Podcasts about kallinge

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250114.En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise KristolaReporter: Daniel VärjöProducent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

5 000 invånare i Kallinge drack av vattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.Efter att den här dokumentären publicerades kom domen i Högsta domstolen den 5 december 2023. Enligt HD ska medlemmarna i PFAS-föreningen få skadestånd av Ronneby kommuns vattenbolag Miljöteknik. Deras förhöjda halter PFAS i blodet innebär en personskada. Nu ska PFAS-föreningen formulera och rikta sina skadeståndskrav mot Ronneby miljöteknik. Reporter: Daniel VärjöProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonEtt program från 2023.

Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur.Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö.Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Att rena vårt dricksvatten och vår miljö från de hälsofarliga kemikalierna PFAS har en svindlande prislapp. Det visar den internationella granskning som Klotet varit en del av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En växande PFAS-krisHälsofarliga och svårnedbrytbara kemikalier sprids i allt större utsträckning i vår miljö. En växande kris som är på väg att kosta samhället miljardbelopp att hantera. – PFAS-halterna ökar i miljön och kemikalierna hamnar i bland annat dricksvattnet som behöver renas för att klara de gränsvärden som satts, säger Daniel Värjö, en av Sveriges Radios PFAS-experter och Klotets reporter. Han har varit en del av den internationella granskningen The Forever Lobbying Project. PFAS ökar risk för cancerVarje dag släpps hälsofarliga PFAS-kemikalier ut i vår miljö från industrier, från brandsläckningsskum och från när vardagliga produkter som stekpannor, regnjackor och livsmedelsförpackningar blir avfall. Ämnen som är så starka och svårnedbrytbara att – om de inte saneras bort – fortsätter cirkulera i våra odlingsmarker, vårt dricksvatten och våra kroppar under mycket lång tid. Evighetskemikalier, som de har kommit att kallas, är reproduktionsstörande och ökar risken för bland annat vissa cancersjukdomar. Forskare och experter kallar det den värsta globala föroreningsskandalen någonsin.Internationellt gräv avslöjar PFAS kostnaderI Forever Lobbying Project, där Klotet är med, har 46 journalister i 16 länder tillsammans med forskare undersökt vad det kostar att rena bland annat dricksvatten, lakvatten på avfallsanläggningar och förorenad mark från PFAS. I ett lägre kostnadsscenario rör det sig om minst 1 100 miljarder kronor i 20 år för Europa för de utsläpp som redan är gjorda.”Jättedyrt att rena från PFAS”I ett högre scenario, som utgår ifrån att utsläppen fortsätter är kostnaden 25 000 miljarder kronor under en 20-årsperiod. Och det är en löpande kostnad så länge utsläppen fortsätter eftersom bland annat mer dricksvatten och mark behöver saneras, vilket är väldigt dyrt.– Det är jättedyrt att rena dem från vattenkällor och från jord, säger forskaren Hans Peter Arp, miljökemist vid Norska Geotekniska Institutet, som har varit med i granskningen.– Den bästa och billigaste strategin för samhället är att undvika användning eller åtminstone utsläpp av PFAS. Vi har inte räknat med kostnader för sjukvård och hälsoproblem. Och det billigaste för medborgarna är att användningen och utsläppen av PFAS begränsas nu, säger Hans Peter Arp.Hermans dricksvatten förgiftades av PFASHerman Afzelius är ordförande i PFAS-föreningen i Kallinge, där invånarna förgiftats av PFAS i dricksvattnet. Han understryker vikten av att ta tag i problemet, även om det kommer att kosta. – Det är stora stora belopp det handlar om men alternativet är ju än sämre om man inte gör någonting. Det kommer ju kosta massor med pengar och massa lidande framför allt för de som drabbas av negativa hälsoeffekter på grund av gifter som vi har i samhället, säger Herman. PFAS-granskning i två delar Målet med granskningen The Forever Lobbying Project är att ge en helhetsbild av en eskalerande förorening av både miljö och dricksvatten, som pågått i över 70 år. Ett problem som är på väg att kosta oss astronomiska summor att åtgärda. Detta är första delen av granskningen. – andra delen av granskningen hittar du här.Programledare: Marie-Louise Kristola Reporter: Daniel Värjö Producent: Peter NormarkI samarbete med bland andra:Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETCStéphane Horel, Le MondeRaphaëlle Aubert, Le MondeEurydice Bersi, Reporters United

Diyaaradaha dagaalka F17 ee ka soo duulayay garoonka Kallinge ee gobolka Blekinge, ayaa soo gabagabeeyay howlgalkii ugu horeeyay ee Iswidhan oo xubin ka ah NATO. Greta Thunberg oo ay weheliyaan dad kale oo u dhaqdhaqaaqa cimilada, ayaa xannibay jidadka soo gala baarlamaanka. Waxaa jira farqi xooggan oo u dhexeeya qiimaha tallaallada TBE ee u dhexeeya gobollada dalka. Ardayda dhigata dugsiyada dawladda ayaa ka wanaagsan ardayda dhigata dugsiyada madaxa bannaan marka ay u gudbaan jaamacadaha.

PFAS finns överallt i vår vardag och är ett hot mot vår hälsa. Gamla synder från användning av brandskum förgiftar grundvatten än i dag, där drabbade invånare i Kallinge har fått rätt till skadestånd från det kommunala vattenbolaget. Nu står Uppsala på tur.  Glädjande ändå att PFAS i stekpannor och funktionskläder är på väg bort. Värre är att andra generationens PFAS som införs nu är dåligt testade och man vet lite om riskerna, enligt Mattias Öberg, docent i toxikologi vid Karolinska institutet. 

Laba qof ayaa lagu soo oogay inay isku dayeen dilka 15 qof ka dib toogasho ka dhacday xaafada Gotsunda ee magaalada Uppsala. 164 qof oo kale oo ka soo jeeda degmada Kallinge ee Blekinge ayaa dacwaynaya shirkadda biyaha ee degmada Ronneby - dhaawacyo ay sheegeen inay ka soo gadheen biyo la cabbo. Markii ugu horeysay xaafadaha Rinkeby-Kista ee Järva oo la qorshaynayo in ciida soonka looga dabaaldego.

