att få ihop ekvationen smyger de in en välvillig gudomlig ordning, ett öde med stort Ö. Endast så lyckas de ge mening och sanktion åt Fortunas ofta brutala nycker. Om man tänker sig att är det en god gud som ligger bakom livets hårda slag är det givetvis lättare att vända andra kinden till. Saken är bara den att ingen i förväg kan veta när det verkliga och det möjliga strålar samman i det ofrånkomliga och nödvändiga Personligen misstänker jag att gapet mellan det som är och det som skulle kunna vara inte går att överbrygga. En möjlig definition på mänskligt liv är nog precis denna oförmåga att få verklighet och möjlighet att sammanfalla en gång för alla. Det finns med andra ord skäl att misstro alla dem som framställer sig som den entydiga Verklighetens språkrör. Deras budskap är att du skall förbli vid din läst, acceptera dina villkor och sluta drömma. Visst måste verklighetssinne och möjlighetssinne, realitet och dröm, dra hyfsat jämt. Saken är bara den att ingen i förväg kan veta när det verkliga och det möjliga strålar samman i det ofrånkomliga och nödvändiga. Bortsett från gudarna förstås  men de tiger som bekant alltid stilla, också den dag då blixten slår ner för att rycka livet ur en kropp som just börjat leva. Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria Litteratur Paul Auster: 4321. Översättning Ulla Roseen. Albert Bonniers förlag, 2018.

Ibland sätter hon sig i väntrummet hos tandläkaren utan att ha någon tid bokad. Allt pågår som vanligt där på mottagning, trots att hennes bebis Julian precis dött. På sociala medier svämmar det över med styrkekramar och kondoleanser, hon vill varken höra eller se och ska precis radera sitt konto när hon får syn på länk. Snart befinner hon sig på en hemsida som säljer dockor. De ser exakt ut som små riktiga bebisar. "Alla dockorna hade namn men jag tänkte att jag kunde döpa om den. Jag fattade aldrig beslutet att köpa en, det bara hände. " Rebecka Åhlund är journalist och författare bosatt i London. Som författare har hon gett ut flera böcker i barnskräckgenren och 2018 kom den uppmärksammade självbiografiska boken Jag som var så rolig att dricka vin med. Katharina Cohen är skådespelare och fick sitt genombrott i kult-serien Glappet i slutet på 90-talet. Hon sen dess gjort flera film- och tv-produktioner, gjort flera uppsättningar på bla Unga Klara och de senaste åren läst in ljudböcker. Producent: Mina Benaissa

Niclas predikade om att vi är älskade precis som vi är men samtidigt är vi syndare som behöver ta emot Guds förlåtelse. Glappet mellan Guds vilja och min verklighet = synd (att missa målet).

Julia Dufvenius spelar en av huvudrollerna i succéserien Heder på Viaplay. Idag gästar hon Martina och snackar betydande roller, hur det var att jobba med Heder och vad legendariska Glappet betytt för henne.

