Podcasts about nya karolinska

När man införde robotar på Nya Karolinska sjukhuset så blev de nya arbetskamraterna inte så väl bemötta. De fick utstå både skällsord och fysiska angrepp. Ända tills Nicholas Fernholm och hans kollegor klädde ut dem till lucior och tomtar.Idag föreläser Nicholas om AI och de möjligheter den nya teknologin skapar. Hans främsta mål är att få fart på organisationerna, att våga testa och utmana för att utvecklas snabbare. Att ta risker helt enkelt.Vi ägnar en hel del av samtalet om just risktagande, något som Nicholas är uppvuxen med. Du som var idrottsintresserad på 90-talet minns säkert Nicholas pappa Stefan Fernholm, svensk diskuskastare och kulstötare i världsklass. Han tog risker både när det gäller träning och preparat som numera är förbjudna, något som kanske ledde till en för tidig död.Vi pratar också om skolan, skärmförbud, hur vi skall förbättra sjukvården, strukturer som hindrar innovation och givetvis barnens nya kompis: Trisse Traktor Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Umeå om bland annat Eurovision, Nya Karolinska, gatumusik i Lund och resurser i skolan. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Anders Bäckström

Nya Karolinska har kantats av skandaler och larm från vårdpersonal. Nu blir det ljuddrama, som hoppar in i händelserna 2017 när problemen börjar uppdagas. Möt skådespelaren Marika Lagercrantz och manusförfattare Jörgen Hjert. KRITIKERDEBUT: THOMAS NORDEGREN OM "ADRIANA MATER" PÅ NORRLANDSOPERANFinsk-franska Kaija Saariaho har röstats fram som den främsta nu levande kvinnliga operakompositören, fått Polarpriset 2013 och spelas på världens stora operascener. 17 år efter urpremiären i Paris får hennes "Adriana Mater", om våldtäkter i krig, nu Sverigepremiär på Norrlandsoperan. Vår nya operakritiker Thomas Nordegren har sett en klangfylld uppsättning.RECENSION: "EN POSTUM RESA IN I FRAMTIDEN" Verket "Kullahusets hemlighet" från 1971 av konstnären och grafikern Sten Eklund (1942-2009) består av många delar, en mytisk berättelse och 52 handkolorerade kopparstick. På 2010-talet fick verket en renässans med en ny antologi och tonsättning. Uppsala konstmuseum har en komplett kullahussvit i sin samling och har visat den flera gånger. Nu är det dags igen. I "En postum resa in i framtiden" är Eklunds verk navet i en utställning med video, skulptur och textbaserad konst av åtta yngre konstnärer. Vår konstkritiker Mårten Arndtzén har sökt det okända på Uppsala konstmuseum.MER KRITIK: GÅR DET ATT SE "KÖRSBÄRSTRÄDGÅRDEN" MED ANDRA GLASÖGON?På Dramatens stora scen spelas just nu Anton Tjechovs "Körsbärsträdgården" i regi av den tyske världsregissören Michael Thalheimer. Hans sätt att arbeta beskrivs ibland som kyligt, kantigt reducerande och intensivt. Kritikerkåren har haft synpunkter. Men har de rätt? Vår teaterkritiker Jenny Teleman tycker inte det – hon kommer till P1 Kultur för att reda ut varför.ESSÄ: HAR RIKA MÄNNISKOR BÖRJAT LUKTA ILLA?Det har handlat om dofter och stanker i veckans OBS-essäer och vi har nuddat vid detta att lukter har med makt att göra. Här går författaren Anneli Jordahl djupare in i den frågan när hon reflekterar över luktanklagelsen som vapen.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Nya Karolinska har kantats av skandaler och larm från vårdpersonal. Nu har det blivit ljuddrama, som hoppar in i händelserna 2017 när problemen börjar uppdagas. Möt skådespelaren Marika Lagercrantz och manusförfattare Jörgen Hjert. Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Avsnittet presenteras i samarbete med Prime Penguin, framtidens e-handelslogistik.   Hur skiljer sig logistik i vården från annan logistik?I veckans avsnitt av Logistikpodden möter vi Nicholas Fernholm som bland annat har varit logistikansvarig på Älvsjö pandemisjukhus och projektledare för Region Stockholms försörjning av skyddsutrustning.Vi får höra om hans tid som robotchef på Nya Karolinska sjukhuset, vilka problem som inte kan lösas med vanligt logistiktänk och hur man bemöter en osäker framtid på bästa sätt.Höjdpunkter i veckans avsnitt:00:23 Logistik löser inte alla problem05:37 Att bygga ett sjukhus på två veckor14:48 När är ett problem komplext?16:52 Hur hanterar man oförutsägbarhet?21:13 Det unika med sjukhuset på Älvsjömässan30:16 Framtiden för NicholasVill du veta mer om Nicholas och hans arbete? Besök hans hemsida eller kontakta honom via LinkedIn.________________ Avsnittet presenteras i samarbete med Prime Penguin, framtidens e-handelslogistik.  Vi matchar och kopplar ihop dig med 3PL-bolag i Skandinavien och resten av världen, du får de tre första månaderna av ditt Prime Penguin-abonnemang gratis om du kommer igång under hösten. Uppge Logistikpodden när du kontaktar oss. Redigering, mix och master av https://littlecabincreatives.com

I veckans avsnitt babblar jag om att jag och Malin ska skaffa katter och att jag är orolig över att börja älska något som när som helst kan bli överkörd av en bil, även en del om toxoplasma och Nya Karolinska. Stötta gärna podden på https://www.patreon.com/jensammatankar

Hemliga möten, gömda dokument, rädda källor och politiker som vägrar att uttala sig. När journalisterna Anna Gustafsson och Lisa Röstlund började rota i omorganisationen av Nya Karolinska trädde de in i en värld fylld av makt, pengar och konsulter. De tilldelas Natur & Kulturs debattbokspris för boken "Konsulterna – kampen om Karolinska", för ett vidsträckt och bråddjupt grävarbete. Här möter de förra årets pristagare Lars Berge, i ett samtal om deras arbete med boken och om innehållet med skrämmande relevans för alla.

De skulle sätta Stockholm på världskartan och politikerna drömde om nya Nobelpris. I stället blev Nya Karolinska ett av världens dyraste sjukhus, som inte alls kunde leva upp till allt det som konsulterna hade lovat. Vad var det som gick fel? Dessutom i SNS Reportage: nationalekonomen Therese Nilsson har grottat ner sig i 83 år gamla examenskataloger för att ta reda på vilken effekt det har att utöka utbildningstiden.

