Podcast appearances and mentions of john swedenmark

/UTDRAG UR EXKLUSIVT AVSNITT FÖR TIDNINGEN FLAMMANS PRENUMERANTER/ Kulturtidskrifterna tillför samhället gemenskap, mångfald och fyller en folkbildande funktion. Samtidigt minskar läsandet och kulturtidskrifterna har blivit allt mindre synliga i offentligheten. Nu har Tidöregeringen inlett nedskärningar i kulturstödet. Först ut att få hela stödet indraget var den anarkistiska tidningen Brand. Varför är kulturen ett sådant hot för dagens höger? Hur kan kulturtidskrifterna ta plats igen? Skribenten och översättaren John Swedenmark gästar Apans anatomi för att prata kulturtidskrifternas historia och framtid. Läs/hör mer: Susanne Skog och John Swedenmark: Folkbildningsoperan https://www.radioart.se/copy-of-tidigare-f%C3%B6rest%C3%A4llningar/ John Swedenmark: Kritikmaskinen http://www.ruin.se/butik/kritikmaskinen-och-andra-texter-av-john-swedenmark/ Mathias Wåg: Anarkisttidningen som enade extremhögern https://www.flamman.se/anarkisttidningen-som-enade-extremhogern/

Himmelriket är som en surdeg, sa Jesus. Men är fermenteringsprocessen verkligen räddningen på alla problem? Lars Hermansson funderar över bakterier som skapar bubblor i tillvaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Två unga kvinnor står på en rund plattform av trä klädda i bruna nattlinnen och hanterar en gigantisk surdeg tillsammans. Degen tynger och väller och klibbar och vill hela tiden ned på golvet. En naturlig gravitation som kvinnorna med hjälp av sina kroppar med yttersta möda förhindrar. Kampen med degen bara pågår, kvinnorna svettas, nattlinnena blir degiga, snart ser man inte var kroppen börjar och degen slutar, det är ganska hemskt alltihop, och det pågår bara några meter från där vi sitter och dricker kaffe och äter bullar. Det är en performanceföreställning, den heter The cumbersome dough, konstnärerna heter Heidi Edström och Ester Olofsson. Jag såg den på konstmässan Supermarket i Stockholm 2017. Bilderna har etsats sig fast.Svenska är inte det enda språk där ordet deg också syftar på pengar. Engelskan har sitt dough. Italienare och fransmän är mer analytiska och går direkt på degens ursprung vetet, i franskans blé och italienskans grana. På svenska kan man också dega, det vill säga slöa, vara overksam. När ordet deg som slang för pengar etablerades i Sverige för snart hundra år sedan kanske för att pengar med räntan ökade i omfång lite som en deg, om man lämnade dem overksamma på banken. Räntan härmar, kan man säga, den transformativa kraft som finns i den mikroorganism vi kallar jäst. Andra och besläktade mikroorganismer som kan förändra och förädla är bakterierna. Vi talar om bakteriekulturer och jästkulturer och avser då den jäsande, bubblande, delvis självgenerande, kemiska kontext som sätter fart på grejer, gör yoghurt av mjölken, vin av druvsaften, bröd av vatten och mjöl. Jag höll på att säga vin av vatten, men det var det ju Jesus som gjorde.Det är ingen slump att det är två fermenterade produkter, bröd och vin, som fått representera Jesu kött och blod i den så kallade transsubstantiationsläran. Det påstår i alla fall den amerikanske matjournalisten och fermenteringsgurun Sandor Katz i sin bok Fermentation as metaphor. Idag försöker vi förklara fermenteringsprocesser vetenskapligt, men i förmoderna samhällen sågs förloppet ofta som något mystiskt, lite grand i samma tassemark som alkemin, bara lite mer vardagligt – fermentering är ju ytterst (eller innerst) än i dag ett livsnödvändigt sätt att konservera livsmedel och underlätta för kroppen att tillgodogöra sig dess näringsämnen. Men bakterier är som bekant inte bara hälsobringande utan kan också vara farliga.Med läkarvetenskapens framgångar i kampen mot smittsamma bakteriella sjukdomar som tbc och salmonella i början av nittonhundratalet kom