Podcasts about romska

Majoriteten i Sverige vet inte alls mycket om romer, min mission är att höja kunskapen bland annat om romernas historia, säger Vicki Skure-Eriksson Centerpartiets kommunalråd i Västerås och ordförande i Romska rådet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Festiwale kultury romskiej organizowane przez romską społeczność odbywają się w wielu europejskich miastach. W lipcu br. na Ghettofest, które jest spotkaniem z autentyczną romską kulturą, zaprasza czeskie Brno. Podczas festiwalu będzie można uczestniczyć w licznych koncertach, spektaklach i akcjach ulicznych. O obyczajach romskiej społeczności Igor Rakowski-Kłos z "Gazety Wyborczej" rozmawia z Don Vasylem - muzykiem, poetą i człowiekiem instytucją, jeśli chodzi o polsko-romską kulturę. Współpraca w ramach projektu PULSE z Denik Referendum (Czechy) Więcej podcastów na: https://wyborcza.pl/podcast. Piszcie do nas w każdej sprawie na: listy@wyborcza.pl.

V epizodi 164 je moja gostja bila dr. Marina Lukšič Hacin, znanstvena svetnica in redna profesorica sociologije. Je predstojnica Inštituta za slovensko izseljenstvo in migracije ZRC SAZU in direktorica programa European Master in Migration and Intercultural Relations (EMMIR). V epizodi se dotakneva naslednjih tematik: Študij izseljenstva Zgodovina mej, svoboda govora in konflikti med narodi Romska populacija Napačna raba besedišča Kultura ali družbeni odnos; razsvetljenski koncept Prost prehod, razlogi za selitev in svetovna revščina Rešitev revščine Burka, slečenost in oblečenost Desni in levi politični pol, populizem Priseljevanje v Slovenijo, delovne vize, integracija Neregularne selitve v Slovenijo Islamska ideologija v EU in konflikti vrednot ============= Obvladovanje matematike je ključ do odklepanja neštetih priložnosti v življenju in karieri. Zato je Klemen Selakovič soustvaril aplikacijo Astra AI. Ta projekt uteleša vizijo sveta, kjer se noben otrok ne počuti neumnega ali nesposobnega. Kjer je znanje človeštva dostopno vsakomur. Pridruži se pri revoluciji izobraževanja s pomočjo umetne inteligence. https://astra.si/ai/  

Romska skrivregler, hur ska de se ut. Baki Hasan språkvårdare berättar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett program som handlar om Romska rådets konferens som handlade om Förintelsen av romer. Ni kan höra olika personers syn på det som hänt och vad de tänkte på konferensen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den 5 november firas Unescos världsdag för romska språket. Det romska språket har en lång historia i Sverige och är ett av fem nationella minoritetsspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Romska skupnost je v zadnjih tednih, tudi v medijih, deležna precej ostrega dialoga, zato je toliko bolj pomembno, da v tem času na površje pridejo tudi boljši in svetlejši primeri iz skupnosti. Sinoči smo v Naših poteh na Prvem že lahko prisluhnili pogovoru z Bojano Rozman iz Bele krajine, ki je po poklicu ekonomski tehnik ter tik pred zaključkom študija smeri predšolske vzgoje. Je tudi edina sodna tolmačka za romski jezik pri nas. Zadnjih 13 let dela kot romska pomočnica na OŠ Bršljin v Novem mestu, kar ji daje dober vpogled v izzive in tudi rešitve na področju vzgoje in izobraževanja otrok iz romske skupnosti. Z Bojano Rozman se je tudi o aktualnih razmerah na JV Slovenije ter njihovih posledicah in vplivu na romsko skupnost, pogovarjal Sandi Horvat. In izzivov na področju vzgoje in izobraževanja je kar nekaj, pravi Bojana Rozman.

Måste en förebild vara en perfekt människa? Varför är din förebild just din förebild? Detta och fler tankar kring både våra egna och kända förebilder I veckans avsnitt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terni generatcia är en podd på romani om aktuella teman och livsfrågor tillsammans med spännande gäster. Podden produceras av Umami Produktion för och ingår i Sveriges Radios utbud på minoritetsspråk.

Ukrainsk film tar upp nationalism m m, Recension av skräckkomedin Renfield, Italien skärper bötesstraff för kulturvandalism. Producent: Nils LindströmProgramledare: Jens Möller

Visste du att Torsdagen den 13:e april april Klockan 15.3018.00 så har det Romska biblioteket öppningsceremoni på Malmö stadsbibliotek !

