Podcast appearances and mentions of Ibrahim Baylan

Sverige ska bli världens bästa turistland, slog den avgående näringsministern Ibrahim Baylan fast innan han lämnade regeringen för att bli miljardär… förlåt, vi menar förstås konsult i energibranschen. Är det möjligt för turistlandet Sverige att konkurrera med Frankrike och Spanien, vi är trots allt ett land där det regnar och blåser tio månader om året? Visit Sweden är numera ett helstatligt bolag som ska få svenskar att turista i sitt eget land. Är detta vettigt? Vad borde man göra istället? Gröna Lund satsar på julöppet och Skistar vill att vi åker skidor även på sommaren. Finns det en risk för överetablering? Vad borde den nya regeringen göra för att stimulera besöksnäringen i Sverige? Svar i denna podcast som är en inspelning av hearing som ägde rum på Travel News Market den 10 november.Thomas Jakobsson, Visitas chefsekonom inleder med en lägesdragning. I panelen: Jerry Engström, Friluftsbyn, Thomas Jakobsson, Visitas Chief Economist, Nils Persson, Head of Digital at Visit Sweden, Marcus Östlundh, CEO Hotel Kung Carl, Mats Nyblom, train expert, Mathias Lindström, Commercial Director Skistar, Mikaela Björkander, ScandicModerator är Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Vendela Lundberg Först ut snackar vi om att näringsminister Ibrahim Baylan har frågats ut i näringsutskottet om en påstådd mörkning. Av vadå? Jo av ett pressmeddelande om konsekvenserna av Cementa-fabrikens stängning på Gotland. Du vet den där grejen som skulle kunna leda till cement- och byggkris i hela Sverige. Inte? Då ska ni lyssna här. Sen pratar vi om mammutarnas återkomst till jorden. Forskare har samlat ihop cashen som krävs och tekniken finns. Coolt och så, men vad ska det här vara bra för?

Nyheterna radio 09.00

Statsminister Stefan Löfven presenterade idag sin nya regeringen som är förvillande lik den förra så när som att bondsonen Ibrahim Baylan tar över landsbygdsfrågan. Hur kommer det gå? Parisa Höglund, programledare Fredrik Furtenbach, politikkommentator på Ekot

Statsminister Stefan Löfven presenterade idag sin nya regeringen som är förvillande lik den förra så när som att bondsonen Ibrahim Baylan tar över landsbygdsfrågan. Hur kommer det gå? Parisa Höglund, programledare Fredrik Furtenbach, politikkommentator på Ekot

Mer än 1% av Sveriges BNP beräknas investeras i Norrland under de kommande 20 åren. Men vår näringsminister tror att det är mer.

SNS Konjunkturråd 2021 presenterar sin analys av hur marknader stöps om och nya konkurrensproblem uppstår i digitaliseringens kölvatten. Slutsatserna kommenteras av näringsminister Ibrahim Baylan, Telia Companys vd och koncernchef Allison Kirkby samt Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Övreby. Medverkande Från SNS Konjunkturråd 2021: Sten Nyberg (ordförande), professor i nationalekonomi, Stockholms universitet Richard Friberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm Björn Lundqvist, docent i juridik, Stockholms universitet Robin Teigland, professor i Management of Digitalization, Chalmers tekniska högskola Kommentatorer: Ibrahim Baylan (S), näringsminister Allison Kirkby, vd och koncernchef för Telia Company Sara Övreby, samhällspolitisk chef på Google Sverige Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vd, SNS.

Vi träffar Sveriges närings- och innovationsminister för att prata entreprenörskap, pandemier, cirkulär ekonomi och inte minst, ödmjukhet.

rendwatching pekar på en viktigt trend kopplat till hur man bevarar, utvecklar men också avvecklar sina talanger!

Spegillinn 20. nóvember 2020 Umsjón: Kristján Sigurjónsson Tæknimaður: Ragnar Gunnarsson Atvinnuleysisbætur verða hækkaðar og hlutabótaleiðin verður framlengd út maí 2021. Þetta er á meðal aðgerða ríkisstjórnarinnar, sem kynntar voru í dag. Úrræði sem ríkisstjórnin kynnti í dag fyrir öryrkja eru skref í rétta átt en alls ekki nóg segir Formaður Öryrkjabandalags Íslands Sameinuðu þjóðirnar vara því að alvarlegasta hungursneyð í marga áratugi sé yfirvofandi í Jemen. Milljónir mannslífa séu í hættu. Lögreglan lagði í gær hald á fleiri kannabisplöntur en í nokkurri annarri aðgerð á síðustu árum. Einn var handtekinn vegna málsins. Stjórnvöld í Svíþjóð beina því til landsmanna að forðast þrengsli í verslunum þegar þeir gera jólainnkaupin. Ibrahim Baylan, viðskipta- og iðnaðarráðherra, minnti á í dag þegar hann fór yfir vanda vegna COVID-19 faraldursins, að um líf eða dauða væri að tefla. Áfrýjunardómstóll KSÍ hefur gert aga- og úrskurðarnefnd KSÍ að taka kærur KR og Fram til efnislegrar meðferðar. Nefndin vísaði báðum kærum frá þann 16. nóvember. Vegna greinar Áslaugar Örnu Sigurbjörnsdóttur dómsmálaráðherra í Morgunblaðinu í dag þar sem hún segir að fréttamaður Spegilsins hafi afflutt í pistli sínum á mánudag efni í skýrslu GRECO samtakanna um íslenska stjórnsýslu, vill Spegillinn taka fram að hann stendur við efni pistilisins. Orð ráðherra um að fréttamaður hafi ekki greint rétt frá eru tilhæfulaus. Spegillinn hafnar því algerlega að í pistlinum hafi verið lýst yfir pólitískri afstöðu án tengsla við staðreyndir. Ráðherra hefur ekki sent fréttastofu RÚV formlega athugasemd vegna pistilsins. Lengri umfjöllun: Barnahjálp Sameinuðu þjóðanna UNICEF gaf í dag á alþjóðadegi barna, út aðgerðaáætlun vegna kórónuveirunnar með yfirskrifitinni "Afstýrum hörmungum fyrir heila kynslóð". Þar er efst á blaði að tryggja að öll börn hafi aðgang að menntun. Steinunn Jakobsdóttir hjá UNICEF á Íslandi segir að faraldurinn hafi skapað neyðarástánd í menntun barna um allan heim og afleiðingarnar geti orðið mjög alvarlegar, ekki síst í snauðari löndum og landsvæðum. En hvað segja foreldrar hér á Íslandi? Silja Traustadóttir og Anna Björg Jónsdóttir eiga dætur í framhaldsskóla í Reykjavík . Þær eru 16 og 17 ára og því ólögráða. Silja og Anna Björg segja að þessi aldur hafi á vissan hátt gleymst í faraldrinum, krakkarnir séu hvorki börn né fullorðin og þær gagnrýna stjórnvöld fyrir úrræðaleysi við að hjálpa þeim. Kristján Sigurjónsson talar við Steinunni, Silju og Önnu Björgu. Formaður mannréttinda- nýsköpunar og lýðræðisráðs