också en fobi för bakterier och en strävan efter renhet som tog sig uttryck inte bara i en nedlåtande attityd till surkål och andra fermenterade produkter, utan också rent konkret i form av sterilisering av kök och badrum, samt inte minst en paketeringsiver. Maten skulle till varje pris skyddas från utifrån kommande angrepp, i slutändan av denna utveckling hittar vi förstås vakuumförpackningen. Den här renhetsivern har sedan länge kommit att förknippas med sånt som rasrenhet och xenofobi, och de fermenteringsaktivister som idag blir allt vanligare i gränslandet mellan konst, filosofi och restaurangnäring ser den bakteriella kontamineringen som ett sätt att symboliskt syresätta stelnade tankemönster och liksom ”bubbla upp” slutna samhällssystem.En central gestalt i denna rörelse är den iranske filosofen och författaren Reza Negarestani. I en berömd föreläsning beskriver han ”decay”, alltså förfall eller röta (fermenteringsprocessen är ju en form av röta) som en process där levande och dött inte går att skilja åt. I boken Cyclonopedia skriver han ”… i rötan lever varelsen vidare genom att blurra in sig i andra varelser utan att helt förlora sitt ontologiska register.” Fermentering som en form av transcendens alltså. Kanske är det därför islänningarna äter jäst rocka, en allt annat än väldoftande maträtt, på Thorlaksmäss, alltså dagen före julafton. Den isländske författaren Guðni Elísson beskriver vällustigt i romanen ”Ljusfångaren” hur fiskarna ligger ovanpå varandra i staplar och citat ”förgeggas uteslutande i sitt eget illamående.” ”För endast islänningarna”, skriver han, ”anser sig fullärda i fermentering, för så kallas konsten att förruttnelsemarinera en fisk i dess egna utsöndringar…” Slut citat. Inget Jesusbarn utan en förädlande stank först alltså.Men hos de konstnärer och aktivister som idag samlas i avlägsna, pittoreska byar och äter lokalt odlade fermenterade produkter tillsammans, är det den politiska potentialen i jäsningsprocessen, snarare än den andliga, som dominerar. Denna fermenteringsaktivismen har förstås sina rötter i såväl slow food-rörelsen som 1970-talets gröna våg, och visst kan det vara frestande att i mikroorganismerna se en symbol för småfolket, och i kålhuvudet en bild för övermakten. Men man blir ju inte automatiskt en bättre människa bara av att äta surkål och brygga öl. Det om något har väl historien visat.Idag är det inte många som rynkar på näsan åt surdegsbröd. Tvärtom. Annorlunda var det på Bibelns tid. I såväl Gamla som Nya testamentet finns en utbredd skepsis mot surdegsbröd. Särskilt i Gamla testamentet förekommer mängder av rena förbud eller påbud att hellre välja osyrat. Anledningen enligt en samstämmig teologisk expertis är att metoden att syra bröd uppfanns i Egypten, och i det strängt reglerade judiska samhället ansågs allt som var främmande som oheligt och därmed oförenligt med ett sant gudsfruktigt leverne. I Nya testamentet är inställningen mer ambivalent. ”Låt oss därför fira högtiden, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.” skriver Paulus i första Korintierbrevet. Men både Lukas och Matteus återger Jesu liknelse om himmelriket som en surdeg ”som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.” Och jag ser återigen framför mig Heidi Edström och Ester Olofsson, hur de står där i sina bruna degkletiga nattlinnen med surdegen mellan sig, och hur allt till slut blir deg och deg blir allt. Och det är vare sig ett gott eller ett ont. Det bara är. Genomsyrat.Lars Hermansson, författare och kritikerLitteraturGuðni Elísson: Ljusfångaren. Översättning av John Swedenmark. Ett utdrag publicerat i tidksriften Ord&Bild 2 2023.Reza Negarestani: Cyclonopedia. Complicity with anonymous materials. re.press, 2008.Sandor Ellix Katz: Fermentation as Metaphor. Chelsea Green Publishing Co, 2020.