Högsta domstolen har bestämt att boende i Kallinge i Blekinge kan få skadestånd av Ronneby kommun. Anledningen är att deras dricksvatten varit giftigt. Och så får vi höra Linda Larsson i Hallstahammar berätta om varför hon trivs på sitt boende i länets bästa LSS-kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Malmö om bland annat domen för PFAS-drabbade i Kallinge, solenergi, våld i nära relationer och situationen i Gaza. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Petra Quiding Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

What did the Sweden Democrat leader want to achieve when he spoke about removing symbols of Islam like crescents and minarets from Swedish towns and cities - and taking over of mosques that spread disinformation or Islamist propaganda? We speak to Swedish Radio's political commentator Helena Gissén for an analysis. And with Sweden now officially in a recession, we hear from people on the streets of Stockholm on how they are affected. We've got interviews with people in the village of Kallinge, who for a decade were drinking contaminated tap water - now they await a supreme court verdict on whether they have the right to compensation or not.Plus: a visit to the bakers, who are very busy this time of year, making sure there are enough saffron buns for everyone. There are tips for how you make them too.Presenters: Ulla Engberg and Dave RussellProducer: Kris Boswell

Ett önskat Halloweenavsnitt där vi nogsamt och försiktigt går igenom samtliga filmer i A Nightmare On Elm Street-serien. Många detaljer som ingen bryr sig om grävs upp. Och en märklig gäst bördig från Kallinge ljuder i slutsekunderna....

Vad händer när det vi trodde var nyttigt och vardagligt visar sig innehålla något farligt? Vem ska ta ansvar och hur kan vi se till så att något liknande inte händer igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2013 avslöjades det att invånare i Kallinge i Blekinge hade fått i sig höga halter av PFAS-kemikalier. Orsaken var det brandsläckningsskum som Försvarsmakten använt i deras närhet. Idag har många drabbats av olika sjukdomar som kan härledas till PFAS, men som inte går att koppla direkt i de enskilda fallen. I höst tar Högsta domstolen upp Kallingebornas fall.Liknade skandaler har skett på många håll genom åren. Hur ska vi i tid få syn på farorna? Och vem ska ta ansvar?I Vetenskapspodden hörs: Daniel Värjö och Annika Östman från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducenterMichael Borgert och Marie Liljedahl

5 000 invånare i Kallinge blev förgiftade av dricksvattnet som förorenats av försvarsmaktens brandsläckningsskum. Nu har de bland de högsta halterna PFAS i världen. Den kanske värsta giftskandalen i svensk historia.Några av de drabbade startade PFAS-föreningen 2015 för att få hälsokontroller, ersättning för sjukvård och skadestånd. Då var det en i styrelsen som var sjuk, sen dess har alla blivit sjuka i cancer och sköldkörtelsjukdomar. De drabbade har själva fått kämpa för att få stöd, de känner sig svikna av samhället. Skadeståndsprocessen har nått ändå till Högsta domstolen.Reporter: Daniel VärjöProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardssonEtt program från 2023.

Fällande domar som i hovrätten blir friande och hur gick det men kontona på appen Tiktok som hänger ut skilda kvinnor? I veckans avsnitt berättar vi vad som hänt efter några av våra granskningar. PFAS-skandalen till Högsta domstolenI december 2013 visade det sig att dricksvattnet i orten Kallinge i Blekinge var kraftigt förorenat. Vattnet innehöll PFAS-ämnen från ett brandskum som försvaret använda, alldeles intill dricksvattentäkten. Ungefär 5000 personer bor i Kallinge och några av dem gick ihop i en förening, PFAS-föreningen, och stämde det kommunala bolaget Ronneby miljö och teknik, som levererat dricksvattnet, för att få skadestånd.  Resan genom rättsprocessen har varit lång. Först vann kallingeborna i tingsrätten och sedan förlorade de i hovrätten. Nu ska deras ärende upp på högsta nivå när Högsta Domstolen gett prövningstillstånd.Skilda uthängda kvinnorI ett konto på appen Tiktok hängdes skilda kvinnor med ursprung i Mellanöstern ut. Kvinnor som skilt sig från sina män och börjat leva sina egna liv i sina nya hemländer hängdes ut som "övergivna horor" med namn och bild. Salma, som vi valde att kalla henne, var en av de som hängdes ut. Granskningen fick många att reagera, frågan är om det hänt nåt med kontona på Tiktok?Mannen i "Kreditkriget" friad av hovrättenBara för att en fordran är oriktig, så betyder det inte att den är brottslig, så resonerar hovrätten när de friar mannen som vi undersökte i granskningen ”Kreditkriget” från 2019. Mannen genomförde en affärsidé under flera år, som gick ut på att personer bland annat krävs på betalning för snabblån som de ansökt om, men aldrig fått. Och där räntan på lånet som inte betalades ut, ändå kunde förvandla summan som krävts tillbaka till miljonbelopp. Tingrätten dömde mannen till flera års fängelse för bedrägeri men i hovrätten frias han.

Framgången för kallingeborna i tingsrätten vändes till förlust i hovrätten. Nu går de vidare till Högsta domstolen. Och hur gick det för Eva och Anders som förlorade miljoner när blufföretaget lurade dem? PFAS-skandalenPFAS-skandalen i Ronneby kommun är det numera välkända fallet där dricksvattnet för 5000 personer i Kallinge under årtionden förorenades av kemikalierna PFAS. Föroreningarna kom från det brandsläckningsskum som Försvarsmakten övade med på den närliggande flygflottiljen alldeles nära vattentäkten i Kallinge.Framgången för kallingeborna i tingsrätten, där de tilldömdes skadestånd, vändes till förlust i hovrätten. Herman Afzelius, ordförande i PFAS-föreningen, kommenterade då domen såhär:– För mig är det helt orimligt att man kan vända den här domen. Det var inte väntat, jag har hela tiden trott att det inte känns rimligt att man ska kunna förgifta folk med kemikalier i en produkt och sedan komma undan ansvar. Sedan har vi varit beredda att ta det här till Högsta domstolen och nu verkar det som att det krävs att vi tar detta till Högsta domstolen för att få rätt.Kaliber, med reporter Daniel Värjö, var bland de första som granskade den svenska PFAS-skandalen, 2019.Hör mer om hur rätten resonerade i sin dom, vad som händer med fallet nu och vad man vet om PFAS-kemikalier, i programmet.BluffindustrinUnder 2022 granskade Kaliber, i samarbete med Danmarks Radio, en falsk investeringsplattform vid namn Qteck som lurat svenskar på åtminstone 20 miljoner kronor. Kaliber och DR kunde berätta att Qteck var en mindre del av en större, internationell bedrägerihärva. Tyska myndigheter hade just då samtidigt slagit till mot ett call center i Bulgarien där bland annat företagsnamnet Qteck fanns med i beslagtagna datorer.Eva Nilsson och Anders Öderyd var två av de som lurades på pengar av Qteck. De berättade då att de inte hade kunnat betala av lånen som bedragarna fick dem att ta. Hur har de gått för dem?Kalibers reporter Markus Alfredsson berättar mer om granskningen och vad man vet om det polisiära fallet just nu. Vi får också höra hans danska kollega, reportern Ole Hall, om vilka reaktioner den danska redaktionen har fått efter granskningen och vad som hänt där efter att programmen sänts.