Spegillinn 20. nóvember 2020 Umsjón: Kristján Sigurjónsson Tæknimaður: Ragnar Gunnarsson Atvinnuleysisbætur verða hækkaðar og hlutabótaleiðin verður framlengd út maí 2021. Þetta er á meðal aðgerða ríkisstjórnarinnar, sem kynntar voru í dag. Úrræði sem ríkisstjórnin kynnti í dag fyrir öryrkja eru skref í rétta átt en alls ekki nóg segir Formaður Öryrkjabandalags Íslands Sameinuðu þjóðirnar vara því að alvarlegasta hungursneyð í marga áratugi sé yfirvofandi í Jemen. Milljónir mannslífa séu í hættu. Lögreglan lagði í gær hald á fleiri kannabisplöntur en í nokkurri annarri aðgerð á síðustu árum. Einn var handtekinn vegna málsins. Stjórnvöld í Svíþjóð beina því til landsmanna að forðast þrengsli í verslunum þegar þeir gera jólainnkaupin. Ibrahim Baylan, viðskipta- og iðnaðarráðherra, minnti á í dag þegar hann fór yfir vanda vegna COVID-19 faraldursins, að um líf eða dauða væri að tefla. Áfrýjunardómstóll KSÍ hefur gert aga- og úrskurðarnefnd KSÍ að taka kærur KR og Fram til efnislegrar meðferðar. Nefndin vísaði báðum kærum frá þann 16. nóvember. Vegna greinar Áslaugar Örnu Sigurbjörnsdóttur dómsmálaráðherra í Morgunblaðinu í dag þar sem hún segir að fréttamaður Spegilsins hafi afflutt í pistli sínum á mánudag efni í skýrslu GRECO samtakanna um íslenska stjórnsýslu, vill Spegillinn taka fram að hann stendur við efni pistilisins. Orð ráðherra um að fréttamaður hafi ekki greint rétt frá eru tilhæfulaus. Spegillinn hafnar því algerlega að í pistlinum hafi verið lýst yfir pólitískri afstöðu án tengsla við staðreyndir. Ráðherra hefur ekki sent fréttastofu RÚV formlega athugasemd vegna pistilsins. Lengri umfjöllun: Barnahjálp Sameinuðu þjóðanna UNICEF gaf í dag á alþjóðadegi barna, út aðgerðaáætlun vegna kórónuveirunnar með yfirskrifitinni "Afstýrum hörmungum fyrir heila kynslóð". Þar er efst á blaði að tryggja að öll börn hafi aðgang að menntun. Steinunn Jakobsdóttir hjá UNICEF á Íslandi segir að faraldurinn hafi skapað neyðarástánd í menntun barna um allan heim og afleiðingarnar geti orðið mjög alvarlegar, ekki síst í snauðari löndum og landsvæðum. En hvað segja foreldrar hér á Íslandi? Silja Traustadóttir og Anna Björg Jónsdóttir eiga dætur í framhaldsskóla í Reykjavík . Þær eru 16 og 17 ára og því ólögráða. Silja og Anna Björg segja að þessi aldur hafi á vissan hátt gleymst í faraldrinum, krakkarnir séu hvorki börn né fullorðin og þær gagnrýna stjórnvöld fyrir úrræðaleysi við að hjálpa þeim. Kristján Sigurjónsson talar við Steinunni, Silju og Önnu Björgu. Formaður mannréttinda- nýsköpunar og lýðræðisráðs

Från och med idag får restauranger och barer inte servera alkohol efter klockan tio på kvällen. | I år får det inte vara trångt i julhandeln och på black friday. Vi ska helst inte gå ut och handla i butiker alls, säger näringsminister Ibrahim Baylan. | Filmstaden stänger alla sina biografer. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

Korta intervjuer med näringsminister Ibrahim Baylan pressträff tillsammans med Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson, Visitas vd Jonas Siljhammar och Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

H&M-bossen kliver av och ger plats åt doldisen Helena Helmersson. Hur vill hållbarhetsprofilen ratta klädjätten? Hör Caroline Englunds intervju med den nya vd:n.Sverige ska bli en framgångsrik AI-nation. Wallenbergarna satsar fem miljarder i forskning och i veckan invigdes ett nytt AI-innovationscenter i Stockholm. Men får inte startup-bolagen vara med? Vi pratar med näringsminister Ibrahim Baylan, Googles Sara Övreby och AI-forskaren Fredrik Heintz om den svenska storsatsningen på artificiell intelligens. I veckan firades den internationella dataskyddsdagen. Den gick ganska obemärkt förbi. Orättvist, tycker Tobias Blixt, som som får en ursäkt att prata om sitt favoritämne: Övervakningsekonomin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det inre partiet sammanstrålar på årets deppigaste dag och lyser upp i mörkret med tydliga mål och en litterär utmaning för det nya året. Därefter dyker vi längre ned i vår segregerade skola än Ibrahim Baylan, och diskuterar både kuddflickor och Danderydsbussar. Vi avslutar med att resonera kring hur vår byråkrati kan komma att revolutioneras av artificiell intelligens. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan de rasar ytterligare: 3NfjGwMk1RfaianPrudsfy99mncNNGJGKp

Browder: Det handlar om mordet på min advokat See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens program:x. Gruvindustrin får vänta i åratal på olika typer av tillstånd. Nu har branschen tröttnat och går till angrepp mot regeringen. Hör näringsminister Ibrahim Baylan.x. Unga får allt svårare att ta sig in på bo-marknaden. Bostadsminister Per Bolund berättar vad regeringen tänker göra åt saken.x. Och så blir det världen i veckan med vår utrikesredaktör Carl Thulin. I dag bland annat om det brittiska valet och oroligheterna i Hongkong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hela samhället behöver mobiliseras för att möta utmaningar som fattigdom, klimatförändringar och ojämlikheter i hälsa. Just nu testas ett missionsinriktat angreppssätt både i Sverige och EU för att skapa en sådan mobilisering. Om det pratar Stina Billinger, statssekreterare hos Ibrahim Baylan, Allan Larsson, EU-kommissionens Mission Board för klimatneutrala och smarta städer, Marie Gidlund, Sweden Food Arena och Andrea Råsberg, Vinnova.