Det var först när översättaren John Swedenmark förstod att Andri Snaer Magnasons bok också var en stand up-föreställning som det gick upp för honom hur han skulle översätta den från isländska till svenska. Nu är "Om tiden och vattnet" här och vi har läst den med Swedenmark och Marit Kapla. För författaren och artisten Andri Snaer Magnason har klimatet varit ett tema som påverkat hans arbete i allt från barnlitteratur till dokumentärfilm. En barnbok av honom finns översatt sedan tidigare och nu finns hans bok "Om tiden och vattnet" på svenska. Hans böcker är översatta till 30 språk. Vi satte boken i händerna på författaren Marit Kapla och bjöd in henne och författaren och översättaren John Swedenmark till ett samtal om hur man kan skriva om klimatkrisen, vilka ord man kan använda för att beskriva vidden av hotet om jorden värms upp ytterligare - och kanske över två grader? Hur läser Kapla och Swedenmark denna personliga bok med släktanekdoter varvat med klimatfakta? Böcker som nämns i programmet: "Om tiden och vattnet" av Andri Snaer Magnason i översättning av John Swedenmark "Bonusdikter" av Andri Snaer Magnason "Hreindýraslodum" eller "I renarnas trakter" av Helgi Valtýsson, utgiven 1945. "Osebol" av Marit Kapla Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Hur lät det när Emil Jensen fick i uppdrag att tolka sjörapporten? Minns du Uje Brandelius satir om hur snacket skulle kunna gå när en bokcirkel ses? Och hur gick det till när Gaby and the Guns tog sig an Beyoncés hit Love on top? I veckans avsnitt bjuder Lundströms Bokradio på en påskbuffé av unika musikaliska tolkningar och framföranden som hörts i programmet genom åren. Låtar som framförs i programmet: Norra kvarken med Emil Jensen, från den 27 maj 2017. Folk med Britta Persson, från den 24 augusti 2019. Sommaren suckar med Andreas Mattsson, från den 9 november 2013. Jag har gått inunder stjärnor med Bo Sundström, från den 27 april 2013. Bokcirkeln med Uje Brandelius, från den 12 april 2019. Love on top med Gaby and the Guns i översättning av John Swedenmark, från den 26 mars 2016. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

I helgen tävlas det i isvakspoesi i Skellefteå. Vår reporter Joakim Silverdal följer en av de tävlande som läser sin dikt direkt från isvattnet. Men vilken poetisk tradition tillhör kallbadsskaldandet? Översättaren John Swedenmark hjälper till att reda ut. MÖT REGISSÖREN BAKOM OSCARSTIPPAD FILM Idag är det biopremiär för den uppmärksammade och hyllade filmen "Quo Vadis, Aida". (Vart går du, Aida) En berättelse om det politiska spelet och det mänskliga lidandet under folkmordet i Srebrenica 1995, skildrat genom tolken Aidas ögon. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har intervjuat filmens regissör, Jasmila bani. NOSTALGI OCH KOMEDI POPULÄRA TV-VAL I PANDEMITIDER Siffror visar att komedier och gamla TV-serier fått ett uppsving hos publiken under 2020. T ex amerikanska The Office, Seinfeld, eller Lilla huset på prärien. Men vad är det vi söker när vi återupplever gamla favoriter? Och vad finns det för gemensamma drag i det som blir populärt? Hör psykologen Jonas Mosskin och TV-kritikern Caroline Hainer. EN SVENSK FILM MED FLÄKT AV CITIZEN KANE I Klassikern återbekantar vi oss med filmen "Flicka och hyacinter" från 1950, den enda av hans filmer som regissören Hasse Ekman själv var nöjd med. Ciceron är P1 Kulturs Katarina Wikars. KRITIK  MOT GOLDEN GLOBE-GALAN På söndag är det dags för den 78:e upplagan av den årliga Golden Globe-galan i USA. Men uppladdningen har omgärdats av ovanligt mycket kritik mot galans arrangör. SR.s korrespondent i New York, Roger Wilson, rapporterar. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Ulph Nyström

Det var först när översättaren John Swedenmark förstod att Andri Snaer Magnasons bok också var en stand up-föreställning som det gick upp för honom hur han skulle översätta den från isländska till svenska. Nu är "Om tiden och vattnet" här och vi har läst den med Swedenmark och Marit Kapla. För författaren och artisten Andri Snaer Magnason har klimatet varit ett tema som påverkat hans arbete i allt från barnlitteratur till dokumentärfilm. En barnbok av honom finns översatt sedan tidigare och nu finns hans bok "Om tiden och vattnet" på svenska. Hans böcker är översatta till 30 språk. Vi satte boken i händerna på författaren Marit Kapla och bjöd in henne och författaren och översättaren John Swedenmark till ett samtal om hur man kan skriva om klimatkrisen, vilka ord man kan använda för att beskriva vidden av hotet om jorden värms upp ytterligare - och kanske över två grader? Hur läser Kapla och Swedenmark denna personliga bok med släktanekdoter varvat med klimatfakta? Böcker som nämns i programmet: "Om tiden och vattnet" av Andri Snaer Magnason i översättning av John Swedenmark "Bonusdikter" av Andri Snaer Magnason "Hreindýraslodum" eller "I renarnas trakter" av Helgi Valtýsson, utgiven 1945. "Osebol" av Marit Kapla Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