I delar av Europa hölls romer som slavar ända fram till mitten av 1800-talet. Det påverkar i hög grad romernas situation i Rumänien än idag. Agnes Lakatos utforskar en okänd del av Europas historia. Att svarta levde som slavar i Amerika ända fram till 1860-talet är välkänt. Slavhandeln i Nordamerika och konsekvenserna av slaveriet är ett stort forskningsfält och kunskap om slaveriet förmedlas sedan decennier under historielektioner världen över. Men kunskapen om och uppmärksamheten kring att romer levde i slaveri i Europa under 500 år är betydligt mindre. De förslavade romerna ägdes antingen av staten, av den ortodoxa kyrkan eller av adelsmän, bojarer. I områdena Valakiet och Moldavien i Rumänien var det romska slaveriet särskilt utbrett. Där förbjöds slaveriet som samhällssystem inte förrän 1856.Ändå är forskningen minimal om detta slaveri, som forskare idag, 170 år efter avskaffandet, anser är en viktig anledning till att utfattiga romer i dagens Europa tvingas till tiggeri för att överleva.I programmet får vi följa Agnes Lakatos från SR:s Radio Romano i en personlig undersökning av spåren från det romska slaveriet, från trottoarer i Malmö och Stockholm, via en internationell forskningskonferens om antiziganism på Södertörns högskola, till centrala Bukarest och bojarslottet Mogosoaia.Medverkande är bland andra forskarna Jan Selling, Solvor Lauritzen, Margareta Matache, Marius Turda och Maria Dumitru, artisten Hans Caldaras, NGO-chefen i Bukarest, Cezara David och Irina, EU-migrant från Rumänien, som ber om pengar på Stockholms gator för att kunna försörja sina söner hemma i Bukarest.Programledare: Agnes LakatosProducent: Lotta MalmstedtAnsvarig utgivare: Anne SseruwagiEtt program från 2023.

U poslednjih godinu dana nije sprovedena nijedna mera na smanjenju zagađenja vazduha, jedino što je usvojen akcioni plan. Do 2030. trebalo bi da se prepolovi zagađenje, a za to bi država trebalo da odvoji 2,6 milijardi evra. Zbog posledica zagađenja, u Srbiji godišnje umre 15.000 građana Srbije, ako bi se sproveo akcioni plan broj umrlih bi se smanjio za 2.500 ljudi. Romska populacija nije deo problema paljenja sekundarnih sirovina, već deo rešenja. Međutim, država neće da se bavi time, već se skriva iza političke osetljivosti tog pitanja. Rešenje je u mašinama tj. granulatorima koje na ekološki način odvajaju bakar iz kablova. Pomenute mašine koštaju 100.000 evra, ali mogu da uposle oko 35 sakupljača sekundarnih sirovina. Postoje i mašine koje koštaju 800 evra, sa kojima se može skidati kablovi bez paljenja. Mi smo zemlja duboko korupmirana i vrlo je verovatno da se negde u Srbiji spaljuje medicinski otpad iz uvoza, ali tvrdnja da se to dešava noću i da je zbog toga veće zagađenje noću nego danju je pretenciozna. Objašnjenje leži u činjenici da je zagađenje svugde na svetu veće noću jer kada se atmosfera ohladi, zagađenje se slegne u niže slojeve. Za poplave u Srbiji nisu krivi samo nesavesni pojedinci koji zagađuju reke, kriva je i država koja ih ne kažnjava ili su kazne male, ali i ne ulaže u ekologiju i vodoprivredni sistem. Gost: Bojan Simišić, Udruženje "Eko straža"

Tony kamel te makhel thaj te kerel arto. Vov si te kerel jekh makhipe thaj te phenel avorenge ande klasa pa kadi slika. Jekh paramicha po Arli dialekto thaj Romska språkcentralen kerdas kadi paramichia.

Adjes vorbis Kaj o Tomas Larsson, Annelie Roos taj kaj e Cecilia Nilsson Fransson taj pushas lendar sar sas lengi historia pa lengi gruppa Resande. Vi intervjuar Tomas Larsson, Annelie Roos och Cecilia Nilsson Fransson om hur det är att vara resande idag och om resande gruppens historia.

Jekh paramichia pa e duj amala Zveki hem o Loki. Jekh djes perel len jekh holji thaj von chi kamen te aven maj dur amala. Paramichia si po Arli thaj Romska språkcentralen kerdas kadi paramichia.