Hör hela intervjun med Stina Billinger, statssekreterare hos näringsminister Ibrahim Baylan. I avsnitt 7 om missions hörs ett utdrag ur denna intervju.

Försvarsmakten vill stoppa försäljningen av Telia. Socialdemokraterna håller kongress i Örebro. Fredagspanelen diskuterar effekterna av penningtvättshärvan runt Swedbank. Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I del 3 i Smarta samtals serie “Win win vinst - finns det?” får vi svaren på hur ett Framtidssverige bortom BNP-tillväxt skulle kunna se ut. Och hur vi tar oss dit. Det är en optimistisk trio med näringsminister Ibrahim Baylan, hållbarhetsekonomen Klas Eklund och Sydsvenskan samt Helsingborgs Dagblads politiska chefredaktör Heidi Avellan som här ger sin bild av vad som krävs för att rädda klotet och samtidigt skapa bättre förutsättningar för fler. Lösningen stavas mer tillväxt - inte mindre. Istället talar de om behovet av en ekonomisk omvandling, där det ska vara dyrt att göra fel och enkelt att göra rätt. Framtidsvisionen består av en cirkulär ekonomi som är automatiserad, digitaliserad och elektrifierad med elbilar, elvägar, höghastighetståg och helt nya drivmedel för flyget. För även morgondagens invånare kommer vilja transportera sig och drömma samma slags drömmar om ett bättre liv. Du har väl inte missat våra tidigare avsnitt i vinstserien? Del 1) med industrinestorn Leif Östling hittar du här. Del 2) finns här om aktieägares roll i samhällsutvecklingen med bl a Investors vd Johan Forssell och Helena Stjernholm, vd Industrivärden.

Regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om sänkta arbetsgivaravgifter, sänkt skatt för företag och regelförenklingar. Kommer regeringen få en bättre relation med näringslivet nu? Näringsminister Ibrahim Baylan (S) är dagens gäst i Ekots lördagsintervju. Analys: Lena Andersson Skoog, professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. Sedan om Moderaterna och deras ny-gamla roll som borgerligt oppositionsparti. Vilka frågor ska de driva nu och hur ska de positionera sig i riksdagen där allianser spruckit och nya lojaliteter tagit form? Medverkande: Lars Beckman, riksdagsledamot (M), David Josefsson, riksdagsledamot (M), Benjamin Dousa, förbundordförande MUF och Gunnar Strömmer, partisekreterare (M). Analys: Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson

Äntligen har Sverige en ny regering! Men vad betyder det egentligen för alla företagare? I #Företagarpodden får du svar! Avtalet? Uppgörelsen? Överenskommelsen? Vad ska vi kalla det egentligen? Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har kommit överens om ett samarbete vilket till slut blev lösningen på de senaste veckornas komplicerade regeringsbildning. Podden får besök som av Företagarnas samhällspolitiske chef, Patrik Nilsson, som analyserar det nya samarbetet ur ett företagarperspektiv. Vilka vinster finns för alla som driver företag och vilka är riskerna? Vi har fått en ny näringsminister – Ibrahim Baylan, tidigare energiminister och en ny landsbygdsminister – Jennie Nilsson medan Mikael Damberg blir inrikesminister. Hur kommer de nya ministrarna att påverka näringspolitiken? Blir det en nystart för relationen mellan regeringen och näringslivet? Lyssna nu!

När Ibrahim Baylan tillträdde som energiminister fick han en huvudsaklig uppgift av statsministern: att ta fram en  blocköverskridande överenskommelse för svensk energipolitik. Den 10 juni 2016, knappt två år senare, var Energiöverenskommelsen ett faktum. I det artonde avsnittet av Solcellskollens podcast satt vi ner på Regeringskansliet med Ibrahim Baylan för att prata om arbetet med Energiöverenskommelsen och vad den innebär för Sverige. Vi hörde även om hur han ser på (effekt)utmaningarna när andelen förnybar el ökar, och hur man egentligen ska tolka målet om ett 100% förnybart elsystem i kombination med tillåtelsen att bygga ny kärnkraft. Just det, och så fick vi höra om Ibrahims egna solcellsplaner!

CGEP was honored to welcome Ibrahim Baylan, Swedish Minister for Policy Coordination and Energy, as guest speaker at our Fall 2017 Energy Leaders Forum. Minister Baylan offered keynote remarks focused on Swedish and international energy and climate change initiatives. Following his remarks, Minister Baylan had a one-on-one conversation with David Sandalow, Inaugural Fellow at CGEP, about issues including women in the clean energy sector.

Hur ser det ut med jämställdheten i energisektorn? Vems är ansvaret för att öka andelen kvinnor? Hur viktig är frågan för branschen, och för Energiministern? I Bastuklubbens tredje avsnitt ställer vi branschen och politiken till svars. Vi pratar om vad som behöver göras och varför. Energiministern berättar också hur han tänker sätta press på energiföretagen att komma vidare med sitt jämställdhetsarbete. Ibrahim Baylan, Energiminister (S), Jenny Larsson, chef Vattenfall värme i Sverige tillika Årets kraftkvinna 2016 Intervjuare: Lina Håkansdotter Palm, Uniper och Charlotte Bergkvist, VD Trinda.

Samtidigt som president Trump den 2 juni beslutade att USA lämnar Parisavtalet, så bildade Kina och EU en allians för att leda den globala omställningen till fossilfri energi. Tillsammans ska de bägge parterna till fullo uppfylla klimatavtalet. Det finns ingen back att lägga i när det gäller energiomställningen. Ingen bakdörr ut från Parisavtalet, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vid en gemensam presskonferens.   Men skillnaderna i klimatpolitik är stor mellan de två parterna i den nya klimatpakten. Medan EU:s utsläpp successivt har minskat under 2000-talet, har Kinas rusat i höjden. Kinas starka ekonomiska utveckling under knappt två årtionden bygger på en kraftig utbyggnad av energikrävande industri. Till exempel gick Kina från att år 2003 vara världens största importör av stål till att bara tre år senare vara världens största stålexportör. Idag står Kina för 30 procent av de globala koldixidutsläppen och EU för 9 procent. Kina ett också ett land med begränsad yttrandefrihet, bland annat för invånare som lider av sjukdomar som har orsakats av landets dåliga miljö.   Är Kina en bra klimatpartner för EU? Klotet frågar energiminister Ibrahim Baylan, som nyss träffat Kinas energiminister vid en stor energikonferens i Peking. Frågan ställs även till kinaexperten Karl Hallding, forskare Stockholm Environment Institute, Erika Bjerström, utrikeskommentator SvT och Svante Axelsson, regeringskansliet, tidigare generalsekreterare vid Svenska Naturskyddsföreningen. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från 14 juni.