En ung flicka förblöder, hon har bestämt sig för att ta sitt eget liv. Hon minns sin syster som inte längre lever. Hennes egen dödsresa präglas av bilder från den värld som ackompanjerade den musik de båda älskade; dödsmetall och hårdrock. I uppläsning av Rebecka Hemse och i översättning John Swedenmark. Det finns gott om fruktansvärda och grymma djävlar och demoner i den nedstigning i dödsriket som flickan gör. Helvetesskildringarna avbryts av minnen från uppväxten och tankar om den trasiga relation hon hade med sin storasyster. De grälade inte bara om vilket band som var bäst; Metallica eller Pantera, de var i själva verket aldrig överens om någonting. Men kanske finns det ändå hopp om en sorts försoning. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på isländska. PDF Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på isländska. EPUB (till läsplatta t.ex.) Jónas Reynir Gunnarsson är en ung isländsk författare, ännu inte översatt i Sverige. Han har studerat konst vid Islands universitet och har publicerat såväl romaner som lyrik och dessutom ett prisbelönt tv-spel. Jónas Reynir Gunnarsson är uppväxt i Fellabæ på östra Island men bor numera i Reykjavijk. Rebecka Hemse är sedan många år tillbaka anställd på Dramaten där hon senast spelat i Linje Lusta och Peer Gynt. Hon har också medverkat i en rad tv-och filmproduktioner, bland annat Beck-filmerna där hon i många år spelade rollen som Inger, dotter till kommissarie Martin Beck. Tekniker: Emilia Martin och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe Lyssna och ladda ner tom 19/4 2022.

En ung flicka förblöder, hon har bestämt sig för att ta sitt eget liv. Hon minns sin syster som inte längre lever. Hennes egen dödsresa präglas av bilder från den värld som ackompanjerade den musik de båda älskade; dödsmetall och hårdrock. I uppläsning av Rebecka Hemse och i översättning John Swedenmark. Det finns gott om fruktansvärda och grymma djävlar och demoner i den nedstigning i dödsriket som flickan gör. Helvetesskildringarna avbryts av minnen från uppväxten och tankar om den trasiga relation hon hade med sin storasyster. De grälade inte bara om vilket band som var bäst; Metallica eller Pantera, de var i själva verket aldrig överens om någonting. Men kanske finns det ändå hopp om en sorts försoning. Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på isländska. PDF Här kan du läsa Radionovellen - på svenska och på isländska. EPUB (till läsplatta t.ex.) Jónas Reynir Gunnarsson är en ung isländsk författare, ännu inte översatt i Sverige. Han har studerat konst vid Islands universitet och har publicerat såväl romaner som lyrik och dessutom ett prisbelönt tv-spel. Jónas Reynir Gunnarsson är uppväxt i Fellabæ på östra Island men bor numera i Reykjavijk. Rebecka Hemse är sedan många år tillbaka anställd på Dramaten där hon senast spelat i Linje Lusta och Peer Gynt. Hon har också medverkat i en rad tv-och filmproduktioner, bland annat Beck-filmerna där hon i många år spelade rollen som Inger, dotter till kommissarie Martin Beck. Tekniker: Emilia Martin och Glate Öhman Producent: Kerstin Wixe

Översättarna Lena Jonsson och Kristoffer Leandoer samtalar med John Swedenmark om fantasyöversättning i allmänhet och författaren Ursula Le Guin i synnerhet. Programmet spelades in innan Ursula Le Guin gick bort i januari 2018. Rum för översättning-podden firar hennes 89-årsdag den 21 oktober med att publicera det här samtalet om skapandet av världar, benhård logisk och felkonstruktioner, om ordet "allestädes" och solar på himlen.

Att bygga en räddande ark av bokstäver – I ett försomrigt Stockholm möter vi poeten Juan Carlos Piñeyro, som kom till Sverige från Uruguay på sjuttiotalet, via Argentina. Tillsammans med Karavans Birgitta Wallin och John Swedenmark pratar han om tvivel och tro på språket, poesi och politik, klyvnad mellan drömmar och verklighet. Minnen dyker upp och blandas: doften av svärta från ett speciellt tryckeri i Montevideo, poesikvällarna på Södermalmscaféet Svarta månen som ingen ville skulle ta slut och prasslet av de lösa pappersarken i tidskriften Exilien. Och nutid: nya diktsamlingar med lösa blad, de försvunnas längtan som dröjer sig kvar och smälter samman med dagens flyktingars oro och hopp.