Mirelle Gyllenbäck vorbil mangege pa sostar importanoj amenge te avel amen jek utbildning.

27-åriga Samira Borg har tagit vara på den romska dräkttraditionen som är en viktig del av identiteten och som hon är stolt över. I Popula diskuterar vi om valet och åtagandet att bära kjolen. Samira berättar för Popula att hon brukar sjunga på bibliotek och olika evenemang och att en konsert i Finland väntar om några veckor. Hon brukar sjunga på finska, svenska, engelska och omanes. Under pandemin har hon provat på karanteenikaraoke som var väldigt uppskattat och det märktes tydligt av mängden kommentarer, delningar och meddelanden.Enligt senaste Sifo undersökningen så är det en stor kunskapsbrist om nationella minoriteter. En av fyra svenskar känner inte till någon av Sveriges fem nationella minoriteter. I studion diskuterar vi vad det finns för likheter mellan finska romer och sverigefinnar. En sak är att: Vi tre är födda i Sverige, att våra hjärtan tillhör Finland ja me jaetaan yksi tunnekieli.Vi ringer ett samtal till Mia Taikon som är en av grundarna till 5 FOLK FESTIVAL som startades som en reaktion på att folk i allmänhet inte har en aning om vad nationella minoriteter är eller vad de har för kultur, seder och bruk. Festivalen arrangeras för nionde året i rad.Sanna Laakso & Kalle Kinnunen popula@sverigesradio.se

Jekh paramichia pa e krtica khaj trajij tela phuv. Shunen sar trajij jekh krtica thaj so voj kerel. E paramichia si po Arli. E paramichia si jekh produktcia khatar Romska språkcentralen.

U 67. epizodi podkasta Reaguj govorimo o diskriminaciji nacionalnih manjina. Istražujemo kako su uređena prava manjina u Srbiji, koje manjine su u najnepovoljnijem položaju i zbog čega je to tako. Ali, u ovoj epizodi bavimo se i takozvanom pozitivnom diskriminacijom i otkrivamo šta ona predstavlja. Zakonska regulativa Ustav Republike Srbije garantuje pripadnicima nacionalnih manjina, pored osnovnih, i dodatna prava u skladu sa domaćim zakonima i međunarodnim ugovorima. Putem kolektivnih prava pripadnici nacionalnih manjina, neposredno ili preko svojih predstavnika, učestvuju u odlučivanju ili sami odlučuju o pojedinim pitanjima vezanim za svoju kulturu, obrazovanje, obaveštavanje i službenu upotrebu jezika i pisma, navodi se u ovom dokumentu u kojem se dodaje i mogućnost za formiranje nacionalnih saveta. Posebno je zabranjena bilo kakva diskriminacija zbog pripadnosti nacionalnoj manjini, osim pozitivne diskriminacije. Prilikom zapošljavanja, propisano je da se vodi računa o odgovarajućoj zastupljenosti pripadnika manjina. U Ustavu je posebno istaknuta zabrana nasilne asimilacije, kao i pravo na očuvanje posebnosti. Zakon koji posebno definiše prava ovih grupa je Zakon o zaštiti prava i sloboda nacionalnih manjina. U njemu se posebno propisuje popravljanje položaja Roma. Diskriminacija Roma Naši zakoni poprilično su dobri kada je reč o zaštiti prava nacionalnih manjina. Međutim, nisu sve manjine podjednako podložne diskriminaciji. Romska nacionalna manjina je najviše diskriminisana populacija u Srbiji i zbog toga se Zakonom o zaštiti prava i sloboda nacionalnih manjina posebno propisuje popravljanje njihovog položaja. U posebno teškom položaju su Romkinje, koje su neretko dvostruko diskriminisane - i kao Romkinje i kao žene. Romi su najčešće diskriminisani prilikom zapošljavanja, tokom školovanja ili u procesima ostvarivanja drugih prava pred organima vlasti. Već godinama unazad veliki broj međunarodnih orgnizacija za ljudska prava, ali i institucija Zaštitnika građana, upozorava na veoma loš i diskriminatorni položaj Roma u Srbiji. Robert Kasumović iz organizacije Forum Roma Srbije kaže da je diskriminacija Roma najvidljivija u dve sfere – stanovanje u podstandarnim naseljima i diskriminacija na poslu ili prilikom zapošljavanja. “Romi su segregirani u svakom smislu te reči i u smislu stanovanja, što je ono najvidljivija stvar, tako da kažemo - jer većina Roma u Srbiji živi u romskim naseljima koja su segregirana i u kojima, zaista, nema ni osnovnih uslova života najčešće, ali su oni segregirani i u ostalim sferama društva. Pre svega bih izdvojio pitanje zapošljavanja. Ogroman broj Roma danas ne radi, tržište rada je prosto diskriminatorno prema Romima, dakle, poslodavci vrlo teško i vrlo retko zapošljavaju Rome”, objašnjava Kasumović. Afirmativne mere Kada je reč o obrazovanju, ono čime se sistemski teži smanjiti diskriminacija Roma jesu takozvane afirmativne mere na fakultetima. Predsednik Udruženja romskih studenata Nenad Vladisavljev za podkast Reaguj! objašnjava da afirmativne mere pri upisu na fakultet imaju tri grupe učenika: pripadnici romske nacionalne manjine, osobe sa invaliditetom i učenici iz dijaspore. “To nisu podstreci samo za romsku nacionalnu manjinu, nego iste takve mere primenjuju se i na učenike, odnosno studente sa invaliditetom i na studente iz dijaspore. Znači te tri kategorije učenika, maturanata imaju pravo na takozvane afirmativne mere za upis na studije. Kako one u suštini funkcionišu? Funkcionišu tako što se za ove tri kategorije učenika formiraju posebne liste. Znači da kad učenik popunjava obrazac za konkurisanje za neki fakultet, on tamo ima mogućnost da se izjasni ili kao student, odnosno učenik sa invaliditetom ili kao učenik iz dijaspore ili kao učenik romske nacionalnosti. U tom slučaju onda se učenici iz tri kategorije praktično između sebe takmiče, a ne zajedno sa svima ostalima”, kaže Vladisavljev. Na podkastu rade: Sanja Kosović, Sanja Đorđević, Irena Čučković, Nemanja Stevanović i Iva Gajić. Ovaj podkast je pripremljen uz finansijsku podršku Evropske unije i Saveta Evrope, u okviru projekta „Promocija različitosti i ravnopravnosti u Srbiji“. Stavovi izraženi u njemu ni na koji način ne odražavaju zvanično mišljenje bilo koje strane.