Premiär för fjärde säsongen av Digitalisterna - med veckans hetaste technyheter. Tesla-veteranen Peter Carlsson, som lanserade planerna på sin enorma batterifabrik i veckan, gästar podden. Dessutom berättar Ibrahim Baylan sin stora hemlighet: Energiministern kör inte elbil. Och så en rapport från veckans Women in Tech-konferens i Stockholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Energibranschen måste sluta med självömkan och att leva på gamla meriter. För att möta framtidens utmaningar behöver vi nya affärsmodeller där vi inkluderar kunderna, skaffar digitala kompisar och jobbar med trovärdigheten gentemot samhället. I det fjärde avsnittet av energipodden Framtidskraft får vi höra sanningar från energiminister Ibrahim Baylan, Energimyndighetens generaldirektör Erik Brandsma och Vattenfalls strategichef Andreas Regnell.

Förorten har stått i fokus i den politiska debatten det senaste året. Det har bland annat handlat om det grova våldet som ökat mellan kriminella gäng. Och det har handlat om svenska värderingar. I somras tillsatte statsminister Stefan Löfven en samordningsminister som ska försöka bryta segregationen. Uppdraget gick till Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister. Hur ska han göra?

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans Politiska Snackfest får Lisa Gemmel och Daniel Mathisen sällskap av Arena Idés utredningschef Lisa Pelling. Tillsammans tar de sig an gårdagens partiledardebatt i SVT och regeringsombildningen. I partiledardebatten skulle åtta partier debattera om utsatta områden, flyktingar, enkla jobb, klimat, bostadsbrist och skola. I stället blev det käbbel om invandring, invandring, rut-avdrag, brunkol vs kärnkraft, byggherrarnas roll i bostadsbristen samt om Academedia ägnar sig åt människohandel med barn. Men var det partiledarnas eller formatets fel att debatten föll platt? Och hur klarade sig debutanten Isabella Lövin (MP)? Äntligen blev det en regeringsombildning! Tre nya ministrar presenterades. Framförallt fick Ibrahim Baylan en utökad ministerportfölj. I statsminister Stefan Löfvens nya regering, sitter Baylan på statsrådsberedningen som samordningsminister. Hans viktigaste område att ta tag i är att samordna regeringens politik kring de »utsatta områdena«, det vill säga lösa ojämlikheten i samhället. Är Ibrahim Baylan rätt man för det?