Nicholas Fernholm var tidigare ansvarig för utvecklingen av logistik och robotik på Nya Karolinska i Solna. Därefter har han byggt upp en karriär som föreläsare inom framtids- och automatiseringsfrågor, och sedan 2019 driver han även intervjuforumet Smartasspodden. Vårt samtal på Helio/GT30 spelades in innan coronakrisen bröt ut, och kretsar kring allt från komplexitet och systemförståelse, till innovation, personlig utveckling och framtidens hållbara företagande. Sedan dess har hjälten Nicholas dessutom anslutit till uppbyggnaden av fältsjukhuset på Stockholmsmässan i Älvsjö. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Personalen beskriver läget som overkligt, som ett scenario de övat på men aldrig trodde att de skulle få uppleva. Undersköterskan Carina Palovaara Jansson och hennes kollegor jobbar 12-timmarspass för att hjälpa den strida strömmen av svårt sjuka patienter. I dag pratar vi med DN:s reporter Anna Gustafsson som har besökt intensivvårdsavdelningen för covidsjuka på Nya Karolinska. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Moa klarar inte av att prata om Nya Karolinska, Albin budgeterar åt polismyndigheten, Christopher hyllar den förbjudna kärleken och Anna fortsätter att befria oss från våra synder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moa klarar inte av att prata om Nya Karolinska, Albin budgeterar åt polismyndigheten, Christopher hyllar den förbjudna kärleken och Anna fortsätter att befria oss från våra synder.

I veckan blev Viviana Canoilas reportage om pojken som försvann nominerat till Stora Journalistpriset, hon berättar hur hon gjorde. Dessutom om det stora varslet på Nya Karolinska och hur ukrainaborna själva ser på att spela huvudrollen i riksrättsprocessen mot Donald Trump. Programledare: Augustin Erba. Research: Sabina Marmullakaj. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Åsa Bergman började som projektledare på arkitektbyrån FFNS efter sin examen som väg- och vatteningenjör från KTH. 1999 hade bolaget blivit en del av Sweco-koncernen och Åsa fick rollen som Regionchef för Norra Sverige. 2006 blev Åsa sedan VD för Sweco Management, 2008 blev hon ansvarig för ledarskapsfrågor för kocnernen, 2009 för Swecos affär i Nya Karolinska och 2012 fick hon rollen som VD för Sweco Sverige. Sedan 2018 är Åsa nu VD och koncernchef för Sweco-koncernen. Åsa har vunnit många utmärkelser för sitt ledarskap. Hon blev Årets Ledarutvecklare 2012, hon fick Leading Women Award 2017, hon blev utnämnd till Hedersdoktor vid Mittuniversitet 2019, och röstades dessutom fram som Näringslivets mäktigaste kvinna samma år. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

Åsa Bergman började som projektledare på arkitektbyrån FFNS efter sin examen som väg- och vatteningenjör från KTH. 1999 hade bolaget blivit en del av Sweco-koncernen och Åsa fick rollen som Regionchef för Norra Sverige. 2006 blev Åsa sedan VD för Sweco Management, 2008 blev hon ansvarig för ledarskapsfrågor för kocnernen, 2009 för Swecos affär i Nya Karolinska och 2012 fick hon rollen som VD för Sweco Sverige. Sedan 2018 är Åsa nu VD och koncernchef för Sweco-koncernen. Åsa har vunnit många utmärkelser för sitt ledarskap. Hon blev Årets Ledarutvecklare 2012, hon fick Leading Women Award 2017, hon blev utnämnd till Hedersdoktor vid Mittuniversitet 2019, och röstades dessutom fram som Näringslivets mäktigaste kvinna samma år. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Facebook Chefssnack på Instagram

En radiobrevväxling om gula kort, Nya Karolinska och radioaktiv jod. Med Annika Lantz och författaren Linda Skugge.

Nicholas Fernholm gästar Snackare-podden för att prata om AI, framtiden och det digitala generationsskiftet som samhället står inför. Han har en akademisk bakgrund inom ekonomi och strategisk logistik och var tidigare ansvarig för robotarna på Nya Karolinska. Idag föreläser Nicholas runt om i Sverige om hur man ser till att framtidens teknologi går från hot till möjlighet och hur företag kan hantera digitaliseringen! Snackare-podden görs av Snackare talarnätverk med grundarna William von Heland och Behrang Behdjou. Följ gärna Snackares resa mot ett bättre samhälle på www.snackare.se och kolla in våra sociala medier @snackare - alla har en historia att berätta!  

Hanna har köpt en adventskalender som en present till sig själv. Simon övar på sin nya namnteckning. Dessutom: Barn som bakar. Evidensbaserad hudvård. Paret Duggars tillbaka från frysboxen. Upprörande uppgifter om Nya Karolinska. Guidad tur på ICA Maxi.  Vi tar nu några veckors paus med podden eftersom livet är stressigt. Men vi kommer tillbaka! Prenumerera så missar du inga kommande avsnitt. Kram!

Boken heter "Konsulterna - Kampen om Karolinska" och gäst är författaren Anna Gustafsson.I flera år har DN journalisterna Anna Gustafsson och Lisa Röstlund granskat sjösättningen av Nya Karolinska i Solna, en av de största vårdsatsningarna någonsin. Vid tiden för bygget, flytten och organiseringen hade politikerna en stark vilja att sätta revolutionerande sjukvård på kartan. Och tidigt i processen lyckades konsultbolaget Boston Consulting Group sälja in det oprövade konceptet "värdebaserad vård". Med mätningar och uträkningar trodde de sig ha lösningen till en bättre och smartare sjukvård. Men tyvärr ledde satsningen i en helt annan riktning. I programmet pratar vi bl.a. om startskotten bakom själva bygget och organiseringen av Karolinska. Vi pratar om hur det gick till när konsulterna tog över. Och vi pratar vad som skett hittills och vart sjukhuset nu är på väg. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ring P1 från Göteborg om bland annat Nya Karolinska sjukhuset, migration och vattenfångare. Programledare: Ina Lundström