Den 2 augusti 1944 utplånades det romska familjelägret i Auschwitz och 3.000 romer mördades. Forskningen är liten om romernas historia och själva har de varit tysta. Varför? -Det finns så mycket som är konstigt i romernas historia. Det är så mycket som saknas. Var finns alla historiska fakta om det romska folket, 15 miljoner människor utan ett eget land, en egen regering, egna politiker och institutioner? Var finns våra berättelser, våra romaner, filmer? Var finns vår forskning? De här frågorna ställer sig Agnes Lakatos, reporter på Radio Romano, i programmet, där hon  intervjuar äldre romer i Sverige som överlevde förintelsen som barn och växte upp i förintelsens skugga. Hon träffar företrädare för romer i Malmö och en ung kvinna som kallar sig romsk aktivist och intervjuar flera historieforskare. Vi får också höra om romernas kamp för att få vara en del i Sveriges arbete mot rasism och främlingsfientlighet och vi får veta varför Sverige använder begreppet förintelsen enbart om folkmordet på judar, inte om folkmordet på romer. Ett program av Agnes Lakatos agnes.lakatos@sr.se Producent: Lotta Malmstedt lotta.malmstedt@sr.se

Sveriges Radio Finskas sommargäster 2021: Rektor Maria Erlandsson tilldelades det pedagogiska ledarskapspriset 2020 i Uppsala kommun. "Genom fortbildning, en evig tilltro till vår förmåga och kärlek lyfter hon oss vuxna, så att vi ska vara de absolut bästa versionerna av oss själva för att forma kommande generationer", lyder motivationen. När Maria var 8 år skickades hon hem från lekkompisen eftersom kompisens mamma hade fått veta att Maria är rom. Hon vet hur det känns att försöka gömma sin identitet för att man är rädd för hur folk ska se på en. Idag ser hon sitt ursprung som något fint, något som gett henne möjligheten att få det bästa av många världar. "När jag firade första gången midsommar med min svenska make och hans familj - jag som är uppvuxen på lenkkimakkara lärde mig att käka sill!" "Det märkliga är att jag har fått höra så många gånger: Men Maria du är ju som svensk! Speciellt när det har gått bra i mitt liv. Men sekunden som något dåligt hände  - då var man svartskalle." Om någon hade sagt till Maria när hon var en bråkig tonåring att hon en dag skulle bli rektor, hade hon skrattat högt. Men idag är det precis det hon är: både rektor och ledarskapscoach. Producent Soili Huokuna soili.huokuna@sverigesradio.se

Jekh paramichia pa jekh romani chejori khaj bushiol Jasmina. Shunen sar e vocke vakeren a Jasminasa, savi vocka si maj shuzi? Jekh paramichia po Arli dialekto khaj Romska språkcentralen kerdas.