Du gamla, du fria: Sveriges nationalsång. Hur funkar den egentligen? Och hur bra är texten? Vi tar hjälp av en låtskrivare och en poet! Den här veckan tar vi oss an Sveriges nationalsång: Du gamla, du fria. Musikern och textförfattaren Bo Sundstöm är här och pratar om textförfattande. Vad är en bra låttext? Och vad tycker han egentligen om Richard Dybecks Du gamla, du fria från år 1844 - hur funkar texten? Och så kommer översättaren och poeten John Swedenmark hit och hjälper oss att reda rätt: vad är styrkan i hymnens text? Dess svagenhet? Och så har han skrivit en helt ny vers, unikt framförs i veckans program! Välkomna. All musik som är med i programmet hittar du på vår egen spotify-lista. Klicka HÄR så kommer du till den. Programledare: Marie Lundström Producent: Alba Mogensen och Fredrik Wadström

Ett specialprogram från Island av Mia Gerdin och Ulla Strängberg (2013). Hur har de isländska sagorna kunnat behålla sin lyskraft i över 800 år? Mia Gerdin och Ulla Strängberg reste till Island för att ta reda på vad landets gamla sagor betyder idag. I det första programmet diskuteras hur sagorna inspirerar dagens författare som till exempel Sjón och Gerdur Kristny. Första stoppet på resan genom lavafält och jöklar är Snorre Sturlassons Reykholt, där han skrev sin Edda på 1200-talet, badade och gick en blodig död till mötes. I Reykjavik intervjuas författaren och forskaren Jon Karl Helgasson. Han berättar bl a hur stadens gator fått namn efter personer från olika sagor. Författaren Gerdur Kristny använder sig av en gammal Eddadikt i sin diktsamling Blodhov (översatt till svenska av John Swedenmark) och Sjón som tar sig fram i Reykjavik på sin vita cykel berättar om sagornas inflytande på hans författarskap, och varför de är stor litteratur än idag. Vi möter även Kristinn Johannesson, svensk samordnare för Nordens hittills största översättarprojekt: att nyöversätta de isländska sagorna till svenska, norska och danska. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 1 av 2. Del 2 sänds den 13 januari. Programmet sändes för första gången 2013. Detta är en något förkortad version.

I det första avsnittet av RFÖ-podden får vi höra översättarna Anna Gustafsson Chen och Maiping Chen tala med John Swedenmark om att översätta från och till kinesiska – om dekonstruktion, stil och svordomar. RFÖ-podden är ett samarbete mellan Översättarsektionen vid Sveriges Författarförbund och Översättarcentrum. Håll utkik efter fler poddavsnitt och översättarsamtal från Rum för översättning som kommer att publiceras här!

Solen samtalar med översättaren John Swedenmark på Stockholm Literature. Vi pratar om varför man översätter modern poesi baklänges, vad som gör en bra översättning, Tolkien, Dylan, isländska och mycket annat. Inspelat live på Moderna museet. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Som vanligt hittar du alla boktips samlade i en lista på www.biblioteket.se/boktips/bibliotekspodden-solen

Är Beyoncés låtar poesi? Eller kan de bli det? Dessutom, författaren UKON kommer till Lundströms med ny bok och svar på frågan, hur hänger hälsa och litteratur ihop? Missa inte Lundströms spellista på Spotify! Följ denna länk och prenumerera på listan så missar du inga låtar!Denna veckan kliver Beyoncé in i Lundströms bokradio! I ett live-inspelat program tar vi oss an hennes pang-låt Love on top. Vi ställer oss frågan: Är låten Love on top poesi? Eller kan den bli det? För att få svar på detta har vi tagit hjälp av en estradpoet, en översättare och ett band som för första gången någonsin ska framföra en nytolkning på svenska av låten. Olivia Bergdahl är estradpoet och författare, och har tidigare gjort tolkningar av engelska låtar på svenska. Och nu, nu har hon gjort sin egen unika tolkning av "Love on top" på svenska som hon ska framföra i Lundströms bokradio.John Swedenmark är poet och översättare och har också tolkat låten. På svenska och med en musikalisk baktanke har han tagit sig an refrängen, versen och rytmen. Hur säger man egentligen top på svenska? Och går det över huvud taget att översätta poesi? Låt oss höra, John!Med oss finns även Malmöbandet Gaby and the Guns. De ska framföra John Swedenmarks tolkning av "Love on top", på svenska och för oss!Och det är inte slut där. Författaren och psykologen Ukon kommer också till studion. Med en ny bok i handen och redo att svara på frågan: Är litteratur bra för hälsan?Klicka här så kommer du till vår facebook-sida där det bland annat finns ett smakprov på programmet i videoformat! I filmen hörs bandet Gaby and the Guns tolkning av Love on top. Sist men inte minst, NU finns två nya låtar på vår spotify-lista, som du kan följa om du trycker på knappen "prenumerera". "Love on top med Beyoncé" och "Rygg mot rygg" med Gaby and the Guns. Klicka här: Lundströms Bokradios spotify-lista