Henrik Ennart är en prisbelönt vetenskapsjournalist och författare jag följt under många år. Han har jobbat på Svenska Dagbladet under nästan hela sitt yrkesliv där han har följt forskningen inom mat, hälsa och livsstil med ett särskilt fokus på hur vi kan leva ett långt och hälsosamt liv. Och när Henrik pratar om långt menar han riktigt långt! Han hävdar att historiens första 150 åring redan går ibland oss idag...   I dagens avsnitt pratar vi en hel del om Henriks senaste fokusområde kring tarmens betydelse för vår hälsa, vi pratar om de blå zonerna, om vad som krävs för att bli riktigt, riktigt gammal men fortfarande ha hälsan, och vi pratar om hur det gick till när Henrik och fredrik Mellgren avslöjade det som blev skandalen kring Nya Karolinska.   Jag hoppas verkligen du gillar det här lika mycket som jag. Och gör du det så kom ihåg att ge oss betyg och gärna en trevlig kommentar på iTunes eller där du lyssnar på din podcast så hjälper du oss att fortsätta intervjua spännande personer. Nu kör vi! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Henrik Ennart är en prisbelönt vetenskapsjournalist och författare jag följt under många år. Han har jobbat på Svenska Dagbladet under nästan hela sitt yrkesliv där han har följt forskningen inom mat, hälsa och livsstil med ett särskilt fokus på hur vi kan leva ett långt och hälsosamt liv. Och när Henrik pratar om långt menar han riktigt långt! Han hävdar att historiens första 150 åring redan går ibland oss idag...   I dagens avsnitt pratar vi en hel del om Henriks senaste fokusområde kring tarmens betydelse för vår hälsa, vi pratar om de blå zonerna, om vad som krävs för att bli riktigt, riktigt gammal men fortfarande ha hälsan, och vi pratar om hur det gick till när Henrik och fredrik Mellgren avslöjade det som blev skandalen kring Nya Karolinska.   Jag hoppas verkligen du gillar det här lika mycket som jag. Och gör du det så kom ihåg att ge oss betyg och gärna en trevlig kommentar på iTunes eller där du lyssnar på din podcast så hjälper du oss att fortsätta intervjua spännande personer. Nu kör vi! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det skulle ju bli så bra. Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm var tänkt att bli ett flaggskepp för framtidens vård, en modell som inte bara resten av Sverige skulle vilja ta efter, utan som skulle kunna kopieras utanför våra gränser. Som bekant blev det inte riktigt så. En aldrig sinande ström av konstiga kontrakt, underliga upphandlingar och skumma skandaler är det vi förknippar med sjukhuset idag. Men varför? Bakom alla skandaler måste ju finnas en större bakomliggande orsak? Om någon vet så borde det vara DN-journalisten Anna Gustafsson. Tillsammans med sin kollega Lisa Röstlund har hon stått bakom flera av avslöjandena om sjukhuset, ett arbete de nominerats till Stora Journalistpriset för. De har dessutom skrivit boken ”Konsulterna - kapningen av Karolinska” (Mondial). Svaret på frågan om vad som egentligen är felet med Nya Karolinska är komplex, men vi gör vårt bästa för att reda ut dem. Tips på fördjupningAllt görs liksom baklänges - verksamheten vid Nya Karolinska Solna - Jan ÖhrmingRedefining Health Care - Michael Porter & Elizabeth Teisberg”Den stora omvandlingen av Karolinska” - Sveriges Radio P1 Kaliber (November 2016)- - -Perspektiv är en del av Vadvivet.se som produceras av VVV Media, i samarbete med Acast. Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. Följ Per på Instagram: https://instagram.com/pergrankvist See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martin Tiveus verkar ställa till det vart han än går. Denna veckan är det i Johans portfölj han är och spökar i. Den svenska valutan är i fritt fall vilket var roligt till en början men nu börjar det bli läskigt. De sämsta konsultbolagen får sig en känga för att de alltid misslyckas samtidigt som det återigen sätts frågetecken bakom om det går att rita Nya Karolinska i mobilen. Lyssna så får du höra!

Att ha kul utan sprit – och gå hem före tio. Nytt avslöjande om Nya Karolinska. Jesus är som renässansen. Att jobba med trevliga personer som klappar en på kinden – eller motarbetar ens vänner. Att vara närstående till personer med missbruk. Det speciella med att vara allmän.

Vad är det som kännetecknar misslyckanden — och vägen fram till dem? Vi går i genom några stora notoriska misslyckanden, däribland Nya Karolinska och Enron-konkursen, liksom personliga erfarenheter av att misslyckas. Hur kommer det sig att grupper av bra människor kan misslyckas med saker som andra klarar bättre?Nominera veckans människa, ge feedback på avsnittet eller släng in en fråga på DM på Instagram @bodilsiden och @Simon_strand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hösten 2016 granskade Kaliber den stora omorganisationen på Nya Karolinska. Åsikterna gick isär: briljant ingenjörskonst eller vettlöst krångel? Nu har vi återvänt för att se hur det fungerar.

Filip vill den här veckan slå ett slag för Nya Karolinska sjukhuset, detta som en motvikt till alla självutnämnda dörroffertexperter som plötsligt dykt upp i kölvattnet av Nya Karolinska sjukhusets kris. Han ifrågasätter också om det är rimligt att Expressen skriver en dödsruna över en filmkritiker och Fredrik doppar tån i Svenska Akademien bråket.

Följ specialistsjuksköterskan Veronica Hansson under en vanlig eftermiddag på neonatalavdelningen vid Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Reporter: David Grossman, journalist.

Hör Jesper Meijling berätta om sin analys av NKS-härvan. Vad innebär egentligen värdebaserad vård? Och hur kommer 60-talets strukturalism in i bygget av det nya sjukhuskomplexet? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ola Söderholm tänker, apropå Nya Karolinska, på hur man ska lösa problemen med otydliga gränser mellan offentlig och privat sektor.Moa Lundqvist försöker förstå Säpos märkliga förhållande till bombnazisterna i Göteborg.Liv Strömquist pratar om planerat åldrande med anledning av att hon nyligen gått igenom den mardrömslika upplevelsen att köpa en ny telefon. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åsiktskorridoren låter äntligen Ulrica säga vad hon tycker om Nya Karolinska och Palmemordet

Det senaste avsnittet av podden "Det politiska spelet" spelades in live inför 150 tappra lyssnare som tagit sig till Radiohuset i Stockholm. Ekots inrikespolitiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach får sällskap av Ekots inrikespolitiska reporter Maggie Strömberg på scen när "Det politiska spelet" spelas in inför publik.  Kommer debatten om Nya Karolinska att hålla i sig ända till valet? Och hur ska väljarna egentligen orka med alla de hundratals intervjuer, utfrågningar och debatter som nu kommer uppta nyhetsplats ända till valet i september? Hör också de två tidigare politikerna Ulf Adelsohn (M) och Erik Åsbrink (S) dela med sig av sina tankar kring mediernas roll inför valet och vad de själva minns från sina tidigare valrörelser. Programledare: Henrik Torehammar Producent: Parisa Höglund