Jekh paramichia pa jekh machi khaj rodel thaj rodel peske amalen ke chi kamel te avel korkori. Jekh paramichia po Arli dialekto khaj o Mirsad Sahiti kerdas anda Romska språkcentralen.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Ingen talar om mormors ursprung. Men när det avslöjas att släkten har romska rötter vänds Sandra Englunds liv upp och ner. Både far- och morföräldrar har tigit. Inte ens hennes föräldrar visste något. Men för Sandra innebär beskedet om att hon var en del av resandefolket att hon får ompröva sin syn på vem hon är. Gunilla Nordlund har fått ta del av hennes berättelse. Har du avslöjat en familjehemlighet som vänt upp och ner på bilden av dig själv? Hör gärna av dig med din berättelse till oss. Mejla till: familjehemligheten@sverigesradio.se

Coronarestriktioner lättas i flera länder, Arbetsförmedlingen, Romska skolbarn segregerades, Brexit och corona, Sydkorea andra vågen, Kommunernas läge corona, Att ha tråkigt i coronatid, Syrien

Idag pratar vi om påskens historia, den romska nationaldagen och så pratar vi om hur det är att i karantän-tider uppleva evenemang online. Vi tipsar självklart om en massa bra tidsfördriv på internet. MUSIK I PROGRAMMET Gelem, gelem, Balkaneros Gloria, Mando Diao I love my computer, Bad Religion Secret Love, KD Lang Mystery of love, Sufjan Stevens

Romska rättigheter (MR-dagarna) by Akademikerförbundet SSR

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

Katarina Taikon föds 1932. Då får romer inte vara bofasta och romska barn får inte gå i skolan. När hon går på folkhögskola på 1950-talet kommer hon i kontakt med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, som inte efterföljs när det gäller romer. Nu skriver hon debattboken "Zigenerska" och börjar en kamp för lika rättigheter. I slutet av 1960-talet börjar hon skriva de uppskattade barnböckerna om den romska flickan Katitzi. Katarina Taikons kamp ledde fram till att tältläger tömdes och romer fick rätt till skolgång och bostäder.

På Askebyskolan i Rinkeby har en skrivargrupp för romska barn inte bara skapat läslust och självförtroende, utan också påverkat barnens skolnärvaro. Vi får hänga med när skrivargruppen förbereder en bokrelease. Och så får vi träffa sextonåriga Felicia Di Francesco som började läsa böcker när hon själv fick vara med och skapa dem.

På Askebyskolan i Rinkeby har en skrivargrupp för romska barn inte bara skapat läslust och självförtroende, utan också påverkat barnens skolnärvaro. Vi får hänga med när skrivargruppen förbereder en bokrelease. Och så får vi träffa sextonåriga Felicia Di Francesco som började läsa böcker när hon själv fick vara med och skapa dem.

Romano djes 8 april 2017! Keres träna angla milaj? Si tu PANIKA!? Ke avel o milaj aj site trenulis?  Aj romale 8 april, si amaro nationalno djes pa intrego luma!  O Marek korkorji andi studio, aj lel opre kodo so o manush egentligen kerel på amaro romano djes? Aj shunena lashe tipsura pa treningo aj pa manushesko sastimo!    Veckans avsnitt av Terni Generatcia handlar om Romska nationaldagen och Träning!  hur firas den romska nationaldagen och varför? Även om vårpaniken som kommer när du inser att det är sommar och du inte har börjat att träna!

År 2032 ska alla barn från den romska minoriteten ha samma livschanser som andra svenska barn. Det är en av målsättningarna i den så kallade Romastrategin från 2012. Vägen dit kan verka lång då det finns stora brister i romska barns skolgång. Samir Muratovic arbetar med att bygga upp förtroende mellan skolan och romska familjer för att får fler romska barn att komma till skolan. På Södertörns högskola finns en brobyggarutbildning, men flera platser står tomma till kursstart hösten 2016.