Hör författarna Nina Lekander och Qaisar Mahmood om slutet på Sylvia Plaths klassiker. Och så berättar Linn Ullmann och Torgny Lindgren vad de läser för att koppla av. När det gäller att komma till ro, gå ned i varv, koppla av - vilken bok hamnar då på nattduksbordet? Vi har bett fyra författare dela med sig av sin lektyr i koppla-av-genren. Hör Torgny Lindgren, Jessica Schiefauer, Linn Ullmann och John Swedenmark om vilken litteratur som leder dem till glädje och avspänning.Och så bjuder vi på en lektion i konsten att ge bort en bok! Du kanske tror att det här är en lättsinnig sak - men efter att ha hört Anna Tullbergs reportage i ämnet kommer livet att vara mycket rikare om än mer komplicerat.

Den palestinska författaren Susan Abulhawa fick ett stort genombrott med romanen "Morgon i Jenin". Nu är hon tillbaka med en ny bok, och Marie Lundström hälsar på henne hemma i Philadelphia. - Jag heter Riad. 1980 var jag två år gammal, och ett alldeles perfekt barn. Långt blont hår, tjockt och blankt, väluppfostrad och känslig, storögd och nervös blick.Så börjar Riad Sattoufs självbiografiska serieroman Framtidens arab, som blivit en internationell braksuccé. Vår reporter Anna Tullberg har träffat honom i Paris.Rasism, migration, hjärta & smärta, kärleken till sin egen kropp - allt ryms och allt blir till dikt på poesifestivalen Poetry Africa i Durban. Vår kulturkorrespondent Lisa Bergström målar en bild av festivalen, och lyfter fram poeten Nii Parks.Den nyzeeländska författaren Janet Frame är älskad av många. Hennes självbiografi En ängel vid mitt bord blev också film. Nu kommer ett urval av hennes dikter på svenska, Hungrig bland orden heter boken. Vi läser tre dikter tillsammans med författaren och översättaren John Swedenmark.

Mot Sankt Petersburg! Det blir ryskt 1800-tal i vår nya bokcirkel. Var med när poeten Daniel Boyacioglu och historieprofessor Yvonne Hirdman följer i Furst Myskjins fotspår. Välkommen in i Dostojevskijs romanvärld: Möt de två skönheterna som dominerar societetslivet i Sankt Petersburg, Aglaja och Nastassia Fillipovna. Bekanta dig med alla världsmän som snurrar i kärlekskarusellen kring kvinnorna, säg hej till färgstarke general Jepantjin och den mystiske huvudpersonen Furst Myskjin. Tills idag har vi läst den första delen av Fjodor Dostojevskijs Idioten. Och så ger vi oss ut i naturen på jakt efter tusenårig poesi skriven av en särskild sorts poeter - runristarna. Vår reporter Laura Wihlborg går på fyndjakt bland svenska runstenar tillsammans med runologen och guiden Magnus Källström från riksantikvarieämbetet.  Lite färskare poesi hittar vi hos poeten Eva-Stina Byggmästar, som ger sig på nåt så svårt som att skriva om ren glädje och ofarlig lycka. Författaren och översättaren John Swedenmark hjälper oss att tolka några dikter, och bedöma om hon lyckats med uppdraget och lyckats få orden i rätt ordning. Sedan har vi glädjen att hälsa Simon Matiwos välkommen till studion. Förra helgen vann han SM i poetry slam både individuellt och i lag, och han berättar om sitt skrivande och bjuder på en dikt om kärlek.