Vattnet i duscharna på Nya Karolinska rinner som bekant åt fel håll. Louise undrar om det är dags för att Arga snickaren att börja ta sig an prestigebyggen? Många stora byggen runtom i landet dras ju med problem och frågan är om Anders Öfvergård skulle kunna få rätsida även på de projekt där det ibland saknas en uppenbar person att skälla på.  Under de senaste dagarna har flera tidningar skrivit om svårigheterna att få läsa Utrikesdepartementets utvärdering av Sveriges kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd. UD själva menar att de redan presenterat utvärderingen i dess helhet, medan utredaren som skrivit den hävdar att det saknas över 30 sidor. Hur mår egentligen offentlighetsprincipen just nu - denna grundbult i den svenska rättsordningen? Vi frågar Kersti Forsberg, chef för medieinstitutet Fojo. Och så handlar programmet också om podden Secrets som är helt inriktad på det vi döljer för andra: hemligheter och lögner. Exekutiva producenten Mohamed El Abed kommer till studion och berättar. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jon Jordås

Framtidsministeriet kör på med Andreas och Emanuel. Vladan är i denna episod ute på äventyr med basinkomstmänniskor på okänd malm i Stockholm. Vi utreder bland annat valet i Italien, Silvio Berlusconi, Nya Karolinska och (Nya?) Moderaternas nya Stockholmskampanj.

Sällan har det väl bråkats så mycket om ett sjukhusbygge som Nya Karolinska i Solna. Det är också den hittills största konstsatsningen för offentlig miljö i Sverige med en budget på 118 miljoner. Lyssna på tidigare delar i reportageserien om offentlig konst - länkar under artikeln Projektet innefattar ett 60-tal fasta utsmyckningar och ett tusental lösa konstverk. Det mesta är förstås förbehållet patienter och personal, men några av dom mest påkostade verken kommer att finnas för allmän beskådan i fasader och entréhallar, när sjukhuset väl öppnar någon gång i år. I november 2015 lotsas en liten skara journalister för första gången runt i det blivande Nya Karolinska, alla är vi klädda i hjälmar och skyddskläder, precis som dom intensivt sysselsatta byggjobbare vi kryssar emellan. Glaskonstnären Fredrika Linder visar sina avgjutningar av grenar som hänger i ett 40 meter djupt ljusschakt mitt i byggnaden, grenarna är självlysande och skiftar färg över dygnet: Naturen återkommer på många håll i dom verk som animerar dom djupa ljusschakten. Även danska Astrid Krogh har i sitt schakt hängt stora runda ljustavlor med himlen som motiv, en himmel som förstås också skiftar färg efter solens rörelse. Ingen kan vara riktigt säker på himlens utseende, särskilt inte i här uppe i Norden, menar Astrid Krogh, vars ljustavlor sakta skiftar från djupblått till solnedgångsrött och gult som gjort för att sitta och meditera vid, om man är patient och kanske vill ha något annat att tänka på. Den mest framträdande platsen är tveklöst den höga vägg mot ett hisschakt i den 60 meter långa entréhallens fond, en vägg dit alla besökares blickar kommer att dras, och där Andreas Erikssons jättemålning Stenbrottet hänger, 11 meter hög och 6,5 meter bred, alltså en drygt 70 kvadratmeter stor duk att bemåla i en industrihall utanför Lidköping, och det fick ta tid. Tre år fick han på sig. Att man påverkas av den speciella sjukhusmiljön visar konstnären Anna Åstrand, som satt upp avgjutningar av vardagliga föremål som madrasser, kartonger och rep på väggar och pelare ovanför entréhallen. Ett reportage av Karsten Thurfjell Missa inte studiosamtalet  efter reportaget med Linda Fagerström och Mårten Castenfors om offentlig konst.

Med Karin Eriksson och Johan Hilton fördjupar vi oss i terrorbegreppet, i skandalen på Nya Karolinska och i Mello.

Presidenten är vald • Kamprad • Militärer i förorten • Rökning förbjuden • Tyska bilar • Tysta bilar • 28 timmars arbetsvecka • Nya Karolinska och andra pengahål • Fake news under lupp • Excorsister på Irland • Burger King-aktivism

På Nya Karolinska står patienten i centrum. Det kräver nya arbetssätt. Yvonne Wengström är omvårdnadsansvarig på Tema Cancer i den nya organisationen. Hör henne berätta om förändringen.

Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om dörrnotan på Nya Karolinska. Kostar den över en miljon? Ensidig polisintervju i P4 Kalmar. Rubrik-race i medier om piller istället för träning. Svenska Dagbladet och Skanska i bråk om miljonnota för dörr vad stämmer egentligen? I sin granskning av skenande kostnader i samband med bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna gick SvD ut med en häpnadsväckande uppgift i söndags om hemliga priser. Det kostar 1,2 miljoner kronor för att byta en dörr, skrev tidningen. Men är det så enkelt som det låter, eller finns det komplicerande omständigheter här? Byggbolaget Skanska har i veckan gått till stenhård attack och anklagat Svenska Dagbladet för att ha haft fel. Så hur är det egentligen, finns det ett dörrbyte på Nya Karolinska som kostar över en miljon kronor? Reporter: Jonna Westin P4 Kalmars "storyn bakom" hörde bara ena sidan Det ska nu handla om ett rättsfall i Kalmar som i över ett år varit omgärdat av stor medieuppmärksamhet. Det handlar om en polisman som i samband med ett ingripande kallade en person för arabjävel något polismannen nu står åtalad för. I slutet av sommaren publicerade P4 Kalmar vad dom beskrev som storyn bakom. I ett 15 minuter långt reportage fick polismannen förklara sina skäl och berätta sin version av händelseförloppet. Samtidigt som andra sidan inte kom till tals. Reporter: Erik Petersson Vetenskap blev visklek om träningspiller Som redaktör och rubrikmakare vill man gärna dra saker så långt det går. Men det finns förstås en gräns, där en tillspetsad paketering övergår till att bli direkt felaktig. Vi har i veckan följt hur det såg ut när ett reportage från vetenskapsradion om så kallade träningspiller spreds vidare i det mediala ekosystemet. Där förvandlades det från forskning med substanser på möss - till ett nytt piller som gör att du kan sluta träna. Drömpillret är här. Reporter: Therese Rosenvinge

Vi sammanfattar 2016 år poddar, vad tog vi med oss? Vi samtalar med Soki Choi som krossat glastak i så gott som alla branscher. Som konsertpianist, IT-entreprenör, forskare och FoU-rådgivare till Nya Karolinska. Hon drar slutsatser kring vad hon sett i de olika branscherna och ger sina bästa karriärtips. Vidare rekommenderar vi en övning i mindfulness. För att bättre kunna reglera känslor och vara mer närvarande i de egna besluten.