  De senaste Hockeyettan-snackisarna med Mikael Mjörnberg och Henrik Skoglund. Vi snackar om det som skiljer Nybro och Troja, finnarna som lämnade med samma motivering, en värvning som ser lite märklig ut, supporterklubben som lägger sig platt och blir klubbens nyttiga idioter, utsatta målvaktssidor, Piteås starka backsida och faktumet att de inte bara snackar utan […]

Efter sju års kamp fick invånarna i Kallinge i Blekinge rätt. De boende ska få skadestånd för att dricksvatten från det kommunala vattenbolaget var förorenat av PFAS-kemikalier. Men den som släppte ut kemikalierna går fri. För några veckor sedan kom domen i PFAS-målet. De drabbade i Kallinge segrade mot kommunen i tingsrätten. PFAS hamnade i blekingebornas vattenkranar efter att Försvarsmakten använt brandskum som innehöll kemikalierna, vid sin flygflottilj i området. Men det var det kommunala vattenbolaget som blev skadeståndsskyldigt. Och en av konsekvenserna kan bli ökade kostnader för landets vattenkonsumenter. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

It is so good to be back after a long season break, for Season 4 of Talking PFAS podcast. There is some important changes this season, as you might have noticed. Today's episode includes a short recap of Season 3 guests and also incorporates the NEW Talking PFAS News. There is so much PFAS news occurring that I decided to create news episodes to cover more PFAS information from Australia and around the world. These news episodes will publish every fortnight, on a Monday. But don't fret if you really love the old format I will still be doing longer interviews and putting these episodes up about every six weeks, these will be called Talking PFAS Features. Please feel free to let me know what you think of this change and send me leads at TalkingPFAS@gmail.com. The next Talking PFAS News will publish on 19/5/2021.Today's Talking PFAS News features discussion about several PFAS litigation events that have occurred or are currently in motion, in Alaska, Michigan, and Sweden. I also include some of my recent interview with Environmental Attorney John Gardella from CMBG3 Law in Boston. He breaks down the current litigation action in Alaska which was filed by the Attorney General against 30 companies, and John also fills us in on the recent PFAS settlement, against a paper mill in Michigan, which settled for $11.9 million US dollars. I had a fabulous and very interesting talk with John Gardella who is the guest in the first Talking PFAS feature for the year which will publish on 6 May 2021, and you don't want to miss this one, if you have any interest in PFAS litigation. John Gardella wrote about both the Alaska and Michigan PFAS litigation in The National Law Review and I will include links in the show notes below.Also in this episode I was kindly given permission by Dave Russell, from Radio Sweden Weekly to play a portion of audio from his show which aired on 15/4/2021. Special thanks to Dave and his team for allowing me to do this. He explains a recent class action which settled in favour of 165 citizens in Kallinge, Ronneby Sweden.Show Notes:Radio Sweden Weekly: Triumph for David over Goliath in water poisoning case. 15/4/2021 -Produced by Dave Russell ( & audio used with permission)https://sverigesradio.se/avsnitt/1689181Articles by Attorney John Gardella - CMBG3 Law Boston - John is the special guest of the first Talking PFAS Featurewhich will publish this week Thursday, May 6, 2021.PFAS Paper Mill Settlement Reflects Growing Trend - The National Law ReviewWednesday, April 28, 2021 - Attorney John Gardella CMBG3 Law, Bostonhttps://www.natlawreview.com/article/pfas-paper-mill-settlement-reflects-growing-trendAlaska PFAS lawsuit - Latest State Action on PFAS - The National Law ReviewThursday, April 22, 2021 - Attorney John Gardella CMBG3 Law, Bostonhttps://www.natlawreview.com/article/alaska-pfas-lawsuit-latest-state-action-pfas

Cecilia Oijens i Kallinge ska få 40 000 kronor i skadestånd, för att hon har fått dricka giftigt vatten. I programmet hör du också Sara Jansson, som fick sömnproblem på grund av adhd. En annan nyhet är att både USA och EU pausar corona-vaccin från företaget "Johnson and Johnson".

PFAS-skandalen i Blekinge får nu sitt rättsliga efterspel, och nästa vecka börjar förhandlingen i tingsrätten. 166 Ronnebybor har stämt kommunen. I decennier var deras dricksvatten förgiftat. Kemikalierna läckte ut och hamnade i grundvattnet, när försvaret övade med brandsläckningsskum som innehöll PFAS. Nu växer kunskapen om vilka hälsorisker den som utsätts för PFAS kan drabbas av. I samband med rättegången läggs ny forskning fram som bevisning. Undersökningar görs på befolkningen i Kallinge i Ronneby kommun, där vattnet som kommer ur kranarna under lång tid har innehållit höga halter av PFAS. En av de boende är Ellinor Pålsson. Hon har den hormonella sjukdomen polycystiskt ovarialsyndrom. Sjukdomen gjorde bland annat att hon hade svårt att få barn. Ingen kan säga varför just Ellinor drabbades, men ännu opublicerade forskningsresultat från Lunds Universitet visar att risken kan vara större för just Kallinge-bor, som druckit det förgiftade vattnet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Daniel Värjö Producent: Mona Hambraeus