Vi möter pianisten Robert Lakatos, sakkunnige Domino Kai, aktivisten Diana Nyman, författaren Lawen Mohtadi och Sven Hovmöller från "Hemlösa EU-migranter". Pianisten Robert Lakatos har 12 pianister i familjen. Hans far Béla Szakcsi Lakatos är en mycket känd pianist i Ungern. Robert Lakatos behärskar jazz, folkmusik och klassisk musik och planerar flera utgivningar av Bachs Pianokonserter. Tillvaron som musiker i Budapest och i hela Ungern, fr a för romska musiker, krymper för varje vecka. Robert blir deprimerad när han tänker på den politiska situationen i hemlandet. Han och hans fru, pianopedagog, vill flytta från Budapest p g a den starka antiziganismen i hemlandet.Robert Lakatos morbror flyttade också från Budapest. Han var den välkände violinisten Bela Babai, som från 1953 och under många år framåt spelade på Czardas Hungarian Restaurant på Waldorf-Astoria Hotel i New York.-Musik är passion och arbete, men även tröst och skydd mot lidande och diskriminering, säger Robert Lakatos. Författaren och och förläggaren Lawen Mohtadi skrev boken Den dag jag blir fri om författaren och medborgarrättsaktivisten Katarina Taikon och Lawen Mohtadi skrev manus till filmen Taikon. Katarina Taikon lärde sig läsa och skriva först som 26-åring, men blev en av Sveriges mest lästa författare. Hon skrev ett 20-tal böcker, varav 12 var barn- och ungdomsböcker om flickan Katitzi.Lawen Mohtadi kallar Katarina Taikon för Sveriges Martin Luther King.- När Martin Luther King var i Sverige 1964 sammanfördes de två av unga fredsaktivister. King blev förvånad över att Sverige också hade problem med diskriminering och rasism och att en stor grupp i samhället inte hade bostäder. Katarina Taikon föddes i ett tält och förde en livslång kamp för romernas medborgerliga rättigheter i Sverige. Tillsammans med aktivister och kulturpersonligheter arbetade hon för att tömma tältlägren som romer bodde i och för romers rätt till skolgång, säger Lawen Mohtadi. Domino Kai är politisk sekreterare i Europaparlamentet och i riksdagen. Han var anställd hos Diskrimineringsombudsmannen i drygt sex år. Domino Kai är utbildad dramapedagog och för honom är kultur en viktig plattform för arbetet med minoriteters rättigheter. Han vill starta en Marshallplan för romer i Europa.-Jag blev riktigt medveten om att andra tycker att jag och vi romer är fel när jag var åtta år och var med min bror och mina föräldrar på ett fik i stan. En kvinna sa åt oss att vi skulle gå därifrån. Vår far uppmanade oss att lämna caféet och sa att "Det blir så ibland", berättar Domino Kai.Diana Nyman är den romska kvinna som blev utslängd från Hotell Sheratons frukostmatsal i Stockholm samma dag som hon skulle vara med och presentera regeringens Vitbok om diskriminering mot romer och annan antiziganism. Hon har varit aktivist i romska frågor i 20 år, ledamot i regeringens Kommission mot antiziganism, hon är ordförande i Romska Rådet i Göteborg och samrådspartner till Göteborgs Pilotkommunsprojekt, vilket skall visa vägen i arbetet för romsk inkludering. Hennes farbror Aleka Stobin arbetade i mer än 30 år aktivt för sitt folks rättigheter i samhället. Han valdes till ordförande i Stockholms Finska Zigenarförening i början av 1970-talet och blev den första ordföranden i Nordiska Zigenarrådet.-Aleka Stobins rättighetspatos har jag ärvt, säger Diana Nyman, som kämpar mot kränkningar och orättvisor, vilka ibland får henne att känna sig som en tredje klassens medborgare. Sven Hovmöller är vice ordförande i föreningen Hemlösa EU-Migranter, har gjort över 100 lägerbesök hos fr a rumänska romer i Stockholmsområdet. En enda gång har han hört någon av romerna spela musik.-Romer i Sverige idag är utsatta för avhysningar, våldsamma attacker och mord, precis som i Östeuropa, där romer lever i en enorm misär utan tillgång till rättigheter. I Sverige lägger myndigheterna ner miljontals kronor på att förstöra EU-migranternas läger. Med samma mål som under 1700-talet då "zigenare" inte fick vistas i Sverige: "Vi gör livet så outhärdligt för dem att de frivilligt lämnar landet", säger Sven Hovmöller, som har en plan över hur tiggarna på våra gator skulle kunna få ett drägligare liv.-Gör som i Sydafrikas kåkstäder. Hjälp människor med toaletter, elektricitet och enklare bostäder. Bygg gärna en gemensam lokal där de kan spela musik och ha svenskundervisning. Vi kan ge dem samhällsinformation om: sopsortering, allemansrätten, juridik, information om att man inte får röka i tunnelbanan, inte tigga aggressivt, inte förfölja folk. Vi skulle kunna upprätta läkarmottagning och preventivmedelsrådgivning. Många behöver tandvård, förklarar Sven Hovmöller. Romska grupper Romerna i Sverige är en heterogen grupp. Det finns många olika romska grupper och olika variationer av språket romani chib. Här presenteras några av dem: Resandefolket, räknas som en del av den romska minoriteten. Har levt i Sverige sedan 1500-talet, kanske ännu längre, och ofta sysslat med hantverk och försäljning. De flesta resande har, tvärtemot vad många tror, varit bofasta. Deras handelsresor har ofta varit korta i området. Resandefolket pratar en form av det romska språket romani. Romanofolket (resande som ser sig som romer) som kom till Sverige på 1500-talet. Romanofolket har också en egen dialekt, svensk romani. Svenska romer som kom i slutet av 1800-talet från Ryssland och Frankrike och blev kallade zigenare i Sverige. Finska romer som kom på 50-talet från Finland. Många förknippar alla romer med den finskromska kulturen, där kvinnorna har typiska romska dräkter, kalédräkten. Utomnordiska romer kom på 60-talet från Östeuropa, många hade överlevt förintelsen och kom från mycket fattiga förhållanden. Nyanlända romer har kommit under de senaste 20 åren, oftast från Balkan, Bulgarien och Rumänien, och ofta från mycket fattiga förhållanden. Låtlista: 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:03 Esma Redzepova - Djelem Djelem 12:07 Hilja Grönfors, Latso Dzinta - Punaruusut 12:10 Anneli Sari - Gari Gari 12:15 Robert Lakatos - Round About Midnight - 8 Trios For 4 Pianists 12:22 Bela Babai - Caprice Tzigany 12:27 Authentic Gypsies - Gelem, Gelem 12:33 Carmen Amaya, Sabicas - Fiesta De Jerez 12:43 Ulla Billquist, Sven Rüno - Du Svarte Zigenare 12:47 Iva Bittova - Fragment 1 12:50 Iva Bittová - Plivám Z Plev Pýru 12:53 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa" 12:56 Ewa Podles, Lukasz Borowicz, Polska Radions Symfoniorkester (Warszawa) - Il Trovatore: Akt 2, "Stride La Vampa"