Veckomagasinet om tjafs mellan robotar, jubileum för kameraögat som ser fartsyndaren och så spanar vi kring svenskarnas löften inför 2017. I en film som spridits mycket verkar två leveransrobotar ha fastnat i en verbal dispyt om vem som ska släppa fram den andra. "Du står i vägen, var vänlig flytta på dig!" ekar den ena robotens mänskliga röst i kulverten under Nya Karolinska sjukhuset. Vi åker dit och frågar robotexperter om detta är en situation vi kommer möta allt oftare.I Veckomagasinet hör vi också om hur svenskarnas nyårslöften ska studeras under året, och att många i år lovat skärpa sitt mobilhyfs. Fartkamerorna firar 10 år på svenska vägar, vad har de betytt för säkerheten? Och en ny karta visar tydligt hur din kopp kaffe kan kopplas till miljöförstöring i fjärran länder.Programledare är Lena Nordlund

Briljant ingenjörskonst eller vettlöst krångel? Snart behandlas första patienten på jättesatsningen Nya Karolinska. Men hur många vet att sjukhuset också genomför en omfattande förändring på insidan? Om två veckor ska första patienten behandlas på Nya Karolinska sjukhuset - ett projekt som har planerats i 15 år och är ett av de dyraste sjukhusbyggena i världen. Om det har det skrivits åtskilligt.Men hur många vet att Karolinska samtidigt genomför en väldigt stor omorganisation?Kaliber idag om ett pressat sjukhus.Klinikerna, som i över hundra år har varit navet i sjukhusorganisationer, ska upphöra. I stället ska vården organiseras efter så kallade flöden, specifika patientgrupper. En organisation som är helt ny och för många svår att förstå.Förhoppningen är att den nya verksamhetsmodellen också ska hjälpa till att lösa de ökande problemen sjukhuset har med stängda vårdplatser och växande köer på flera områden.Nyheter i SVT:I nio månader har Linnea Nilsson väntat på att hennes mamma ska få en tid på Karolinska Solna. Operation har planerats fyra gånger men aldrig blivit av. Men som det är nu så måste hon vara extremt försiktig, eftersom det går ett hål rakt in i hjärnan. Så då får man gå med hjälm på.Inslaget i SVT är från i våras. För den som är uppmärksam framgår att Karolinska har något viktigt på gång. Vi hör divisionschef på neurologmottagningen Göran Günther. Göran Günther i SVT: Vi hoppas att en ny verksamhetsmodell som Karolinska nu går in i inom kort, en helt ny organisation, kommer att förbättra vården för patienterna och även arbetsmiljön.Värdebaserad vårdDen 5 juli är sjukhusledningen i Almedalen och presenterar sin nya organisation. Inspelningen kommer från Dagens Medicin Agenda och Moderator är Christina Kennedy:-Det är tufft i vården just nu. Ni har svårt att rekrytera personal. Kommer det här nya sättet jobba, hur kommer det att hjälpa till att lösa de problemen? - Absolut, annars vi aldrig gjort det här. Produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla från den här inspelningen:- Det som är väldigt tydligt när man gör ett sånt här omvälvande förändringsarbete är att det finns väldigt många stenar att lyfta på.Och sjukhusdirektören Melvin Samsom är där och visar en presentationsfilm.To illustrate what we are doing I would like to show you a short film. Ur presentationsfilmen från Karolinska:Vi på Karolinska universitetssjukhuset vill öka värdet för våra patienter genom att skapa en ny modell. Huvudstrategin som vi bygger vår nya verksamhetsmodell på är därför värdebaserad vård.Det hela bygger på en amerikansk managementteori. En teori som, förenklat, handlar om hur man kan förbättra kvaliteten i vården och samtidigt spara pengar. Vi ska återkomma till det.I Almedalen finns även representanter från Sahlgrenska I Göteborg och Akademiska i Uppsala som berättar om sina erfarenheter av värdebaserad vård. De har infört konceptet i liten skala, och de har kvar sin vanliga organisation.På Karolinska går man nu betydligt längre. Sjukhusledningen har kommit fram till att det bästa sättet att införa värdebaserad vård, är en total omstöpning. Karolinska ska därför avskaffa sina kliniker och organisera vården på ett helt annat sätt. Produktionsdirektör Andreas Ringman Uggla förklarar i seminariet från Dagens Medicin Agenda:Det vill säga, slutar att kämpa emot en organisationsstruktur som inte är gjord för att utföra det arbete vi vill utföra, och vrider om den så att vi i stället kan ligga och harmonisera.Ledningen vill skapa en organisation där man kan följa patienternas väg i vårdkedjan och lättare mäta och förbättra kvaliteten. Vinsten för patienterna ska vara att de får bättre vård, och samtidigt ska sjukhuset komma tillrätta med de problem man brottas med.Från Karolinskas presentationsfilm:Vi vill också möta våra utmaningar med en fragmenterad organisation, ojämn vårdkvalitet och återkommande problem med ekonomin.Samma dag som den nya verksamhetsmodellen presenteras i Almedalen domineras nyheterna därhemma av att Karolinska tvingas ställa in alla icke-akuta operationer.Det finns en växande kritik mot att sjukhusledningen sätter en sådan tilltro till ingenjörskonst och teoretiska modeller Ja, man kan ju jämföra det med att många just nu upplever att de drunknar, en av kritikerna, läkaren Astrid Seeberger.och till en organisation som ingen vet hur den kommer att fungera: Det är klart att det går att göra annorlunda, men att göra allt detta på en gång, samtidigt som man flyttat in i nya lokaler, ser jag som ett väldigt, väldigt stort riskprojekt, säger förre sjukhusdirektören Birgir Jacobsson.Det här är det första av två program om den stora omvandlingen på Karolinska.Vi är på njurmedicinska kliniken i Huddinge. Den ska upphöra och tillsammans med endokrinkliniken bilda temat infektion och inflammation. Exakt vad det innebär är svårt att sammanfatta. Målet är att kompetensen ska följa patienterna i högre utsträckning än i dag.Om kliniken som finns i dag samlar en rad olika diagnoser och symptom som är kopplade till njurarna, blir den nya organisationen i flöden mer specifik. Vissa läkare och specialistsköterskor kanske enbart kommer arbeta med kronisk njursvikt, andra kanske enbart jobba på en dialysavdelning. Vi säger kanske, eftersom alla formella beslut ännu inte är tagna.Kritiken är alltså utbredd här. Astrid Seeberger, överläkare i njurmedicin, säger att det finns en stor frustration på hennes arbetsplats just nu. Det saknas vårdplatser. Det saknas sköterskor, det saknas läkare. Varje vecka slutar folk, för de orkar helt enkelt inte längre. I ett sånt, läge att då införa en ny modell, som kräver väldigt många möten, en enorm administrativa belastningen, det skapar en stress för personalen som redan är så stressad.Många vi pratar med beskriver hur