I dagens avsnitt bland annat: Papegojan Putin hittar hem efter nio månader på rymmen, upploppet i Ronneby orsakades av koranskändningar, Tom Cruise planerar besöka internationella rymdstationen, mjölnaren Henry Ketola köper nästan hundra år gamla Femtå Qvarn i Ambjörby, tidigare trafikpolisen Sergei Torop som hävdar att han är Jesus Kristus häktas i Sibirien samt Hunter Bidens skumraskaffärer i Ryssland och Kina https://radio.bubb.la/torsdag-24-september-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Papegojan Putin hittar hem till Djursholm efter nio månader på rymmen Upploppen och stenkastningen mot poliser i Ronneby kopplas till vandaliserade koraner och kastat fläskkött i Kallinge, polischef Anna Johannson och lokala Ronnebybor övertygade om att händelserna i Kallinge triggade våldet Tom Cruise besöker internationella rymdstationen i oktober 2021 tillsammans med regissören Doug Liman, uppges samarbeta med Elon Musk för att göra film som ska spelas in i rymden Mjölnaren Henry Ketola köper nästan hundra år gamla Femtå Qvarn norr om Ambjörby i Torsby kommun och producerar närmare ett ton skrädmjöl i veckan, säger han vill bevisa att vi kan ha kvar hantverken då de behöver fortleva i framtiden Rysk domstol häktar tidigare trafikpolisen Sergei Torop som hävdar att han är Jesus Kristus, han har efter uppenbarelse för 30 år sedan byggt upp en sekt i Sibirien, tillsammans med två medarbetare kommer Torop att åtalas för att ha organiserat en olaglig religiös organisation samt för att allvarligt ha skadat två eller flera personer Hunter Biden har haft omfattande och suspekt samröre med oligarker i Ryssland och Kina, tjänade miljontals dollar och försvårade antikorruptionsarbete, skickade stora summor pengar till kvinnor kopplade till traffickingnätverk, enligt rapport från den republikanska majoritetsgruppen i senaten

Det rättsliga efterspelet om skandalen med det förgiftade vattnet i Kallinge i Blekinge är igång, men avbröts direkt. Hör om turerna. Artisten Janice om tabut självmord, och situationen på ön Lesbos har förvärrats ytterligare.

I dagens avsnitt bland annat: Våldsamma upplopp efter att Stram Kurs spelar fotboll med och bränner koraner i Malmö, nationalekonomen Assar Lindbeck avlider, Facebook censurerar Kyle Rittenhouse, stora protester i Berlin mot tyska regeringens hantering av Wuhanviruset samt Elon Musk demonstrerar senaste framstegen med Neuralink https://radio.bubb.la/sondag-30-augusti-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Våldsamt upplopp i Malmö efter danska Stram Kurs bränt Koranen i staden, i vissa stunder har polisen inte varit närvarande men det är taktiska avvägningar, fyrverkerier, smällare och sten kastas mot ordningsmakten, även räddningstjänsten drabbas Personal vid folkets hus i Kallinge upptäcker skändade koraner och fläskkött utanför entrén, tros vara riktat mot arabiska kulturföreningen som hyr lokalen för fredagsbön, händelsen polisanmäld Skåne är nu i Dar al-Ahd – دار العهد Koranbränningen – och vikten av att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt Nationalekonomen Assar Lindbeck avlider 90 år gammal, känd för allmänheten genom Lindbeck-kommissionen under början av 1990-talet som presenterade 113 förslag på hur svensk ekonomi och konkurrenskraft kunde förbättras genom den ekonomiska krisen, arbetet anses ha haft stort inflytande då flera förslag genomfördes Facebook tar bort alla sökresultat för Kyle Rittenhouse, hänvisar till att man behandlar händelsen som en masskjutning och vill hindra användare från att hylla förövaren, crowdfundingplattformen GoFundMe tar bort alla insamlingar till förmån för Rittenhouse Stora protester i Berlin mot tyska regeringens hantering av covid-19, demonstranter från landets alla hörn kräver ett slut på tyranni som införs med pandemin som förevändning, mindre grupp gör försök att storma riksdagshuset Elon Musk demonstrerar senaste framstegen med Neuralink med grisen Gertrude vars implantat känner av och visar upp hjärnsignaler från trynet när grisen bökar, hoppas på sikt lösa flera hälsoproblem, säger att syftet med evenemanget främst är att locka till sig skickliga ingenjörer till projektet

Kaliber följer upp tidigare granskningar om bland annat smitta inom hemtjänsten, klädjätten JC:s konkurs och rättegången om det förgiftade vattnet i Kallinge.

För sex år sedan uppdagades att de hälsofarliga kemikalierna PFAS hade spridits till dricksvattnet i Kallinge. Orsaken var ett brandsläckningsskum som använts vid Försvarets flygflottilj. Skummet hade använts i decennier. Varför tog det så lång tid innan föroreningarna hittades? Kaliber kan visa att varningssignalerna hade funnits i flera år.

Slättagårdsskolan klass 5 från Kallinge möter Musikugglan klass 5A från Karlskrona i kvartsfinal 1. Programledare är Ingrid Elfstråhle och domare Ola Palmgren.

Flera stora användare har ersatt de miljöskadliga, högfluorerade ämnena, PFAS. Är alternativen lika bra? Kan alla 3 000 PFAS bytas ut? Superkemikalierna PFAS används i en lång rad konsumentprodukter. De gör friluftskläder tåliga mot både regn och smuts, de ger en glatt yta i stekpannan och på bakpappret, de finns i sprayen som impregnerar dina skor, gör din soffa smutsavstötande, och hudcremen skön att applicera. Det är några exempel där många av de 3 000 högfluorerade kemikalierna, PFAS, används. Men djurstudier visar PFAS att kan ge effekter på immunsystemet, nervsystemet och hormonsystemet. Ämnena kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. De finns överallt och de bryts förmodligen inte ner alls. Temat för programmet är Behövs PFAS?. Flera företag, till exempel Ikea och Fjällräven, har fasat ut ämnena helt eller delvis. Det är en uppföljning på Klotet den 19 april, Superkemikalien som inte bryts ner, som berättar om en teflontillverkare i West Virginia, USA som fått betala ett rekordstort skadestånd till 3 500 personer som fått sitt dricksvatten förorenat av PFAS. I Sverige pågår en rättsprocess där invånare i Kallinge har stämt vattenverket som har distribuerat dricksvatten med höga halter PFAS. Kemikalierna kommer från brandskum som har använts vid militärens brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge. Programledare Marie-Louise Kristola

PFAS är spritt nästan överallt, och finns i det mesta, från kosmetika till träningskläder. Efter en dricksvattenskandal i Blekinge visar en kartläggning på många, nya tänkbara källor till utsläpp. Brandövningar vid flygflottiljen i Kallinge i Blekinge ledde till att dricksvattnet för 5 000 personer stängdes av när prover visade för höga halter av PFAS i blodet hos vuxna och barn. Efter det sattes ett stort kartläggningsarbete igång över hela Sverige, som visade att många fler dricksvattentäkter har förhöjda halter PFAS. Då hittades 2000 nya, potentiella källor. Nu ska arbetet fortsätta. I West Virginia, USA, bor Earl och Gwen Botkin några mil från en teflonfabrik där ett av de högfluorerade ämnena, PFOA, användes. Idag lider Earl Botkin, 73 år, av flera sjukdomar som kan orsakas av PFAS. PFAS är ett samlingsnamn för cirka 3 000 högfluorerade kemikalier, och ämnena är vitt spridda i miljön. De kan påverka djur och människor vid höga intag under lång tid. Programledare: Marie-Louise Kristola Programmet är en repris från den 19 april.