Varför dödar romanhjälten Alec Leamas en östtysk vakt? Finns det goda och onda människor? Och vad är det egentligen som händer vid Berlinmuren, i slutet av boken? Författarna Kerstin Ekman och Christoffer Carlsson har en hel del att reda ut i den avslutande delen av bokcirkeln. Nobelpristagare och unga litterära stjärnskott, svårmodiga posörer och glada deckarförfattare - fotografen Ulla Montan har jobbat med de flesta. I över 30 års tid har hon porträtterat en yrkesgrupp vars kärnverksamhet är ord. Nu kommer hennes bok Författare i bild, och vår reporter Jenny Teleman har träffat Ulla Montan. Och så bjuder vi på en julklapp i förskott till alla er lyssnare, i finaste presentpapper men svår att slå in. Hör poeten Lars Gustafsson läsa en dikt av poeten Bruno K Öijer. Kan bli en klassiker. - Vilken bok ska jag ge bort i jul? är en högaktuell fråga. Vi har tagit hjälp av de bästa - slappna av och hör tips från Augustprisvinnaren Kristina Sandberg, Lotta Olsson från Dagens Nyheter och Stefan Ingvarsson från Stockholm Literature. Och såhär ser listan ut: JULKLAPPSTIPS FRÅN LOTTA OLSSON: 0-3 år Anna-Clara Tidholm: ”Hela natten” (Alfabeta) 3-6 år Björn F Rörvik och Gry Moursund: ”Bockarna Bruse kommer igen” (Lilla Piratförlaget) (andra boken, den första heter ”Bockarna Bruse på badhuset”) 6-9 år Stefan Casta och Emma Tinnert: ”Min fjärilsbok” (Opal) FAKTABOK Elin Lindell: ”Efterlysta: Harry Hansson och jag” (Alfabeta) (andra boken i en serie, den första heter ”Borttappat: Katt, kalsong, kompis”) 9-12 år Åsa Larsson, Ingela Thorsell och Henrik Jonsson: ”Pax: Nidstången” och ”Pax: Grimmen” (Bonnier Carlsen) 12-15 år Sarah Rees Brennan: ”Outtalat” (Modernista) Deckare Nevada Barr: ”Stum rädsla” och ”Vargavinter” (Hoodoo förlag) Noveller Novellix söta lilla julbox med franska klassiker: Guy de Maupassants ”Pauls flicka”, Gustave Flauberts ”Ett enkelt hjärta”, Marcel Prousts ”Madame de Breyves melankoliska sommar” och Simone de Beauvoirs ”Marcelle”. Fotobok Nils Carmel: ”Södra Djurgården under fyra årstider” (Trafiknostalgiska förlaget) Pocket Jo Baker: ”Huset Longbourn” (Månpocket) Fantasy Lev Grossmans ”Magikerna”-trilogi som äntligen kommit fram till tredje delen. (”Magikerna”, ”Magikernas kung”, ”Magikernas land”) (Pocketförlaget) JULKLAPPSTIPS FRÅN STEFAN INGVARSSON: Anna wirszczyska Lidandet och glädjen. Dikter i urval. Översättning: Irena Grönberg & Lisa Mendoza Åsberg. Brev från Tove Jansson Urval och kommentarer: Boel Westin och Helen Svensson Sjón. Máni Steinn Pojken som inte fanns. Roman. Översättning: John Swedenmark. Anne Sexton Sanningen de döda vet. Diktbok. Översättning: Niclas Nilsson & Jenny Tunedal. Agneta Rahikainen Kampen om Edith. Biografi och myt om Edith Södergran. Torgny Lindgren Klingsor. Roman. Stefan Lindberg Du vet väl om att du är värdefull. Roman. KRISTINA SANDBERG JULKLAPPSTIPS: Ebba Witt-Brattström Stå i Bredd.70-talets kvinnor, män och litteratur. LARS GUSTAFSSONS JULKLAPPSTIPS Bruno K Öijer Och natten viskade Annabel Lee.

Äntligen är det dags! Och för första gången i bokcirkelns historia läser vi en agentroman - John Le Carrés Spionen som kom in från kylan. Följ med in i kalla krigets känslostämning och underrättelsetjänsternas skuggvärld, tillsammans med författarna Kerstin Ekman och Christoffer Carlsson. Läs på fram till och med kapitel sju, så är du med i matchen. Den brittiske författaren David Nicholls fick en makalös framgång med boken Du som kom 2009. Fem miljoner engagerade läsare och Hollywoodkontrakt på det. Nu är han tillbaka med romanen Vi, och åker världen runt för att sprida denna rerättelse om ett par som försöker rädda sitt äktenskap genom intensiva resor genom Europa. Vår reporter Laura Wihlborg har fångat honom i flykten. "Bakom varje död finns långt mer än själva livsvandringen" - det slog vi fast förra veckan tillsammans med journalisten Tom Alandh. På Marie Lundströms facebooksida har det också strömmat in massor av pricksäkra formuleringar från minnesordsbranschen, tack för det kära lyssnare! Och ibland blir den här typen av text också till litteratur - författaren och översättaren John Swedenmark kommer förbi med två lysande exempel. Och så har det kommit ett vykort till Lundströms. Mia från de djupa skogarna i Värmland efterlyser korta texter, ord som kan lysa i en årstid som kan upplevas som långsam, svart och kall. Vi hämtar tips från en som vet hur man hanterar detta med mörker - författaren Märta Tikkanen hjälper till! 