Vår fantasi gör att vi begär mer av livet än vad det någonsin kan erbjuda. Idéhistorikern Michael Azar läser Paul Austers 4321 och undrar hur vi ska se på alla möjligheter som inte blir verklighet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2018. När den amerikanske författaren Paul Auster var fjorton år gammal inträffade något som kom att märka honom för livet: en av hans vänner träffades av blixten och dog, bara några centimeter från den unge Paul. I en intervju förklarar han att den dagen förmodligen var den viktigaste i hans liv. Scenen återkommer gång på gång i hans berättelser, om än ofta i förtäckt form. Paul Austers romankonst kretsar gärna kring den där lilla detaljen  den där centimetern eller sekunden som sätter allt på spel. Livet som ett utslag av tillfälligheternas lek. Och ändå kommer den då och då den där påminnelsen om att livet skulle kunna vara någon annanstans och på något annat sätt. I romanen 4321, från 2017, möter vi en och samma biologiska person Archie Ferguson  i fyra skilda versioner. Hans föds av samma föräldrar, men på grund av olika tilldragelser kommer hans livsbana snart att förgrenas i fyra olika riktningar. Så går Archie Ferguson genom livet på fyra skilda sätt, var och en av dem utan att känna till de tre andras existens. Romanen undersöker livet som möjlighetsfält och slump, genom det ständiga växelspelet mellan makt och vanmakt inför tillvarons krafter. Hur många möjliga existenser rymmer egentligen ett och samma liv? Och hur ska vi förhålla oss till de andra öden som vi hade kunnat leva  och dö? Det är onekligen skrämmande att inse att varje dag kan sätta hela tillvaron i gungning. I detta avseende är det vi kallar verklighet en ganska så skör konstruktion. Dess stabilitet vilar i hög grad på de dagliga rutiner som vi har upprepat så många gånger, att vi till slut föreställer oss vår faktiska tillvaro som den enda möjliga. Och ändå kommer den då och då den där påminnelsen om att livet skulle kunna vara någon annanstans och på något annat sätt. Vi kommer inte undan de liv som vi skulle kunna ha levt. Glappet mellan det verkliga och det möjliga, mellan det som är och det som kunde ha varit, möter oss som hemsökelser från våra bortvalda livs gengångare. Livets ofullbordade möjligheter förföljer oss sålunda både på gott och på ont. Den Paul Auster som gläder sig över att ha undsluppit döden som fjortonåring, sörjer samtidigt sin döde vän genom att förvandla hans bortgång till sprudlande litteratur. I 4321 råkar en av de fyra Archie Fergusons ut för ett fruktansvärt oväder. Han avlider blott tretton år gammal när stormen fäller en massiv trädgren över hans tunna kropp. Vi måste sörja honom för en stund, men berättelsen rullar på och i den fortsätter Archie obekymrat sina tre andra liv. Jag tänker att det är i slitningen mellan vårt sinne för livets realiteter och möjligheter som var och en måste möta sitt eget Rubicon: Hur trogen är du dina djupaste begär? Vad gör du av de möjligheter som ropar inom dig? Lever du ditt liv till fullo eller låter du dig tyglas av de förväntningar som andra har på dig? Det är de klassiska frågorna om hur långt man kan leva från sina drömmar utan att gå under  och hur nära man kan vara dem utan att förtäras. Författare som Paul Auster, Jorge Luis Borges, Toni Morrison, Kate Atkinson och Milan Kundera  alla är upptagna av detta på samma gång vackra och smärtsamma predikament: att människan aldrig riktigt kan bedöma värdet av de val hon har gjort, eftersom hon inte kan jämföra sitt faktiska liv med de möjliga existenser hon valt bort, eller gått miste om. Kanske är föreställningen om den yttersta domen bara ett symptom på vår längtan efter att denna jämförelse trots allt blir gjord. Valde jag i grunden rätt eller fel? Åstadkom jag mer gott än ont under mina dagar? Kastade jag bort mitt enda liv eller lyckades jag tvärtom utvinna det bästa jag kunde få ut av det? Människan blir en Gud när hon drömmer. Den lyfter henne ur det trista öde som hon så ofta fastnar i.  Grundproblemet består i att människan lider av ett överskott av fantasi, vilket är samma sak som att säga att vi i slutändan begär mer av livet än vad det någonsin kan erbjuda. I den meningen bär vi alla på ett överflöd av liv som trycker som en mara på våra hjärnor. Det är därför som vi ständigt skapar drömvärldar  såsom föreställningen om ett liv efter detta som kan kompensera för alla våra missade chanser och uteblivna tillfredsställelser. Det är också därför som människan så sällan bara är där hon är (det vill säga i det kroppsliga nuets ofta plågsamma realitet), och så ofta befinner sig någon annanstans (det vill säga i den tidlösa fantasins lättsinniga flyktlinje). Människan blir en Gud när hon drömmer. Den lyfter henne ur det trista öde som hon så ofta fastnar i. I mina drömmar har jag uppnått allt, skriver den portugisiske författaren Fernando Pessoa. Jag har visserligen också vaknat upp från samma drömmar, men vad spelar det för roll? [] Hur många Caesar har jag inte varit och hur många drömmer jag inte fortfarande om att bli! Det faktiska och det möjliga, det reella och det drömda, hänger ihop som ler och långhalm. Det är ur verkligheten som fantasin föds, och utifrån fantasin som verkligheten utvärderas. För att förstå en människa måste vi förstå hur hon navigerar mellan dessa livets båda skikt  och hur hon hanterar den ändlighet i tid och rum, som förhindrar henne att förverkliga summan av sina möjligheter. Den så kallade stoiska filosofin försöker lösa motsättningen genom att en gång för alla acceptera det öde som är en givet. Värdera inte det som händer dig, säger stoikerna, med utgångspunkt i det som inte händer dig. Den som drömmer om det som inte är undergräver sin förmåga att finna tillfredsställelse i det som faktiskt är. Jag tycker om stoikerna, men jag tror att de fuskar. För att få ihop ekvationen smyger de in en välvillig gudomlig ordning, ett öde med stort Ö. Endast så lyckas de ge mening och sanktion åt Fortunas ofta brutala nycker. Om man tänker sig att är det en god gud som ligger bakom livets hårda slag är det givetvis lättare att vända andra kinden till. Saken är bara den att ingen i förväg kan veta när det verkliga och det möjliga strålar samman i det ofrånkomliga och nödvändiga Personligen misstänker jag att gapet mellan det som är och det som skulle kunna vara inte går att överbrygga. En möjlig definition på mänskligt liv är nog precis denna oförmåga att få verklighet och möjlighet att sammanfalla en gång för alla. Det finns med andra ord skäl att misstro alla dem som framställer sig som den entydiga Verklighetens språkrör. Deras budskap är att du skall förbli vid din läst, acceptera dina villkor och sluta drömma. Visst måste verklighetssinne och möjlighetssinne, realitet och dröm, dra hyfsat jämt. Saken är bara den att ingen i förväg kan veta när det verkliga och det möjliga strålar samman i det ofrånkomliga och nödvändiga. Bortsett från gudarna förstås  men de tiger som bekant alltid stilla, också den dag då blixten slår ner för att rycka livet ur en kropp som just börjat leva. Michael Azar, professor i idé- och lärdomshistoria   Litteratur Paul Auster: 4321. Översättning Ulla Roseen. Albert Bonniers förlag, 2018.