omställningsarbetet har prioriterats före allt annat senaste året. Hur chefer och personal måste lägga ned mycket tid varje vecka på möten och utbildning. Hundratals workshops har hållits med upp till 15 medarbetare på varje. Dessutom pågår ett ständigt rekryteringsarbete. Nu när hela strukturen görs om i grunden, ska totalt 700 chefstjänster tillsättas, för att ersätta dem i den gamla organisationen.Peter Bárány är just nu verksamhetschef för Njurmedicin. Han säger att alla möten som hålls sätter en stor press på arbetet. Det finns en stor oro för att vi inte ska hinna göra det här på ett bra sätt. Det här läggs ju ovanpå det övriga arbetet, och det är ett stort problem.Hur många timmar sitter du? Jag sitter minst 25 timmar i veckan. Men för en läkare att hitta 3-4 timmar för ett möte i veckan, den tiden är svår att hitta.Och fortfarande återstår en del att förstå när det gäller hur det kliniska arbetet med patienterna ska fogas in i den nya verksamhetsmodellen.Peter Bárány verksamhetschef njurmedicin Huddinge: Det som blir komplicerat är ju att vi har många patienter med flera olika sjukdomar. Man har ju i modellen tänkt att man bara ska vara med i ett flöde, men vi har ju patienter som har två eller tre allvarliga sjukdomar och vilket flöde ska man vara i? Ska man vara med i alla tre eller hur det ska fungera för dem? Det är för mig oklart idag.Vi har försökt att få en uppskattning av kostnaderna för det här omvandlingsarbetet. Det har inte varit lätt. Mycket av kostnaderna tas från Karolinskas ordinarie budget, som är 16 miljarder. Det finns också en omställningsbudget som i år är på 600 miljoner. De pengarna går till programledning, att införa nya arbetssätt och till driftsättning av det nya sjukhuset.En konkret siffra vi får från presstjänsten på Karolinska, är att man hittills i år betalat 26 miljoner till det konsultbolag som hjälper till med den nya verksamhetsmodellen. När vi talar med flera chefer och experter, både tidigare och nuvarande anställda, anser de att den totala kostnaden för värdebaserad vård och ny verksamhetsmodell, måste röra sig om hundratals miljoner, i direkta och indirekta kostnader. De beskriver hur Karolinska, med sina 16 000 anställda, förutom att bli klart i tid till flytten, fokuserar helt och hållet på den nya verksamhetsmodellen.Som vi berättade i början av programmet så har Karolinska sedan i våras haft växande problem med att hålla vårdplatser öppna och hålla uppe vårdproduktionen på planerad nivå. Det går knappt en månad utan att media rapporterar om allvarliga händelser.  Från P4 Stockholm:Allting flöt på som det brukar göra, och Hugo sövdes. Och vi får alltså reda på att operationen är inställd klockan 14, när Hugo redan liggerMagnus Zetterström berättar för P4 Stockholm om när sonen skulle opereras på Astrid Lindgren.Jag förstod inte vad det hela berodde på. De pratade om akutplatser, vårdplatser. Jag ställde frågan till läkaren, så du kan vi åka hem? Alldeles riktigt, Ni kan packa väskan och åka hem.Melvin Samsom från Holland är sjukhusdirektör för Karolinska sedan två år. Vi frågar honom i vilken utsträckning de ökande problemen med platsbrist och köer är kopplade till det väldiga omställningsarbetet. It has to do with specific shortage of professions that we need to have. For instance nurses for the evenings and in the nights. Sometimes also operating nurses.Enligt honom finns inget sånt samband. Dippen i vårdproduktion handlar om andra saker; brist på specifik kompetens, exempelvis sjuksköterskor på kvällar och nätter, och för operation. The other part is moving out care, so called poliklinisering, so that we do it in day care, so to answer your question, no it is not related. Och det handlar om vård som flyttas ut från sjukhuset, och en ökad satsning på dagkirurgi, säger han. That we are doing many things at the same time, that is true, of course.Att vi gör många saker på en gång, det stämmer, säger han. Men NKS lokaler är designade för att främja en tematisering, en sammanslagning av klinikerna. NKS is built to facilitate a thematical organisation.Om vi skulle flytta in med den gamla klinikstrukturen, så skulle vi sedan behöva lägga ett par år på omorganisation, så därför har vi beslutat att det är bäst att göra det nu. So we have decided within the leadership group that this is the best time to change it. Men att de nya lokalerna är designade för en radikal omorganisation där man river ner klinikstrukturen, håller Birgir Jakobsson inte med om. Den förre sjukhusdirektören, som 2012 inledde Karolinskas förberedelser för NKS, gjorde då en helt annan bedömning. Jag var väldigt tydlig med det. Det talades om en tematisering och det bejakade jag. Det fanns ju redan en viss tematisering på sjukhuset. Jag sa: vi behåller den. Vi behåller klinikerna. Vi tänker inte göra en stor omorganisation. Vi ser ju det, att folk blir förvirrade, verksamheten tappar tempo, folk letar efter sina roller och efter nya samarbetspartners. Det sa jag redan från början, att vi gör inte det riskprojektet!Om jag skulle säga att du är bakåtsträvare, hur skulle du försvara dig då? Absolut, du kan ha den åsikten. Men jag har jobbat inom sjukvården i 35 år och jag brinner för att förbättra och förändra sjukvården så att kvaliteten och patientsäkerheten ökar. Och jag har jobbat tillräckligt länge för att förstå att omorganisationer; att dra boxar och streck annorlunda, är en väldigt överreklamerad förbättringsmetod.En modell utan förankring i verkligheten?2014, året då Birgir Jakobsson går i pension och Melvin Samsom tillträder, tar arbetet fart på Karolinska med värdebaserad vård, en managementteori, framtagen av bland andra Michael Porter en amerikansk ekonomiprofessor, här på en konferens i Stockholm för ett par år sedan, utlagd på Youtube.The fundamental purpose of healthcare system is value for the patientEnligt honom är sjukvårdens mål att skapa värde för patienten.Och värdet får man enligt Porter genom att ta behandlingens effekter delat med kostnaderna. Och för att kunna göra det, måste man bli bättre på att mäta vårdresultaten.Det kan låta enkelt, men i själva verket är Porters program invecklat och har gett upphov till många missförstånd. Det säger Carl Savage, forskare på Karolinska Institutet, som i en kartläggning av en stor mängd vetenskapliga artiklar funnit en begreppsförvirring kring vad konceptet egentligen innebär. Han är positiv till mycket i Porters teori, men anser att förvirringen är ett bekymmer.Vi träffar honom på en konferens om värdebaserad vård, där han och forskarkollegan menar att flera av de föregående talarna, missförstått begreppet värde.Hur