Varför har de isländska sagorna kunnat behålla sin lyskraft i över 800 år? Är det för de spännande berättelserna, eller för våldsromantikens och blodshämndens skull? Eller för de starka kvinnorna som ofta avgör sina mäns öden? Mia Gerdin och Ulla Strängberg reste till Island för att ta reda på vad landets gamla sagor betyder idag. I det första programmet diskuteras hur sagorna inspirerar dagens författare som till exempel Sjón och Gerdur Kristny. Första stoppet på resan genom lavafält och jöklar är Snorre Sturlassons Reykholt, där han skrev Eddan, badade och gick en blodig död till mötes. På sin isländska resa, på jakt efter Eddans och sagornas betydelse      idag, besöker Mia Gerdin och Ulla Strängberg Reykholt, den plats  där Snorre Sturlasson skrev sin Edda på 1200-talet.  Där står Snorre staty och där finns hans varma bad kvar och även en liten rest av den underjordiska gång han hade mellan huset och badet.  Resan går också till vulkanen Hekla  där det förstås blir  läge att citera ur  Albert Engströms Åt Hecklefjäll som han skrev i början av 1900-talet. I Reykjavik intervjuas författaren och forskaren Jon Karl Helgasson.  Han berättar bl a hur stadens gator fått namn efter personer från olika sagor. Författaren Gerdur Kristny använder sig av en gammal Eddadikt i sin diktsamling Blodhov (översatt till svenska av John Swedenmark) och Sjón som tar sig fram i Reykjavik på sin vita cykel berättar om sagornas inflytande på hans författarskap, och varför de är stor litteratur än idag. Kristinn Johannesson  som är svensk samordnare för Nordens hittills största översättarprojekt, att ny-översätta de isländska sagorna till svenska, norska och danska – menar att de isländska sagorna ”ska ut ur skåpet” och användas som de tidlösa berättelser de är. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 1 av 2. Del 2 sänds den 14 januari.

I Gyrdir Eliassons texter kan den mest vardagliga situation plötsligt få något mystiskt eller gåtfullt över sig - att köpa en fåtölj på Ikea eller sova över på ett värdshus kan få verkligheten att upplösas, men författaren låter det ske på ett sätt som känns fullständigt naturligt. För sin senaste novellsamling ”Bland träden” (översättning John Swedenmark) har Gyrdir Eliasson tilldelats Nordiska Rådets litteraturpris 2011.  I början av november får han ta emot 350 000 danska kronor för sin ”stilistiskt högtstående ordkonst som skildrar inre och yttre hot i dialog med världslitteraturen”.  Mia Gerdin har träffat honom för att bland annat prata om naturens roll i hans texter. Citat från boken läses av Johan Gry. Dessutom firar Nordiska Rådets litteraturpris 50-årsjubileum i år och författaren Eva Ström berättar hur vissa tankar kring priset består medan andra förändrats sedan 1961. Hur resonerar man kring ”det nordiska” idag när världen blir alltmer globaliserad? Eva Ström fick priset 2003 för diktsamlingen Revbensstäderna och ingår nu i den kommitté med medlemmar från alla de nordiska länderna som nominerar och utser pristagare.

Inte många tänker på att det är Karl Vennberg som har skrivit Franz Kafkas Processen på svenska. Att det är Lena Heymans språkkänsla som har hjälpt chilenaren Roberto Bolano att bli den han är i Sverige. Översättarna är litteraturens doldisar, jordemödrarna som hjälper texter att få liv i nya språkområden. Lars Hermansson diskuterar översättningens praktik och teori tillsammans med bland andra Lena Heyman, John Swedenmark, Marie Lundquist, Olof Hyllienmark och Manni Kössler. Bör en översättare ha en egen ton, eller kan hon vara en språklig kameleont? Vilken är skillnaden mellan tolkning och översättning, och vad kännetecknar en lyckad översättning? Inte många tänker på att det är Karl Vennberg som har skrivit Franz Kafkas Processen på svenska. Att det är Lena Heymans språkkänsla som har hjälpt chilenaren Roberto Bolaño att bli den han är i Sverige. Översättarna är litteraturens doldisar, jordemödrarna som hjälper texter att få liv i nya språkområden. Lars Hermansson diskuterar översättningens praktik och teori tillsammans med bland andra Lena Heyman, John Swedenmark, Marie Lundquist, Olov Hyllienmark och Manni Kössler.  Bör en översättare ha en egen ton, eller kan hon vara en språklig kameleont? Vilken är skillnaden mellan tolkning och översättning, och vad kännetecknar en lyckad översättning?