Nina och Johanna fortsätter branschfasen i samtal med Nina Eidem som är utgivningsansvarig för skönlitteratur på Natur och Kultur. Det blir som vanligt en del kriser men också nya sprakande metaforer och matnytta om att leva ett skapande liv. I avsnittet hörs även: 9 to 5 med Dolly Parton It´s a Good Day med Peggy … Fortsätt läsa "#31 Glappet"

En lyssnare hade skrivit en lista för en drömpartner och hon manifesterade en livspartner. Du kan göra listor för allt möjligt, men inte för att få något eller med fokus på resultat. Ha fokus i att hur roligt det är att skriva och må bra i stunden. En annan fråga: vad ska jag svara till folk som frågar hur du mår, när du mår dåligt? Bästa sättet att svara någon när man mår dåligt är att säga, ”jag kommer att må bättre” och sen sluta diskussionen. Om nån envisas så skulle jag säga, ”det är som det är just nu och jag berättar mer när jag mår bättre”. För om du säger att du mår bra när du inte gör det, så skapar det stress i dig för det stämmer inte. Glappet mellan dina ord och känslor är för stort. Om det är sant, så kan man säga, ”jag mår bättre idag än i går”. Eller ”det är nåt som pågår inom mig och som jag håller på att ta hand om” osv. Du kan också säga att ”jag ser framemot att må bättre”. För det är ju sant eller hur? Jag skulle nog inte prata så mycket om hur jag mår just nu, för då bekräftar man det. Men om du hittar ord som du tror på och som inte är för långt borta från ditt mående, så säg det. Tex jag vet hur det känns att må bättre och det kommer att kännas så skönt när jag mår bättre. Sen är det bra att ha en lista över saker som du vill prata om, i syfte att höja din energi, om du nu pratar med andra. Som tex husdjur, barn, naturen, konst, filmer, böcker, mat, ja vad som helst att erbjuda när någon frågar dig om hur du mår. "Jag vet att jag kan må bättre och just nu vill jag helst prata om ..... mina växter och blommor!". Vi älskar att få feedback från dig, oavsett om det är frågor eller synpunkter, funderingar. Fortsätt med det! Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.