När man i Romfördragen beslutade om fri rörlighet inom EU fick inte medborgarna i de europeiska kolonierna samma rättigheter som medborgarna i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas både för att belöna, bestraffa och att köpa sig fri. Romska tiggare på gatan, flyktingar som dör på Medelhavet och en rädsla för bidragsturism när EU utvidgar med fler medlemsländer. Många av de nyheter som fyller tidningar och nyhetssändningar idag kan på ett eller annat sätt spåras tillbaka till den fria rörlighet som är en av grundpelarna inom EU. I en ny avhandling i statskunskap undersöker Meriam Chatty historien bakom de politiska beslut som har lett fram till dagens situation. När den fria rörligheten förhandlades fram på 1950-talet så var exempelvis flera av Europas länder fortfarande kolonialmakter, vilket fick konsekvenser för hur man kom att tolka medborgarskapet. Algeriet var visserligen en integrerad del av Frankrike vid den här tiden och algerierna var franska medborgare, men ändå fick algerierna inte samma rättigheter som fransmännen i Europa. Dessutom handlar det om hur dricks kan användas som belöning, bestraffning eller ett sätt att köpa sig fri. Dricks är nämligen mycket mer än det där lilla extra som man ger, och forskning om dricks kan säga mycket om livet i restaurangbranschen. Paula Mulinari är forskare i socialt arbete på Malmö Högskola, och hon använder dricksen som en ingång för att studera olika aspekter av restaurangbranschen. Programledare är Urban Björstadius.