Går det att kontrollera fram kvalitet i skolan eller kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Det tredje och sista programmet i Kalibers och UR Skolministeriets serie om Skolinspektionen handlar om vad de som granskar skolinspektion anser. Och vad vill politikerna med Skolinspektionen i framtiden? – En av de allra mest misslyckade reformerna i svensk skolpolitik, och då är ändå konkurrensen hård, det är Göran Perssons kommunalisering av skolan. Göran Persson menade att om man kommunaliserar skolan så kommer resultaten att höjas och läraryrket att stärkas. I själva verket så vet alla idag att det har blivit precis tvärtom, säger skolminister Jan Björklund. – Vilda västern var ju en spännande tid. De svaga hade svårt. De starka segrade . Därför kan man konstatera att Vilda västern kan vara ett utmärkt stoff till ungdomsromaner. Men det är en usel modell för svensk skola, säger Stefan Löfven. Om exakt en vecka är det riksdagsval och redan tidigt i valrörelsen stod det klart att skolan skulle bli en av valets viktigaste frågor. Så det var väntat att både Jan Björklund och Stefan Löfven valde att lyfta fram skolfrågan i sina sommartal i år.  Löfven pratar om vinstjakt i skolan medan Björklund pekar på kommuner som inte tar sitt ansvar som skolhuvudmän,  det vill säga kommuner och privata aktörer. Det kan verka som att Jan Björklund och Stefan Löfven pratar om olika saker, men båda pekar på problem som är följder av att Sverige, under de senaste decennierna, fått ett av världens mest liberala och decentraliserade skolsystem. Samtidigt har den statliga styrningen av skolan ökat med hjälp av mer inspektion och kontroll. Och 2008 bildades en ny myndighet – Statens skolinspektion. I tredje och sista delen av Kaliber och skolministeriets granskande serie om Skolinspektionen ställer vi frågan om det går att kontrollera fram kvalitet i skolan. Kan en alltför omfattande kontroll rentav vara skadlig? Vad säger de som jobbar inom skolan och blir granskande?  Och vad har politikerna har att säga om skolinspektionens roll i framtiden. Men först en tillbakablick: – Och allt det där har de lärt sig och vi kommer inte att ha lärt oss någonting om musik.  Då förstår jag hur mycket kunskap vi missar och hur dum man kommer verka vara när de kan allt det där, och så börjar vi gymnasium så kan vi ingenting, så vet vi inte ens vad en ton är, säger eleven Nora.   I två program har vi granskat hur bra Skolinspektionens kontroller fungerar. I det första programmet träffade vi Nora som gick i nian på en nystartad friskola. Skolan hade många brister trots att den hade blivit kontrollerad och godkänd av skolinspektionen. Det saknades lärare, lokaler och utrustning. Och undervisningen i ämnen som franska och musik var svajig och problemkantad. Så Noras sista år på högstadiet präglades av stor oro inför framtiden. – Om jag ska vara ärlig så ångrar jag lite grann att jag började här. Den är inte riktigt klar, säger Nora. Vi har berättat att inspektörer på Skolinspektionen själva tycker att kraven som ställs för att få starta en ny skola idag är otillräckliga. Och Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler säger att dagens system är utformat så att man måste tillåta en uppstartsfas för nya friskolor. I det andra programmet handlade det om vad för slags brister i en skola man egentligen kan upptäcka under en inspektion. Lärare från en skola som blivit granskad berättade om hur de tvingas lägga viktigt elevarbete åt sidan för att få dokument och nya handlingsplaner i ordning. Skolan får efter en tid tummen upp av Skolinspektionen – medan lärarna som vi pratat med menade att grundproblemen på skolan fanns ju kvar och att det som var formulerat på papper inte var något annat än luftslott. – Det är en väldigt speciell situation att sitta på en intervju med Skolinspektionen eftersom hela skolans framtid ligger i händerna på Skolinspektionen, sa läraren Annika. Flera av dom som jobbar med att utföra inspektioner på skolor tycker inte själva att dom kommer åt alla brister. – Jag kanske vet att kvaliteten på en skola är dålig. Men så skickar de in någon pappersprodukt som ser bra ut. Ja, då kan inte jag göra så mycket mer för vi har inte varit där tillräckligt och samlat in tillräckligt många uppgifter, så det skulle inte hålla juridiskt, säger en inspektör till Kaliber. Att bara granska papper ger en missvisande bild Skolinspektion som fenomen är egentligen inget nytt, men hur skolan har granskats och vilken betydelse kontrollen har haft har varierat mycket över tid ända sen mitten på 1800-talet då den första skolinspektionen sjösattes. Den Skolinspektion vi har idag, bildades för sex år sen och har som uppgift att kontrollera och granska skolorna så att de håller måttet. Men också verka för att förbättra kunskapsresultaten. Det har gjorts satsningar, reformer, undersökningar och kontroller. Och just det här med att kontrollera skolan har blivit allt viktigare. --Det är regeringens uppfattning att varje skola ska granskas lika kritiskt och uppfylla samma höga kvalitetskrav oavsett vem som driver den eller vilken inriktning den har. Regeringen har därför föreslagit skarpare och tätare kvalitetsgranskningar av varje skola och föreslagit att 150 miljoner kronor per år i utökade resurser till Statens skolinspektion ska anslås för detta, sa Jan Björklund i Riksdagen 2008, strax efter att skolinspektionen hade bildats.  Men är kontroll och inspektion ett bra sätt att höja kvaliteten på skolan? Det finns de som har undersökt saken. – Nu är kaffeapparaten borta! Vi håller på och bygger om, nämligen. – Ja. – Så det är därför det liksom är… I en korridor på Riksrevisionen är Sophie Casson Lindbäck på jakt efter en kaffekokare. – Var är kaffet? Där! Efter en stunds letande går vi in på hennes rum med varsin blå kopp rykande kaffe. Sophie Casson Lindbäck är revisionsdirektör på Riksrevisionen, den myndighet som har till uppgift att granska andra myndigheter. Förra året var hon ansvarig för en rapport om just Skolinspektionen. Och i rapporten riktar riksrevisionen kritik mot Skolinspektionens tillsyn. – Det viktigaste för oss var att visa, empiriskt som vi kallar det, genom intervjuer och statistik och enkäter, att Skolinspektionen i tillsynen oftast inte bedömer undervisningen, det som är viktigast i skolan, säger Sophie Cassun Lindbäck. – Varför har det blivit så? – Det är väldigt svårt att bedöma undervisningen, det visar vi också. Men vi tycker att det är viktigt att berätta. För det finns ofta föreställningar om att, har Skolinspektionen varit och tillsynat en skola då är den ju avcheckad och godkänd. Och har man fått brist i det som skolinspektionen kallar undervisning och lärande, då tror man ju att de har bedömt undervisningen. Men det har man alltså oftast inte och det är jätteviktigt att riksdagsledamöterna vet om det här. Sen kan det ju vara så att dokumenten hänger ihop med det som Skolinspektionen kallar processer. Om dokumenten inte är i ordning det kan ju vara symptom på att man inte har koll på sin verksamhet. Absolut kan det vara så, men det ger ju inte hela bilden, säger Lindbäck Man granskar papper men skapar förväntningar om att själva undervisningen är godkänd, fast man inte har tittat på den. Det menar Sophie Casson Lindbäck. Att bedriva granskning är också kostsamt, säger hon, och det måste vara rättssäkert. Och då är det enklare att bedöma om ett dokument är i sin ordning än att dra slutsatser av vad en enskild inspektör uppfattar om en skola under ett besök. Riksrevisionen kom i sin rapport om Skolinspektionen fram till att det sätt som man granskar skolan på idag är tveksamt med tanke på att en så komplex verksamhet som skolan där själva kärnan, det vill säga undervisningen, inte låter sig pressas ner i en färdig form så lätt. Och det är det som är granskningssamhällets baksida, eller om man så vill, Skolinspektionens omöjliga uppdrag, menar Sophie Casson Lindbäck. – Man har mycket högre förväntningar på skolinspektionen än vad skolinspektion i praktiken kan leverera. Och när jag säger man så handlar det om alla från riksdagsledamöter till den enskilde föräldern eller eleven som ska välja skola. Där är forskningen tydlig att det här granskningssamhället, där riksrevisionen är en del, vi får ju också vara självkritiska, vi bidrar ju alla till att det blir väldigt mycket granskning, kritik, kontroll, och då gäller det väl att kunna vara kritisk - apropå glappet mellan förväntan och verklighet. Kan kritik och kontroll säkerställa