En lyssnare hade skrivit en lista för en drömpartner och hon manifesterade en livspartner. Du kan göra listor för allt möjligt, men inte för att få något eller med fokus på resultat. Ha fokus i att hur roligt det är att skriva och må bra i stunden. En annan fråga: vad ska jag svara till folk som frågar hur du mår, när du mår dåligt? Bästa sättet att svara någon när man mår dåligt är att säga, ”jag kommer att må bättre” och sen sluta diskussionen. Om nån envisas så skulle jag säga, ”det är som det är just nu och jag berättar mer när jag mår bättre”.  För om du säger att du mår bra när du inte gör det, så skapar det stress i dig för det stämmer inte. Glappet mellan dina ord och känslor är för stort. Om det är sant, så kan man säga, ”jag mår bättre idag än i går”. Eller ”det är nåt som pågår inom mig och som jag håller på att ta hand om” osv.  Du kan också säga att ”jag ser framemot att må bättre”. För det är ju sant eller hur?  Jag skulle nog inte prata så mycket om hur jag mår just nu, för då bekräftar man det. Men om du hittar ord som du tror på och som inte är för långt borta från ditt mående, så säg det. Tex jag vet hur det känns att må bättre och det kommer att kännas så skönt när jag mår bättre. Sen är det bra att ha en lista över saker som du vill prata om, i syfte att höja din energi, om du nu pratar med andra. Som tex husdjur, barn, naturen, konst, filmer, böcker, mat, ja vad som helst att erbjuda när någon frågar dig om hur du mår. "Jag vet att jag kan må bättre och just nu vill jag helst prata om ..... mina växter och blommor!".  Vi älskar att få feedback från våra lyssnare. Fortsätt att skicka in dina frågor, synpunkter, funderingar, kommentarer.  Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.

... For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

JOURNALIST, TV-PROFIL, 57 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Sanningen bakom glada semesterbilder, skuggsidorna i livet som uppdateringar på sociala medier inte visar och den parallella verkligheten, det är utgångspunkten för Anna Hedenmos Sommar i P1. "Om vårt minne sviker, kan vi lita på bilderna då? Betyder leenden alltid lycka? Vad händer med vår verklighetsbild när vi visar upp retuscherade foton av våra liv?" Anna Hedenmos Sommarprogram tar avstamp i foton från gamla familjealbum. Vad är det bilderna visar och hur var det egentligen? Glada leenden, hår som fladdrar i vinden under båtfärd och festdukade långbord under solsemestern. Varför visar vi bara upp våra lyckliga stunder på sociala medier? Vad är det bilderna visar och hur var det egentligen? "Glappet mellan bilden och verkligheten blir helt överväldigande." Anna Hedenmo berättar också om intervjusituationer med statsminister Stefan Lövén, tidigare moderatledaren Anna Kindberg Batra och deckarförfattaren Henning Mankell. Det handlar om dålig medieträning, mediernas roll under metoo och om den personliga frågan hon själv fick en gång när hon blev intervjuad. Om Anna Hedenmo En av SVT:s största profiler, aktuell med boken Uppdrag sanning som kom ut i våras. Programledare för SVT:s valvaka 9 september. Tjugofem år i rutan som nyhetsankare på Rapport och Aktuellt och programledare för Min Sanning och Agenda. Har lett debatter, bevakat val och rapporterat från Nobelfesten. Tidigare arbetat på Sveriges Radio Värmland, Radio Stockholm och Ekoredaktionen. Är ordförande i Publicistklubben. Har varit tillförordnad generalsekreterare för Radiohjälpen under våren. Utbildad på Informationslinjen i Karlstad, kom inte in på Journalisthögskolan. Producent: Elin Claeson

Möt Alexandra Zetterberg-Ehn, skådespelare vid Folkteatern i Gävle och som just nu turnerar med sin egen monolog Projekt: Mamma. Alexandra Zetterberg-Ehn är skådespelare, född i Paris 1966 men uppvuxen i Malmö. Som barn studerade hon vid Dorrit och Teddy Rhodins balett- och teaterskola samt på balettelevskolan på Malmö Stadsteater och hon debuterade som dansare i Nils Poppes lustspel Två man om en änka på Fredriksdalsteatern i Helsingborg 1983. Och sedan var hon med där under tio somrar. Hon blev omtalad för rollen som prinsessan i Min syster och jag 1989. Hon har även medverkat i revyer och operetter på Nöjesteatern i Malmö. 1990-94 studerade hon vid Teaterhögskolan i Göteborg, följt av Pekingoperahögskolan 1996. Efter det har Alexandra Zetterberg-Ehn arbetat på Backateatern och på Folkteatern i Gävleborg, på Galeasen, Orionteatern och Unga klara, på Stockholms stadsteater, Göteborgs Stadsteater, Parkteatern och Dramaten. På tv har man kunnat se Alexandra Zetterberg Ehn i Glappet, Tusenbröder, Rena rama Rolf och Svenska hjärtan - bland annat. Men hon har också regisserat en del och hon är just nu aktuell med föreställningen Projekt: Mamma, en monolog som hon både skrivit och framför och som under hösten turnerar och spelas på Folkteatern i Gävle samt i Örebro, på Gotland i Falkenberg med flera platser.