Det finns en plats där fem floder möts och blir till en. Där bor en mycket ensam kvinna i sitt hus. På kvällarna går hon ned till floden och gråter och ber. Allt hon önskar sig är en egen son. Plötsligt en kväll får kvinnan svar. Det är floden som säger att hon ska ge kvinnan en son. Uppläsare: Eric Ericsson Illustratör: Jonas Rahm Producent: Anna Hammarén Exekutiv Producent: Linda Belanner

En gubbe bor tillsammans med sin gumma, och de är mycket fattiga. En dag kastar gumman ut gubben och allt han får med sig är sin vän tuppen. Då visar det sig att tuppen är bra mycket fiffigare än gubben själv. Uppläsare: Eric Ericsson Illustratör: Jonas Rahm Producent: Anna Hammarén Exekutiv Producent: Linda Belanner

Raija har tillsammans med sin häst Hmura tagit reda på vem hon ska gifta sig med. Det visar sig vara den unge, stilige Grofo, och det gör Raija glad. Men hon glömmer att göra som Hmura sagt, och under natten avslöjas det att Raija är en flicka. Uppläsare: Eric Ericsson Illustratör: Jonas Rahm Producent: Anna Hammarén Exekutiv Producent: Linda Belanner

Raija och hennes häst Hmura har givit sig iväg för att ta reda på vem Raijas blivande make är. På vägen hjälper de en bonde som har en ko som blivit sjuk, och som tack får Raija en gammal soldatuniform. Det blir en bra förklädnad för en flicka som vill se ut som en pojke. Uppläsare: Eric Ericsson Illustratör: Jonas Rahm Producent: Anna Hammarén Exekutiv Producent: Linda Belanner

Raija är pappa hövdingens favorit. En dag får hon välja en av hans hundra hästar, en som ska bli hennes egen. Raija väljer Hmura, en brun häst som håller sig för sig själv i ena hörnet av hagen. Hmura och Raija blir snart bästa vänner. Några år senare berättar fadern att det är dags för Raija att gifta sig. Hon blir upprörd, för hon vill inte alls gifta sig. Som tur är har hästen Hmura har en plan. Uppläsare: Eric Ericsson Illustratör: Jonas Rahm Producent: Anna Hammarén Exekutiv Producent: Linda Belanner

Hej vänner! Vaknade du upp i morse och kände dig lite blåst? Skulle nog påstå att Rasmus nyhetsfynd om Paul vars fru lurade i honom att paret väntade femlingar ändå är snäppet värre. Ett annat lågvattenmärke som Christer ska ge en omgång är ju att Romska rådets Diana Nyman nekades frukost på sitt hotell i Stockholm för att "såna som hon inte var välkomna där". Hanna har hittat den enda som är snäll i dagens nyhetsflöde och det är polisen som mitt i en jakt på bovar hittade en liten guldfisk på golvet och räddade livet på den. Det var väl ändå bra? Mer om allt lite senare.

Zonfira Tan växte upp i Stockholmsförorten Bredäng på 80-talet. På rasterna i högstadiet dansade hon på bordet till idolen Michael Jackson. Men på lektionerna satt hon mest tyst och ritade i sin bok. Hon fick inte den hjälp hon behövde, varken i skolan eller hemma. När hon gick i åttan tyckte hennes föräldrar att det var giftasdags och tog ur henne ur skolan.   I väntan på att rätt man skulle dyka upp blev Zonfira en hemmaflicka. Hon städade, lagade mat och tog hand om sin lillebror. När hon ville komma ifrån gick hon till tvättstugan. Men en dag tröttnade hon. Hon blev kär och tvingades fatta beslut som vände upp och ned på hennes tillvaro. Anna Jonasson, som gjort dokumentären, är frilansjournalist med Sveriges Radio och Svenska kyrkan som största uppdragsgivare. Hon har skrivit och gjort radioreportage om hedersvåld, könsstympning, yttrandefrihet, jordbrukspolitik och andra frågor relaterade till kultur, samhälle och religion. Detta är hennes första dokumentär.  Nu på söndag 1 april  öppnar Dokumentärredaktionen i P1 den romska satsningen - ”Romska berättelser” -  med dokumentären ”Flickan som rymde”. Satsningen fortsätter hela veckan och kulminerar söndag den 8 april – som är romska internationella dagen -  men bland annat P2 Live Världens Liv som genom ett unikt samarbetsprojekt med europeiska folkmusikproducenter delar med sig av sina bästa reportage om romsk musik.