Från först Kallinge och sedan Bromma Flygplats. Med Niklas Jihde, Tobias Carlsson och Håkan Södergren. Om SHL-klara Karlskrona och vilka som förtjänar att följa med upp i seriesystemet, hur Mats Waltin fick fason på Björklöven, och Södergren om sin klassiska Peter Forsberg-intervju.

Regeringen säger sig vilja ta bort farliga kemikalier - men när Kaliber granskar vad som gjorts den senaste mandatperioden, hittar vi flera förslag som inte blivit verklighet och tunga myndigheter som varnar för att skyddet för hälsa och för miljö kan bli mindre. Det är maj 2014 och Sveriges miljöminister Lena Ek är på besök på förskolan Hagahuset i centrala Göteborg. – Vi leker med lego. – Ja, jag ser det. Men hon är inte här bara för att prata med barnen, utan för att prata med personalen om farliga kemikalier i vardagen och vad man kan göra för att skydda barn. – Sedan jag blev miljöminister har jag lagt väldigt mycket energi på detta att se till att vi får en bättre kemikalielagstiftning i Sverige och vi har från regeringens sida en strategi som heter Giftfri vardag – med fokus på barn. När Lena Ek var EU-parlamentariker spelade hon en viktig roll när EU fick sin kemikalielagstiftning Reach och som miljöminister har hon slagit fast att miljömålet Giftfri miljö – att vi inte ska utsättas för kemikalier som är farliga – är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under den här mandatperioden.  Speciellt viktigt är det att skydda barnen. – Anledningen är ju att barn är särskilt känsliga och sedan så finns de i miljöer där det faktiskt är mer kemikalier än vad man tror. Men när Kaliber granskar vad regeringen har gjort under mandatperioden för att skydda barnen bättre och minska riskerna med farliga kemikalier i allas vår vardag, visar det sig att flera av de förslag som lagts fram från regeringens expertmyndighet fortfarande väntar på att bli verklighet. Vi hittar också beslut som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en Giftfri miljö. Vi ska återvända till Lena Ek och förskolan i Göteborg, men först gör vi ett besök i Kallinge, i Bleking. Här träffar jag Therese med sonen Teo som fyller ett år. Therese är i full färd med att förbereda födelsedagsfirandet. Men tårtbakandet får vänta en stund när Teo får syn på den röda plastbunken som grädden ska vispas i och vispen åker in i munnen. – Äter du på vispen? Mängder av de vardagliga saker vi omges av, plastbunken och vispen, kläder och leksaker, elektronik och byggmaterial, innehåller kemikalier av olika slag. Det finns 100 000-tals olika kemiska ämnen. Vissa vet man är farliga medan andra har visat sig vara ofarlig. Men för de flesta saknas kunskap om hur de påverkar människors hälsa eller miljön. Och det här är något Therese började fundera på när hon blev mamma. – Nu när jag fick Teo läser jag mycket om det. Det är ju i nappflaskor och i leksaker. Och kläder ska man ju tvätta innan man använder dem för att det är gifter i dem och även lakan. Så det är ju säkert inte så jätte bra.   Gör du det då? – Ja, det är ju inte så roligt om det händer något. Då ångrar man säkert det sedan. Vi ska komma tillbaka till Therese som för inte så länge sedan fick en obehaglig nyhet om kemikalier i sitt dricksvatten. Men först åker jag till Stockholms universitet för att få veta mer om vad som egentligen kan vara farligt med kemikalier. Christina Rudén är professor i tillämpad miljövetenskap. Många kemikalier bryts inte ner i naturen och de lagras i våra kroppar, säger hon. – Vi tar upp de här kemikalierna i våra kroppar, de löser sig i fettvävnaden och om de då inte bryts ner och vi fortsätter exponeras för dem kommer koncentrationen i våra kroppar att öka. Det som är obehagligt med det är att vi inte vet när vi når en koncentration som kan orsaka negativa effekter hos oss eller andra organismer. Vi har alla DDT och PCB i våra kroppar trots att det är ämnen som varit förbjudna i många år. Men även nyare kemikaler stannar kvar i naturen och i kroppen. Och de kan påverka oss på en rad olika sätt. – När det gäller människor så ser vi särskilt allvarligt på cancerframkallande egenskaper, reproduktionsstörade- och mutagena ämnen. Alltså ämnen som kan skada vårt DNA. Men de senaste 15 åren har man börjat prata om ytterligare en påverkan, nämligen att de kan störa våra hormonsystem och orsaka en lång rad problem. – Till exempel då reproduktion, alltså fertilitet och utveckling av foster. Diabetes, fetma. Nervsystemet är väldigt känsligt när det utvecklas och det styrs av hormoner så det är en annan grupp av effekter kan man säga, alltså påverkan på hjärnans utveckling och nervsystemet som kan ge effekter på minne och inlärning. Cancer förstås, hormonrelaterad cancer är ytterligare en. Enligt Christina Rudén kan hormonstörande ämnen verka i mycket lägre dos än vad man tidigare trott. De kan ha en effekt vid en viss tidpunkt under ett fosters eller ett barns utveckling, men vid andra tillfällen inte ha någon påverkan. Och effekten kan komma årtionden senare. Ett exempel skulle vara ett foster som utsätts för en hormonstörade kemikalie och som utvecklar en hormonrelaterad cancer som vuxen. Och även hormonstörade kemikalier finns överallt omkring oss. – De finns på många ställen. Plastkemikalier har diskuterats, men pesticider, alltså bekämpningsmedel har ju varit ett stort exempel där många har en hormonell verkan. Det är ingen skillnad så att säga, de finns på alla ställen där alla andra kemikalier finns. Efter intervjun sätter jag mig i bilen, tar fram en cd och stoppar i cd-spelaren, och kommer då i kontakt med en av världens mesta använda och spridda kemikalier. Den kemikalie som också blivit en symbol för debatten om hormonstörade ämnen, Bisfenol A. Det används i inredning till bilar, i cd och DVD-skivor och i elektronik. Men finns också i vanliga kassakvitton, liksom konservburkar och fram till för några år sedan i nappflaskor. Kemikalieinspektionen är den myndighet som arbetar med hälso- och miljörisker för kemikalier. Här träffar jag Erik Gravenfors, som är utredare. – Vi har utrett Bisfenol A i flera omgångar. I första utredningen så tittade vi på helheten, det vill säga i stort sett alla användningar. I de nästkommande tre utredningarna så tittade vi på kassakvitton, barnartiklar och nu senast på dricksvattenrör. Två av utredningarna har lett till att