Hur samtalar vi med våra barn, vilken roll har vi som förälder, fungerar mutor och hot. Det och mycket mer när gästen Petter Ivarsson från BRIS gästar Glappet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Programledarna Fredrik Svensson och Matilda Westerman presenterar Glappet, podcasten för oss föräldrar som önskar att vi hade mer koll på skärmtid, läxor, mutor och hot. Alla de där frågorna som dyker upp när barnen växer upp. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det kan uppstå ett känsligt läge när en är övertygad om något, trots att det inte finns några säkra fakta som talar för det. Fakta och fiktion, det är inte så lätt att dra gränsen mellan det ena och det andra. Det kan gälla ett möte, en diskussion eller någon annan helt vardaglig situation, plötsligt blir det uppenbart att man har helt olika uppfattningar om vad som sades, eller hur det sades. Och om det inte går att kontrollera på något sätt så vet man ju inte vem som har rätt. Vad gör man då? Måste det bli den som är mest tvärsäker som vinner? Men tvärsäkerhet är ju ingen garanti för att man faktiskt har rätt. I Linda Jensen Kidanes reportage, berättar Johan hur det var när en kollega på jobbet plötsligt blev förälskad i honom, och hur han än gjorde för att visa att det var obesvarat så hävdade hon att han visst var kär i henne. Hans arbetssituation blev på grund av detta allt mer surrealistisk och till slut gick det inte längre att vara kvar. Gäst är specialpedagogen Jenny Naroskin, som också är Per Naroskins lillasyster. De  har vuxit upp i samma hem och tillbringade mycket tid tillsammans under sin barndom. Men de har långt ifrån samma syn på hur den såg ut. Kathleen H. Corriveau, forskningsassistent vid Boston University berättar om sin forskning som visar att barn som vuxit upp i religiösa hem har svårare än andra barn för att skilja på fakta och fiktion. Programledare är Per Naroskin.

Särskilt tack till Anya, vår klippare och klippa. För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Vi vill gärna kunna fortsätta göra det här! Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik intro & outro: bensound.com

Ett nytt inslag: Ljudnoveller! Madison & Jon pratar om: "Tvättbjörnen" Elrullstolen som åker upp och ner "Husbranden" Våldtäkterna på festivalerna Tolkningsföreträde #BlackLivesMatters Jämviktsarbetslöshet Tårtan som aldrig kom Madisons ljudnovell: Natten där man inte ska vara Särskilt tack till Anya, vår klippare och klippa. För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Vi vill gärna kunna fortsätta göra det här! Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik intro & outro: bensound.com

En ny bisittare är med oss: Jon Klarström! Madison & Jon pratar om: Sabina Ddumba & Miriam Bryant Dropkick Murpheys & tjejerna Sixx:A.M. & DJ Ashba Att bli sedd av en rockstjärna Kompisen som snodde Thomas Di Levas plektrum Barndomsminnen: inbrott, stölder och hembränt Politikernas svek: Andningspausen och Brexit Rika människor som har dåligt med pengar Psykiatrins lögner För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Vi vill gärna kunna fortsätta göra det här! Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik intro & outro: bensound.com

Vi träffar Doo Hwan, artist, aka Johan Lindén. Doo Hwan pratar med Madison om: Den psykiska resan Diagnoserna Musiken som terapi Livet Musikbranschen Den stora drömmen Några sista ord Låt: Doo Hwan - Besvär soundcloud.com/doohwan youtu.be/4TkA25V352c facebook.com/Doohwanofficial För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik intro & outro: bensound.com