att det blir bra kvalitet i den faktiska verksamheten? Riksrevisionen kom alltså fram till att Skolinspektionen inte kan säkerställa kvaliteten i skolan eftersom de inte tittar tillräckligt mycket på undervisningen, som trots allt är skolans kärna. Inspektörerna vill ha mer fokus på att granska undervisningen Kaliber och Skolministeriet har ställt ett antal frågor till alla som jobbar på Skolinspektionen och som gör själva inspektionerna ute på skolorna. Och på frågan hur de tycker att Skolinspektionen skulle kunna utveckla sitt arbete för att bidra till kvalitet och likvärdighet i skolan, så är just mer fokus på undervisningens kvalitet en återkommande tanke. Så här säger några av inspektörerna. ”Det behövs mer fokus på undervisningens kvalitet. Tydligare stöttning till skolorna efter tillsynen, kanske någon enhet eller avdelning från Skolverket som går in och stöttar rektorerna efter att en tillsyn genomförts” ”Det är viktigt att de formella delarna fungerar för det är en rättssäkerhet för enskilda elever. Men det vi inte gör är att titta på elever som en grupp, om en viss skola ger bra undervisning till sina elever. Vi har ju i uppdrag att hjälpa skolorna att utvecklas och det kanske viktigaste att utveckla är ju undervisningen för det är ju där saker och ting händer, det är ju där elever lär sig. Men den delen har vi lämnat åt sidan för den juridiska delen. Så där skjuter vi bredvid målet.” I våras tittade några forskare med inriktning på pedagogik och statsvetenskap på hur det fungerar att styra skolan med hjälp av inspektion. Sara Carlbaum är statsvetare och jobbar på Umeå universitet. Och också hon ser risker med en skenande kontrollapparat. – Vi skapar en ökad misstro på att skolsystemet inte fungerar, att vi inte har någon tilltro till lärare, vi har ingen tilltro till rektorer, vi har ingen tilltro till huvudmännen, utan vi behöver den här ökade kontrollen. Och det finns då en förväntan på att när det finns en kontroll då ska det inte finnas några ickefungerande skolor eller skolor med bristande kvalitet eller eventuella oseriösa aktörer, utan då ska de här systemen jämt upptäcka det. Och det ser jag som att det här skapar ju en väldigt extrem kontroll, ett kontrollbehov som till slut kanske inte egentligen fyller någon större funktion, säger Sara Carlbaum. – Vad kan det få för konsekvenser för eleverna med ett sådant system? – Alltså det har ju funnits en väldigt stor tilltro, och det finns det fortfarande, till Skolinspektionen till exempel, som ett system för att se till barnens rättigheter eller till elevernas rättigheter. Och en risk med ett utökat kontrollsystem det är att man egentligen bara, från huvudmännens sida, blir mer fokuserad på: vad är det Skolinspektionen kräver? Än vad barnen, allas barns bästa egentligen kanske är, säger Carlbaum. Sara Carlbaum menar att man måste fråga sig om ökad kontroll är lösningen på skolans alla problem och vill höja ett varningens finger för att låta Skolinspektionen växa sig större genom att få mer resurser, större muskler och fler sanktionsmöjligheter innan man ens tar reda på om det verkligen leder till en bättre skola. – Jag menar att vi kan inte kontrollera i all evighet, eller i en väldigt stor utsträckning, utan frågan är ju vart den här balansen ligger, alltså hur mycket kan vi kontrollera innan det blir på något sätt kontraproduktivt. Alltså det man borde diskutera det är väl vad utbildning bör vara till för. Är det till för enbart den enskilda individen att nå vissa mål? Är det till för samhället i stort? Alltså vad utbildning är till för i stort är väl sådant som man bör diskutera. Och att man också kan diskutera: vad gör den här kontrollen? Vad ska vi ha den till? Vad bidrar den med? Och vad är eventuella negativa konsekvenser av kontrollen? Säger Sara Carlbaum Både Riksrevisionen och forskare som vi har pratat med, alltså de som granskat granskaren, pekar på att man faktiskt inte vet om granskningen verkligen har den effekt som det var tänkt, att den leder till bättre kvalitet, likvärdighet och ökade kunskapsresultat. Men vad säger då de som är ute i verkligheten, de som jobbar i skolan? Jo, en del varnar för att felfinnandet riskerar att leda fel.    Lärarfack, skolledare och friskolor inte nöjda med Skolinspektionen  I ett mötesrum högst upp i ett stort kontorskomplex, med utsikt över den kaotiska Stockholmstrafiken sitter representanter för de viktigaste aktörerna i den svenska skolan. Det är bland annat Sveriges kommuner och landsting, de två lärarfacken, friskoleorganisationer och Sveriges elevråd. Och framme vid podiet står Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler. Anledningen till att alla kommit hit är att Ann-Marie Begler ska presentera de kommande förändringarna i inspektionens arbete. Det gäller framförallt den regelbundna tillsynen på skolor. De viktigaste förändringarna är att man kommer att fokusera på de svaga skolorna. Och tanken är också att inspektörerna inte längre ska besöka alla kommunala skolor, men däremot alla fristående. – Vi vill att ni överväger, eller i alla fall funderar på vilket sätt man kan återinföra skolinspektörer, säger en av deltagarna. En av de som sitter och lyssnar och antecknar är Matz Nilsson, han är förbundsordförande för Skolledarna. Och han är kritisk. Inte till myndigheten utan till det uppdrag de har fått. – Felfinneriet tror vi inte är lösningen, utan det gäller också att lyfta dem och stödja dem i sitt utvecklingsarbete, säger Nilsson Matz Nilsson tycker att man istället, med stöd i vetenskap och forskning, borde fokusera på att stötta skolor och huvudmän. Och han tror inte att den nya tillsynsmodellen som just har presenterats kommer att förändra saker i grunden. Vi har inte råd att fortsätta på samma sätt, menar han: – Vi har nu… vi går in på det sjunde året på denna inspektionen. Vi ser att svenskt skolresultat fortfarande faller. Vi kan inte vänta sex år till och upptäcka samma sak därför vi tror från Sveriges skolledarförbund, ska vi få en snabbare resultatutveckling då måste skolornas personal involveras i  att inte bara bli granskade utifrån sina brister. Nilsson är inte den enda på seminariet som är kritisk. Så här säger Pontus Bäckström, från Lärarnas riksförbund: – Det är lite det som också syns i det här seminariet: alltså, om man tittar mycket på dokumentationen och tittar –har det upprättats ett åtgärdsprogram som skollagen säger att det ska göras? Ja det har det gjort. Ja, men sedan kommer följdfrågan: har det sedan inneburit att man har fått det stöd man ska få? Då ser vi att nej det är inte alltid man får det. Och där är ju en brist i dagsläget som tillsynen i någon mån kan ge. Och det skulle kunna behöva förbättras. – Vi delar bedömningen att det blir för mycket fokus på dokumentationen. När man inte möts mellan erfaren lärare och en annan lärare så kommer man ju inte kunna mötas i det pedagogiska samtalet, och det är just det det får till fokus, då fokuserar man mer på dokumenten och mindre egentligen på undervisningen, på mötet mellan lärare och elever, och det är där allting händer, säger Andreas Mörck, lärarnas riksförbund. Ytterligare en deltagare på seminariet är Birgitta Ljung och hon är där som de idéburna friskolornas röst. Hon delar inte Beglers entusiasm inför vare sig de kommande förändringarna eller för skolinspektionens uppdrag, som det ser ut idag. – Det är fortfarande bara inriktning på att söka fel och ingenting för att lyfta det positiva, och det tror väl vi i min organisation att ska man lyfta skolan så är det frågan om att försöka hitta det som är bra. Det är ju ingenting som märks och syns i debatten särskilt mycket, det är ju de här inspektionerna som får genomslag, där det är snarare så tror jag att man sänker skolor. Skolverksamheten i Sverige den liksom blir nedpressad i sko… jäms med fotknölarna. Det är så lärare och skolor upplever det, säger Birgitta Ljung. De som blir granskade av skolinspektionen är alltså är kritiska till fixeringen vid dokumentation och bristen på helhetssyn kring det skolorna gör. De är inte emot skolinspektion i sig, tvärtom. De tycker att tillsyn behövs. Men många efterlyser att man jobbar tillsammans för att hjälpa skolorna att bli bättre istället för att racka ner på dem. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler tycker inte att kritiken mot att man sysslar med papperskontroll är riktigt rättvis. Hon menar att man kan inte kan skilja på dokumentation och verklighet på det sättet. – Om man tittar på de beslut vi har: det handlar ju ytterst om undervisningen. Om elever inte får särskilt stöd, det handlar ju faktiskt om elevernas undervisning. Om rektor inte klarar fullt ut av sitt uppdrag med att till exempel utvärdera sin verksamhet, förändra sin verksamhet och utveckla den utifrån de utvärderingar man gör, och utifrån den information man har, då handlar ju det om kvaliteten i verksamheten. Tittar man på våran tillsynsmodell så är det mycket mindre dokument vi granskar idag än vad man har gjort tidigare och det tycker jag är väldigt positivt. Vi kommer också nu, när vi kommer att välja ut 20 % av skolorna, kunna få möjlighet att gå in mer i klassrummet och använda våra resurser till att granska lektioner mer för att få ett underlag för våra beslut. Samtidigt måste man ju också säga att själva utvecklingen av kvaliteten, hur undervisningen ska bedrivas, hur man ska undervisa, den är i stor utsträckning det professionellas ansvar, säger Ann-Marie Begler generaldirektör på Skolinspektionen. – Men kan man kontrollera fram kvalitet i skolan, i en så komplex verksamhet som skolan är? – Man kan genom inspektion bidra till att huvudmännen arbetar med kvalitetsutveckling. Och jag har väldigt väldigt många exempel på att det också sker. Och det är ju det som är syftet med verksamheten, det är det grundläggande syftet: att förbättra skolan just för elevernas skull, säger Begler En skola för elevernas skull. Och ansvaret för eleverna det har ju huvudmännen, poängterar Begler gång på gång. Det är viktigt att allmänhet och politikerna inte förväntar sig mer av Skolinspektionen än det de kan göra -  att peka på brister och utvecklingsmöjligheter. Och själva arbetet för att utveckla en skola, det görs bäst av de som jobbar där. – Det är ju viktigt för oss att informera om att just vårt uppdrag är att peka på de här förändringsbehoven och utvecklingsbehoven, men att det är de som då driver skolan som måste jobba med det. Och det är väldigt självklart för man känner ju sin egen verksamhet, så det går ju aldrig för någon annan utifrån att arbeta med internt förändrings- och utvecklingsarbete, säger generaldirektören. Högsta chefen på skolinspektionen tycker att tillsynen som den ser ut idag fyller en viktig funktion och att deras satsningar är helt i linje med det uppdrag de fått från regeringen. Skolinspektionen viktig  Vad säger då de som har gett dem det uppdraget? Vi ville veta vad själva upphovsmannen till dagens Skolinspektion tänker kring dess roll, men utbildningsminister Jan Björklund vill inte ställa upp på intervju med Kaliber för att svara på våra frågor om skolinspektionen. Ingen av Folkpartiets andra skolpolitiker i riksdagen vill träffa oss heller. Men Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, tar emot oss. – Min första fråga är: hur skulle du beskriva den roll som Skolinspektionen har i det svenska skolsystemet? – Ja skolinspektionen har en viktig roll. Skolinspektionen var när vi tillträdde i regeringen en del av Skolverket. Vi tyckte att den var så viktig så att det skulle bli en egen myndighet, så från 2008 så är Skolinspektionen en egen myndighet och vi har också fördubblat resurserna till Skolinspektionen – dubbelt så mycket pengar och dubbelt så många anställda idag, och vi har också i den nya skollagen från 2011 givit skolinspektionen mycket mera muskler. Nu kan Skolinspektionen ingripa med förelägganden och med viten på ett sätt som tidigare inte var möjligt, säger Östberg. – Det finns en stor tilltro, bland annat från politiskt håll, men också hos allmänheten till den här myndigheten och vad den kan åstadkomma, skulle du säga att man lyckas uppfylla de förväntningarna? – Jag tror skolinspektionen gör ett väldigt bra arbete men det är klart att skolinspektionen jobbar ju ständigt för att utveckla sin verksamhet. Under de senaste fem sex åren så har ju Skolinspektionen granskat alla skolor. Vi är nu inne i en ny tillsynsomgång och där är tanken att Skolinspektionen mer ska inrikta sitt arbete på de skolor där man kan förvänta sig att de största problemen finns därför att vi tror att det ger bättre resultat, säger Östberg. – Du var inne på att Skolinspektionen har fått mycket resurser, utökade resurser, men det har också kommit kritik om att, bland annat från Riksrevisionen, om att det faktiskt inte går att säga att Skolinspektionen kan säkerställa kvaliteten i svensk skola, vilket man har förväntningar på sig om.. – Ja nej det är klart att det gäller att utveckla verksamheten och det är klart att även om man har en väldigt bra skolinspektion så ska man inte tro att de kan hitta alla problem i den svenska skolan. Men vi tror att skolinspektionens verksamhet på ett bra sätt bidrar till att göra skolan bättre. På Sveavägen 68 i Stockholm har det största oppositionspartiet, Socialdemokraterna, sitt partihögkvarter. Där tar skolpolitiske talespersonen Ibrahim Baylan emot. Och han menar att en kontrollmyndighet som Skolinspektionen, den behövs i det skolsystem som vi har idag: – Vi behöver kontroll och uppföljning i ett ganska decentraliserat system, det är viktigt, men det har funnits en övertro i den nuvarande regeringspolitiken att det allena kommer att lösa alla problem. Resultaten av detta är ju tyvärr ganska magra, snarare har det lett till en ökad överbyråkratisering, att det är mer fokus på det ytliga, man ska visa att det är rätt, sen om de dokument man visar egentligen har hjälpt eleverna eller inte, det verkar, enligt Riksrevisionen vara mindre viktigt och det måste förändras. Jag tror man behöver bredda Skolinspektionens uppdrag. Precis som Riksrevisionen skriver så måste man kolla på det ju forskningen visar bidrar, nämligen undervisningens kvalitet, lärarnas kompetens, och annat. Idag är det ju väldigt fokuserat på dokumentation och det i sin tur har ju lett till en ökad byråkratisering och att det ser bra ut på ytan men där det i grund och botten handlar om elevers rätt till utbildning och det fullföljs inte, säger BAylan Hur stor kan då en kontrollapparat tillåtas växa innan den motverkar sitt syfte? Finns det en gräns? – Ja jag tror att det finns sådana gränser. Man kan inte bygga ut kontroll hur mycket som helst. Men det är klart att vi ska ha en stark kontroll och vi ska ha en skolinspektion som har starka muskler och som verkligen ingriper när det inte fungerar bra. Så ska det absolut vara. – Det är en relevant diskussion som man måste ta nu för Skolinspektionens verksamhet har ju vuxit enormt mycket. Och det handlar inte bara om att skjuta till nya resurser, man måste också fundera: hur används resurserna? Och den diskussionen är det nog dags att ta nu, skulle jag tro, säger Baylan. Det finns gränser för hur stort uppdrag Skolinspektionen kan få, enligt både Bertil Östberg, folkpartist och statssekreterare på Utbildningsdepartementet, och Socialdemokratiska skolpolitiska talesperson Ibrahim Baylan. Men än är inte gränsen nådd. Inget talar för att skolinspektionens roll kommer minska, oavsett om det blir regeringsskifte eller inte, och det utan att någon vet om det verkligen leder till bättre kvalitet i skolan. Det har vi kunnat berätta i dagens Kaliber. Och vi har också hört en forskare som menar att en växande kontrollapparat till och med bidrar till att skapa misstro gentemot skolan. Men politikerna vi har hört är fast beslutna om att kontroll, det behövs i dagens fria skolsystem, även om kampen om skolan inte på långa vägar är slut. --Vi måste återupprätta den svenska kunskapsskolan. Det är så vi skapar ökad jämlikhet i Sverige. För klassresor de börjar i klassrummet, säger skolminister Jan Björklund. --Tänk om. Tänk om Sverige behöver en skolminister, utbildningsminister som lyssnar på forskarna och lärarna och de andra, och inte bara skjuter snabbare än sin egen skugga, säger Stefan Löfven. Under tiden som politikerna fortsätter att argumentera i sina skolfrågor så går årskull efter årskull ut i den hårt kontrollerade skolvärlden och det är långt ifrån alla som känner att de har fått det dom behövde. Som Andreas, som vi hört om tidigare i den här programserien. – Här är mina betyg. – Och? – Jag hade fyra IG. Nej jag skoja, ha ha. Alltså om man jämför idag och ett år tillbaka, så är idag… idag känns som den dag jag blir insläppt i paradiset. Om man jämför med att komma ut ur helvetet. Det är ganska bokstavligt talat också, säger Andreas. Reportrar Maya Abdullah och Karin Andersson, UR Producent Karl Brodin, UR Exekutiv producent Andreas Lindahl, SR andreas.lindahl@sverigesradio.se