Kemikalieinspektionen föreslagit att Sverige ska förbjuda användning för Bisfenol A i kassakvitton och för renovering av vattenledningsrör, för att minska riskerna för människor. När utredningarna gjordes såg man också att det fanns en möjlighet utan att EU:s lagstiftning skulle lägga hinder i vägen, även om de flesta kemikalier och även Bisfenol A till största delen regleras av EU:s gemensamma kemikalielagstiftning Reach. – Vi ser ett behov och vi ser ett utrymme för ett nationellt förbud. Regeringen har nu tillsatt ytterligare en utredning om Bisfenol A som ska vara klar i den 31 december i år. Men några beslut om nationella förbud i kassakvitton eller vattenledningsrör har regeringen ännu inte fattat, trots att nationella förbud kan vara ett bra sätt att påverka EU, enligt Erik Gravenfors. – Det har visat sig tidigare att ett nationellt förbud kan göra att man prioriterar om frågor på EU-nivå och att frågor då hissas upp på agendan. Och att man då i ett idealt fall kan nå en EU-begränsning. Bisfenol A i nappflaskor förbjöds av EU efter att Danmark och Frankrike 2010 beslutat om nationella förbud. 2010 förbjöd Danmark också Bisfenol A i barnmatsburkar för barn under tre år. Sverige beslutade om samma förbud 2012, men då hade branschen själv fasat ut Bisfenol A i sådana förpackningar, till följd av det danska förbudet enligt Kemikalieinspektionen. Och Frankrike har nu gått vidare och från 2015 förbjuder Bisfenol A i alla förpackningar som kommer i kontakt med livsmedel. Erik Gravenfors igen. – Man ska ju lägga märke till att en del andra länder har vidtagit mer omfattande åtgärder exempelvis Frankrike som ju inför förbud mot Bisfenol A i material som har kontakt med livsmedel. Det är ju en omfattande reglering som man har beslutat om i Frankrike. Men den svenska regeringen har alltså bara förbjudit ett användningsområde för Bisfenol A under mandatperioden trots att Kemikalieinspektion föreslagit ytterligare två förbud. Och Bisfenol A är alltså bara ett av 100 000-tals ämnen vi omges av. 2010 fick Kemikalieinspektionen extra pengar och ett uppdrag att ta fram en strategi för att minska riskerna med kemikalier. Jan Hammar jobbar med den strategin. – Det innebär att vi kunnat satsa på områden vi annars inte hade kunnat satsa lika mycket på. Exempelvis få till stånd förändringar i EU-lagstiftningen, öka tillsynen för att kontrollera förbjudna kemiska ämnen i varor som leksaker, textilier och liknande. Kemikalieinspektionen har också kunnat ta fram förslag om begränsningar av farliga ämnen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach.  – Vi har föreslagit åtgärder mot cirka 20 olika kemiska ämnen. Hur har det gått? – Det är ju en rätt lång processtid i EU-systemet så idag tror jag det är cirka en fjärdedel som det finns beslut om. I uppdaget ingick också att ta fram förslag på vad som ytterligare behöver göras. 25 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram handlar om vad regeringen kan göra. Men när Kaliber med hjälp av Kemikalieinspektionen går igenom förslagen, ser vi att bara sex har genomförts helt och hållet. Det handlar om fortsatt stöd till utvecklingsländer och att det påbörjade arbetet inom Kemikalieinspektionen ska fortsätta även efter 2014, och så fyra utredningar, bland annat har man utrett frågan om skatt på kemikalier.  Åtta av förslagen har delvis genomförts eller påbörjats, medan 11 av de 25 förslagen har fortfarande inte blivit verklighet. Bland de förslag som ännu inte genomförts finns: Förslag på en kraftfull satsning på miljö miljötoxikologisk forskning med 15 miljoner kronor per år i sex år, inriktning att skydda barnen bättre. Förslag på att undersöka möjligheterna att begränsa farliga ämnen i byggnader och byggprodukter, något som finns i vissa andra länder i Europa. Förslag på att öka antalet mätningar om vilka kemikalier människor har i kroppen och öka övervakningen av vilka ämnen vi utsätts för. Att öka antalet mätningar om vilka kemikalier vi människor har i kroppen och vad vi utsätts för i vår närmaste omgivning, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, är ett av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram till regeringen. Enligt Naturvårdsverket läggs i dag 8 miljoner kronor på sådan övervakning medan drygt 120 miljoner används till att mäta farliga ämnen i den yttre miljön som fiskar och vattendrag. Men förslaget är alltså ett av de som ännu inte blivit verklighet. Trots att det nyligen visat sig att sådana undersökningar kan ha stor betydelse för att upptäcka risker för människors hälsa. Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Där gjorde man i vintras en upptäckt som skakade kommunen. Vattnet visade vara förorenat med industrikemikalier, så kallade perfluorerade ämnen, som troligen runnit ner i vattnet från en militär brandövningsplats. För ett av ämnena, PFOS, vet man att det inte bryts ned i naturen, att det är kroniskt giftigt och stör reproduktionen. Halterna var så höga att kommunen stängde vattentäkten samma dag. – Det var konstigt eftersom man visste det ju inte själv så det kändes ju dumt eftersom man trodde att vattnet var rent och så var det inte det. Och det är vatten som du druckit hela uppväxten? – Ja, hela mitt liv. Så det känns ju inte så bra. Vad var det första du tänkte? – Jag tänkte mest på Teo eftersom han är så liten, vi var ju också små när vi drack det, men nu är det nog inte så farligt när man är vuxen. Men det är ju små barn som dricker det, och det är nog inte så bra.  