Vi träffar Mange Hellberg som gör mycket för de mest utsatta och är en otroligt inspirerande person. Mange Hellberg pratar med Henke & Madison om: Turnén med Promoe 2016 Musiken och Manges utveckling Inspirationen Konsten Det är insidan som räknas Filmen om Christer Pettersson Fatta Man Navet och Slink In ADHD, diagnosticering, mediciner och att leva med ADHD Framtiden och hoppet Det nya albumet som är på gång Manges mission i livet Några sista ord Instagram & Twitter @mangehellberg facebook.com/MangeHellbergofficial Manges konst på Instagram @artbyhell facebook.com/artbyhellberg Instagram @detarinsidansomraknas facebook.com/Detarinsidansomraknas För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Anya och Madison fortsätter att prata om listan om psykisk ohälsa. Anya heter @AnyaInLove på twitter. För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet, så behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet I avsnitt 7 del 2 pratar Madison och Anya om: Listan till dig som är psykiskt sjuk & till dig som är anhörig – del 2 Hur reagerar folk när du berättar om psykisk ohälsa vs. hur de borde reagera Var du kan söka stöd och hjälp Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Anya och Madison har fått en lista för oss som lider av psykisk ohälsa och för dig som är anhörig. Anya heter @AnyaInLove på twitter. I avsnitt 7 del 1 pratar Madison och Anya om: Youtube-missbruk Stressen pga JB:s ticktacksång Listan till dig som är psykiskt sjuk & till dig som är anhörig - del 1 Hur reagerar folk när du berättar om psykisk ohälsa vs. hur de borde reagera För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet, så behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Henke & Madison pratar om: Kardashians, Idol och Adam Lamberts låt med Laleh Namnbyte Fotbollsmarschen Fördomar om fotbollsfolk och sommarbarn Kentfans som är assholes Introverta Avicii Autoplay på youtube Terroriserad av Melodifestivalen Guldtuben Best fan army-fusket på iHeart Radio Music Awards Offentligt frieri När Anna Book bröt tån Panamapapper Påminnelseavgifter Trängselskatt Mentolcigg Beroendeproblematik Danstillstånd E-ciggförbud Inkörsportar Självförvållade skador Tutare Appar som spammar notifications Tågsällskapet som spårade ur För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Vi träffar Håkan som har en dotter med Aspergers syndrom. Henke & Madison pratar om: Nyår – Best of 2015 & att förändra sitt liv på en buss MoS fail Marc Jacobs halsband med rakblad – en trigger för självskada Spotify #YourYearInMusic – 143 dygn & barnmusik RIP Lemmy Om du hade 4 månader kvar att leva Håkan om att ha en dotter med Aspergers Syndrom För att kontakta Håkan, maila glappetpod@gmail.com För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Henke & Madison pratar om: Túrell Taylor Group Vaktmästaren med älgarna När saker man redan köpt är slut Mall Of Scandinavias konstiga butiker Facebookgruppen Julgalan – Ge oss tillbaka våra pengar! Hur ska en julgran se ut? Hur Madison antifirar jul Hur Henke firar jul Dåliga nyårsminnen Kimoji Henkes julklapp till Madison Warner Music julkort, för varje skickat kort går 10 cent till välgörenhet: vatten: createdby.co För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Lucy & Madison pratar om: Guy Fawkes day & Lucys favoritfilm V for Vendetta Fars dag & om de som inte har någon pappa Gravar & sorg - att kunna säga farväl Och är man allergisk mot katter efter att man dör? Se Cinnamon Space Machine lör 31 okt på Snövit på Södermalm. För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Stöd oss gärna via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Lucy & Madison pratar om: Madison har fyllt 30 Mödomshinnans icke existens Självmord Och vad heter kvinnors motsvarighet till ”bromance”? Träningsmusik på Spotify: madisonsweden (uppdaterat) För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Vi träffar Tina Wilhelmsson och pratar om att vara kvinna i musikbranschen och feminism. Lucy & Madison pratar om: Ålderskrisande Valmaskotar Tina Wilhelmsson om feminism och kvinnor i musikbranschen Tinas album Ängelfängelse finns på Spotify youtube.com/user/tinawilhelmsson För att vi ska kunna fortsätta göra Glappet behöver vi er hjälp. Du kan stödja oss via Swish 0763920067 eller patreon.com/glappet Info och länkar på glappetpod.wordpress.com Musik: bensound.com