har vi pratat om värde idag? Det Porter menar med värde, är den här ekvationen..!Var finns då det sjukhus som gått i mål med Porters modell?Carl Savage, doktorand KI: Det finns ingen som har gått i mål, det finns ingen i världen som bedriver värdebaserad vård.Varför inte? Det är nytt. Folk har inte insett konsekvenserna.Hur vet man att det funkar, då? Det vet man inte. Det är precis det man inte vet. Om du går in på Youtube och tittar på Michael Porters tal, så kommer han aldrig att de dig exempel på ett ställe som gör alla sex delarna i hans program, utan han väljer ut ett ställe till och var och en. Till exempel lyfter han fram Jönköping som han skriver om 2006, hur långt de ha kommit. Men frågar de som arbetar i Jönköping så säger de att de helt enkelt arbetar med kvalitetsförbättring. Så han tar upp det som ett exempel på värdebaserad vård. Men det är bara ett exempel på en del av värdebaserad vård.Vi ska göra ett kort besök på ortopeden vid Sahlgrenska Mölndal, där de sedan 2013 arbetat värdebaserat med höftproteskirurgi. Genom att korta vårdtiden på sjukhuet har de minskat antalet infektioner och kortat köerna. På frågan om det verkligen är värdebaserad vård, svarar de att de använder de delar som passar deras arbete.Inne på avdelning 233 får jag en rundvisning av läkaren Maziar Mohaddes som leder förändringsarbetet här på ortopeden och av vårdenhetschef Marta Olsson.Marta Olsson, vårdenhetschef: Tidigare kom väldigt många, ungefär 80 procent och blev inlagda kvällen innan. Det händer nästan aldrig numer, de kommer sex eller halvåtta samma morgon som operation. Så vi har kortat vårdtiden på sjukhus.Maziar Mohaddes, ortoped: Och det ser vi efter den förändring vi har haft de senaste två åren här, att komplikationsfrekvensen minskar, andelen patienten som behöver ny operation, på grund av att de till exempel har fått en infektion eller andra problem minskar.Så den kortare vårdtiden handlar enbart om att man ska minska risken för infektioner, det handlar inte om att spara pengar? Vi har haft den utgångspunkten när vi har förändrat arbetssättet, att i första hand som gör man förändringen för att förbättra patientutfallen, vilket har bidragit till de resultat man ser: förbättrad nöjdhetsgrad ett år efter operation, och en sänkning av komplikationerna med 20 procent."Vi kan inte riktigt avgöra kvalitén"Åter till Karolinska. En viktig del som man tagit fasta på är att låta patient- och anhörigrepresentanter vara med och diskutera fram vilka mått som är viktiga. I en presentationsfilm om Karolinskas nya verksamhetsmodell, får vi träffa kirurgiprofessor Torbjörn Holm.Ur presentationsfilmen:Torbjörn: Jag arbetar tillsammans i en projektgrupp eller arbetsgrupp., där alla professioner och discipliner som tar hand om patienter med kolorektal cancer ingår. Men det viktigaste av allt är att vi har en patientrepresentant, Johan, som har haft den här sjukdomen, och nu hjälper oss i det värdebaserade arbetet.Johan: Jag tror det är helt avgörande att man låter professionen ytterst ta besluten, men att de besluten tas i samråd med patienten som får vara med och påverka.Torbjörn: Han har givit oss idéer och uppslag till förbättringsarbete, till exempel.Den här filmen är från i våras. Vi ska komma tillbaka till professor Torbjörn Holm om en stund och höra hur han ser på läget idag, men först ska vi träffa Läkarföreningen, och ordföranden på Karolinska, Yvonne Dellmark. Det är jättebra att man försöker ta reda på vad patienterna vill och vad de tycker om vården, och använder det i förbättringsarbetet. Det är väldigt positivt. Däremot behöver man inte organisera om vården så här mycket för att åstadkomma det.Hon säger att man fortfarande saknar en referens, till något sjukhus som lyckats genomföra något liknande. Vi har inte hittat något exempel där man har genomfört alla de här förändringarna samtidigt, så vi ser det som ett stort experiment.Förra sommaren, när sjukhusledningen presenterade sitt förslag på ny organisation, för de fackliga representanterna, tog man upp ett tiotal pilotprojekt på värdebaserad vård. Men själva underlaget, med fakta och siffror, fick Läkarföreningen inte ta del av, säger de.När vi begär ut de här piloterna, vill sjukhusledningen få det klassat som arbetsmaterial. Först efter lite krångel får vi ut dem.Yvonne Dellmark för se underlaget: Jag kan inte se några nya uppgifter som man inte hade kunnat åstadkomma med vilket förbättringsarbete som helst.Yvonne Dellmark är inte imponerad. Dessutom säger att hon att vissa av datumen inte verkar stämma. Det är ju några av de här flödena där det inte verkar finnas någon dokumentation, som du har fått ta del av i alla fall, från den tidpunkt då de skulle utvärderas.Hur ska man tolka det? Att det sa att det fanns ett underlag fast det inte fanns? Det är så jag tolkar det. Att det faktiskt inte fanns ett bättre underlag.Vi undrar varför sjukhusledningen tog upp piloterna som ett underlag för den nya verksamhetsmodellen, ifall de inte var relevanta? They were relevant in terms of patient flows and to see wether value based healthcare could work in a university hospital environment as we have.Det var de, säger Melvin Samsom, de inleddes 2014 för att se hur vi kan bedriva värdebaserad vård på ett universitetssjukhus och för att se hur vi ska organisera oss. Men han hävdar att de aldrig varit avsedda att utgöra något stöd för den nya modellen. That was not intended to be the proof for the new "verksamhetsmodell.Så vad finns det för stöd?Vad har sjukhusdirektören för belägg för att deras enorma satsning kommer att lyckas? Yeah, but there is no evidence for a non-organisational structure either, its a choice the you make.But the clinics we have had them for hundreds of years, this is something new Yes, and we know the problems are with the clinics, when we talk about the fragmentation of healthcare.Det finns inget belägg för att rådande struktur fungerar heller, säger Melvin Samsom, och räknar igenom de brister som han ser i den nuvarande organisationen kring kliniker: fragmenterad vård, svårigheter att mäta kvaliteten och återkommande problem med kostnader. We cant really grab the quality, we have this constant cost issues.Men vad han bygger sina kalkyler på, att det nya organisationen ska lyckas, får vi inget svar på.  Vi tar det här stegvis, ni får komma tillbaka om ett par år, så får ni se resultaten, säger han: The new organisational structure if focusing on solving this step by step. Lets come back to this in one or two years and we can show you the results.Det finns alltså en kritik mot att den nya organisationen är dåligt underbyggd, samt att införandet sätter press på en redan pressad verksamhet.  