Och att man överhuvudtaget upptäckte de här föroreningarna var mycket tack vare sådan hälsorelaterad miljöövervakning, som Kemikalieinspektionen vill se mer av. Efter att tester på gravida kvinnor i Uppsala visat på oväntat höga halter av perfluorerade ämnen påbörjades ett detektivarbete för att hitta orsaken och den hittades i vattnet. Senare har det visat sig att sådana här föroreningar finns på drygt 60 platser runt om i landet. Jan Hammar på Kemikalieinspektionen igen. – Det var tack vare en sådan här övervakning då som visar att det här kan vara ett mycket stort problem, så jag hoppas att det sker en ökad satsning de kommande åren då. Kaliber idag om de farliga kemikalier vi alla utsätts för och regeringen som sagt att miljömålet Giftfri miljö är ett av miljöpolitikens viktigaste områden under mandatperioden. Men flera av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram, just för att skydda människor och miljön från farliga kemikalier, har ännu inte genomförts visar vår granskning. Och när jag tittar lite närmare på vad regeringen gjort under mandatperioden hittar jag beslut som inte fått så mycket uppmärksamhet, men som har fått tunga myndigheter att varna för att riskerna för människors hälsa kan komma att öka och att det kan bli svårare att uppnå målet om en giftfri miljö. Det handlar om maten. – Jag heter Peter Bergkvist och jag är strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen. Peter Bergkvist jobbar med bekämpningsmedel. Allt sedan 80-talet har Sverige arbetat med handlingsplaner för att minska användningen av bekämpningsmedel, som kan påverka oss på samma sätt som andra kemikalier. – Vi kan se tillbaks på stora framsteg. Vi har ju haft en förebyggande kemikaliepolitik där vi kan visa med riskindikatorer att vi haft framgång. Handlingsplanerna har gett effekt. De rester av bekämpningsmedel som finns i svenskodlade livsmedel är i de allra flesta fall lägre än i mat från EU eller resten av världen och ligger nästan alltid under gränsvärdena. Men i den senaste handlingsplanen, som regeringen beslutade om förra sommaren, har man dragit ner på målsättningarna om skydd för människor och miljö menar Peter Bergkvist. – Då tycker vi från Kemikalieinspektionen att man sänkt ambitionen jämfört med tidigare. Till exempel har det funnits ett mål på livsmedelssidan att vi ska minska exponeringen av rester i svenskproducerade livsmedel. Men det målet är nu borta. Målet som tidigare funnits om att minska resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel är alltså borta. Peter Bergkvist pekar också på att det finns färre tvingande åtgärder och mer av frivillighet för lantbrukarna. I tidigare handlingsplaner har det också funnits vissa begränsningar eller förbud som nu inte längre finns med. – Det finns vissa användningar som vi under en lång tid begränsat eller som inte alls haft godkända i landet och som har varit väldigt värdefulla i de här handlingsplanerna, i syfte att minska risker för miljön och för oss konsumenter. De delarna är i princip borta. Nu pratar man mer om frivilliga initiativ och genom god praxis att försöka begränsa användningen, men inte genom att reglera som vi har gjort tidigare. Det handlar om stråförkortning, som används på spannmål för att stråna ska bli kortare och inte lägga sig ner, och medel för nedvissning eller ogräsbekämpning nära inpå skörd. Bägge användningsområden ger höga halter av bekämpningsmedel kvar i livsmedlet, enligt Peter Bergkvist. Och att de begränsningar och förbud som funnits i tidigare handlingsplaner inte med i den nya är något som Kemikalieinspektionen varit starkt kritisk till i sina remissvar. – Vi tycker att vi åtminstone inte ska avvika från den hållning och de målsättningar vi har haft i tidigare handlingsplaner. Sedan kan man föra en diskussion om huruvida Sverige ska gå vidare och vara mer aktiv men vi tycker att en rimlig bas är att vi åtminstone står fast vid vad vi åstadkommit tidigare. Men det gör man inte nu? – Nej det gör man inte. Man släpper på vissa delar och där är vi bekymrade som sagt. I slutet av maj beslutade regeringen också om en förordning för bekämpningsmedel. Men inte heller i den finns tvingande regleringar för stråförkortning eller nedvissning, trots att både Kemikalieinspektionen och Naturvårdverket har velat se sådana begränsningar.  En användning av de här medlen kan påverka flera miljömål negativt, framförallt målet om Giftfri miljö, skriver Naturvårdsverket i sin remiss. Och Kemikalieinspektionen pekar på att skyddet för hälsa och miljö minskar. Peter Bergkvist igen. – Det vi kan stå inför nu är att vi kommer få betydligt högre resthalter om man tillåter en del av de här användningarna som tidigare varit begränsade. Ja, halterna av bekämpningsmedel i svenskodlade livsmedel kan alltså komma att öka betydligt säger Peter Bergkvist. Det har fått Kemikalieinspektionen att ifrågasätta om Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, och som talar om att minska riskerna. – Vi ser det svårt att nå de mål som direktivet i grunden kräver av alla länder att man ska nå. Vad kan det finnas för förklaring till att Sverige har valt den här vägen? – Det har ju kommit in frågor kring konkurrenskraft i relation till vilka ambitioner man sätter upp när det gäller att begränsa riskerna och jag tror att mycket av svaren ligger väl där att man vill vara försiktig och inte riskera att man tappar när det gäller konkurrenskraft. Och Jordbruksverket som var den myndighet som tog fram förslaget till ny handlingsplan skriver också i ett brev till regeringen att de anser att konkurrensaspekten för svenskt jordbruk bör vägas in när man bedömer ambitionsnivån. Trots att regeringen säger att Giftfri miljö är ett priorierat mål under mandatperioden har man alltså fattat beslut om bekämpningsmedel som fått tunga myndigheter att varna för att det kan bli svårare att uppnå det målet, och att skyddet för människors hälsa kan minska.  Peter Bergkvist, på Kemikalieinspektionen menar att Sverige också förlorat sin tidigare pådrivande roll gentemot EU vad det gäller bekämpningsmedel. – Sverige ligger ju naturligtvis inte i täten längre vad det gäller att begränsa användningen och riskerna med bekämpningsmedel. Ligger naturligtvis inte i täten längre säger du, hur menar du då? – Vi har ju sett att flera länder är betydligt aktivare, och det är ju sammantaget väldigt bra att man strävar åt det hållet. Men vi kan inte säga att vi går före i någon mening som vi kunde säga tidigare. Tillbaka till förskolan i Göteborg. Där får jag en intervju med miljöminister Lena Ek efter att hon har pratat kemikaliepolitik med personalen. Jag börjar med att fråga om hon är nöjd med att 11 av de förslag som Kemikalieinspektionen lagt fram fortfarande inte har genomförts, som vår granskning visar. – När jag började som miljöminister såg jag att det fanns svårigheter i arbetssättet med kemikalier, samtidigt som vi måste höja ambitionerna rejält. Det är ju därför vi har sammanfattat en del av de här förslagen, lagt till annat och presenterat en genomgripande kemikalieproposition till riksdagen som ska ge ett nytt arbetssätt i Sverige där vi är både tuffare och tydligare. I december kom Lena Ek med ett förslag till riksdagen som sammanfattade regeringens inriktning för kemikalipolitiken. I den här så kallade kemikaliepropositionen som klubbades i våras, finns flera av Kemikalieinspektionens förslag med. Att titta på möjligheten till nationella regelverk inom byggbranschen ska påbörjas till hösten och före sommaren ska man börja titta på hur forskningssatsningen ska genomföras, säger Lena Ek. Men några pengar till att öka antalet tester på vilka kemikalier vi har i kroppen, det som kallas hälsorelaterad miljöövervakning, och som var en del i att de perfluorerade ämnena i Kallinge och andra vattentäkter kunde upptäckas, det blir det inte. Den satsningen ska ske inom befintlig budget säger hon.  