Hejsan   Efter en liten knäpp vecka är vi nu tillbaka på nästan ordinarie tid (vi har beslutat att släppa måndag kväll istället för söndag så att Johan slipper redigera hela söndagen)   I dagen avsnitt avhandlar vi Office 2016 med tillbehör, nya android lurar från Google och LG, nya iOS releaser från Apple och Microsoft Invite. Vi pratar även om EU Safe Harbour vara eller icke vara och vi pratar om Uber och liknande tjänster.   På pryllistan finns en Windows RT (!), LG Watch (!) och en husbil (?) http://feber.se/pryl/art/335209/hur_r_det_att_bo_i_en_techspck/?from=rss   Nu kör vi   Mats & Johan

Vad kan man göra om ens barn blir kränkt på internet? Och hur får man som förälder reda på om det händer? I det här avsnittet har vi föräldrarna i fokus! Gäster i studion är Jonas Söderlund från BRIS, Nicklas af Ekenstam, IT-konsult och förälder, och Johnny Lindqvist, expert på barn och internet – och även projektledare för hela No Hate-konkarongen! Måste man vara internet-proffs för att fatta vad ens barn är med om? Och var går gränsen mellan att vara övervakare och att visa sig intresserad? Kan man ge sitt barn svängrum på internet, och ändå kunna sova på natten? Glappet mellan unga och vuxnas verklighet på internet är stort, men i föräldraavsnittet av No Hate-podden får vi mängder av bra tips för hur vi ska minska avståndet mellan varandra. Dessutom pratar vi Heta Linjen, skolans ansvar, och att mobil-förbud i skolan inte är en framgångsrik framtidsstrategi.

P3 Kultur 20101003. Nördorama med Johanna Koljonen. P3 Kultur sätter sig i skolbänken - i en riktig skola faktiskt, Skarpnäcks skola utanför Stockholm - och låter tankarna vandra i fri lek! Vi undersöker lärarrollens fall från auktoritär och livsfarlig Caligula till det utanförskap som präglar honom i färska teveserier som Breaking Bad och Hung. Innan skolkade timmar förs in på betyget passar vi på att söka ledstjärnan och skolkinspiratören Ferris Buellers adepter i kultursverige. Kostnärerna Eric Ericson, Mary-Anne Norberg och Simon Gärdenfors berättar sina bästa skolkminnen och förklarar hur frånvaron har format deras karriärer och varför man ibland kan se skolk som civil olydnad. Dessutom får vi besök av två av Sveriges mest tonårsrumsälskade författare. Johanna Thydell slog igenom med I taket lyser stjärnorna; i hennes nya roman Ursäkta att man vill bli lite älskad utforskar hon vårt bekräftelsebehov och berättar om dess följder i en vänskap och en klass. Christina Herrström, som bland annat skrev Ebba och Didrik och Glappet, är aktuell med sitt manus till filmen Tusen gånger starkare, som bygger på hennes egen roman. Christina och Johanna pratar om skolan som miljö för berättelser och avslöjar huruvida de själva har kommit över sin skoltid. Och så drar boxcirkelns efterlängtade höstsäsong igång med en DVD-box i skolmiljö! I höst ska vi se kultdoldisen Friday Night Lights tillsammans och lära oss allt om high school-hierarkier och amerikansk fotboll!

I Kino denna vecka blinkar vi glittret ur ögonen och söker sanningen bakom myternas Las Vegas. En stad byggd av neon och drömmar om snabba pengar och spelplats för en oändlig mängd filmer. Men vad representerar den där staden egentligen - vad står Las Vegas för och hur har myten skapats? Vi fördjupar oss hur bilden av Vegas skapats på film och blivit till verklighet. Och så har vi rotat fram en riktig Las Vegas-klassiker ur arkiven: Viva Las Vegas med Vegas-mannen framför alla andra: Elvis Presley. Dessutom fortsätter vi försommarens frossa i svenska tv-serier. Denna vecka har vi återträff med två skådespelare från de kultförklarade ungdomsserierna "Glappet" från 1997 och "Spung" från 2002. Katarina Cohen och Saga Gärde berättar om serierna som gjorde ett outplånligt intryck på många unga tv-tittare och stod för en förnyelse av den svenska tv-seriens uttryck. Och så avslöjar vi vilka som nominerats i Kinos stora tävling om den bästa svenska tv-serien genom tiderna. Programledare: Roger Wilson