Något som ledningen bemöter med att nuvarande organisation har kommit till vägs ände och att nu är det bästa tillfället att göra det här.Men kritiken är bredare än så, den handlar om toppstyrning, alltså sättet man genomför det här på.Kaliber har talat med runt 15 höga chefer, inom olika verksamheter. Hälften av dem har valt att lämna Karolinska på grund av det som sker.En av dem är verksamhetschef Peter Baranys företrädare på njurmedicin Huddinge, överläkare Maarit Korkeila. Hon vill inte bli intervjuad, men skriver i ett mail att:Det kändes meningslöst att sitta i ändlösa möten och workshops. Ledningen försöker skapa en ny modell utifrån Excel-ark och diagnosnummer. Men det finns många och ofta livsviktiga samband som inte syns i siffror. Toppstyrningen gör att man även tappar den starkaste inbyggda drivkraft som finns inom sjukvård, nämligen att göra något bra för patienterna och dela resurserna på bästa sätt, på golvet varje dag.Briljant ingenjörskonst eller ett vettlöst krångel?Ytterligare en kritiker är Annika Bergquist, som här tackas av från sin tjänst som verksamhetschef för Gastrocentrum i Solna. Det har med den nya omorganisationen att göra. Jag är för en temaindelad vård. Men jag är väldigt emot att bryta sönder befintliga strukturer och genom åratal uppbyggda goda relationer, vilket det finns en väldigt stor risk att man gör nu. Problemet som jag ser det är att man inte möter verksamheterna där de är, utan man skapar ett system och drar alla över en kam.Har du kommunicerat dina farhågor till sjukhusledningen? Absolut. Jag har vid ett flertal tillfällen och på olika nivåer kommunicerat det här. Jag får till svar att det är framväxande förändring där det finns möjlighet att vara med och påverka. Min erfarenhet nu är att den möjligheten att påverkar de viktigaste dragen för den verksamhet jag har lett och för de patienter som ingår där, det har inte varit möjligt.Melvin Samsom anser att kritiken om toppstyrning är ogrundad. We are asking many people within the organisation to design the organisational structure in the best way that fits their needs and their patients needs.Han hävdar att även om ledningen tagit beslutet om ny organisation, så har designen och strukturen fått växa fram i dialog med verksamheterna. Men sedan behöver inte alla var eniga med det vi till sist bestämmer, säger han. That doesnt entail the fact of course that everyone will agree with the final decisions.Förutom toppstyrning, klagar många vi pratar med, på konsultstyrning; att mycket av förändringsarbetet leds av personer, som saknar vårdbakgrund, kanske aldrig träffat en patient. De konsulter som varit inne som projektledare och presenterat olika scenarios för oss har ju en väldigt fyrkantig bild av verkligheten, sägerYvonne Dellmark, ordförande Läkarföreningen Karolinska, tycker det märks på mötena: Med olika fyrkanter som vi kan välja att gå in i. Om vi föreslår en cirkel som passar verksamheten mycket bättre, så passar inte den i modellen och försvinner snabbt ut ur diskussionen.Om detta vittnar många vi pratar med. Till och med reklampelaren för den nya organisationen. Vi hörde ju kirurgiprofessorn Torbjörn Holm tidigare i programmet, i den presntationsfilm för den nya verksamhetsmodellen, som Karolinska låtit göra.Ur presentationsfilmen:Vad ska vi göra för att förändra våra arbetssätt, så att vi faktiskt uppnår de mål vi sätter upp?I slutet av filmen får han en fråga av patienten.Ur filmen:Kommer ni att klara den här omställningen?Jag tror faktiskt att vi kommer att lyckas. Dels för att personalen har en inställning att arbeta för att öka värdet för patienten, men också för attFilmen är publicerades på Youtube i mars i år. I början av oktober söker vi upp Torbjörn Holm på hans kontor. Nu låter han inte lika positiv.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Det är ju fullkomligt obegripligt! Alltså det här, ingen förstår nånting!Vi sitter framför datorn och Torbjörn klickar sig igenom en till synes ändlös radda av Power Points, fyllda med staplar och diagram, cirklar och trianglar i olika färger.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Du ser hur många! Det är ju helt sjukt!Har du blivit lite besviken över det som du var så entusiastisk till? Ja, i viss mån. Jag tycker att man har gjort det mycket mer komplext och svårt än vad de kanske borde ha behövt vara. Den grundläggande principen är god, men vägen dit har blivit alldeles för krånglig.Vi frågar sjukhusdirektören, varför de ger managementkonsulterna ett sådant inflytande och vad det är för unik kompetens de tillför. They help us to design the new "verksamhetsmodell" and the bring in aspecific expertise that we dont have, sager Melvin Samsom. What is so unique about their expertise? Well, they are consultants so they can bring in specific analysis to help our change leaders, to really do the work.Konsulterna hjälper oss att utforma vår nya verksamhetsmodell, och för med sig en kompetens som vi inte har, säger Melvin Samsom. De är konsulter och de kan göra specifika analyser, som hjälper våra förändringsledare att få arbetet gjort.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Det finns ett glapp mellan de som styr vården och de som utför vården. Och det ökar ännu mer med alla konsulter, eftersom deras språk är oftast väldigt obegripligt för oss som är i verksamheten. Och vårt språk i verksamheten är också obegripligt för konsulterna, för de kan inte de medicinska termerna, de kan inte verksamheten, de vet inte vad vi egentligen håller på med.Det tycks ha blivit några konsultledda möten för mycket för kirurgiprofessor Torbjörn Holm. Det här är ju ingen som orkar läsa!Bortom alla svårbegripliga Powerpoints, tycker han sig skönja en organisation som påminner rätt mycket om den gamla, och där problemen inte är löstaTorbjörn Holm, professor kirurgi: Det är nya namn. Vi kallar kliniker för ett flöde i stället, vår klinik delas upp i tre olika flöden, men det vi gör med våra patienter kommer ju vara i stort sett detsamma.Briljant ingenjörskonst eller ett vettlöst krångel? Det får framtiden utvisa.Säkert är att det redan kostat åtskilliga skattemiljoner och otaliga mötestimmar, för stressad personal. Och att upplevelsen av toppstyrning har fått erfarna läkare att säga upp sig eller tappa sugen.Torbjörn Holm, professor kirurgi: Risken är väl att alla vi som varit väldigt entusiastiska för den tematiska organisationen kanske blir desillusionerade och kanske tappar geisten. Reporter: Per ShaprioProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se