När vi kommer till frågan om Bisfenol A och hur det kommer sig att Frankrike och Danmark beslutat om fler nationella förbud än Sverige hänvisar Lena Ek till att länderna har valt olika strategier. – För att bryta upp det här motståndet i kommissionen mot att ha förbud mot Bisfenol A så har vi jobbat lite olika och vi hjälps åt, och så jämför vi och så växeldrar vi för att få det här på plats. Vår arbetsmetod är att försöka se till att vi har gott om forskning, att vi fokuserar på barnen först, och att vi ser till att jobba med alternativ, alltså substitution, att företag eller industrier ska kunna byta till andra ämnen. Därför att vi tror att har vi det också på plats samtidigt har vi lättare att bryta igenom med nationellt förbud. Men Kemikalieinspektionen har ju påpekat att andra länder har varit mer aktiva med nationella förbud vad det gäller Bisfenol A. – Ja, det kan ju vara lite olika om man tittar på det historiskt sett. Det som vi behövde var ju att få den här nya kemikaliepropositionen på plats och godkännande i riksdagen för ett mycket tuffare arbetssätt. När jag har talat med företrädare för oppositionen i EU-parlamentet och även Kemikalieinspektionen, så säger de att Sverige tappat en del av sin ledande roll i kemikaliefrågan inom EU. Hur ser du på det? – Det var precis därför vi behövde en helt ny kemikaliepolitik och det är ju också därför vi efter ett långt och tungt arbete lagt den stora kemikaliepropositionen. Lena Ek vill gärna tala om framtiden och att politiken nu ska bli tuffare och tydligare med den proposition hon lagt fram. Nyligen höjde hon också tonen mot EU. EU-kommissionen skulle före jul ha fattat beslut som skulle göra det möjligt att förbjuda hormonstörade ämnen, men beslutat har skjutits upp, och det har fått regeringen att besluta sig för att stämma kommissionen. När jag kommer till frågorna om bekämpningsmedel visar det sig att Lena Ek inte alls håller med om Kemikalieinspektionens kritik om att regeringen sänkt ambitionerna och minskat skyddet för hälsa och miljö. – Vi har våra handlingsplaner, de finns och de har samma tuffa målsättningar som förut och de ska nu samordnas med den EU-rättsliga lagstiftningen och det innebär att vi har en annan omgivning, en del formuleringar är annorlunda, en del hanteringssätt är annorlunda, ja, men den sammantagna målsättningen är tuffare än tidigare. Och Lena Ek säger att kombinationen av handlingsplan och förordning tillsammans gör att Sverige lever upp till de krav som EU ställer på medlemsländerna, något som Kemikalieinspektionen ifrågasatt. Vad har då konkurrensaspekten för svenskt lantbruk haft för betydelse? – I Sverige så gör vi naturligtvis också en sammanvägning, men jag tror att vi faktiskt är mera noggranna med människors hälsa. Och den sammantagna effekten av handlingsplanen och förordningen och EU-regleringen ska ge en tuffare reglering, det kommer det att göra och det kommer också att innebära att vi når våra svenska miljömål. Så blir det då de tvingande regleringar för stråförkortning och nedvissning som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket velat ha för att inte skyddet för människors hälsa och miljön ska minska, och för att det inte ska bli svårare att uppnå målet om giftfri miljö? Vi intervjuar Lena Ek innan beslutet har fattats av regeringen och hon vill inte svara förrän det är klubbat. Men när beslutet kommer visar det sig att de tvingande regleringar som myndigheterna velat se inte finns med. Lena Ek skriver i ett mejl. ”När det gäller stråförkortning och nedvissnande blir det mjuka styrmedel. Regeringen har bedömt att mjuka styrmedel är mest lämpliga för att nå målsättningarna om låg användning på dessa områden.” Nej, inga tvingande regleringar utan råd och riktlinjer till lantbrukarna. Och så ska Jordbruksverket fortsätta att på olika sätt verka för att lantbrukarna fortsätter använda förebyggande metoder, skriver Lena Ek. Vidare i mejlet står det: ”Jag vill understryka att handlingsplanen är mycket tydlig om att målsättningarna ligger fast om en låg användning av växtskyddsmedel för tillväxt­reglering och för nedvissning eller ogräsbekämpning kort före skörd. Användningen av växtskyddsmedel kommer att följas noga och om användningen skulle öka kommer regeringen vidta åtgärder.”   Ja om det händer, som Kemikalieinspektionen varnat för, att resthalterna av växtskyddsmedel i svenskodlade livsmedel kan öka betydligt, säger Lena Ek alltså att regeringen kommer att vidta åtgårder. Och hon ser heller inte att man sänkt ambitionsnivån för att man förlitar sig mindre på tvingande regleringar och mer på frivillighet från lantbrukarna, eller för att man har tagit bort målet om att resterna av bekämpningsmedel i svenska livsmedel ska minska. Sammantaget, säger hon, är ambitionsnivå för att skydda människor och miljön när det handlar om bekämpningsmedel fortfarande lika hög som tidigare.  Vi återvänder till Therese och Teo i Kallinge. Vattnet i kranen kommer numera från en annan vattentäkt och är säkert att dricka. Och hur de kemikalier som funnits kommer att påverka hälsan för de som fått dem i sig kan ingen säga idag. Therese har försökt följa nyhetsrapporteringen i tidningarna. – Där stod det ju att det inte kommer att försvinna på jätte länge och sedan att det kanske inte är så bra för barnen. De borde ju skriva lite mer om det eftersom det är aktuellt nu. Så man fattar för det är inte alla som vet kanske. Det skulle varit mer information om vilka risker det är. Reporter: Lena Pettersson lena.pettersson@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se