PREMIÄR FÖR KNYCKARE I P3!! I terminens första program var det upprop, nervösa blickar, tafatta hälsningar och skarpa kommentarer när Emma ringde in till Livets mjuka skola i Knyckare i P3. Vad hände första dagen då? Självklart har Emma ett nytt pennskrin och en fräsch rygga. Men hon är inte så tuff som hon ser ut, så idag följde Emmas mamma med till skolan. Klassen fick även finbesök av socialdemokraternas Ibrahim Baylan,vice ordförande i utbildningsutskottet som fick göra ett diagnostiskt prov i ämnena svenska, engelska och matte. Hur klarade sig egentligen en gammal utbildningsminister?

I våras utsågs han till partiets skolpolitiska talesperson, och blev i samband med det även ledamot i Sveriges riksdags Krigsdelegation och även vice ordförande i Utbildningsutskottet. Men han har även varit skolminister och Socialdemokraternas partisekreterare.

I grunden är han journalist, men har suttit i riksdagen sen 1994 och har sen förra årets riksdagsval fram till nu varit ordförande i försvarsutskottet. Under en kort period var han tillförordnad partisekreterare efter Marita Ulvskog, men ersattes av den nu avgångna Ibrahim Baylan. Sen drygt en månad är han socialdemokraternas partiledare och den som hoppas kunna vända partiets nedgång. Hos Ulf Elfving på söndag får vi lära känna den mustaschklädde, Elvislyssnande oskarshamnsbon lite närmare. Vem är han, vad driver honom, vad vill han och hur tänker han axla sin partiledarroll?

Ibrahim Baylan är socialdemokraternas nya partisekreterare. Hans viktigaste uppdrag är att organisera en valseger 2010. Men hur? Förtroendet viker, både för Mona Sahlin och det socialdemokratiska partiet. Baylan börjar i uppförsbacke. Ibrahim Baylan intervjuades av Tomas Ramberg.

Det går ju lite trögt med Socialdemokratins förnyelse, och de behöver tydligt all hjälp de kan få. Annika Lantz har ju hittills lite erfarenhet med att hjälpa små S-föreningar med sina flygblad, men idag testar hon på en helt ny nivå. Vi kollar med nybakade partisekreteraren (s) Ibrahim Baylan om vi har hittat en paroll till oppositionen som funkar.Och hur är det tänkt med arbetsförmedlingens nya satsning på coacher? Vem får bli coach, och kan de verkligen hjälpa de arbetslösa till nya jobb? Eva-Lisa Höglund, marknadschef på Arbetsförmedlingen, reder ut.Och så kollar vi med Veckans Affärers Cecilia Aronsson vad Lantz ska göra med överskottet av sin konsumtionsfasta. Vad är bra för Sverige? Och är det samma sak som är bra för Annikas barn? Bisittare är den oförliknelige Roger Wilson.

Det går ju lite trögt med Socialdemokratins förnyelse, och de behöver tydligt all hjälp de kan få. Annika Lantz har ju hittills lite erfarenhet med att hjälpa små S-föreningar med sina flygblad, men idag testar hon på en helt ny nivå. Vi kollar med nybakade partisekreteraren (s) Ibrahim Baylan om vi har hittat en paroll till oppositionen som funkar.Och hur är det tänkt med arbetsförmedlingens nya satsning på coacher? Vem får bli coach, och kan de verkligen hjälpa de arbetslösa till nya jobb? Eva-Lisa Höglund, marknadschef på Arbetsförmedlingen, reder ut.Och så kollar vi med Veckans Affärers Cecilia Aronsson vad Lantz ska göra med överskottet av sin konsumtionsfasta. Vad är bra för Sverige? Och är det samma sak som är bra för Annikas barn? Bisittare är den oförliknelige Roger Wilson.